Senaste kommentarerna i forumet

42 dagar sedan jag tog sista glaset och det rullar på med toppar och dalar. Det känns mer som en vecka än 42 dagar vilket jag tänker är positivt. Skulle jag sagt till mig själv att börja med tre månader så hade 3 månader varit min gräns. Då hade jag tyckt att tiden segat sig fram, så funkar jag. Har ju bestämt mig för att fokusera på fördelarna med nykterhet, skriva dagbok och följa min egen resa. I tanken har jag vid några tillfällen bara velat ”ge upp” och tyckt synd om mig själv. Tycker jag jobbar på så bra, tränar, kämpar med allt möjligt så jag är väl värd att få ta ett glas jag med? Men då tänker jag på vad det där glaset skulle leda till? Jag VET ju vart det bär iväg… jag är tacksam för att jag lyckats stoppa det skenade tåget innan det bar iväg utför stupet. Jag tror inte jag hade/har ett beroende men tänker att man kan vara alkoholist ändå? Sen tänker jag att själva ordet har en sådan negativ laddning. I alla fall för mig. Vill hellre kalla det för ett problematiskt förhållande de tlll alkohol, eller att jag helt enkelt inte tål det. Hur tänker ni andra?
Var på en tjejmiddag i fredags och de andra ”tyckte så synd om mig” som inte fick dricka bubbel… jag sa nåt om att det var självvalt och att jag var trött efter en intensiv vecka vilket ju var sant. De är inte så pass nära mig att jag vill säga hur det egentligen är… vi bestämde att vi ska ses snart igen och då hos mig och då minsann ”får du också dricka”. Vet inte hur jag ska ta mig ur det där men jag kommer nog på nåt. Har alltmer börjat tycka synd om
De som måste dricka än om mig som inte för det, men det kan också skifta. Är ödmjuk inför att bakslag kommer och att det kommer många dagar då det inte känns lika självklart. Dock känner jag en viss ”rädsla” inför känslan dagen efteråt. Tung vinskalle och en dålig eftersmak i munnen, trots ett kontrollerat intag (det har funnits sådana tillfällen). Det är så värdefullt att få vakna utan den känslan och att få sova gott om natten! Och på tal om natt så drömde jag en ”mardröm”
I natt. Drömde att jag ”bara” skulle ta nåt glas rött med maken, bara en gång och sen skulle jag fortsätta på min nyktra bana… jag vaknade i morse och var såååå ledsen och besviken på mig själv! Sen kom jag på att det bara var en dröm!
Idag blir det träning, handling, matlagning inför veckan och övriga förberedelser inför veckan som kommer. Ikväll blir det skönt med ett gott fika framför Netflix. Önskar er alla en fin söndag 💛

Vilka konstiga drömmar man kan ha som nykter och alkoholfri. Det är söndag idag och kunde inte somna alls fast alla parametrar borde ha varit rätt. Tänkte att då kan man väl när det är söndag och allt kanske för en gångs skull be en stilla bön till Gud om att få sova en stund och få drömma nåt trevligt och intressant.

Det blev inte länge man fick sova, men drömde intressant det gjorde man då. För strax innan man vaknade före åtta. Så hade man i drömmen en gammal skolbekant på besök som hälsade på hos en. Kommer inte direkt ihåg vad vi snackade om för nåt, men det var nog inget speciellt.

Hur som helst så dök även i drömmen mina föräldrar upp. Tänk, dom som har varit stendöda i flera år numera. Dom såg yngre ut på nåt sätt, men jag kände ju igen dom. De sade några ord som jag hörde tydligt och svarade lite lågmält på. De hälsade väl mest och sa nåt ord så där som man ju gör.

Då slog det mig i drömmen att dom är ju döda. Har man gått och blivit helknäpp eller nåt tänkte man då liksom. Så tittade jag på han som hälsade på mig för att se om han också hörde och såg mina gamla föräldrar. Det gjorde han då helt tveklöst. Då kom jag i drömmen på att jag innan de dök upp hade talat om det andliga på nåt sätt. Mina föräldrar hade väl lite lätt skojigt åt mitt lite barnsliga tankesätt kring det hela i stunden.

Men de verkade då inte tycka att man var helt tokig i alla fall. Kommer ihåg från drömmen att skolbekantingen som hälsade på en, nästan väl blev smått religiös av att se mina föräldrar på detta märkliga sätt. Sedan så vaknade man. Borde nog kanske ta mig en kopp med varm choklad och ett par limpsmörgåsar med mjukost på känns det som.

Ha en fin söndag!

Mådde så bra efter gårdagens trevliga utflykt, promenad och handling av lite mat och en del tekniska prylar att jag var smått lycklig en liten stund på kvällen i någon timme. Det var nog faktiskt årets allra första äkta glädjekänsla faktiskt. Kände inte det minsta behov av någon alkohol, tvärtom så fanns endast tacksamhet för nykterheten och friheten från allt vad öl, vin och sprit heter.

Sitter nu mitt i natten här i köket och dricker grapetonic och äter baconchips samt känner mig allmänt tom och lite besviken över att jag inte lyckades sova mer än bara ytligt i en timme liksom. Detta fast jag var ordentligt trött på rätt kvällstid för en gångs skull, och därför lade mig omkring elvatiden på kvällen. Det var stört omöjligt att somna fast jag var så himla trött.

Måste ändå ha somnat till en stund och drömde bara dramatiska sekvenser om drickande i ruskigt grå, regnig höstmiljö i nåt risigt bostadsområde nånstans. Tänkte att det här är ju som gjort för att bli till en film som garanterat skulle få en Oskar eller nåt, för värsta deprimerande vardagsrealism så trist som det är alltså. Tänk, i drömmen gick till och med musiken släpigt i mörka molltoner.

Denna nyktra nattfest på lite chips och tonfisk ur burk är nu över och endast en skvätt grapetonic finns nu kvar i glaset på bordet. Har inget direkt alkoholsug, men hade det funnits flaskor med onyttigheter hemma så hade man nog ändå av farten varit rätt så packad nu kan man tänka. Det är då allt tur att det finns ett sånt här forum där man kan skriva av sig lite tankar så de inte samlas på hög i skallen och bara snurrar runt för sig själva, för sånt är då tröttande och jobbigt. Förresten såg just att ni tittade in här igår @Kebne1 och @Ros, sånt uppskattas alltid.

Ha det gott!

@Flarran Jag brukar läsa dina inlägg, tycker du skriver så bra. Kul att följa dig. Jag själv tog en promenad i det ruggiga vädret idag, nu ABBA på tv och så lycklig att imorgon vakna till 6 v. utan alkohol. Ha en skön lördag kväll.

@Flarran älskar att läsa på din sida. Allt är poesi i mina ögon. Härligt att även läsa att livet känns lättare för dig just nu. Ha en härlig lördag kväll!

Hejsan! Tänk att man idag i dagsljus har varit ut en sväng och firat lördag utan att ens ha haft en tanke på någon alkohol. Kände vid elvatiden att det var dags att åka en liten taxisväng till ett köpcentrum utanför staden för att inhandla bland annat lite mer kolsyra till bubbelmaskinen.

Det blev även besök i lite prylbutiker och inhandlande av ett par trådlösa lurar till mobilen samt även att man gick till ett närbeläget storköp. För inhandlande av mer mjukost, bröd, frysmat och ett par flaskor med Grapetonic och lite godis och chips. Festade även loss på ett par grillade korvar med bröd och päronsaft i en liten tetrapak när man var på gång.

Fast man åkte taxi dit och hem, så visade stegräknaren när man kom hem att man faktiskt hade promenerat 2,5 kilometer i omgivningarna vid köpcentret utan att man ens hade tänkt på det hela. För första gången på dessa månader som helt nykter så slog det mig just att jag inte ens hade tänkt på någon pilsner, bolaget eller nåt sånt. Kanske börjar det nu gå åt rätt håll äntligen. Detta då man ju helst vill bli fri från alla tankar på att tvingas dricka onyttiga drycker som man har hållit på med i så många år tidigare. Kort sagt, en riktigt trevlig dag. Kul även att ni tittade in här tidigare idag @Skrynkelnylle och @vår2022.

Ha en fin kväll!

@Minabästaår Finns det inte någon du kan vända dig till och prat om vad som hänt? Någon som du litar 100% på. Någon som bara kan lyssna utan att döma och/eller fördöma. Det behöver ju inte vara en frofessionell terapeut eller präst - bara en medmänniska helt enkelt. Kan också vara någon helt okänd. Tror inte att du ska göra det här i något forum - utan någon som LYSSNAR.
Min erfarenhet är att inte döva smärtan överhuvudtaget. Tvärtom. Lyft fram den tillsammans med någon. Det är i detta möte man kan gå vidare tror jag.
Förstår att du har det jobbigt just nu och att du gärna ser alkoholen som en tillfällig ”lösning” men du verkar ju ha koll på att det inte är en lösning utan början på ett mycket allvarligare problem. Vad du än gör : ta inte första glaset! Det är i varje fall något du själv bestämmer över. Hoppas du snart kommer vidare. Vi är så många som fullständigt gjort bort oss...så många gånger.

Har sådan ångest, det bara river i mig. Jag har gjort bort mig fullständigt och vet inte om jag kan trassla mig ur den här situationen 😭. Vore så enkelt att döva smärtan med medicinen alkohol, men vet ju att det inte hjälper. Jag har nu bett om annan hjälp för att komma ur det här så kallade livet. Börjar få mörka tankar och är så skamsen ❤️

@Smillans Pratet om lycka fick mina tankar att spinna vidare. Min lycka finns i att jag fått kontakt med mig själv och min innersta kärna. Att jag kan sortera i mina känslor och förstå bättre vad som är vad. Att jag har min värderade riktning som visar mig vägen i mitt liv. Att när jag tappar bort mig så kan jag hitta tillbaka igen och jag behöver inte alkohol på vägen. Min insikt om att alkohol är det som förstör för mig att se min värderade riktning. Att alkoholen totalt har mist sin charm, betydelse eller som en viktigt ingrediens i mitt liv. Ett uppvaknande på andra sidan där alkohol inte finns och vars bedrägeriet jag fullkomligt synat. Att vara ett med sig själv utan alkohol, platsen bredvid mig är upptagen av mig själv❤️

@Ny dag Skönt att 10 dagar passerat och att måendet är tillbaka, antar att du menar mer lugn. Hoppas du får en vilodag och skön helg och kan ladda batterierna inför nästa vecka. Sköt om dig❤️

@Smillans Känner igen mig med att känna en orimlig tacksamhet över min nykterhet och det är som att ha fått en andra chans att ta vara på det liv vi fått. Kan även känna igen den där flyktiga känslan av harmoni, lycka som sköljer över mig ibland. En härlig upplevelse. Den kan komma när jag minst anar det och tänker att känslan av lycka är en flyktig känsla som kommer och går. Tidigare har min önskan varit att alltid kunna befinna mig ett ett lyckotillstånd då besvikelsen varit så stor när den försvinner. Men inser att så ser inte livet ut. Mitt nyktra tillstånd har lärt mig att se livet ur ett större perspektiv och även att se på lycka med andra ögon.

Ha en riktigt skön dag i lättjans tecken, det är lycka😁❤️

@Smillans Så fint att läsa om din tacksamhet. Annie Grace säger: ”alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen”. Och utan alkohol får vi den förmågan tillbaka. Känna glädje i det lilla. Förnöjsamhet. Och upplever man riktigt häftiga saker fylls man av förundran. Eller wow-känsla som jag brukar säga. Den fyller liksom varje kvadratcentimeter i kroppen.

Det märks tydligt att du håller på och identifierar dig som en person som inte dricker alkohol, lika lite som du skulle få för dig att dricka bensin. You go girl!

Kram 🐘

@Flarran Och grattis till 5 månader och över 2 veckor!🥳🥳🥳

@Flarran Kan känna igen mig i att nykterheten har medfört en meningen med att finnas till. Det är en känsla som finns inombords, ett lugn och ett slags ljus. Vad fint att du kan känna att din mor är ett slags verktyg på ett gudomligt sätt. Jag tänker och funderar en hel del kring andlighet och frälsning och om min inre frid och min resa i min värderade riktning är något liknande som man kan känna när man blivit frälst. Att det handlar om att söka och finna svar om vad som är den rätta vägen för att få sinnesro. Jag söker den i min värderade riktning och jag kan känna i min kropp om jag tar rätt eller fel väg. Det är i alla fall ett verktyg som är svår att exakt definiera vad det består av för det finns djupt inom mig, en andlighet som leder mig rätt, ger mig balans och välbefinnande.

Ha en fin dag kompis!❤️

Lördag och 10 dagar sedan återfallet, alkoholen har per definition lämnat kroppen. Måendet tillbaka. I veckan har jag jobbat på distans eftersom det varit påsklov. Skönt och lyxigt att ha denna möjlighet. Nästa vecka kommer vara intensiv, fulltecknade dagar och resa på agendan. Det blir en utmaning där jag får vara vaksam på 👺-tankar. Ska försöka skriva här för behöver nog hjälp med att sortera vad som är vad. Behöver verkligen reda ut hur och när mina fula tankar uppstår. Önskar alla forumvänner en fin och alkoholfri lördag 🥰.

@Himmelellerhelvette 🙏 Det är ngt jag ska utforska, lyfta upp till ytan iaf för att kunna sätta ord på det och veta hur det påverkat mig framåt. Jag älskar mina föräldrar och de gjorde allt som stod i deras makt så jag är inte bitter utan vill bara förstå hur jag påverkats. Fortsättning följer. ❤️🥰

@Ess
Jobbigt att falla tillbaka igen men ge inte upp det kommer att fungera till slut.
Tråkigt att du får vänta med att prata med någon. Prova att ringa alkohollinjen här.

Lördag. Väcktes av 2 hundar 04:30 imorse. Den lilla rymde igår kväll och var borta ett par timmar men hittade hem så det blev sent sänggåendet, inte så många timmar sömn inatt med andra ord. Känslan när jag nykter kan hoppa in i bilen och åka ut och leta är obeskrivlig. Tacksam!
Jag har några gånger tänkt på hur mitt liv skulle se ut idag om inte alkoholen kommit in. Hade jag varit lika tacksam för det lilla jag är idag? Förmodligen inte och jag vill egentligen inte tänka i banor om att tack vare alkoholen känner jag såhär som nykter. Alkoholen har ändå förstört så mycket och slösat bort så många år. Men ändå, känner orimlig tacksamhet stundtals.
Har även ibland tänkt på återfall och hur jag ska hantera det om den tanken skulle komma (gud förbjude). Jag vill inte bli för stursk och tänka: inte jag. Jag känner sån avsky och äckel mot alkohol så just nu ska det mycket till. Det skulle förresten ta livet av mig.
Jag får ibland känsla från förr av nåt jag inte riktigt kan fånga. Den bara känns i kroppen på nåt sätt, det är sommar och jag känner en harmoni? Lycka? Vete tusan vad det är, men det bara far in och ut och jag vill stanna i känslan men den är så flyktig. Det är en otroligt härlig förnimmelse så hoppas den kommer oftare.
Idag blir det en dag i lättjans tecken, ska bara sticka, lyssna på ljudbok (tips på serie: handlar om psykologen Anna Varga av Helena Kubicek Boye), grilla ikväll och vanlig småplock och promenader med fyrfotingarna.

Önskar er en fin lugn lördag❣️

@Flarran Tack för dina ord idag.Jag stärker mig.

När jag nyktert begrundar hur jag tänkte som oftast förvirrad och berusad av alkohol för inte så värst längesen. Den tid som egentligen bara handlade om tomma inre mörka tankar och längtan till att allt bara skulle ta slut så snabbt som möjligt.

Jag drack inte alkohol av glädje och firade livet och någon enkel och glad frihetskänsla. Nej, jag satt mest deppig i mörker och uppgiven ensamhet och repade mod att avsluta livet.

Det är först nu som nykter efter några månader, som jag börjat att så smått förstå storheten med att finnas till. När jag som berusad läste sådana här kanske knepiga ord på diverse sidor där människor fritt delade med sig av sina livserfarenheter.

Då knäppte jag bara en starköl till, tog en slurk vin eller hällde i mig mer sprit och hade roligt åt töntarna som jag tyckte var helt korkade idioter som inte fattade ett smack om vad en riktig fest var för något.

Jag såg i skrift på olika sidor familjefäder och mödrar som slet för sina barns väl som konstiga idioter som inte alls fattade vad frihet var. Men nu när jag har läst bland annat min mors gamla dagbok med nyktra ögon och ett klart sinne då förstår jag lite mer. För jag var fånge i ett totalt förvridet feltänk.

Hon skrev i sin dagbok att det grät inom henne. Hon bad så som kristen till Gud för mig och önskade att hon kunde få bli ett verktyg för skaparen. Det hon bad om är nog något som hon redan då va utan att förstå det, och nu kanske än mer är. Just, ett verktyg som nog har betydelse på ett gudomligt sätt.

När jag läser inlägg på detta eminenta forum läser jag texter som berör mig på djupet så till den grad att jag ofta skulle vilja komma med något gott råd. Men samtidigt vet jag hur det är när man verkligen är djupt nedsjunken i beroendeträsket och sånt som skadlig alkohol har greppet om ens tänkande, känsla och kanske till och med ens själ.

Det går inte att nå en när man sitter i alkoholdimman liksom. Man är inte nåbar i stunden av berusning. Det tar även flera dagar, veckor, kanske även månader innan man börjar tänka lite nyktert på riktigt. Jag vet inte varför jag skriver dessa ord och inte som vettigt vanligt folk nu ligger och sover för att få mig lite välbehövlig vila.

Men kanske är det skaparen som andligt vill att jag ska försöka att kasta lite ljus in i något mörkt hörn där någon kanske sitter och funderar över meningen med allt. Kan nog säga att meningen med livet då inte går att finna som berusad av diverse substanser.

Tror man måste våga möta livet nykter för att kunna leva fullt ut och inte bara gå som en själlös robot på tomgång liksom. Nej, nu får det vara nog med skrivande på en stund. Det tar jag mig en slurk friskt kallt kranvatten på. För nu kan man kanske få sova ett par timmar är känslan.

Ha det gott!

Hejsan! @Andrahalvlek, Jo nog är det väl som så att man i oktober förra året klev in på forumet som helt nykter med ett par alkoholfria veckor i bagaget. Men det har jag mest sett som en slags uppvärmning inför nyktert medlemskap på forumet. Siktar alltså nu på det officiella sexmånadersstrecket och ser det som att då börjar utmaningen om. Det är lite som att man har gått en grundkurs i nykterhet och sommaren är då något som man väl förstår kan bli svår. Men tar nu allt med ett steg i taget vilket jag tror är bästa strategin för en varaktig nykterhet.
Ha det gott kompis!

@Flarran Grattis till ett helt halvår som nykter! 🥳🥳🥳 För visst blev du nykter några veckor innan du hittade forumet?

Kram 🐘

@Ny dag Man kan känna sig övergiven fast man inte vet att det är det man känner när en förälder inte är närvarande och ser barnets behov. Var din pappa dessutom tvungen att jobba för att försörja familjen kan det kännas som dubbel övergivenhet. Kram

@Ny dag Ja detta har jag gjort för nykterheten. Jag läste i så många böcker och lyssnade på dom som gör poddar om alkisar som gått AA att det är väldigt viktigt att gå till botten med vad grundorsaken till missbruket är och reda ut för att få vidare, det är som att tvätta rent såren så de kan läka fint. Jag tror på att det hjälper många att hålla sig nyktra när man lär sig våga känna inåt. Jag känner att jag blir mer och mer stabil tack vare jobbet med mig själv.

Det är klart du har en massa sår som behöver läkas även om din mamma inte kan hjälpa att hon blev psykiskt sjuk. Oro, rädsla, övergivenhet är känslor ett barn behöver hjälp med att förstå. Kram

Såg just att jag har varit helt nykter och skrivande medlem i 5 månader och 2 veckor på detta eminenta forum. Vem kunde väl tro nåt sånt i mitten av oktober förra året. Men undrens tid är tydligen inte förbi. Dricker just nu en liten kopp kvällskaffe och har inte minsta längtan efter berusning eller alkohol i nån form nu faktiskt. Det är jag då tacksam för.
Ha det gott mina vänner!