Senaste kommentarerna i forumet

Vad man ville bli när man gick i lågstadiet var nog faktiskt cykelreparatör och senare även att jobba i matbutik, eller då kanske allra helst i nån kiosk, för man gillade ju smågodis som det hette på den tiden. När man på lördagarna fick sin veckopeng brukade man ju gå och handla godis styckevis i kvarterets kiosk för nåt öre styck. Bland det första man gjorde sen var att jobba ett tag på ett bageri och packa bröd och det var rätt nära att man hade blivit bagare vilket inte var så konstigt.

Detta eftersom morsan ett tag var städare på bageriet ifråga när man var liten och man sedan dess alltid har tyckt att det luktar så himla gott med nybakat bröd. Men sen efter skolan blev man ett tag biltvättare eller bilrekonditionerare som det väl numera heter. Pysslade sedan ett tag med lite direktreklam och en del kontorsjobb med mera. Provade även i egen regi på att spekulera lite i aktier och optioner, men det blev för stressigt.

Men skulle jag haft ork att göra nåt nu så skulle det väl blivit att satsa mer på musikproduktion som väl är det man är mest intresserad av liksom. Men så har man ju social ångest också, så att stå på scen i någon form faller ju bort, och då blir det ju inte så värst lönsamt, för det är ju liveshower som drar in stålar åt de flesta i musiksvängen. Men nog har man provat på lite olika prylar i sina dar.

Det är då som du säger @Andrahalvlek, att det är viktigt att ha mål och drömmar. Mitt närmaste mål här idag är att ta mig utanför dörren efter mjölk och en limpa fast man är helt slut och orkeslös. Får väl försöka att göra ett stordåd och släpa mig ned till lokala matbutiken innan stängningsdags. Som dystemiker har man inte mycket energi för det mesta, men försöker se positivt på tillvaron nu i all fall, för annars sitter man väl snart och deppar i alkoholträsket igen. Vilket jag då faktiskt gett mig sjutton på att inte göra.

Ha det gott kompis!

@B.Å Skammen lägger sig med tiden. Förutsatt att du gör ditt yttersta för att verkligen sluta dricka. Det förflutna kan du inte påverka, men du kan påverka det du gör här och nu.

Kram 🐘

Hej

Dag tre utan alkohol. Jag har så mycket skam och skuldkänslor över allt jag har gjort (och inte gjort, för den delen) pga mitt beroende de senaste 15 åren.

Jag har isolerad mig, druckit ensam, varit antingen bakis eller full och minns inte hälften av mitt vidriga och pinsamma beteende under dessa år. Får nu nästan flashbacks och bilder från denna tid, där jag pratat för mycket, betedde mig gräslöst, fått snedfyllor och gråtit och varit allmänt så jävla vidrig att jag vet inte hur jag lyckats se mig själv i spegeln under dessa år. Dricker själv, hemma och vaknar med ångest varje gång. Ser på telefonen att jag har pratat i flera timmar med någon jag knappt känner, dessutom videosamtal….har vaga minnen av det, jag vill dö. Ibland har jag vaknat med blött hår efter duschar jag inte minns och ofta har jag lagat mat utan att komma ihåg det. Mitt barn (utfluget) kan ringa mig ibland och fråga vilken tid ska ses, då har jag planerat saker som jag inte minns, jag skäms så oerhört för allt jag har gjort och sagt att jag vet inte hur jag ska klara av detta.

Har kunnat skött mitt jobb. Mycket hemmajobb och jag arbetar i en bransch där det är väldigt accepterad att man dricker friskt och ofta. Jag går inte med på AW:n längre eftersom jag kan inte sluta dricka när jag väl börjat. Dricker till jag däckar och har kommit på att det gör jag allra bäst hemma.

Jag tror jag behöver hjälp nu. Har bestämt mig för att sluta dricka och har satt ett mål på 7 dagar nu. Ska klara det och förlänga till 2 veckor och sedan 3 månader. Jag vet att jag inte kan dricka ”normalt”. Jag kunde göra det när jag var yngre men inte nu längre vilket kanske inte är konstigt med tanke på mina gener och släktens historia.

Men just nu mår jag bara så fruktansvärt dåligt, har 15 års ångest att ta tag i och vet inte hur jag ska göra eller om det ens går att bli av med alla jävla minnesbilder som kommer upp hela tiden och får mig att vilja kräkas och flytta/byta identitet eller något ännu värre. Jag föraktar mig själv och förstår inte hur jag kunnat sett mig själv i spegeln under alla dessa år.

Vet inte varför jag skriver hit, det är väl kanske i hopp om att någon känt likadant och kommit över det…

Jag har läst väldigt mycket här det senaste året och beundrar er som lyckats och lever livet utan rus och ångest. Jag har svårt att se framför mig hur jag ska lyckas, denna ångest alltså, jag vet inte hur det ska gå till.

@Flarran Veterinär sa jag som barn. I åttan sa jag journalist, och det blev jag också 🥰 Vad ville du bli? Väldigt många ungdomar idag kan inte svara, inte ens på gymnasiet vet de. Min äldsta bestämde sig i nian för att hon vill bli psykolog, och det blev hon också. Mål och drömmar är viktigt, tror jag.

Kram 🐘

Vad ska du bli när du blir stor var en fråga man i skolan kunde höra i lågstadiet. Det var många tjejer som som sade ord som sjuksköterska, vetrinär och grabbarna sade väl ofta orden polis eller brandsoldat och sånt där. Men man hörde aldrig någon säga – Jag ska bli alkis, för det verkar var så trevligt och bra.

När man öppnade och drack ur den där första flaskan så visste man inte mycket om nånting, man trodde att man var smart och nästan lite Rock n Roll på nåt positivt och fritt sätt. Men nu vet man ju lite bättre, men ändå så kan man när man är trött tappa sugen på att kämpa på nyktert, men då har man ju i alla fall detta eminenta forum att hämta kraft och inspiration ifrån för att kämpa vidare som nykter och alkoholfri.

Detta var en tanke som i stunden kom flygande till mig liksom. Nej, nu får man då försöka att rycka upp sig och klä på sig i alla fall, för nån ordning får det väl vara. Ska verkligen göra allt för att få hem den där mjölkflaskan som man suktar efter.

Ha det gott!

Nu är litern slut också. Ja, snackar här inte om nån alkohol av nåt slag utan bara om att den sista mjölkskvätten precis gick åt till min frukostchoklad. Tänkte när de goda limpmackorna var uppätna och jag drack sista slurken med varm choklad att, denna dryck är ju hundra gånger bättre än nån dyr gräddlikör med whiskeyton i smaken.

Sånt blev man ju bara onödigt fet av och dessutom så kickade det oftast i gång ett förfärligt alkoholsug efter först nån öl och sedan starkare grejer. Sitter nu alkoholfri här nöjd och riktigt myser fast det nu är lite grått utanför köksfönstret igen. Växlande molnighet är det tydligen idag, men det gör då inget alls, för nu så blir det nog förhoppningsvis ändå så att man kommer utanför dörren i alla fall. För mjölk det vill man då ha i sitt kylskåp alltså.

Har faktiskt även ett visst salladssug och tänker på inlagd pustasallad som finns som konserv någon kilometer bort. Så kanske blir det en cykeltur om man nu orkar liksom. För viljan till en sådan utflykt finns då alltså. Häller nu i mig ett glas med vitaminberikad energidryck så man kanske kan komma igång fast man är så trött och orkeslös så att man nog skulle kunna sitta och sova liksom. Förresten, @Se klart och @Carisie, det var trevligt att ni tittade in en sväng här, sånt uppskattas och ger faktiskt lite energi till att nyktert kämpa vidare.

Ha en fin dag mina vänner!

God morgon Flarran! ☀️ ☁️ 🌧️
Det lät fantastiskt med bondens djur. Jag hoppas du får en skön dag idag trots lite sömn. Kanske du hittar ett träd du kan vila under i skuggan till ljudet av vindens sus och fåglarnas sång
🩵

Godmorgon @flarran
Ja det här med förundran är ju häftigt och något man kan få vara med om både här och där om man är uppmärksam.
Jag känner ofta förundran inför det som växer/ inte minst för att det är så vackert? Blommor i så många olika nyanser och färger som vecklar ut sig och nästan kråmar sig? Då kan jag inte låta bli att förundras också över den som skapat allt detta. Om det nu är Gud eller vad vi ska kalla honom eller henne. Men all denna skönhet på jorden gör mig ofta helt stum.
Känner förundran inför våra små (stora) katter. Och att vi får leva tillsammans den här korta stunden, liksom göra sällskap i jordelivet.
Jag förundras också över den kraft som finns i människor, alldeles särskilt här på forumet 😍
Ha en fin dag, kompis!

@Lonely Man ❤️

Fick bara sova i fem timmar fast jag faktiskt bad till Herren om att få sova i åtminstone sex timmar. Men man får väl vara nöjd ändå, för man käkar ju inte några sömnpiller och alkoholfri det är man. Kanske skulle man koka på en kanna kaffe för att få sig lite dryck som man kanske piggnar till av. Men har inte mycket till ork, så det får nog bli en energidryck tror jag liksom.

Tänkte nyss på det här med åldrandet och att man kan känna sig som tio år ibland fast spegeln eller selfiebilder tagna någon morgon med mobilen som spegel väl liksom säger något annat. Men nog märks det allt att själen inte är skapad för att åldras på det sätt som kroppen ju gör.

Sitter här vid min dator och dricker ett glas vatten och upptäckte att snusdosan nästan är helt tom. Tänker att idag kommer man nog utanför dörren då det ju är en last som man inte bett till skaparen om att få bli av med alltså. Men man snusar ju inte direkt som en gnu heller. Fast sådana snusar väl inte alls, så man borde kanske inte hålla på med sånt heller.

När jag i helgen som var lyckades att ta mig iväg och bada då besökte jag även ett trevligt naturområde där bondgårdens djur som får och grisar visades upp. Filmade då en sugga som gick runt och grymtade i en hage mitt emot sina kultingar. Kom på att jag även då kände förundran och lite livsglädje på något sätt.

Så borde väl försöka att släpa mig utanför dörren även idag, för man kan ju inte se och ta del av livet på riktigt sittandes bakom en datorskärm. Nu tittade solen fram igen genom molnen, så skaparen håller nog faktiskt med mig på den punkten känns det som. Precis i stunden kom ett chokladsug, så man kanske skulle ta sig lite dagligt bröd och en kopp med sånt vilket ju blivit lite av en rutin.

Ha det gott!

Och öven du himmel eller helvete. Tack för svar.

Tiden går så fort fast man ibland kan tycka att den står helt still. Berättade ju igår kväll om en av mina cykelturer nu i sommar. Jag har numera för vana att stanna till och fota vackra blommor när jag är ute och rör på mig. Trodde ju att det var blåklint som jag fångat på foto för en månad sedan. Men nu när jag har kollat runt lite på nätet så lutar det starkt åt att det var äkta förgätmigej och några smörblommor som fångade mitt intresse vid en liten bäck i utkanten av staden.

Det var ett bra tips du @vår2022 hade, ska kanske ladda ned en app för identifikation av örter. Kommer ihåg att min far var intresserad av vilda blommor och hade en del böcker med foton och teckningar av vanliga örter man kan stöta på när man är ute och vandrar i guds fria natur så att säga. Förstår nu även varför jag blir så himla stressad när solen skiner in genom mitt köksfönster ibland.

Det är väl helt enkel en inbyggd känsla man har som försöker säga åt en att inte bara sitta inne och häcka vid en dator jämt om det är vackert väder som det ju kan vara ibland. Har läst på lite mer om ämnet förundran och vad experter på ämnet skriver om det. Vilket väl ska vara att man upplever sådan statistiskt sett 2,3 gånger i veckan. Vilket kanske kan stämma då jag ju upplevde känsla av förundran inför naturens skönhet inte mindre än två gånger förra veckan då jag lyckades att ta mig utanför dörren alltså.

Nog var det allt rätt mycket som man missade tidigare då man alltid för det mesta bara satt och deppade och drack alkohol av diverse slag. Men nu är man då nykter och alkoholfri vilket man väl får vara tacksam för. Men inte är det då lätt som en plätt att vara det i var stund, men just nu är det då rätt så okej. När det sen gäller gårdagen så var den väl ingen höjdare sett ur ett psykiskt mående.

Men fick nyss faktiskt ändan ur vagnen så att säga och har nu i mörkret varit ut en sväng och slängt soppåsen som stått och skräpat ett tag i hörnet som jag skrev om. Så nu känner man då att man har gjort lite nytta liksom. Men nu är det då dags att försöka att sova en stund, för man kan ju inte bara sitta och häcka vid en dator hela natten och sedan undra varför man kanske är trött liksom.

Ha en fin dag!

Intressant dag idag. Har en relativt ny vän som varit nykter i 9 månader. Idag så hopade sig en massa problem och jag försökte beta av dem på ett någorlunda pedagogiskt sätt för mitt och andras välbefinnande. Min vän gick dock igång och började kasta bensin på glöden. Jag insåg snabbt att hon menar väldigt väl men istället för att försöka sortera ut situationen började hon ventilera och lägga på en massa saker utifrån hur hon själv skulle tagit situationen som egentligen inte berörde henne. Eldade upp sig själv och jag försökte balansera ut allt istället. Försökte sortera i vad man kan påverka, när det är dags att tänka vidare på nästa steg och vilka delar som överhuvudtaget behöver hanteras eller ej.
Insåg hur lätt det är att duscha andra med ens känslor. Hur mycket andra runtomkring faktiskt påverkas utan att man ens menat att hälla över något.
Just detta när saker hopar sig är det så lätt att drivas av oro, ångest och en massa rädslor. Att bara låta huvudet gå i spinn. Att dras med i saker utan att det finns verkliga bevis på att allt tillslut kommer gå åt pipan.

Jag började iaf diskutera öppet om hur jag inte längre har ork att låta hjärnan spinna åt det negativa hållet. Att jag måste hushålla med min energi och vill försöka fokusera på det goda. Även under pressade situationer eller kanske just i pressade situationer för att på något sätt kunna ta in det goda som faktiskt sker i olika situationer. Att få vara i balans även när man testas så man är öppen i sinnet för att ta in vad andra runtomkring försöker förmedla. Att sätta saker i relation så inte allt blir för uppförstorat. Låter man ångest, oro och rädsla få styra då missar man lätt att ta in det folk försöker förmedla och det blir istället låsta lägen.

Skillnaden blev så uppenbar för mig. Här är en skillnad i hur länge man varit nykter kontra förmågan att ta saker för vad de är. Jag har helt klart kommit längre gällande att förstå mina egna drivkrafter i pressade situationer. Detta gjorde att jag idag kunde ta emot det 3 andra försökte hjälpa till att lösa. Tidigare hade jag låst mig och hade spritt min oro, ilska och ångest till alla dessa. Inte funderat över vad den typen av känslor får för konsekvenser i min relation till andra. Självupptagen. Nu plockade min vän upp detta fast jag inte menade sprida detta. Det får mig att inse hur lite man behöver säga i vissa sammanhang för att andra med empati ska "ta över" ens känslor. Hur viktigt det kan vara i relationer att fånga upp hur ens budskap tas emot. För det tas emot. Det kan man vara säker på.

Jätte stort grattis @Smillans! Grymt bra jobbat! Det blir bättre och bättre! Att bli nykter är mycket riktigt det absolut bästa vi kunde ge oss själva. Snart firar jag 2år och tiden har gått så fort så jag kan knappt tro det är sant🙏❤️Kram

@Flarran Vilken fin stund och upplevelse du hade ändå där vid bäcken och även att du kan gå tillbaka till det minnet och uppleva det igen. Jag har en app som man kan ladda ned gratis som heter Flora Incognita. Man tar ett foto med appen och så får man veta vilken växt det är. Jag har använt den många gånger, senast när jag åkte förbi ett stort fält med linblommor som jag inte kände igen. Trodde först att det var blåklint, men när jag närmade mig såg jag att det inte var det. Det var en fantastik vacker syn och upplevelse, ett hav av blå linblommor. Det har jag aldrig tidigare sett.

Ha en fin kväll kompis!❤️

Förundran är då något man kan ha kring rätt så mycket och som man väl även mer direkt har utforskat inte minst de senaste veckorna under dessa sommardagar som givit mig ett flertal tillfällen till att som nykter vara mer närvarande och delaktig i nuets och skaparens storhet som då verkligen kan återspeglas där man minst kan ana.

För några veckor sedan var jag på min cykel på väg till ett av mina smultronställen här i världen för att ta mig en av detta års första simturer. Det var en mycket varm och solig dag så jag sökte mig ofta till skugga för svalka i skydd av träd och buskar. När jag hade cyklat ett antal kilometer så var det så varmt att jag var tvungen att stanna till och vila i skuggan av några gröna större buskar.

Jag hade åkt på en cykelväg bredvid en större väg och vyn på den platsen gav mig väl inte nån känsla av naturens storhet då vägen var rätt så nybyggd och det mesta såg ganska grått, grusigt och trist ut. Men det var ändå en liten oas som jag hade hittat rent spontant förstod jag efter en stund där jag stod i skuggan och svalkade mig med en medhavd flaska med kallt kolsyrat vatten.

Inom mig var det inte direkt lugnt vilket det sällan är då jag som dystemiker har en ofta krypande oro inom mig fast det inte ens borde finnas någon sådan känsla då jag medvetet oftast väljer bort allt som kan stressa mig och få mina tankar ofokuserade vilket ofta gör mig mer nedstämd än vad jag för det mesta ständigt brukar vara. Hur som helst så stod jag still på samma plats fast jag egentligen hade svårt att vara stilla då jag var så himla stressad inifrån som så ofta.

När jag stod där i skuggan och kände sommarvärmen och solens hetta såg jag upp mot den klarblå himlen och kände väl en slags förundran över att jag hade lyckats att ta mig så pass långt ifrån mitt hem fast jag som alltid var så där himla trött som jag är för det mesta. Började känna mig deprimerad och började tänka på att vända om och cykla iväg in till systemet för att köpa vin och öl för att få tankevila.

Men samtidigt så var min längtan efter att få simma större än det alkoholsug som hade uppkommit i stunden där jag stod och började känna mig uttråkad på något sätt. Vilket är en känsla jag får lätt fast det även kanske är hur fint, kul och trevligt som helst. Vill då bara fortsätta framåt åt något håll för att skingra mina tankar och komma i ett annat och bättre stämningsläge. Men jag tvingade mig ändå medvetet att stå still och började sedan sakta utforska omgivningen med min blick.

Då upptäckte jag att jag hade kommit till en brytningspunkt mellan grå stadsmiljö och det lite mer lantliga så att säga. För där jag stod var det några små röda stugor och även en hästhage som nu väl var tom då hästarna som kanske brukar gå där förmodligen var på grönbete någon annanstans. Då jag hade tröttnat på att bara vara i stilla mindfulness så började jag att sakta röra på mig och ta några steg ut i solskenet igen. Jag tittade på motorvägens gråa och grusiga dike och såg då ett flertal vackra sommarblommor röra sig sakta i vinden.

Jag tänkte att nog finns det saker att vara förundrad över fast man inte mår psykiskt bra och väl är rätt så trött på att må som man gör för det mesta. Sedan började jag sakta gå mot min parkerade cykel för att försöka att ta mig iväg till den avskilda badplatsen som var mitt mål. Då upptäckte jag att det var en liten bäck i miniatyr vid sidan av vägen som porlade intressant så jag gick då dit och såg det som jag i stunden kände var som en återspegling av det som kanske är det paradis skriften väl talar om.

Skönhet i form av sommarblommor som var både gula, blå och även nån vit liten blomma. Har ingen större botanisk kunskap och vet namn på olika örter men att det var en tuva med små blåklint och andra vackra små blommar som fanns där, det såg jag då utan att vara nån expert. Då kände jag en extra stark närhet till min skapare och plockade fram min mobil för att fånga motivet på bild då jag tänkte att den bilden kanske framöver kunde få bli inspirationskälla till nån kommande instrumental komposition.

Så nog finns det mycket att förundras över som du @Andrahalvlek väl är inne på. Det behöver man väl kanske inte ens fundera över. Men ibland är det inte lätt att var på solskenshumör fast det kan vara så varmt och soligt ute ibland att man nästan bara kippar efter andan liksom. Kom hur som helst den aktuella dagen ifråga i vattnet och fick mig en trevlig simtur. Videofilmade även den lilla bäcken med vackra blommor som skaparen hade placerat där så att säga. Det är sånt man lever på en kväll som denna då man väl inte är så värst uppåt och på världens bästa humör kanske. Men helt nykter och alkoholfri det är man då i alla fall.

Ha det gott kompis!

@Ros just det har jag tänkt på, hur lite alla dricker...10 månader

Hej. Vet inte om skall skriva detta här men något märkligt har hänt. För något år sedan skrev jag att jag hade en usel kontakt med min ena syster och jag tyckte inte om henne. Nu i sommar var jag med min andra syster och tog hand om min pappa som var tungt. Det fungerade inte så bra mellan min syster och mig. Gjorde att jag åkte tillbaka hem till mig efter några dagar. Tog då kontakt med min andra syster som det hade varit så dåligt med. Blev precis tvärtom. Har nu en bra kontakt med henne o en usel med den andra. Kan o göra med mitt drickande men vet inte. Ta hand om er alla. Kram

Tack för du finns Amanda..

@Ros Grattis till 5 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och att du fått uppleva semester och umgänge med vänner nykter! För att inse att alla upplevelser nykter blir så mycket bättre 🥰 Vi gamlingar kan tjata ihjäl oss om att det är så - men man måste uppleva det själv för att fattta. Och sorgen lägger sig med tiden, jag lovar. Du kunde inte slutat dricka tidigare, för det var först nu du verkligen förstod att du behövde sluta helt.

Kram 🐘

@Flarran Googla på förundran och förundranseffekten. Att tro på en gud tillhör faktorerna som kan fylla oss av förundran. Likaså att på något sätt hjälpa andra genom ideellt arbete. Konst, musik, lyrik är andra sätt. Meditera likaså.

Kram 🐘

Hurra för mig 5 mån utan A😃

Tanken på vad frihet är för något kom till mig efter att jag hade vilat och sovit ett par timmar här på eftermiddagen. Jag tittade nyss ut genom mitt köksfönster och såg att det regnade och kände mig nästan som en fånge instängd i ett eget skapat fängelse av feltänk. För plötsligt så var en tanke om alkohol närvarande igen. Känslan var inne på spåret om att varför vara duktig och vara nykter när det inte tycks blir bättre än så här.

Det negativa tänkandet som dragit ned mitt humör så många gånger och färgat mitt sinne i mörk dyster nyans och så ofta fått mig till att ta mig ned till bolaget så många gånger hade så sakteliga gått igång och börjat mala inom mig igen. Det är väl ingen frihet att tvingas vara berusad av alkohol för att stå ut med tillvaron sade logiken inom mig. Det är inte många gånger genom åren som logiken har fått vara närvarande i min tankevärld när jag varit nedstämd och helt tom liksom.

Gick då ut på nätet för att lyssna på lite musik för att skingra mina dystra tankar och återfå fokus på att vara nykter och alkoholfri som jag förstår och känner är det mest logiska. Tänkte på det här att vi alla på något sätt måste tjäna någon eller något här i denna värd. Mindes en textmässigt tänkvärd låt av Bob Dylan och gjorde faktiskt som min gamla kristna mor och djupanalyserade lyriken i låten Gotta Serve Somebody. Vill jag verkligen var slav och tjäna under alkoholdjävulen tänkte jag sedan.

Man kan ha många tankar vid ett köksbord en regnig eftermiddag. Nu är tanken på alkohol inte lika närvarande som den var i stunden då jag började knappa på mitt tangentbord. Funderar nu mer på om det nog inte är dags att ta och gå utanför dörren och slänga den där soppåsen som står i hörnet och liksom hånflinar åt mig. Frihet att göra vad man vill, och att hitta sin egen väg kan vara en knepig nöt att tas med ibland. Det är även jobbigt att vara så orkeslös som man är.

Men att dagligen tvingas dricka alkohol för att tro sig må bra som man gjort så många gånger innan man hittade hit till detta eminenta forum och började tänka lite mera nyktert, det är då ingen frihet. Öppnade nyss kylskåpsdörren efter att ha läst Herrens bön som man har utskrivet på ett papper och uppklistrat på dörren till ett av matförråden i lägenheten så att säga, det har man då gjort. Det är många val man kan göra i var stund och mitt val nu står väl närmast till om det ska bli korv och mos eller pytt i panna och rödbetor till middag liksom. Drycken blir då helt alkoholfri det är det då ingen tvekan om.

Ha en fin kväll!

@Blidenjagvillvara77 Hur går det för dig? Jag har lyckats avstå A i 21v. Är inne på min fjärde semester vecka utan att ha trillat dit och även umgåtts med vänner som dricker och känt att jag är färdig med A. Känner dock en sorg över att det blev som det blev för mig. Att jag valde A under så lång tid och hur mycket det påverkat mig negativt. Nu är livet så mycket, mycket bättre o jag bygger upp mig själv för varje dag. En dag i taget🤗

@LinneaEmilia
Samma här. Dricka medvetet liksom. Och det är ju alltid lättare precis efter att man spårat, sen går tiden och man glömmer vad som kan hända.
Den första riktiga utmaningen är imorgon. Grillkväll.. iofs inga problem om jag kör, fast jag brukar sova över.
Sen nästa vecka ska jag och ett gäng till en annan stad och ha det bra. Kommer svinsvårt att inte dricka nåt. Absolut inte svårt att dricka måttligt dock, för inget sånt tillfälle, men om man nu ska va vit.
Fan, jag vill verkligen kunna dricka utan att bli idiot. Gillar inte ens att va full.