Senaste kommentarerna i forumet

Hejsan! @Andrahalvlek, Kul att du tittade in på kvällskvisten, sånt piggar alltid upp lite.
Ha en fin kväll kompis!

@Flarran Heja dig! Vecka för vecka gör du enorma framsteg 🤩

Kram 🐘

Det går bra med kolsyrat vatten också, då ork till att gå och handla mjölk saknats. Så tänkte jag när man just hade diskat fatet och besticken efter att ha ätit pytt i panna som jag stekt på. Då slog det mig att det faktiskt var första gången i år som jag hade lagat i ordning en så pass avancerad maträtt för att vara jag liksom. Visserligen var det en fryst och färdiglagad maträtt. Men ändå, stekpannan om den hade kunnat tala hade nog sagt - Men oj, vadan detta, har det blivit storkök, kockutmaning eller nåt sånt där liksom. När man nu ändå är igång med en så pass ovanligt stor energi mot vanligt förekommande, så borde man väl ta och diska stekpannan och stekspaden också. Har faktiskt kokat på en kanna med kaffe för skojs skull och även tagit en liten kopp. Kanske det är därför man är så energisk och inte bara sitter och deppar allmänt som oftast. Hade en kamp mot min nedstämdhet i eftermiddags, det var många existentiella tankar som fritt åkte karusell inne i skallen och tidvis var längtan efter öl, portvin och starkare saker rätt stor alltså. Men jag vann kampen mot mina inre demoner. Ska nog fira dagens seger mot mitt svårmod genom att ta ett par pepparkakor till kaffet.

Ha en fin kväll!

Hej! @Ny dag, kul att du tittade in. Kände först för en stund sen att det verkligen låg på att jag borde ta en promenad i dagsljus och handla mjölk. Men när jag tänkte på det hela så kände jag mig trött på nåt sätt, och började då känna mig lite oduglig som inte ens kunde ta mig utanför dörren.

Förstod då att det måste tänkas till lite, så att man inte blev nedstämd och deppig i onödan för att man kände sig så orkeslös. Tittade då i kylen och funderade på om det fanns nåt vettigt att dricka till maten och sånt under dagen. Kom då på att det fanns flera små paket med äppeljuice och blandade då i ordning en liter sånt.

Tänkte även att, har man inte mjölk hemma så kan man väl äta lite ost i stället, så tog tre skivor av en god lagrad prästost som fanns kvar i skåpet. Blev då sugen på tonfisk och öppnade en burk och åt utav och drack ett glas äppeljuice och känner mig faktiskt rätt nöjd.

Man behöver nog inte krångla till allt så mycket om man håller sig lugn och går på sin magkänsla. Det här med onödigt drickande av öl och sånt som man har hållit på med i så många år tidigare är nog till viss del mycket att man inte har lyssnat på kroppens signaler på rätt sätt. Då det på något vis automatiskt i många skilda situationer har blivit alkohol helt i onödan.

Har funderat på hur man har gjort när man har varit ute och gått, eller cyklat tidigare och då alltid haft ett par starköl och portvin i plastflaska med sig. Har bestämt att det nu får det bli som så att jag har en plastflaska med äppeljuice och en vanlig vatten flaska med mig istället. Tror att det kan vara bra att även ha ett par färdigbredda mackor med något gott pålägg med sig vid utflykt.

Förstår ju att det är bra om jag kan få till lite mer grundstruktur för dagligt matintag och nyttiga drycker att ha till maten så att säga. Kände mig just i skrivande stund sugen på lite chips, ostkrokar och nåt godis, men då sa mig det nyktert logiska tänkandet att det nog bara handlar om att jag skulle tagit nån limpskiva till osten nyss. Känner inte för att äta så mycket skräpmat heller, vill ju helst gå ned nåt kilo i vikt också.

Det här låter säkert som rena självklarheter för de flesta att man ska ha vettig mat och sånt. Men när man som jag har levt på i princip bara öl, vin, likör och sånt där. Då är det rätt mycket nymodigheter att få till när man startat om alkoholfritt och gett livet en chans till så att säga. Tänk jag åt just innan föregående mening upp en liten klementin då jag inte kände för att göra någon smörgås. Tror nog att det faktiskt var precis vad kroppen ville ha.

Förresten, @Andrahalvlek, tackar för lite tips från dig. Har på känn att jag säkert kunde bli beviljad nån boendestödjare och sånt där, men vill nog försöka klara mig själv ändå. När jag förhoppningsvis kommit i mer balans kanske det löser sig lite med mitt isolerade stillasittande här i köket. Det går ju att åka till biblioteket och se lite folk om man känner för det. Men fokuserar nu på att ta det lugnt som helt nykter och inte råka köra ned i diket igen liksom, för då funkar ju ingenting.

Ha det gott!

@Ny dag Så härligt att du fått sova gott😊
Och att återfallet börjar kännas avlägset. Och att du kunde sätta dig in i ångestkänslorna igen. Hoppas du kan fortsätta ha kvar känslominnet. För två år sedan gjorde jag på samma sätt och jag kunde gå tillbaka i känslorna en tid därefter. Men nåt halvår senare gick det inte. Och inte nu heller, hur mycket jag än försöker. Det är som om hjärnan bestämt att det minnet ska bli diffust? Kanske var det för att jag efter en tid slutade tänka tillbaka och tittade framåt? Kanske hade jag regelbundet behövt gå tillbaka och försöka återskapa känslan? Ursäkta för lång och svamlande utläggning, men kände att jag behövde förtydliga från mitt tidigare inlägg hos dig.
Du kämpar på så grymt bra, det känns som att du är ”lite förbannad”, att nu jävlar ska jag fixa detta👊. Och det kommer du att göra!! Önskar dig en fin torsdag🥰

@mycke74
Hej o välkommen hit.
Vet själv att det är svårt att sluta dricka.
Se till att du aldrig är hungrig o bestäm dig för att inte dricka. Tänk också på negativa med att dricka som ångest minnesluckor och nödigt pengautlägg och det positiva med att vara nykter som mer energi sover bättre ingen ångest och pengaspar. Har själv försökt flera gånger men med tiden så kommer det att fungera.

@Flarran Vad härligt att du fortsätter livsvandringen alkoholfri och att du fick sova riktigt gott inatt! Allting pekar åt rätt håll och du går från klarhet till klarhet. Ge dig själv en klapp på axeln, det är du så värd. Hoppas andarna faller på så att du kan få lite mjölk idag! Önskar dig en fin dag och hoppas du ta en liten promenad. Själv ska jag tvinga ut mig på promenad nu efter att ha ätit lunch. Ha det bäst!

Har sovit länge idag, nästan sju timmar tror jag. Det är nog årsbästa på tio år. Mår bra och har ätit två goda limpsmörgåsar med mjukost och skinka på. Hade ingen mjölk hemma men vad gjorde väl det alltså. Tog en slurk vatten och åt upp en halv röd grapefrukt, lite vitaminer skadar väl aldrig tänkte jag. Det är viktigt att tänka på hur man tänker kom jag på igår. Självsnäll ska man vara det läste jag tidigt nånstans på detta eminenta forum. Har på nätet uppdaterat mig om vikten av kärlek och positivt tänkande. Hämtat lite skrifter i ämnet. Förstått att man måste älska sig själv innan man kan få ordning på nånting. När man i princip har givit upp och inte är nöjd med sig själv eller sin situation då är det lätt till att man flyr iväg till galna prylar så som att berusa sig med det hälsovådliga nervgiftet alkohol har jag kommit på. Det tog mig bara lite drygt 35 år av mer eller mindre konstant missbruk av denna slags vätska för att polletten helt skulle trilla ner. Det går inte alltid så fort, men bara det går framåt och man har lärt sig nåt, och gör om och gör rätt så är det bra. Negativt tänkande och sån programmering av hjärnan har nu lagts åt sidan, har inte hittat nåt positivt med sånt ältande, man blir bara deppig. Fortsätter nu livsvandringen som helt alkoholfri. Ha en fin dag mina vänner!

Sovit som en stock inatt. Hör inte till vanligheterna men är tacksam när det händer. Dock såg ansiktet ut som ett russin när jag vaknade. Jag är tacksam över att vakna nykter, senaste återfallet börjar kännas avlägset och jag är glad över att jag här dokumenterade min ångest. Läste igenom nyss och kastades tillbaka i känslan. Det är bra - för aldrig glömma, aldrig försköna! Det kommer komma dagar då jag tänker annorlunda, det vet jag men då gäller det att går tillbaka, läsa och liksom gå in i den fruktansvärda ångesten/känslan. Jag har så mycket bra i mitt liv nu, positiva förändringar och jag är så rädd för att sabotera för mig själv. Jag har rannsakat vilka hinder som finns och det hela kokar ner till att det enda som kan stå i vägen är alkoholen! Undviker jag den så har jag stora chanser att lyckas!

Jag föll efter ca 70 dagar nykter, dessförinnan hade jag också en längre period. Så såg hela förra året ut. Övervägande nyktra perioder, korta perioder av återfall. Läser att detta är ganska vanligt. Känner och hoppas att det skapat några förändringar i hjärnan i rätt riktning. Förr om åren har det varit tvärtom. Korta uppehåll från a för att sedan i månader återfalla i gamla dryckesvanor. Började egentligen min riktiga process mot nykterhet för tre år sedan. Och mycket i mitt mindset har hänt sedan dess. Min övertygelse över att bli hon som inte dricker har växt sig starkare. Men ändå har jag inte lyckats. Varför ska det vara så jäkla svårt???

@Himmelellerhelvette Du inspirerar! Jag hoppas du vill fortsätta skriva på forumet för det är så hjälpsamt. Jag tänker på dina nio månader och när du upplevde att det liksom vände på riktigt. För egen del kom tankarna nu att ja, där kan jag vara om ett år…. Och då denna sjukdom är så lika åt andra hållet borde den vara det också i nykterheten. Kanske inte just nio månader men däromkring 8-14 månader exvis. Det är ju faktiskt inte så lång tid… Beroende är att leva i ett fängelse och nykerhetsresan kan kanske liknas med att ha fotboja/ eller frivård. Ja, tankarna spinner liksom loss idag och dina 1,5 år gör det liksom hoppfullt💪🙏❤️!

Att sluta dricka är en lång process och den ser väldigt olika ut. Vore det så lätt att man bara slutar, så skulle det ju inte behövas något forum. Verkar som att du har börjat din väg.
Välkommen

Enkelt tips! Se det bara som ett äventyr att inte dricka alkohol ikväll. Planera innan vad du sak göra och äta. Väldigt lätt att du annars går på autopilot och dricker alkohol. Prova bara ikväll och skriv på forum hur det känns!
Lycka till.

Jag ändå jag har det rätt lätt med att hantera nykterheten, eftersom jag har förmågan att finna lycka och vila i nuet. Jag har ett lugn i sinnet. Dagens guldkant får vara att baka lite småkakor till kvällen. Ni vet sånt där som tanter ägnar sig åt. Snart sitter jag väl där med ett korsstygnsbroderi också.

God Morgon!
Det är dags för en liten berättelse igen. För er som har läst om Simhallen har redan lite bakgrund.

När jag går vidare på min väg från simhallen, kommer en gestalt ikapp mig bakifrån. Det är en kvinna i medelåldern. Hon går med stressade steg och ser spänd ut. Jag undrar vem det är? Hon har tajta jeans, en kort jacka och håret är lite torrt efter många års blondering. Ansiktet är slitet, kajalen och mascaran gör hennes ögon hårda i det bleka ansiktet. Det är Alkoholdjävulen och Clownen som har skickat henne efter mig, eftersom jag inte brytt mig om dem på min väg. De har sagt till henne; Hörru Suget! Stick efter den där äldre kvinnan och försök övertala henne att komma tillbaka till oss.

Jag heter inte Suget, säger den blonderade tyst till Jönsarna. Jag heter Sussie. Men hon gör som den säger för hon är en sån där människa som får ångest av att hävda sin vilja. Det är lättare för henne att vara till lags, även om de envisas med att kalla henne Suget och skickar iväg henne efter folk hela tiden.

När Sussie kommer ikapp mig och börjar ta kontakt, tänker jag Vem är det där, och vad vill hon? Det tar ett tag innan jag fattar att hennes förslag att vi ska göra sällskap och kanske gå någonstans där det är roligare, går ut på att få mig att tvivla på min väg. Jag tycker lite synd om henne, eftersom hon inte verkar må bra och fryser i sina tunna kläder. De högklackade stövletterna är inte heller särskilt lämpliga att gå längre sträckor på snö och is med. Men hon verkar snäll, så jag lyssnar på henne. Jag försöker förstå mig på Suget (Förlåt, Sussie).

Där stoppar vi berättelsen igen. Jag tror ni är med på temat.

Det verkar ju så, att de flesta som provar på lite längre nykterhet efter en tids överdrivet drickande har något sorts sug. Det har jag med, mellan varven. Men vad står det för egentligen? Vad är det för behov som pockar på?

För mig är det sällan HALT (hungrig, arg, ledsen, trött). För mig dyker det oftast upp när jag är nöjd med min dag och vill koppla av och belöna mig själv. Ju mer nöjd jag är med tillvaron, dess mer lockande blir det att ta "Ett glas vin" (Värsta självljugandet att tro att det är Ett Glas man vill ha). Jag fantiserar om att resa på Spa och ligga i bubbelbadet med ett glas Prosecco i handen. Jag fantiserar om riktigt gott rödvin till en god middag med vänner. Jag tänker på en iskall IPA en varm eftermiddag i solen. Ni förstår!! Det är alkoholromantik på hög nivå. Det är drömmen om guldkanter och belöningar. Jag vet ju mycket väl, efter min inledande analys (innan jag slutade helt) att den där lyckan är en mycket kortvarig illusion. Att jag först egentligen inte tycker att det är så gott, sen blir jag lite avtrubbad och en kemisk lycka infinner sig. Nästa känsla är att jag blir lite luddig i huvudet.

När jag drabbas av suget efter guldkanten så tänker jag; Jag tar inte ställning till det idag, jag kan dricka alkohol en annan dag. Erfarenheten är att suget har minskat med tiden i styrka och frekvens. Men jag undrar fortfarande vad jag ska göra för att uppleva belöning och guldkant efter en ledig, aktiv och bra dag.

Vandringen fortsätter. Jag har sagt till Sussie att jag gillar henne, men att jag nog ska fortsätta min väg åt det hållet jag tänkt. Jag tror man måste bli vän med Suget, inte kämpa emot.

PS. Ring kommunens LSS-handläggare också. Även om du inte kan jobba så har du rätt till daglig sysselsättning. Min yngsta dotter, som har en utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning), går på daglig verksamhet mån-fre kl 9-15. Den gemenskapen betyder JÄTTEMYCKET för henne. Och jag vet att på flera av kommunens dagliga verksamheter finns det personer med normal intellektuell funktion där det psykiska måendet är handikappande. Ofta deltar de i skapande, kreativ verksamhet.

@Flarran En boendestödjare tror jag skulle kunna hjälpa dig jättemycket - att komma igång med saker. Det är vidrigt när apatin tar kommandot. Man förmår inte ens lyfta fötterna. Bristen på handlingskraft blir i sig handikappande. Då kan det hjälpa om en boendestödjare ringer på dörren och säger: ”Hej, idag ska vi tvätta, handla och laga mat.”

Tänk på sambandet tänka-känna-göra. Jag har med endast mitt intellekt till hjälp faktiskt inledningsvis tvingat mig att göra vissa saker, för att jag vet att jag mår bättre efteråt. Undvikande gör alltid ångesten värre - man måste utsätta sig, för att ta sig igenom och på sikt slippa ångesten.

Man kan säga att mitt intellekt har varit min boendestödjare många gånger. Jag vet rent teoretiskt att vissa saker på sikt får mig att må bättre: Umgänge med andra (höra till ett sammanhang), rörelse, dagsljus, rutiner, bra mat, goda sovrutiner.

Men ibland är min depression så djup att det inte hjälper att jag vet allt teoretiskt, jag kan inte förmå mig ändå. Då funkar antidepp för mig som ett gips på mitt stukade mående. Det hjälper mig att räta på ryggen, lyfta blicken, ställa mig upp och faktiskt börja göra bra saker.

De tabletter jag tar nu är 60 mg Duloxetine på morgonen och 15 mg Mirzatapin på kvällen. På två veckor märkte jag skillnad sommaren 2022. Efter två veckors medicinering kunde jag börja göra bra saker, och sen blev det stadigt bättre vecka för vecka. Fortsätt jaga psykiatrin! Ring din kontaktperson, tjata, tjata, tjata!

Kram 🐘

Jag måste sluta. Bakgrund likt de flesta trådarna jag läst.
Men det är inte ”bara” att sluta, det har jag gjort i princip varje gång jag vaknar dagen efter att jag har druckit. Och det gör jag många gånger i veckan. Jag blir inte dygnfull i veckorna men ofta på helgerna. Klarar mig rätt bra då jag somnar.

Men till frågan, hur ska jag ”inte börja” dricka typ ikväll? Hjälp mig gärna för vilja finns.

@Surkärring 🙃❤️

Nu har jag kommit ur mörkret. Promenader och ännu fler promenader drog mig uppåt. Vaknade en morgon förra veckan med världens ångest. Det liknande bakisångest och blev påmind hur fruktansvärt många mornar jag vaknat med denna ångest efter en box vin. Nu är det snart 4 månader sedan jag tog beslutet att spola kröken. Jag har fått så mycket mer klarhet i hur jag fungerar som människa. Jag trillar omkull även som nykter men hittat sätt vad som får mig på fötter igen. Försöker att acceptera och vara ödmjuk inför vem jag är, även om det ibland är jobbiga insikter. Jag är dock så jäkla glad att det där fönstret öppnade sig i oktober. Min chef och närmaste kollega vet om hur det varit och att jag jobbar hårt (vissa dagar) med min nykterhet. Det känns bra att några på jobbet vet hur det är och att de stödjer mig fullt ut. I helgen fick jag en komplimang av en kille jag är bekant med att jag såg så fin ut. Jag vet tänkte jag lite malligt.

@Himmelellerhelvette 🤣🤣🤣 underbart ❤

Haha nä det var ju här i denna tråden, haha nu är jag trött…

Härom dagen skrev honom det där

@Surkärring Vänta några månader till så kan känslan försvinna❤️ För mig kom jag över längtan efter att få dricka ett glas eller två och känslan av orättvisa vid 9månader och jag läste att det hände för jan3. efter 10 månader, tror det var i maschmallows tråd vi skrev om detta ❤️Kram

@Ny dag Tack🙏❤️

@Varafrisk 🙏❤️! Vet ej jag gör det så bra men kommer aldrig ge mig! Du däremot gör det fantastiskt 🙌 !!!! Din kamp ger mig styrka för så som du kämpade och se var du är idag 💪❤️! Kram

@Himmelellerhelvette 😂 Ja, det är väl enda gången man bli glad över att tillhöra gamlingarna! Stort 🥳🥳🥳 till 1,5 år!!! Om än i förskott men du har ju skapat dig en ny tillvaro där du genomskådat alkoholglamouren och återtagit makten över ditt liv. Oj vad jag vill gå i dina spår!!! ❤️