skrev Flarran i Promillebikt

Söndag och här sitter man och dricker, men det är ingen alkohol utan bara ett glas med vitaminberikat vatten. Brukar normalt sett vara trött som en gammal gnu för det mesta och lite lagom allmänt nedstämd, tom och energilös tack vare dystymin som man ju har begåvats med. Förkylningen tycks då hålla i sig och kommer och går lite som den vill, det nös jag på.

Men ingen feber nu vad det verkar och det får man väl vara tacksam för. Lyckades släpa mig iväg till apoteket här om dan efter ett rör med Treo med koffein tänka sig. Vilken lyx alltså, en värk och febertablett med lite av kaffets stärkande ämne koffein. Vilket ju kan vara bra då man ju är extra trött, inte bara psykiskt som vanligt utan nu även med lite extra fysiska finurligheter.

Men vem bryr sig, jag orkar då knappt bry mig om nåt alls egentligen. Det är som det är, det blir som det blir, och det får gå som det går. För det gör det ju i alla fall hur än man sliter, släpar och håller på alltså. Så varför sitta och oroa sig i onödan, för som jag brukar säga ibland när man väl inte är överdrivet positiv, är ju att inget är så dåligt att det inte kan bli sämre.

Förresten, det var trevligt att ni @Carisie och @Molnet tittade in här i fredags, sånt uppskattas alltid mina vänner. Skulle väl ha skrivit tidigare, men har inte haft ork. Nu ska jag ta och snyta mig och fortsätta att njuta av den nyktra tillvaron. Då jag då åtminstone blåste alkoholdjävulen på konfekten i stan sist och tittade åt ett annat håll när man passerade bolaget. Kom just att tänka på att gamla tiders hostmedicin faktiskt smakade en hel del som Jäger på nåt sätt. Sedan gick apoteken över till nån märklig sort som väl mera har en knepig smak av nån unken variant av sirap. Kör då hur som helst alkoholfritt vidare.

Ha det gott!


skrev vår2022 i För hälsan, för barnen, för livet

@eling Snyggt jobbat och grattis till 3 veckor!🥳. Fint att du känner på lite annat sätt denna gång och att du accepterat det. Bra att du är medveten om dina risksituationer, varje eftermiddag mer eller mindre, och att du sätter upp planer för att distrahera dig och göra annat. Tänker att det är bra och att det kommer att leda till nya vanor som ersätter drickvanor. Att hela tiden göra planer kan ta energi så att vara lite ”inrutad” kan hjälpa och jag har ju hundar så det hjälper till😁. Helgerna ser rätt lika ut med lite variationer och det ger liksom trygghet och kontroll. Har man barn med i bilden så blir det lite annat, men man kanske kan planera helgen lite i förväg så man vet hur den ska se ut.

Glöm inte att ge dig själv positiv förstärkning, hur duktig och stark du är! Hur skönt det är att vara på väg mot en bättre liv, ett liv som du önskar ha. Det ökar motivationen och känslan av kontroll och boostar självkänslan. Jag tycker du är superduktig!💪. Kram❤️


skrev Andrahalvlek i 90 vita dagar

@Hellen57 Heja dig! Så jävla strongt att anta den utmaningen så tidigt i nykterheten. Riktigt bra. När du gjort det fyra-fem gånger är det ingen issue längre, alls. Allt vi övar på blir vi bättre på.

Kram 🐘


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

Jag har sagt att mannen kan fortsätta dricka även om jag slutar. Han är måttlig och har inte samma problem som jag, men det gör att alkohol kommer att finnas hemma. Jag har inget problem med att det står oöppnade flaskor i skåpet, men påbörjade är farligt, speciellt vindunkar, så det vill jag inte ha här. Som tur är dricker maken mest öl de gånger han dricker. Om han bara köper enstaka burkar de gånger han ska dricka är det ok. Jag vill däremot inte se hela flak. Öppnade vinflaskor som inte går åt måste hällas ut.


skrev S.E.M i Nu ska jag bli vit!

@vår2022 Lika klok och peppande som vanligt! Tack så mycket för din stöttning ❤️ Kram


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

Första veckan avklarad! Den svåraste dagen var igår. Den innehöll flera situationer då jag brukar dricka alkohol. Behaglig solvärme på altanen, bastu, lite festligare matlagning tillsammans med maken, middag med ett par vänner (alla andra drack vin), slappande i soffan med tilltugg (mannen drack öl). Jag har sagt att han kan fortsätta att dricka som vanligt även om jag slutar.
Det var sug flera gånger under dagen och kvällen. Men jag upptäckte att det kom i vågor och var helt borta där emellan. Ju längre kvällen led desto mindre sug kände jag. Det var intressant att upptäcka.


skrev vår2022 i Nu ska jag bli vit!

@S.E.M Motivation är lite som en färskvara och den kan gå upp och ned. När den är lite nere kan alkoholdjävulen pocka på med sitt sug. När min motivation dalar blir jag lite rastlös och får lite känslor av obehag. Om det inte hjälper med att bara låta det vara så brukar jag försöka planera lite nya mål. Kanske ett projekt, måla om i ett rum, rensa upp, prova nya maträtter…Som med träning när motivationen dalar som kan behöva förnyas för att kännas roligt, springa åt ett annat håll, gå på ett annat pass, köpa något nytt träningsplagg mm.

Positiv förstärkning är också bra, som du gjorde under kvällen och berättar om när du vaknade, att du var så nöjd över att inte ha druckit. Mata på med hur duktig och stark du är. Minnas varför man avstår att dricka och hur mycket bättre man mår som nykter. Perfekt med en promenad med hunden, frisk luft och låta tankarna och känslorna tankas med positiv förstärkning och väcka motivationen och drivkraften till att fortsätta i den nyktra banan. Det kommer att leda dig framåt och förändra sitt liv till det bättre och som du önskar har det.

Bra jobbat och grattis till 5 veckor!🥳 Ha en fin söndag!❤️


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

@xyz23 Du kanske har kommit till en punkt där det vänder. Hoppas det! Då kan vi följas åt på resan.
Jag har inte heller känt så mycket positivt än, mer än att jag är stolt över att jag nu varit en vecka utan alkohol 😊


skrev S.E.M i Nu ska jag bli vit!

5 veckor, 5 helger.
Ännu en nykter helg 🥰 Igår var nog första gången på dessa veckor som jag kände ”sorg” över att jag inte ska dricka mer. Det varade bara några minuter, men ändå. Det här med att man tidigt på lördagen gör något tråkigt måste, men att det går bra för snart är det dags för det där första glaset vin! Sen dividerade jag med mig själv om att man kan minsann ha kul och ha det bra nykter också! Tänkte hela dagen vad vi ska göra på kvällen och myste in mig i tanken om att kolla på någon bra/gammal/rolig film och äta chips och godis. Och så blev det. Blev övermätt, nästan äcklad av allt socker och har inte sovit så bra som jag brukar. Men mysigt var det! Och trevligt hade vi, utan den där dumma alkoholen! Idag vaknar jag nykter och lite extra stolt för att jag inte drack. Känner mig dock väldigt ”sockerbakis”, men tänker att det går nog över under dagen efter en långpromenad och lite extra nyttig frukost och lunch ☺️
Ha en trevlig söndag alla fina människor där ute, nu springer hunden mellan hallen och sängen o väntar på att vi ska gå ut 😝
Kram på er ❤️👋🏼


skrev Maud i Hurtbulle med hemlighet.

Lugnet hade lägret sig i kroppen o det kändes bra. Det gör det fortfarande men ett vuxet barn kraschade igår. Dåligt mående i själen , känslor som rinner över och inte får plats. Det här är jag rustad för. Mamma finns alltid. Men vinsuget kom som ett brev på posten med oron. Jag köpte inget vin. Det hjälper inte på något vis. Det hjälper absolut inte mot någon annans ångest o det hade förvärrat min.
Jag bakade småkakor i stället o tryckte i mig typ halva plåten....Inte bra men bättre än vin!
Jag får ladda för att vara ett stöd, ökad närvaro, bollplank ,ja just mamma och tröst.
Den vuxne och kloka som står pall. Då behöver jag min energi , inte vin.
Tar dag i den nya dagen med det vanliga för rutinen skull.
Jag hoppas att det vuxna barnet är lite stabilare idag.
När ett barn mår dåligt , då kvittar allt annat även om de är vuxna så vill man finnas där och lindra.
Vi gjorde en plan igår barnet och jag, en dag i taget, vården om det inte vänder i rappet.

Andas och nya tag det gör denna morsa idag.

Må så gott alla 🥰


skrev eling i För hälsan, för barnen, för livet

Så imorgon är det tre veckor, hurra! Det har gått upp och ner men jag har nog ett annat sätt att tänka nu än förut, lite mer "nu gäller det", eller "det finns bara denna väg" och att jag i det känner mer acceptans än förut. Ja, jag accepterar att det är på detta vis. Det finns inget jag kan göra åt det, förutom att gå den nyktra vägen fortsättningsvis, vilket absolut just nu känns helt okej. Ibland känner jag mig euforisk över beslutet och vinsterna. Och var jag skulle kunna vara om 5 år, om 10 år om jag fortsatte andra vägen och vad som skulle kunna hända då är skrämmande.

Jag satt och funderade på vad jag ska göra imorgon. Vet inte. När jag nu inte har något att se fram emot kan jag få lite panik. I drickande fall brukar jag ju ha mer drickande att se fram emot. Så det här med en plan för varje dag är viktigt. Okej, så jag är själv med ena barnet imorgon förmiddag. Jag har köpt egna målargrejer så vi kan måla tsm, jag kan baka bröd och det blir mysigt. Sedan är det en jobbgrej jag behöver göra som ger ångest men som egentligen inte är så svår som min hjärna vill påtala. I vanliga fall hade jag gjort det på e.m och druckit vin till det. Jag ska andas, slappna av, dricka kaffe. Sedan kan jag förhoppningsvis ta en promenad eller åka till gymmet. Sen då - det vet jag inte. Kanske åka och shoppa med det andra barnet. Sedan brukar man ju fira shoppingen och de glada känslorna med vin, eller dämpa tröttheten eller ångesten om det spenderades för mkt. Herregud. Kanske hitta på något mysigt ute med hela familjen istället. Att planera dagar kan vara svårt.
Hursomhelst har jag ingen alkohol hemma och det är söndag imorgon och jag vill inte dricka. Jag skulle säga att varje eftermiddag är en risksituation, mer eller mindre. Så att ha en plan för varje dag är viktigt. Särskilt om den initiala beslutsamheten och lyckan över beslutet börjar dala och djävulstankar om att det inte är så farligt börjar pocka på mer och mer.
Nu svamlar jag lite här men jag försöker för mig själv att förbereda mig och planera. Jag vet för egen del att det nu är svårare att bibehålla nykterheten än att starta upp den.


skrev xyz23 i 90 vita dagar

@Hellen57 Jo, så klart det är det ju. Speciellt pulsen, som jag har haft problem med - med eller utan A. Men jag mår inte bra i själen - fast jag har allt jag kan önska mig. Sedan ser man folk på tv som dör i sina hem. Jag börjar bli gammal. Man mår ju kanon då man dricker. I alla fall om man inte dricker mer än jag gjorde. Jag är ändå lite förundrad att jag inte känner mig mera som kungen som klarar sig utan A.

Inte så länge, några månader utan öl. Men det känns som att jag har någe på G. För första gången känns det som att det får fan vara slut nu. Om man inte riktigt vill sluta så går det inte; men det känns rätt nu.


skrev Qwer1 i Dagen är kommen

Typ tappat räkningen.men typ två veckor nu utan. Känns så tråkigt att vara nykter.


skrev Silvertärnan i Nu ska jag ta makten över mitt liv

Sonen, ung vuxen, frågade hur jag gjorde för att sluta röka (för väldigt länge sedan nu) och då svarade jag "på samma sätt som jag gör nu när jag inte dricker. Valde en startdag och bestämde mig för att prova". Sedan pratade vi en stund om både rökning och alkohol. Han vet att jag inte dricker men inte alla orsaker till varför. Jag sa att jag vill må bättre, sova bättre, köra bil tidigt på morgonen osv. Det kändes bra att få prata lite om det här utan att det var dramatiskt. Han dricker sällan och har kompisar som hellre tränar en fredagskväll än går på krogen. Jag har trots allt lyckats hålla honom borta från min egen problematik men han har förstås hört mig och maken gräla ibland, så han har förstått att alkohol varit en del av det. Det var fint att kunna vara öppen om det här idag, speciellt när jag var lite nere redan.


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

@xyz23 De där sakerna du räknar upp låter ju som jättestora vinster med att inte dricka! Hur länge sedan var det du slutade?


skrev Molnet i 90 vita dagar

@xyz23 .Det har varit samma för mig.Mådde ännu sämre utan alkohol än med.Så jobbigt men har arbetat med många delar av mig själv för att må bättre.Går sakta men säkert framåt.Inget: jag slutade med A . Wow jag mår bra!!!! Inget sånt alls


skrev xyz23 i 90 vita dagar

@Hellen57 Jag tror mig ha kommit till insikten att jag inte kan räkna med att jag kommer att må så himla mycket bättre utan alkohol. Det är väl bra om det för vissa är som YouTube lovar: bättre ditt och datt och att man efter ett halvår kommer att jubla i skyn. Jag vet att det inte nödvändigt måste vara så. Jag ska försöka nöja mig med att slippa alkoångest och svett på natten och morgnarna, mycket jämnare puls och..., något annat kanske; jo, sjukdomsrisk, såklart. Men det jag försökte dämpa med alko finns väl kvar ändå. Och den där initiala känslan att 'Gud va duktig jag är som spolar kröken' har gått över.

Totalt sett vet jag att det jag valt att göra är rätt.


skrev Molnet i När ångesten & besattheten leder dig till att välja återfall.

Investerar i en dagretreat idag.Yoga,meditation,healing,släppa taget.Tar med mig nya mantran:Öppna upp.Ta emot.Släppa taget om Alkoholens bojor.Så annorlunda dag.Men glad att det kom till mig.Har flera trauman jag pressat undan för mig själv under livets lopp.Investerat i andras väl & ve.Bra så långt men baksidan:Jag har inte prioriterat mitt eget välmående.Rättat mig efter andra.Rädslor för att inte vara älskad,viktig för mina nära & kära.Att mitt mående inte varit viktig för andra.Kan ju inte klandra dem.Hållit ihop & visat en fasad som till sist krackelerade pga att jag helt enkelt för full för ofta & att jag inte kunde hålla ihop mig själv,Nu stundar nya tider.Har insett att jag måste prioritera mitt mående.Stå upp för mig själv.Låta (tvinga/lära)mina nära att ta hänsyn till mig & min ork.Nu fortsätter kursen efter lunchpaus.


skrev vår2022 i Nu ska jag ta makten över mitt liv

@Silvertärnan Fint att du kan sörja utan alkohol, då läker man bättre och kan komma ut på en bra plats. Förstår att det känns sorgligt och att ha en bra chef är så viktigt och värdefullt. Att ni kommer att ha fortsatt kontakt kan även fördjupa er vänskap när ni inte är medarbetare och chef längre, så det är något att se fram emot, mitt i allt😁.

Ha en fin lördag!❤️


skrev Silvertärnan i Nu ska jag ta makten över mitt liv

Idag tillåter jag mig att sörja för en stund. I veckan slutade min chef, en fin person som varit mig väldigt nära. Det känns jobbigt och ledsamt. Jag ville inte släppa fram känslorna vid avtackningen men jag behöver verkligen låta sorgen få bo i mig för ett tag. En sak jag lärt på mig på den här nyktra resan är att låta sorg eller andra jobbiga känslor få komma och sedan ebba ut. Inte döva eller undvika dem, bara låta det hända. Jag känner att jag hade investerat så mycket i relationen med chefen, energi, engagemang och tankar om framtiden. Så det kom som en kalldusch att hen sagt upp sig. Det kändes lite som att bli bortvald, vi var inte tillräckligt bra, inte tillräckligt intressanta längre. Vi har sagt att vi ska ses, att vi kan träffas på ett annat sätt nu när vi inte är chef och medarbetare längre, som vänner. Det känns bra och jag ska verkligen se till att det blir så. Ha en fin lördag!


skrev Silvertärnan i 90 vita dagar

Vad skönt att du förutom alkoholen tar tag i annat som skaver. Det kommer att stärka dig. Jag har varit nykter sedan i maj. Efter att ha druckit destruktivt i många år valde jag äntligen bort alkoholen. Beslutet föregicks inte av något större drama men det var gräl med maken om mitt drickande, hur lyckades jag alltid bli mer berusad än honom trots att vi drack "lika mycket" osv. Han visste inte att jag smygsöp, smusslade och höll på. I maj var jag tillräckligt trött på alkoholen och hur den begränsade livet för att i alla fall ge ett alkoholstopp en rejäl chans. Jag vill bli fri från tvångsdrickandet, fixeringen alkoholen innebär för mig. Jag visualiserade kommande fem år och ett fortsatt drickande. Det kommer bara att leda till sämre psykiskt och fysiskt mående. Så nu utforskar jag nykterhetet. Jag sätter mål efter vägen och nu är det sex månader jag har i sikte. Så fortsätt på den inslagna vägen!


skrev vår2022 i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Det är det som jag tycker är så häftigt med denna resa och process. Det handlar inte bara om att sluta dricka, det är en process på de flesta livsområdena i livet. Att man bli mer medveten om sig själv och sina tankar, reflektera över dem, få ökad självkännedom och trygghet i den man är är. Att man är öppen och sann mot sig själv. Den sanna jag, den autentiska jag. Man blir liksom ett med sig själv.

Jag tror att man genom ett nyfiket närmande och undersökande av sig själv och att man inte är rädd för att möta sig själv, kan hitta sitt autentiska jag. Och att det kan leda till en större känsla av mening och självmedkänsla. Ett självledarskap grundat i trygghet där man tar hand om sig själv, är i kontakt med kropp, känslor och behov. Vår egna stöttande mentor, för att prestera och må bra. Jag tänker också att den inre resan öppnar och breddar perspektiven i den yttre resan.

Ha en fin dag på jobbet! Kram❤️


skrev Andrahalvlek i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C

@Carisie Godmorgon! Själv har jag ätit frukost och ska strax iväg på hundkulsaker. Lördag morgon-förmiddag är det nästan apokalyptiskt tomt på både folk och bilar i min hemstad. Solen skiner och jag njuter verkligen av september, lovely månad.

Intressanta reflektioner, jag kan bara hålla med. Jag brukar likna det vid att man fått på sig helt andra glasögon och plötsligt ser andras beteende och sitt eget back the days med helt andra ögon. Ärligare ögon. Fejsa sanningen. Varje dag, på jobbet, i affären, på gatan, ser jag folk som dricker lite för mycket. Det syns på hyn, den flackande blicken, i värsta fall känns det på lukten. Otroligt doftkänslig har jag blivit i nykterheten. Det känns som jag kom undan med blotta förskräckelsen.

Såg Skavlan igår som handlade just om samhällets alkoholnormer. Helt motsatta kombattanter, som vanligt pratade de förbi varandra. Och jag blev än en gång påmind om att jag, och många andra här på forumet, tillhör en exklusiv skara. The sober club. Vi som genomskådat bluffen.

Kram 🐘


skrev Hellen57 i 90 vita dagar

Jag har tänkt att jag inte fått några stora konsekvenser av mitt drickande, men det tror jag är att lura mig själv.
Det finns en konsekvens som jag lyckats hålla hemlig i över 20 år. Jag har haft en relation med en man vid sidan om. Han är också gift. Vi har träffats i smyg 1-2 gånger i månaden under de här dryga 20 åren. Vi var berusade första gången vi möttes och har fortsatt så alla gånger vi setts. Vi har ALDRIG träffat varandra nyktra. Från början var vi förälskade och hade sex, men det upphörde för flera år sedan. Vi har ändå fortsatt att träffas.
Jag ser så tydligt nu att det vi framförallt haft gemensamt är drickandet! Visserligen har vi en del andra gemensamma intressen också, men jag skulle nog inte ha träffat honom för att prata om de sakerna om vi inte hade druckit samtidigt.
Igår gjorde jag slut!
Det känns som om jag kommer att sakna honom på samma sätt som alkoholen, som en destruktiv kraft jag blivit beroende av men inte mår bra av.
Just nu känner jag mig nästan euforisk av lättnad.