skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran God morgon! Vad skönt att du kunnat sova 5 timmar i natt. Tänker att ju mer hjärnan får återhämta sig och komma i balans igen desto bättre blir nog sömnen. Det blev det för mig även om det kan variera lite med hur bra jag sovit, men helt klart sover jag bättre när alkoholen är utrensad. Har märkt att om jag äter något väldigt sött och mycket av det på kvällen så sover jag sämre och kanske inte så konstigt då kroppen måste jobba hårt för att processa det.

Du berättar att du av en slump hamnade på en sida på nätet som handlade om vikten av att vara medveten om hur man tänker och talar om sig själv. Det är verkligen ett spännande område. Självkännedom och att göra sig medveten om hur man tänker och talar om sig själv. Hur man tänker om sig själv där innerst inne, vad alla de tankarna härstammar ifrån. Ofta andras uttalanden och vem man är som man internaliserat och som hängt med i livet. Med låg självkänsla tar man det till sig och tar det för en sanning. Detta har jag jobbat mycket med och har omformulerat en hel del om mig själv och vem jag är. Idag tänker jag annorlunda om mig själv och talar på ett annat sätt om mig själv. Jag skriver min egna berättelse om mig själv och det är en häftig och spännande resa att lära känna sig själv bättre, där i djupet av mig själv. Tankens kraft är enorm och påverkar oss enormt. Är de negativa och mörka så blir det känslor åt det hållet. Kan vi tänka mer positivt och ljust om oss själva så blir känslorna och upplevelserna åt det hållet. Att fokusera på det som man gör bra istället för det som är mindre bra leder till att man vill fortsätta att göra bra saker. Fokuserar man i det som är mindre bra fastnar man bara i det. Självklart ska man lära sig av misstag, göra om, göra bättre, men hur man fokuserar sina tankar gör en skillnad i måendet och i tankarna om sig själv.

Ha en fin fredag kompis!🌺


skrev Andrahalvlek i Alkoholfri snarare än sjuk

@Lora Jag slutade dricka när jag insåg att min tolerans för vin hade ökat ett rejält snäpp. På slutet drack jag nästan en hel vinbox vid några tillfällen. En tertraliter rött vin märktes knappt, i alla fall inte på det positiva sätt jag ville uppnå. Samtidigt fick jag allt oftare minnesluckor. Jag gick, stod, pratade med folk men vaknade nästa morgon och hade ingen aning om hur jag kom i säng. Jag började även kräkas massor på slutet, både på fyllan och dagen efter. Min kropp skrek åt mig: ”Du förgiftar mig!”

Eftersom jag upplevde min pappas missbruk på nära håll, hur han gick över gränser hela tiden som borde vara no-go-zone, så bestämde jag mig för att arvet efter honom skulle stoppa med mig. I fyra månader hösten-vintern 2019-2020 försökte jag mig på att dricka ”måttligt”. Sen kapitulerade jag inför alkoholen och bröt den destruktiva relationen för gott den 9/2 2020.

Jag ser det som ett uppbrott från en destruktiv kärleksrelation nästa. Sorgligt som sjutton i början, väldigt ovant, men efterhand som tiden går märker jag hur bra jag mår utan den relationen.

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Vi gamlingar brukar säga just det till nykomlingar. Så som du tänker om alkohol, nykterheten, livet just nu kommer du inte att tänka om tre månader, ett halvår, ett år. Ha tillit för processen. Själva tiden gör sin grej. För varje nykter månad sveps ännu ett dammigt tungt draperi ifrån på livets scen.

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Skulle väl äta nyttigare frukost än en näve potatischips och ett glas med alkoholfri äppelcider. Men kände för ett glas med en god läsk och sen så slank chipsen ned av bara farten. Min kloka sida av hjärnan sade, fundera inte så himla mycket – ta dig en burk tonfisk nu eller om en stund så blev ju frukosten en måltid med fisk och potatis så att säga.

Det finns väl ingen tvingande lag på i vilken ordning man ska äta olika slags mat, bara det inte blir för mycket av något som kanske är helt onyttigt sött, salt, flottigt eller skadligt på nåt annat sätt. Tänk när man nyktert lyssnar på en positiv tanke som kan komma från ens gamla hjärna som tycks fungera bättre utan alkohol. Då blir det ju inte så tokigt och deprimerat krångligt som när man för det mesta var berusad av en massa onyttigheter.

Tror jag fyller på det här glaset med lite mera äppeldricka för det var ju faktiskt riktigt gott just nu. Klockan är lite efter sju på morgonkvisten och jag är lite förvånad, men glad att jag har sovit fem timmar i natt. Borde väl dra upp persiennerna här i köket och se vad det är för väder idag. Fredag är det idag alltså. Hade det varit för bara hundra dagar bakåt i tiden lite drygt alltså, då hade man med säkerhet mått allmänt kymigt just nu och bara haft tankar på bolaget och berusning.

Dagens rätt på matschemat hade med garanti handlat om starköl, portvin, vodka och annat sånt där som man kastat bort så mycket pengar på när man misshandlat sig själv tanklöst med en massa flytande skit av diverse slag. Tänk att det kan vara så himla gott och trevligt med alkoholfri äppelcider ibland, livet är inte så dumt som nykter trots allt.

Ha en fin dag!


skrev Amanda L i Ett snabbt eskalerande missbruk

@marshmallow11 Jag känner igen det där med att känslorna går upp och ner, tumlar om och att det dessutom var mycket av det tidigare livet som dök upp i mina tankar. Nu har jag varit nykter ett år om tio dagar och när jag ser bakåt kan jag se hur jag blivit lugnare och tryggare i mi sjölv. Men det tar tid tydligen. Trodde först jag var”klar” efter tre månader, sen sex, sen nio…Men processen går hela tiden framåt.
Dock kan jag säga att sug och lust stt dricka är inget jag tampas med alls längre. Det kan komma som ett minne eller vinddrag nån gång, inte mer.
Så vill bara heja på dig! Så bra att du reflekterar och skriver här. Det är jättebra terapi. ❤️🤗


skrev Amanda L i Ny i forumet

@TessanTuss Har du provat Alkoholprogrammet här? Jag gick igenom det i början och det ger en hel del kunskap och verktyg att jobba med. Man blir liksom inte överrumplad av allt som händer utan kan läsa om det och förbereda sig. Vanliga problem i början är ju sånt som sug, ” vad ska jag säga till folk”, hur gör jag om jag blir bjuden på middag…osv Du kan såklart hitta massor av tips här i trådarna också, men inte lika strukturerat.
Det där med att berätta för de närmaste kan ändå vara bra, eftersom man då tydligare stängt dörren till alkoholen också för sig själv. Och du kan ju få stöd.
I början tror jag man ska undvika alltför stora frestelser också.
Det viktigaste om man ska gå ut på krogen är att inte göra det förrän man är säker på att man klarar det. Riskera inget i onödan i början, det är så jobbigt att börja om.
Med tiden blir det en vana och med tiden kan du också ha riktigt kul utan att dricka. Det går faktiskt alldeles utmärkt! Även fast det är många som inte tror det.
Hela det där dravlet om guldkant och unna sig är bara alkoholhjärnans påfund för stt få tillgång till drogen. I verkligheten blir ju den guldkanten ofta minnesluckor och ångest för oss som inte klarar att dricka. Bara att inse det, tycker jag. Och inget sorgligt i det heller.
Jag firar snart ett år som nykter och gläds åt varenda dag som jag kan leva närvarande i nuet och med spännande saker att göra. Kommer aldrig riskera det genom att dricka. Inte värt det.
Du gör så rätt i att säga ajö till alkoholem! Och du kan bli fri!
Läs gärna Smillans tråd för mer inspiration!❤️🙏🏻


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Lora, kul att du tittade in en sväng här på kvällen. Det här hur man tänker och känner är ju en livsprocess där man hela tiden från dag ett växer på olika sätt i sitt tänkande och förståelse för det här med känslor bland annat. Kommer ihåg att min alltid helnyktre far brukade säga om sig själv att han inte alls var samma människa som han hade varit för tio år sen, eller hur han uttryckte sitt tänkande om sitt varande då och just sin unika livshistoria och erfarenheter av livet i sig självt.

Tror att han var inne på något rätt universellt när han tänkte i sådana banor. För när jag tänker tillbaka på just min vandring här i världen så ser jag ju att det som just nu är mitt sätt att se på saker och ting ju inte alls är ens som det var för bara några månader tillbaka i tiden. Då allt bara kretsade kring nästa berusning. Men nu när jag nyktert helt fri från alkohol och dess inflytande på tänkandet. Har kunnat analysera min egen tillvaro och samlade erfarenheter fram till just denna tidpunkt som en nyktert tänkande människa förstår jag lite mer liksom. Det är inte utan att man blir lite ödmjuk.

Det är så många drömmar, fantasier och förhoppningar som man har haft, och även väl en hel del målsättningar som man nu ser har varit rätt så fåfängt barnsliga och egentligen väl inget som man skulle ha lagt så mycket tid och vikt vid egentligen om man hade vetat bättre och förstått lite mer i förväg. Men det går ju inte att agera på ett sätt som är det bästa om man så säger om man inte just har livserfarenhet till det. Det är många prylar man måste gå igenom för att få ett mer djupgående tänkande och allmän förståelse samt insikt i saker och ting.

Hade jag läst dessa ord som jag har skrivit sedan jag började att skriva om just min vandring i livet och relation till alkohol och en del annat, och orden då varit skrivna av någon annan än jag. Då hade jag nog tidigare innesluten i alkoholdimma bara tyckt att sådana ord som jag skrivit varit rena rama nonsens. Hade nog faktiskt haft lite roligt åt en sån figur och undrat vad det egentligen var för en knäppgök som satt och skrev sån gallimatias liksom som man lätt kan tycka att man gör ibland. Men nu när jag är nykter så vågar jag reflektera lite mer på djupet över saker och ting och vara mig själv liksom.

Jag läste förr rätt mycket på det här forumet även de dagar som jag var rätt så berusad och kanske höll på och kokade på mina satser med mäsk för tillverkning av min egen alkoholhaltiga dryck. Det var många gånger som jag i berusning tyckte mig vara klok och lite smått kanske bättre vetande, fast jag nu förstår att jag var så korkad att det är svårt att fatta det hela liksom nu när jag är nyktert tänkande så att säga. Något som slog mig förra veckan då jag av en slump hamnade på en sida på nätet som handlade om vikten av att vara medveten om hur man tänker och talar om sig själv. Det var att jag i rätt många år tyvärr saknat sånt som både respekt och medkänsla för mig själv.

När jag går tillbaka i min tråd till första sidan så ser jag att jag aldrig har sett mig som en person som varit sjuk i något som väl kallas för alkoholism. Tror att jag skrev att jag lika gärna hade kunnat hamna i ett beroende av något helt annat slag som väl också kunnat vara mig till fysisk och psykisk skada. Har alltså hela tiden tydligen varit rätt medveten om att det har funnits psykiatrisk orsak till att jag valt att berusa mig rätt ofta. Visst har jag onödigt ofta även valt att berusa mig i rekreationssyfte och väl även fyllt en tomhetskänsla med bedövande berusning för att orka stå ut med livet rätt ofta liksom.

När jag på detta sätt som jag gjorde skrev mina ord i slutet av oktober förra året då hade jag varit helt nykter i två veckor. Just då minns jag att jag väl på grund av alkoholens inflytande på hjärnans funktion var extremt suicidal. Har nu förstått att mitt skrivande var nödvändigt för mig som terapi för att kunna få en överblick över mig själv och mitt tänkande. För att bli lugn i sig själv så tror jag att man måste ta sig en noga titt med nyktra ögon då och då på vad man kanske egentligen vill göra med sitt liv och inte bara tanklöst rusar rakt fram helt planlöst liksom. Känner tacksamhet över att jag fick möjlighet att som nykter börja kunna ta till mig livskunskap inte minst via detta forum.

Ha det gott kompis!


skrev Lora i Alkoholfri snarare än sjuk

Den kanske mest intressanta frågan kring missbruk är vad fick dig att sluta? Vill ni här inne delge vad det var som hade den utlösande effekten?

Sedan kanske ytterligare en. Fanns det något som gjorde att det inte fick ett stopp tidigare? Något som kunde hjälpt tidigare?


skrev Lora i Promillebikt

@Flarran Alltså detta med tankar. Det är här man skulle velat haft livskunskap i skolan. Fått lära sig mer om sådant så man tidigare fick verktyg. Det är så mycket som bara blivit för man har aldrig riktigt tänkt till. Livet har gått i sån fart så man har inte riktigt stannat upp och tänkt till innan man körde huvudet rakt i väggen. I och med alkoholkorkens intrång tvingades man lära sig nya angreppssätt att hantera och förstå sig själv. När man plötsligt stod där naken utan bedövning. Att använda alkohol som känsloventil gör ju ändå väldigt många utan att de kallas Alkoholister. Att man sedan aldrig fattade hur deppig, ångestdrivande och enkelriktad man blev är kanske inte så konstigt. Det ska ju gå riktigt åt h-vete innan man pratar med folk om det. Max skämtades det väl lite om det emellanåt men de där djupa riktiga samtalen kring det har lyst med sin frånvaro.

Undrar om vi inte är väldigt många här inne som kämpat med negativa, självplågande tankar. Det är ju ett invant mönster som man inte så där helt enkelt får stopp på. Är det inte lite märkligt att man inte med lite teknik enkelhet fått med sig detta redan från skolan? Hur hade världen sett ut då? Om folk överlag hade bättre koll på egna känslor?

Vi här inne ligger i lä egentligen. Vi tar ju tag i vårt nu. Många börjar aldrig reflektera. Det finns det ju dagligen bevis på om man läser nyheterna.


skrev Flarran i Promillebikt

Tänker att alla väl har sitt sätt att tänka. Men att det är viktigt att man försöker tänka så pass positivt att det inte blir allt för negativt. Då är det lätt hänt att man tröttnar på allt och bara korkar upp en butelj, och sen börjar trösta sig med alkohol, och det är inte nåt som jag känner är logisk tänkande. Det att sedan försöka fokusera sig på neutralt medvetet tänkande är då inte det lättaste om man har dystymi och är lågintensivt nedstämd för det mesta och har tankar som mal på som de vill. Det har då jag lärt mig med åren. Promenader i all ära, men att få energi till en sådan kräver mer än tempot i låten eller barnvisan Gullefjun känner jag. Men smaken är ju så olika. Förresten, det var trevligt att ni tittade in tidigare idag @Andrahalvlek och @skrynkelnylle. Har efter promenaden igår varit helt slut idag, så jag har faktiskt vilat mig en stund på eftermiddagen och till och med fått sova ett par timmar vilket inte var så dumt. Kör vidare som alkoholfri och det tar jag mig en slurk vatten på.
Ha en fin kväll mina vänner!


skrev Amanda L i Alkoholjournalen

@Denlillamänniskan Jag försökte dricka måttligt i många år och misslyckades ständigt. Så den tanken har jag prövat och förkastat. Numera mår jag så bra att jag inte tycker att ett glas vin kan uppväga det. Och absolut inte värt risken. Man kan ändå inte må bättre än bra. Vet inte om det är begripligt.
❤️😀


skrev Amanda L i Nya Given..

@Lonely Man ok, låter som ett vettigt alternativ.👍


skrev Denlillamänniskan i Alkoholjournalen

@TessanTuss @hoppfull2024 Tack för att ni försökt förklara. Jag undrade hur andra tänkte, eftersom jag märker att det liksom blir "blankt i huvudet" när man tänker på att dricka "lite grann". Har ju läst ett antal beskrivningar genom åren hur många tror att; Nu, när jag varit nykter X antal dagar/veckor/månader, så kan jag nog dricka måttligt. Sedan provas det, och det brukar sluta med För Mycket, För Ofta och Vid fel tillfälle. Jag har alltid undrat; Men vänta nu, den här människan verkar ju klok och förståndig, hur gick det här till? Vad hände? När jag nu själv varit nykter några veckor, så börjar det även hos mig dyka upp idéer om att DET KANSKE GÅR!! Men när jag sedan försöker analysera varför det skulle gå så himla bra, så är det just blankt i huvudet. Det finns ingen substans i de tankarna. De är som knäppa infall. Var det så för er??

Jag har också läst gånger då Återfallet långsamt har byggts upp. De som har varit nyktra länge, brukar känna igen symtomen så snabbt, att den som närmar sig återfallet inte ens hunnit märka det själv. Är det så det går till? Att man liksom långsamt och lömskt mjukar upp sin önskan att inte dricka så att det sedan sker nästan automatiskt?

Jag skrev att ta beslutet att sluta dricka var som att gå över en liten garnbit som låg på vägen. En liten obetydlig och mjuk gräns som bara passerades. Sen bestämde jag mig för att om jag börjar dricka igen, så får det bli rejält på en gång. Inte två små oskyldiga glas (Det gick ju bra det här, jag kan dricka måttligt). Jag har kanske tur att jag inte har en massa AW, tjejmiddagar och resor för mig. De mesta av mitt sociala liv sker med nyktra aktiviteter, tursamt nog.
Men jag märker ju att jag ändå kan drabbas av tanken; Ett glas skulle ju sitta fint. Det är då det är skönt att rätta sig själv; En Box var det ju! Och då känns det så absurt så att jag avstår. Har aldrig klarat att dricka en box.... som tur är.

Så, det var en hel del tankar. Undrar hur de som bestämt en tid typ en månad, tre månader eller var det nu kan vara, avslutar sin nyktra period. Är det någon av er som bestämt sig för att hålla upp en period som har funderat på hur det ska se ut att börja dricka alkohol igen? Blir det fullt ställ, varannan vatten, bara på helger, max tre glas eller finns det någon annan tanke? För egen del har jag redan provat alla fina sätt att hålla konsumtionen städad. Det var ett fasligt räknande och förhandlande med mig själv. Det var helt meningslöst, som jag ser det. Bara ett bevis på att jag hade ett knepigt förhållande till alkohol. Men visst finns drömmen där; att jag hux flux dricker lagom mycket utan någon som helst ansträngning. Blir inte klok på det här. Ursäkta ett långt och babbligt inlägg!


skrev TessanTuss i Alkoholjournalen

@hoppfull2024 Tack för dina tankar! Visst är det olika för var och en! Toppen med detta forum där vi kan dela erfarenheter, känslor, tuffa perioder o glädje! Tack!


skrev hoppfull2024 i Alkoholjournalen

@Denlillamänniskan hej, tänkte dela med mig lite om hur jag tänker kring att kunna dricka måttligt. Jag tror att var och en får prova sig fram till det själv, ingen kan gå någon annans väg. Nästan alla jag mött på min resa mot nykterhet, oavsett var man befinner sig på spektrumet från riskbruk till beroende, har haft en önskan att kunna dricka socialt framförallt i början. Få klarar det och det enda jag vet är att jag klarar det definitivt inte och jag har accepterat det till slut, även om det tog lång tid och många återfall som jag gärna varit utan. Jag tror att en del som är riskbrukare kan klara det, men det kräver ett stort mått av självdisciplin. Jag vet att när jag läste Beroendepsykologi vid Göteborgs universitet för några år sedan bedrevs det forskningsstudier med nya mediciner som gjorde att riskbrukare kunde stoppa sitt intag efter X antal glas, vilket gett positiva resultat. Själv tillhör jag de som är beroende men tycker det är skönt att vara nykter och jag vet hur det skulle se ut och sluta om jag skulle dricka. Men vi är ju alla olika och på olika destinationer på nykterhetsresan. Visst kan jag ha sug ibland och att läsa på forumet och ta del av framförallt de som har längre nykterhet men även de som har det tufft eller tagit återfall har hjälpt mig mycket i svåra perioder. För när man tar bort alkoholen kommer ju det andra ikapp en i livet och där tycker jag att det finns mycket kloka tankar från de med längre nykterhet som arbetat med sig själva.
Hoppas mitt inlägg kan ge dig något litet som kan knyta an till din önskan om tankar kring måttligt drickande. 😊


skrev Lonely Man i Nya Given..

Har varit inne på Lifering ett par gånger. Känns bättre än AA inget prat om Gud eller högre makt samt inget 12 stegsprogram.


skrev TessanTuss i Alkoholjournalen

@Denlillamänniskan Det var just att alla andra (tror man) kan dricka lagom. Jag tyckte det var mysigt m vin till maten,AW m vänner och en drink på stan.
Det kändes lyxigt och att jag var värd det. Tänkte att mitt nyktra liv var lite onödigt präktigt… Men istället för mys o lyx blev vinet till förnedring o självförakt!
Tänkte att nästa gång ska det bli kontrollerat…. Ville ju vara som alla andra….
Men bara jag känner min ångest. Den vill jag INTE ha tillbaka! Livet blir, för mej, mycket enklare, mysigare och lyxigare när jag är nykter.

Lite svårt att förklara ….,


skrev Denlillamänniskan i Alkoholjournalen

@TessanTuss Det låter som att det inte gick så bra för dig att dricka lite lagom. Fint att du kommer tillbaka och tar nya tag. Det är bra att ta del av andras erfarenheter, men jag undrar fortfarande; Hur tänkte du när du bröt din 2 år långa nykterhet? Vad var det som gjorde att du valde att försöka dricka igen? Det var de tankarna jag var nyfiken på!!


skrev TessanTuss i Alkoholjournalen

@Denlillamänniskan Jag höll upp helt i ca 2 år och det kändes helt ok! Pigg o glad, kunde alltid köra bil !
Tänkte som du, jag kan väl dricka ”lagom” som alla andra….. Ibland gick det, men oftast inte… Kom igång efter två glas, sedan fanns inget stopp! Tappade bort mej, minns inte hur jag kom hem, vilja jag träffat eller vad jag sagt…, HEMSKT!!!! Inte en gång… flera helger i månaden . Tyckte att kunde unna mej…Nu har jag just startat mitt nyktra liv! DET ska jag unna mej!!! Så mycket mer värt. Jag/du/vi är värda att må bra!
Känner ändå att det kommer bli svårt att förklara för andra. Tänker att jag säger att jag har en vit period, då blir det inte så ”dramatiskt” för omgivningen!
För mej funkar det inte att dricka lagom ! Har försökt o trott det så många gånger!

Lycka till 🤗


skrev Denlillamänniskan i Alkoholjournalen

Beslut taget;
På med kläder, ta ryggsäcken och gå och handla youghurt, mjölk och grädde på gårdsbutiken här i min nära landsbygd. Sen blir det trevlig middag, blommor och ev. Odd Bird. Kanske lite hemmaspa också?
Det blir bra.


skrev Denlillamänniskan i Alkoholjournalen

Tack för ditt meddelande, Amanda! Har förstått att Odd Bird är bra, då det nämnts många gånger på forumet.
Det där med att prova alkoholfritt är en tanke jag har, för att lättare kunna ta en bra middag utan att sakna vin eller bubbel. Inget som jag egentligen vill dricka regelbundet, utan för att känna till några bra alkoholfria alternativ innan det "gäller på riktigt".

Fick idag ett anfall av meningslöshet och ensamhet några timmar på morgonen. Har haft smärre motgångar (typ lyxproblemnivå) och idag bokades en middag av p.g.a sjukdom som jag sett fram emot. Då kändes det så förbannat träligt att manövrera mig genom en ledig dag, utan att ha något direkt att se fram emot. Såna här dagar kommer ju att komma framöver också, tänker jag mig. Sånt är livet. Har lärt mig att bara låta känslan vara och acceptera.

Såklart for det genom huvudet att jag ju lika gärna kunde laga något gott till mig själv, köpa blommor och vin. Så har jag gjort många gånger förr när jag är ledig och inte har något socialt inbokat. Som ensamboende brukade jag tycka att det är fint att göra sig en trevlig middag på egen hand. Inget konstigt med det.

Men nu är det ju inte riktigt som det brukade vara för några år sedan. Då hade jag inga problem med lagomdrickande vid adekvat valda tillfällen. Efter min katastrofrelation med exmannen så hade jag lagt mig till med helt andra dryckesmönster då jag hängde med i hans livsstil i några år. Alkoholen fick en alldeles för stor plats i livet, och så vill jag inte ha det.

Hur pass beroende jag är vet jag inte. Vet bara att jag inte trivdes med den alkoholkonsumtion jag hade. Tyckte inte om att det blev en vana att dricka vin så fort jag var ledig. Kändes som att jag tappat heder och ära. Den har jag börjat få tillbaka nu.

@Amanda L och ni andra på forum! Ni får gärna dela med er hur era tankar går när ni undrat/undrar om det kanske går att "dricka lite lagom, som folk gör mest". Vore fint att ta del av.

Önskar er en bra dag!


skrev skrynkelnylle i Promillebikt

@Flarran I'm in the mood no needing drinking. Så sjöng chuck berry i Little Queenie.Det gäller att vårda själen inifrån och vara tillfreds.Må vi alla hitta lugnet.
Snart är det påsk då får vi sjunga om kycklingen gullefjun.Mjukfjunhälsning till er alla...


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Det är en beprövad metod att bryta automatiska negativa tankar med medvetna tankar. De behöver inte ens vara positiva, det räcker att tankarna är neutrala. Kan man tänka positiva tankar funkar metoden ännu bättre. Sakta men säkert flyttas fokuset i ens automatiska tankar, från negativt till positivt.

Ex: ”Jag är helt värdelös och borde inte få finnas.” Stopp! Medveten tanke: ”Jag är som jag är och alla får finnas på vår jord. Alla är lika bra. Olika är bra.”

”Fy fan vilket vidrigt väder det är ute, inte ens hundägare vill gå ut.” Medveten tanke: ”Det regnar och blåser ute. Jag har regnkläder och kan ta en kortare promenad. Kort promenad är bättre än ingen.”

Kram 🐘


skrev Flarran i Promillebikt

Trygghet i sig själv det är inget som man kan få genom en helt självuppoffrande underkastelse för en gemenskap med kanske någon annans abstrakta, beräknande, dunkla eller obalanserade vilja. Man får inte heller ett äkta inre lugn av yttre intagna substanser som tillfälligtvis kanske en kort stund kan förändra inre känsla eller tänkande.
För om man inte bryr sig om hur man verkligen mår och förstår att göra det allra bästa av just sina egna unika förutsättningar. Så faller snart allt helt platt till marken och då upplever man bara ett odefinierbart skav eller ett slags inre sinnets dissonans som väl någon tänkare lär ha sagt.

Det är nog som så att de frågor man har om mycket, dessa svar har man inom sig själv om man bara vågar att vara stilla en stund och analyserar sin egen livshistoria och tankar om tillvaron som man i stunden kanske befinner sig i. Det kan finnas mycket som har varit konstigt, orättvist och fel som kan ha format ens tänkande på olika sätt, och kanske fått en i obalans. Men som det heter så lär man så länge man lever, och inte har man då nån skyldighet att bli till slav under andras ologiska vilja så länge som man beter sig hederligt och rejält på ett medmänskligt och balanserat sätt.

För står man inte upp för rätten att vara den människa som man inom sig känner sig vara blir allt snart bara helt fel. Det går exempelvis inte att försöka att göra sig till och bli till en del av eller leva efter nån annans dröm, önskemål eller tankevärld. Man har som människa att försöka att se till sitt bästa i första hand och vara sann mot sig själv. Minns när jag var yngre och väl inte alltid hade förstånd att göra de allra bästa livsvalen och fick då höra att man nog inte visste sitt eget bästa.

Kan nu säga att visst var det väl tyvärr ofta så. För om man väljer att dagligen försöka att anpassa sig till en situation som man inte trivs med utan att säga ifrån då blir det lätt att man tröttnar på allt och kanske tar till droger eller sånt som överkonsumtion av alkohol för att orka stå ut. Tänk inget av ovanstående har jag fått lära mig av någon så kallad expert eller psykolog. Men de verktyg som just jag behöver ha för att fungera nyktert som bäst, är ju faktiskt just de verktyg som jag redan har haft hela tiden inom mig utan att jag har kunnat förstå den grejen som ofta rätt så berusad och djupt inne i en meningslös alkoholdimma.

Det finns många filosofier och terapier som man kan ta del av om man så känner för det, men det är först när man helt nyktert lyssnar till sin egna inre livsbejakande känsla och följer denna om den nu är någorlunda vettig, logiskt hälsosam och positiv till sin natur, som man kan må skapligt bra. Musikaliskt sett så gillar jag Rock n Roll som svänger som bara den, detta betyder alltså att det är den musikstil som jag just nu alltså tycks behöva ha rent energimässigt. Lyssnar här och nu i skrivande stund på rocklåten Johnny B Goode på repetition och ska snart ta mig en skvätt med god alkoholfri äppelcider och tar nog sen och går och vilar en liten stund. Detta bara för att jag känner för det och även faktiskt har möjlighet till det alltså.

Ha det gott!


skrev Kebne1 i Andra dagen i mitt nya liv

Går bra trots allt. Största skillnaden denna gång är att jag läser Annie grace etc. Vill aldrig mer bära alkoholens ok på mina axlar. Känner mig glad och fri, igen!