skrev Malla59 i Nytt försök

Det är några år sen jag var inne på forumet. Under den tiden har mitt drickande blivit ännu mer problematiskt. Flyttade till en annan ort 2022 och började umgås med personer som är storkonsumenter. Efter en fylla som slutade med ambulansfärd och övernattning på TNE lyckades jag hålla mig helnykter i nio veckor med trillade dit igen för en vecka sen. Har kontaktat min sköterska på beroendenhetenmoch bestämt att börja med antabus. Skulle vilja höra om andras erfarenhet av detta läkemedel.


skrev vår2022 i Första dagen på nya livet

@nykteristen24 Vad bra att du är fortsatt nykter och att du mår bättre när du är nykter. Det går upp och ned i känslorna, med bättre och sämre dagar. Bra att du också byggt upp bra rutin med styrketräning och löpning, det är verkligen hjälpsamt och bygger upp styrka såväl fysiskt som psykiskt. Kan du berätta mer om hur du tänker om att din framtid är förstörd som gör dig ledsen och liten?


skrev nykteristen24 i Första dagen på nya livet

Är fortsatt nykter, känslorna har gått upp och ner. Mår mycket bättre när jag är nykter. Ångesten är minimal, förutom idag. Känns som hela min framtid är förstörd, känner mig ledsen och liten. Förhoppningsvis är det temporärt. Mycket stress i själen just nu. Försöker reda ut det. Imorgon är en ny dag och då får jag ta nya tag. Har byggt upp en bra rutin med styrketräning och löpning, det hjälper i stunden men vet också att det i långa loppet kommer göra gott för mitt psykiska mående.


skrev Fia40 i Ångesten har inte lagt sig

Ångesten har inte lagt sig än, men jag har konstaterat att jag nått min botten iallafall. Skäms så fruktansvärt efter helgen. Skild två barns mamma hamnade i fyllecell😵‍💫 skäms så jag går sönder!

Är livrädd att bli av med mina barn. Såklart var de hos sin pappa när detta hände, men väntar mig en orosanmälan och brev från soc.

Någon mer som varit där?

Nu blir det möten, kontaktat vct om antabus. Jag orkar inte mer, jag är helt mentalt och psykiskt slut av denna skiten m, slutar jag inte nu kommer jag gå under. Känner mig som den sämsta mamman någonsin, dålig dotter, dålig vän, kollega, människa!!


skrev bpo i Vägen till ett hälsosamt liv?

@Monica01 åh vilken härlig helg det låter som du haft. ☀️ Min var också bra. Härligt umgänge men också lite vila och återhämtning. 😍

Fördelarna jag märkt av är att energin börjar komma tillbaka. Nu är saker lätta att ta sig an. Tidigare har allt bara varit jobbigt. Samtidigt så har jag börjat njuta av lugnet. När jag varit rastlös tidigare så har jag alltid hämtat en flaska och korkat upp. Men nu är jag ok med att istället ta en kopp kaffe eller bara vatten.. sitta en stund och njuta. Det är så olikt mig, för jag är väldigt ofta så rastlös.
Förmodligen behöver både kroppen och hjärnan återhämtning efter vad jag utsatt den för.

Hur är det för dig då? Vilka fördelar ser du? ❤️


skrev bpo i Tillsvidare

@Ny dag ja vi hjälper och stöttar varandra här! 🤗 tacksam och glad för det


skrev Amanda L i Misslyckats med mitt självhjälpsprogram. Vad ska jag göra nu?

@telussus Kan du inte skuta själv så ta hjälp av vården. Oiller kan hjälpa den flrsta tiden. Ångest, sömnsvårigheter etc försvinner rött snart och då mår du bättre.
Det är bara i början när din kropp och knopp skriker efter drogen som du känner så här. Det går över och sedan blir det mycket bättre!
Du kan också försöka med självhjälpsprogramnet igen, men skrid då gärna här dagligen. Det underlättar för dig själv att se dina tankar, men du kan också få stöd och då ser du också att du absolut inte är ensam i detta!
Men om det inte går tycker jag du ska kontakta vården.
Så här dåligt ska du inte behöva må! Och jag vet att det blir så väldigt mkt bättre utan alkohol. Det är oftast bara den där första kullen som måste besegras…Kram 🥰🙏🏻❤️


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek, Du är då en riktigt positiv och frisk fläkt som behövdes just nu. För hade trots att jag sovit skapligt bra, ätit tomater, druckit ett glas mjölk och fått i mig två limpsmörgåsar, en med mjukost på och en med makrill i tomatsås. Så kändes det allmänt deppigt ändå.

Gick då ned till brevlådan för att se om nån post hade kommit. Men det hade det inte. Gick då ned i källaren för att se att man hade bokat tvättid till helgen, vilket man hade gjort. Det var rätt svalt där i källaren, medans det utanför på gården var soligt men lite blåsigt. Kom alltså ut på gården i alla fall.

Tänkte där jag stod i solen en kort stund att det var lite synd att det inte var mer vindstilla och badväder, gillar inte när det är för kallt och vågor i vattnet. Blev då lite kinkigt nedstämd på ett fånigt sätt. Nästan som när man var en liten grabb och kände sig lurad på nåt roligt som man hade gått och förväntat sig att kanske få eller nåt sånt. Ofta vid såna tillfällen tidigare har jag ju druckit pilsner och annat i onödan förstår jag ju nu.

Det är då inte många gånger jag kollat bakåt i mina knasiga inlägg. Men positiv och lite gladlynt statistik för att höja motivationsgraden för att inte falla ned i alkoholträsket är inte ett så dumt tips. Måste nog börja fokusera lite på att förutom nykterhet även göra mer av sånt som man gillat att göra för längesen. Får jag bara lite mer energi så skulle man ju kunna ta sig en liten cykeltur åt nåt håll.

Såg just att du @Ros också tittat in en sväng, vilket uppskattas. Det är nog viktigt att jag som dystemiker inte som tidigare bara låter mina ofta nedstämda tankar bara mala på fritt och gå runt och stegras till jobbig depression. På så sätt är ju detta eminenta forum ett riktigt bra verktyg att ha. Men ibland så är man så himla trött på allt, och mitt humör svänger även rätt fort så som vädret.

Förresten, apropå väder, var nyss ut på min balkong, och nu var det rejält varmt i solen där så kanske går det alldeles utmärkt att ta sig ett dopp i nån sjö i närheten. Men är rätt trött och energilös så man får väl se hur det går med den saken. Men viljan är det inget fel på. Det är ju bara att ta med sig kolsyrat vatten, äppeljuice och några goda snacks eller salta pinnar sa känslan inom mig just i stunden här vid köksbordet. Men som sagt man får väl se vad man orkar att göra idag.

Ha en fin dag mina vänner!


skrev Ros i Promillebikt

@Flarran Det är bra att du skriver om dina känslor och tankar här i forumet. Det är nog bra för dig och vi är många som läser och känner igen det du skriver om. Själv har jag dagar då livet känns väldigt tungt o jag är väldigt trött. Då försöker jag tänka det är okey att jag har en dålig dag o försöker vara snäll mot mig själv. Jag hoppas du snart får må bättre och forsätt skriva här. Ta hand om dig o ha en bra dag.


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Det är en krokig och guppig väg, men den planar ut och rätar upp sig efterhand. Om du kollar tillbaka i din tråd så kommer du att se att dina positiva inlägg blir fler och fler för varje vecka. Roa dig med att räkna ut procenten positiva inlägg vecka för vecka. Tex 10 inlägg en vecka, 8 positiva och 2 negativa = 80 procent positiva. Eller 20 inlägg varav 13 positiva (13 delat med 20) = 65 procent positiva. Tror jag räknar rätt 🤣 Oavsett kommer du få se en spikrak kurva uppåt….

Kram 🐘


skrev frihetenfinns i Bli nykterist?

@Pernils Hej kära du, hur har det gått? Det är liknande för mig att få i min omgivning verkar se mitt drickande som ett problem, det händer till och med att jag blir "lugnad" av min omgivning att jag är en sån som kan dricka kontrollerat, att jag inte behöver oroa mig, men jag har blivit rädd efter min senaste "släppa-på-kontrollen-period", det är en helt ny nivå på min rädsla inför vart det kan ta vägen om jag inte drar i bromsen nu. Sommaren, ja. Kanske behöver vi avstå helt? Jag vet inte. Ännu har jag väl nån dröm om att kunna ta ett glas om jag vill, under väldigt medvetna former, men vore väldigt skönt att slippa tänka på det också, slippa förhandla med sig själv. Hur har dina senaste dagar varit? kram


skrev Flarran i Promillebikt

Det är mycket att lära sig när man håller på att arbeta med sig själv för att bli en hel människa som ska ta sig fram genom livet utan konstgjord andning i form av alkohol. Det var en rejält svår och tung natt. Många jobbiga känslor hade jag inom mig efter hemkomsten efter nattpromenaden. Tankar handlade om att, vad spelar allt egentligen för roll. Varför ska man vara nykter när man jämt mår skit psykiskt, när man sedan ändå bara rent statistiskt sett om kanske mindre än tjugo år kommer att dra sin sista suck, kremeras och sedan lämna denna värld och finnas som lite utspridd aska i en minneslund precis som ens gamla föräldrar.

Har inga släktingar eller vänner som man kan snacka med när det känns mörkast och svårt som det var i natt. Men det skulle ändå aldrig ha fallit mig in att ringa och gråta ut hos nån bekant om jag haft någon. Sånt gör man bara inte som helt nykter. Förresten hade jag ingen mobil med mig på min spontana promenad. Men skulle ändå aldrig ringt nån jourhavande medmänniska eller präst ändå. Har testat den grejen för några år sedan och det gav väl inte så värst mycket. Sitter nu här i köket och dricker lite kallt vanligt vatten och sorterar mina upplevelser och minne av nattens känsla av djup saknad, tomhet och ensamhet.

Brukar inte lida påtagligt av att vara för mig själv, då det är nåt som jag för det mesta alltid har varit oavsett om det funnits folk runt omkring mig. Fick tidigt lära mig att klara mig själv då min rätt psykiskt sjuka mor väl inte ens var med mig ut i lekpark och sånt när jag var en liten treåring vad jag minns. Det var nog redan då som jag formades till att bli orolig och onödigt tänkande tror jag. Har väl egentligen aldrig känt någon riktig närhet eller fått det stöd man borde ha fått som liten.

Det är inte konstigt att alkohol blev så viktigt för mig från dag ett, då det blev som en vän man alltid kunde gå till om det kändes jobbigt inombords. Nu ska man alltså ensam klara sig själv och vara helt ensam med alla känslor som ofta kan vara svåra att hantera. Sånt skapar så klart känsla av oro och ångest, vilket så klart är energikrävande och jobbigt för mig som bland annat lider av dystymi.

Borde väl tala ut med den läkare som jag har på vårdcentralen som kontaktperson. Men har ingen större förhoppning om att denne allmänläkare ska kunna komma med nåt vettigt som underlättar min väl rätt meningslösa vandring på detta jordklot. Hade det inte varit för att jag i höstas började att liksom själv psykoanalysera mig i skrift på detta eminenta forum. Så hade jag nog inte suttit här och skrivit en massa tok idag.

Hade jag fortsatt leva som tidigare så hade jag om jag ens levt garanterat varit inne i alkoholträskets dimma och grubblat med mörka tankar som bara väl bara gått runt i en evig loop liksom. Motivation att vara alkoholfri finns, detta då kroppen ju trots allt fungerar bra mycket bättre. Men någon sann livsglädje känner jag då inte så värst mycket av. Fysiskt sett har jag väl inte direkt så mycket att klaga över, men rent psykiskt är det inte bra.

Måste väl försöka att äta nån nyttig frukost snart så att kroppen får den näring som behövs för att jag inte ska behöva må sämre psykiskt än jag gör i onödan. Fick sova rätt skapligt trots allt idag. Har inget alkoholsug, eller längtan efter resa till bolaget. Känner mig bara allmänt tom inombords. Så det är då allt tur att jag inte har alkohol hemma för då skulle jag säkert ändå tömt närmsta flaska. Det är även tur att jag inte har några flaskans vänner som då säkert lätt skulle kunna få mig att hänga med ut på nån fest känns det som. Det är inte lätt att vara alkoholfri vissa dagar.

Förresten, @vår2022 det var bra och kul att du skrev några ord kompis, sånt lättar faktiskt upp lite grann ibland. Det känns bra att nån liksom tänker på en så att säga. För när jag vaknade i morse så kände jag mest att det var meningslöst att en skriva en massa som jag har gjort då det inte verkar som att jag någonsin kommer att må nåt bättre för det. Kändes som att jag hade sagt allt och gjort allt på något sätt.

Men nu har jag ju skrivit några rader till och har faktiskt tömt det tredje glaset med vatten. Har ju märkt att jag dricker alldeles för lite vatten, vilket väl inte är bra. När jag drack alkohol så hällde jag ju i mig drygt tre liter dryck per dygn i form av diverse öl, vin och annat. Ska nu börja med att tugga i mig en tomat tror jag, så får man väl sen försöka komma på vad man ska äta till sen frukost.

Ha en fin dag!


skrev Miriam i 14v. Utan A

@Ros, vad härligt att höra! Bra påminnelse att en sån enkel (men ändå svår) grej som att fokusera på andningen kan göra så stor skillnad. Hoppas att det blev fint i trädgården!


skrev Miriam i Snart 6 månader utan alkohol .

@c70cab klokt gjort att sälja husbilen för att kunna skapa nya vanor! Det är svårt att veta på förhand vad som kommer att funka som alternativ till alkohol, för de allra flesta brukar det bästa vara att prova sig fram och genom det samla på sig mer information. Du vet bäst vad som blir bra för dig!


skrev Jerri i Vill nykterhet

Åter igen så gick det åt pipan som ni förstår då jag inte varit inne. Att det här ska vara så svårt. Nu har jag kontaktar vården och bett om hjälp. Det märkliga är att hen jag talade med inte tyckte jag verkade ha ett så stort problem. Nåja. Huvudsaken är att jag vet och att jag får hjälp. Rivstart med konferens med arbetslaget men det ska gå bra. Det har gått bra förut. Önskar alla en härlig dag idag ☀️🌺


skrev Carisie i Misslyckats med mitt självhjälpsprogram. Vad ska jag göra nu?

@telussus Hej 👋🏼 Jag tycker du ska gå igenom programmet igen - alltså kika igenom. Se om du kan finna lösning/förståelse för vad det var som triggade dig att dricka. Dina två veckor är inte bortslösade- de ligger som en buffert. Använd dem och ditt återfall för att förstå situationen och ta avstamp med mer kunskap in i framtiden - kanske du kan värja dig framledes om du vet var det skulle kunna gå fel. Jag vet inte hur långt du kommit men avsnittet om sug är jättebra.

Lycka till! 🙏🏼 du kan nå vart du vill
🩵


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran God morgon! Vilken vacker beskrivning av din nattpromenad på något sätt även om dina känslor var ledsna. Som att du tillät din sorg inombords få komma ut. I nykterhetsprocessen finns det ofta mycket sorg under ytan som behöver få komma upp och ut ur kroppen. Olika sorger som man burit med sig under livet, som du skriver, som en slags saknad av någon vän som flyttat eller kanske en anhörig som kilat vidare. Att få sörja är bra, det är läkande och man kan då komma vidare i sitt liv, lite mer hel. Såret kan läka och bli en skorpa som till slut faller av och det som finns kvar är ett litet ärr, men det gör inte längre lika ont på samma sätt.

Ha en fin dag kompis!🌞❤️


skrev Lora i Misslyckats med mitt självhjälpsprogram. Vad ska jag göra nu?

Alkoholen i sig kan skapa en snedtändning vad gäller känslor. Känslan av ensamhet är en av dem. De många säger när man gör undersökningar är att relationer blir bättre när man slutar. Man blir mer chill, ångest avtar och man börjar lära känna sig själv efter lång tid under avdomnat tillstånd.

Så stålsätta dig, röj varje spår av alkohol så du förhindrar att lockas dricka när hjärnan försöker lura dig dricka pga att beroendet kickar in. Nu vet du ju hur hjärnan reagerar när beroendet talar istället för logiken. Försök då överlista och resonera med dig själv. Spela fram hela filmen så du även ser hur det blir när du vaknar med ångest och är bakfull. Inte sluta filmen vid de 20 första minuterna när alkoholeffekten kickar in... Nä fortsätt titta. Vad händer när du bara fyller på? Känner du ens någon effekt? Blir inte känslorna överdrivna för att sluta med ångest dagen därpå? Vill du dit? Om inte röj allt vad har med alkohol att göra och lägg till saker du gillar istället.

Se på film, ut och plocka blommor, baka, shoppa, spring. Vadsomhelst som du gillar men se till att vara beredd. Hjärnan söker kickar på dopamin. Alkohol är en kortsiktig sådan. Hitta andra och var medveten om att du i en övergångsperiod måste aktivt jobba med att logiskt överlista din alkohjärna. Men, sedan blir det bara bättre å bättre ju längre tiden går. Idag undrar jag hur i h-vete man kunde tro på alkohol överhuvudtaget. Saknar det inte alls. Livet blir bara bättre utan!


skrev Flarran i Promillebikt

Disciplin lika med noll, tänkte jag när jag kom innanför dörren 00:35 efter att ha gått säkert drygt en kilometer runt kvarteret minst. Tänkte ju först vara duktig och lägga mig vid elvatiden. Men fick då spontant så klart en tanke på att först gå och kolla brevlådan efter eventuella räkningar och sånt. Så då gick det inte att koppla av alls så att det gick att lägga sig.

Stoppade då en liten pärondryck i pappkartong med sugrör i jackfickan tillsammans med en liten mp3-spelare, för tanken att kolla brevlådan hade då blivit till en större tanke om att gå en kortare sväng på ett par hundra meter i kvällen bara för att röra på sig liksom. Gick ut genom dörren och skådade ut mot husen runt omkring och tänkte först bara sätta mig på närmsta parkbänk och häcka en stund och sedan gå in igen.

Men då flög sjutton i en och man kände att varför inte gå nerför en backe några hundratal meter till en hamn i närheten och sätta sig och vila på en bänk och uppleva lite sommarkväll. När jag satt där på bänken där man säkert druckit ur en mindre lastbil med diverse öl genom åren smög sig inte ett alkoholsug på en, utan mer en tom ensamhetskänsla. Nästan ungefär så som man kan känna saknad om en nära vän flyttat till andra änden av landet eller kanske en anhörig kilat vidare eller nåt sånt.

Järnspikar vad ensam och tom man kände sig utan att ha en ölburk att hålla i handen trots att man inte egentligen var varken hungrig, törstig eller trött. Var då alldeles för rastlös för att sitta still längre än max tio minuter trots svängig musik i hörlurarna. Så tänkte då ta en rask promenad in till stan fast man var för trött i benen för såna kraftprov. Men gick väl en tre hundra meter till en annan parkbänk som man häckat på en massa gånger genom åren och druckit diverse alkohol på alltså. Nu åkte pärondrycken som substitut till onyttigheter fram.

När den var tömd bar det iväg uppför en rätt brant backe och en promenadväg där många om dagarna rastar sin hundar. Nu var det tomt, mörkt och ödsligt men satte mig en stund och ofrivilligt fick mata mygg som verkligen tycktes gilla en i alla fall. Så helt ensam var man ju inte. Men hade man då haft ett par starköl eller en pava vin med sig så hade man nog utan tvekan varit rätt så myggbiten i skrivande stund. För då hade man säkert suttit där i nån timme kan jag tro. Men nu fanns det ingen ro att sitta still någon längre stund. Sen var det väl en fem hundra meter hem.

Har nu nykter suttit in de flesta parkbänkarna i kvarteret och det kan väl vara bra som nykter och alkoholfri träning i hur det känns att efter kanske trettiofem år eller nåt sånt att leva spiknykter och känna hur det känns att vara fullt medveten i varje sekund. Hade det varit förra året den här tiden hade man säkert varit i form för en instrumental komposition i stället för att bara skriva en massa ord på detta gamla dammiga tangentbord. Men man måste väl nyktert testa sig fram och lära sig njuta av livet som det är...

Något jag nog måste tänka på är nog att inte köra allt för djupsinniga låtar som man väl tidvis av gammal vana gjorde, vilket väl inte direkt höjde känslan av välbefinnande liksom. Men nu har man då gjort som alla rekommenderat så länge och tagit sig en nyttig promenad. Det tar nog ett tag innan man kan säga att alkohol helt är en icke-fråga. För visst kan man generellt stå emot ett alkoholsug när sånt kommer. Men en depressiv mörk tomhetskänsla som håller i sig ett längre tag är inte kul liksom.

Men det är väl så det är att leva på riktigt så som nedstämd dystemiker utan några stödhjul i form av piller eller hälsovådliga alkoholhaltiga drycker. Nu körs det en gammal popdänga på mp3-spelaren med en gammal favorit av Johnny Rivers - Where Have All The Flowers Gone. Kanske dags att byta ut en del låtar på spelaren snart. Nog känns det psykiskt att man är helt alkoholfri. Men magen är glad och lite stålar sparade man då hur som helst. Nykter mental tyngdlyftning till fots skulle man nog kunna kalla nattens promenad för.

Ha det gott!


skrev telussus i Misslyckats med mitt självhjälpsprogram. Vad ska jag göra nu?

Jag sover också extremt dåligt. Dagen innan jag drack första gången hade jag varit uppe i nästan 3 dygn, blir tillslut vad jag bara kan klassificera som tortyr.


skrev telussus i Misslyckats med mitt självhjälpsprogram. Vad ska jag göra nu?

Har nu under ca 2 veckors tid helt misslyckats med mitt program, klarade mig ca 2 veckor. Jag vet varför jag misslyckades dock, känner mig extremt ensam och ledsen utan alkoholen, klarade tillslut inte av det. Ska jag bara starta om eller ska jag bara hoppa in i programmet igen? Vad har ni tyckt varit bäst?


skrev Varafrisk i Tillsvidare

@Ny dag Det går jättebra! Skriv t admin så tror jag att de kan hjälpa oss med att komma i kontakt med varandra.

Kram🥰


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @Se klart, det var kul att du tittade in kompis. Det är rätt mycket man upptäcker, eller ser på ett litet annat sätt med nyktra ögon så att säga. Nog har man tänkt på ett helt felaktigt sätt i en himla massa år. Negativt tänkande, samt energi som väl skulle använts för att komma framåt, har man stängt in inom sig, så att den i stället givit depressiv känsla, ofta i onödan.

För känslor som ångest och oro säger ju ofta saker till en, som om det inte är helt galet, väl kan vara bra att lyssna på och inte försöka att dränka i alkohol. Men det rent andliga verkar det då inte vara några större problem med. Men nog är det rätt mycket allmänt att jobba på för att komma i balans. Får väl försöka att ta allt ett steg i taget, har nu som dagens målsättning att komma i säng i snart.

Ha en fin kväll!


skrev vår2022 i Försöker och försöker

@allatiders Fint att du delar med dig av dina tankar. Att reflektera och fundera kring sin relation till alkohol gör att man kan se det ur olika synvinklar och komma fram till nya tankar och nya funderingar. Du skriver att du känner att du på ett sätt kan hantera alkohol men att du också har en rädsla i att fastna igen. Att du inte riktigt förstår varför suget så snabbt etableras när du börjar dricka?

Jag tänker att svaret på det kan vara att alkohol lätt skapar ett beroende vilket skapar sug. Hjärnan får dopaminkickar som skjuter i höjden av alkohol och hjärnan är skapt till att vilja få mer av det som ger dopaminkickar. Hjärnan har inga gränser, dem måste vi själva sätta. När man sen inte dricker så är dopaminet lågt i jämförelse med när man druckit alkohol. Då skapas ett sug efter alkohol för att man ska få en dopaminkick och man/hjärnan kan lätt bli beroende av dessa kickar. När man sedan varit nykter en längre tid stabiliseras dopaminnivåerna och man får ett normalt påslag av dopamin och hjärnan nöjer sig med den nivån. Suget efter alkohol avtar. Börjar man sedan dricka så väcker man suget efter förhöjda dopaminkickar igen.

Vi har olika sårbarhet för att bli beroende och toleransen för alkohol ökar ju mer man dricker vilket gör att man behöver dricka mer för att få kicken. Som du skriver, eskaleringen som sker, dricka varje dag, den kommer så fort och man dras in så snabbt. Så det är bra att du reflekterar och delar med dig av dina tankar. Tänker att det är tankar som många av oss här kan känna igen och brottas med.

Ha det gott!🌞