Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag Tack det är verkligen något jag är stolt över, att få vara med i gamlingarnas gäng! Imorgon är det min 1,5års dag🙏❤️

Har sovit en stund och låtit tankarna få falla på plats av sig själv lite bättre och inte sett på allt i ett knepigt och stämningssänkande negativt ljus. Har tänkt lite mer självsnällt. Tänkte på att det är viktigt hur man tänker, för det färgar av sig på hur man känner och mår liksom. Funderade för en stund sen på vad den knorrande magkänslan och den pågående sänkningen av mitt sinnes humör kunde handla om. Magkänslan var då rätt tydlig och sade rakt ut.

Du är hungrig alltså - sade känslan. Då visste jag inte vad jag skulle äta på, för jag hade inte tänkt ut nåt vettigt i förväg. Fiskgratäng och potatismos sade känslan. Då tänkte jag - varför känns det som att det vore gott med sånt då... Då fick jag en enkel tanke som sa att det nog var gott och nyttigt för kroppen på något sätt. Kanske nån vitamin eller så. Längtade väl egentligen efter mjölk också. Tänk hade det varit för tre månader sen drygt då hade man suttit och supit som en idiot och trott att man varit smart...

Just det, mjölk ja. Hade ingen sån hemma, så det fick bli lite vanligt vatten och det är ju oftast rätt till allting och det man behöver bäst om man är lite törstig. Men den logiska sidan av mig kunde inte släppa tanken på längtan efter mjölk, och att det nog betydde att det kanske var nåt i mjölken som kanske var nyttigt. Då kom en enkel spontan tanke flygande som sade – ta lite ost då, det hör ju till mjölkriket liksom. Men nu var jag ju lite trött också, och hade ingen ork att hyvla några ostskivor alltså.

Ta en sked med mjukost då, sade logiken med en liten suck. Vilket magkänslan direkt höll med om. Så nu har man ätit lite ost på enklaste sätt och det känns ju bra. Får väl se om jag kommer utanför dörren och får tag i lite mjölk idag innan matbutiken stänger.

Men inget onyttigt godis, chips och då rakt ingen alkohol i form av pilsner får det bli, för det är inte bra. Nej, nån alkohol behöver då kroppen inte alls sade logiken inom mig till om bestämt. Ja, nu har man ätit fiskgratäng. Den var riktigt god. Men oj! Nu är magkänslan igång igen, det var ett himla tjat om en halv röd grapefrukt. Så man får väl ta och gå loss på en sån då. Tackar för mat och ett nyktert tänkande.

Ha en fin kväll!

@Vinägermamman Vi gör hela tiden så gott vi kan❤️. Många på forumet har pratat om att växeldra varandra och jag tror det finns en poäng där, också fast det är ett anonymt forum. Vi har ju båda kämpat här länge och jag tycker nog att jag har förändrats. Jag är på det klara med att jag vill vara hon som inte dricker. Jag har utvecklat ett beroende och jag har ingen lust att kämpa med vita knogar resten av livet. Fortsätter jag som idag finns inga garantier utan livet kommer så småningom med största säkerhet bli ohanterligt på alla sätt. Att endast dricka två glas, följa olika regler för att kunna dricka känns för jobbigt. Bara det att behöva sätta upp regler säger något om hur fel det är. Vidare så är hjärnan felprogrammerad pga av alkoholen och den delen kan aldrig bli helt återställd men om jag inte dricker så kan hjärnan gå i ide. Om jag hela tiden utsätter mig för frestelsen så balanserar jag på en mycket slak lina. Och jag vill inte det, jag vill vara frisk och sund. Jag vill umgås och göra roliga saker. Jag vill bygga mig själv. Allt detta kan jag göra, jag kan få allt bara jag låter bli alkoholen. Mitt stora problem nu är mina återfall, jag måste säga nej och aldrig ta första glaset. Mina vänner och kollegor ser mig som en som inte längre dricker✅. Återfallsprevention, återfallsprevention är mitt nya fokus och promenad efter middagen är en del av detta. Nu ska jag sätta igång med middagen, maken bortrest så promenaden genomfördes under lunchen. Ska kolla på Youtube och Peter Wirbing ikväll på temat. Stor 🥰! Nu fortsätter vi kämpa tillsammans med forumet!!!

@Varafrisk tack fina du.
Det finns så mycket stöd och medkänsla här, det är väldigt fint att få sådan respons. Att kunna resonera "högt" och inte få sura miner tillbaka. Det är betydelsefullt.

Ibland blir jag trött på alla goda råd, även om jag förstår att de kommer med goda intentioner. Vill bara skrika "jag veeeet!!!!!" och stänga av. Men det finns ju fortfarande något som gör att jag fortfarande behöver kämpa, och lösningen finns kanske där någonstans, bland alla de olika råden.

Mitt liv är bra. Familj, jobb, umgänge, intressen.. jobbar kanske lite för mycket och övertränar nog ibland, eftersom mina skador återkommer (min fysioterapeut säger att jag vill lite för mycket). Kroppen är seg dock, så jag fortsätter. Pendlar mellan träning och rehab, hela tiden med idén att nu ska det nog gå.. tålamod är inte min starka sida.
Njuter av mycket i livet. Mat, natur, kultur.. älskar att gå på konserter, från klassiskt till dödsmetall.
Det finns inget behov för mig att dricka. Ingen deppigt, ingen ångest. Ingen blyghet att dölja bakom några glas.. Konserter är ofta bättre när jag är nykter (fast brölande svettiga hårdrockare är lättare att stå ut med när jag är salongsberusad). Nätshoppandet har minskat när alkohol inte är involverat. Bråken med min man är i princip borta, jag är snällare när jag är nykter. Allt är ju bättre nu. Men längtan efter ett glas vin finns kvar. Två glas, egentligen. Oftast blev det fler, av rena gamla vanor.. men två glas, tänk om jag kunde stanna där. Det gör jag typ aldrig. Det gjorde jag aldrig, heter det dock. Det är nog dit jag vill. Trots att 2 glas ger mig huvudvärk och egentligen inte gör mig något gott mer än för en kort stund.
Två glas vin, det är lagom till en middag.
En aw, en tjejträff. Ett glas funkar till en lunch på stan, en valfri lördag.
Det är så orättvist. Varför kan andra? Varför inte jag? Har inte funderat på andra orättvisor. Sånt som att vara allergisk mot ägg, mjölk, nötter, stenfrukt, pälsdjur, pollen.. det är ju bara så det är. Inte är det något att sörja, det är ju bara att anpassa sig.
Varför har jag då så svårt att acceptera min alkoholallergi??
Är jag helt dum i huvudet??? (Ni behöver inte svara 🙂)
På fredag är det konsert, rock. Yay. Jag är ledig i helgen så jag skulle kunna vara bakfull. Men jag tänker på det härliga med att minnas hela spelningen, slippa må dåligt dagen efter, och kunna ligga och dra mig hela förmiddagen, utan diarré och illamående, men med siktet inställt på långfristiga och nybakade bullar. Det smakar så mycket bättre när jag inte är bakis 🙂
190 vita dagar imorgon.
Yay me.

@Surkärring ❤️Känner igen din beskrivning …att veta allt…att känna till det där….att vara full av fakta. Så var det även för mig. Skillnaden mellan oss är att du är nykter och jag fortsatte att dricka. Jag var urless på att dricka de sista åren ändå drack jag. Jag hade alla dina tankar och jag drack på dem. Jag ville bli nykter hade bestämt mig men det gick inte tills en dag då jag var ”där” då det var över. Tredje dagen som nykter då jag för sista gången förhandlade m mig själv…efter det så har jag varit stabil. Jag tänker du kommer dit …bejaka din känsla…men handla inte. Å du Grattis t sex månader! Fantastiskt 🥳Kram ❤️

@Ny dag ❤️Du gör det så bra! Att inte ta det första glaset vet vi är det viktigaste men innan man landat tar det mycket energi. Och när man landat så vila i landningen….se till att hjärtat är med….vi vet och kan mycket men hjärtat behöver vara med och lita på magkänslan….krama om dig själv ge dig själv medkänsla❤️ Ha en fin onsdag❤️Kram

@Ny dag ❤️ Fina kämpande du! Har läst ikapp i din tråd nu. Förlåt att jag inte varit närvarande och stöttande när du som mest behövde det och bad om det😔 Men nu ska jag föröka bli bättre!
Så himla bra att du skriver. Stor igenkänning på det du skrev i början, att sätta på pränt hur dåligt det känns för att sedan kunna gå tillbaka och påminna sig, men att känslan är svår att återskapa senare. Det är oxå bra att ha nedskrivet. Alla reflektioner är bra att skriva ner.
Du är så värd att må bra. Vi delar ju dilemmat att inte få till träning. Men promenader är inte fy skam heller. Jag upplever det som mycket hjälpsamt mot inte minst oro, och att förebygga oro. Nu tappade jag det ju totalt sista tiden, jag började slarva på alla sätt och blir oron och tröttheten för stor klarar jag inte att ”ta mig i kragen” och promenera de där 30 minutrarna och jag hamnar i en negativ spiral. Medans om jag har tagit mina dagliga promenader en tid då är motståndet som bortblåst, oavsett väder. Så fortsätt dina promenader med din man efter middagen. Låt det bli en vana som du prioriterar på samma sätt som nykterheten.
Önskar dig en fin onsdag🤗

Hej Smillans! Har inte sovit något i natt, men det gör inte så värst mycket då jag ju kan vila mig och sova en stund på morgonkvisten i stället. Då jag ju inte har något som stressar eller ligger på då jag numera har sjukersättning då det inte funkar att jobba för mig med min knepiga funktionsvariant. Borde väl egentligen ha någon fast kontaktperson inom det psykiatriska känns det, får väl ringa till rådgivningen hos dem och prata framöver när jag orkar. För de borde väl uppdateras om hur jag fungerar just nu.

För igår var det då jobbigt, och på natten väl även rätt snurrigt med måendet. Men det blev ju rätt bra till sist i alla fall liksom. Kom ju utan att ens ha tänkt så, ut med sopor och på ren ilska över mitt deppiga mående till och med igång så pass att det blev ett spontant träningspass med rask promenad i källaren. Blir ibland lite förvånad över hur allt kan fungera, fast man är så himla ostrukturerad, men så har det väl varit rätt så länge faktiskt.

Det är nästan lite som det här med att en humla aerodynamiskt inte egentligen borde kunna flyga, men det gör den i alla fall. Men det är väl nån däruppe om man så säger, som väl vill att det ska knata på hjälpligt i alla fall. Det var väl därför jag fick för mig att sluta dricka onödigheter utan att jag väl planerat alkoholfrihet direkt. Det är väl nödvändigt, då det bara blev för mycket.

Har kommit att tänka som så, att det mesta väl kanske ordnar upp sig om man inte sätter igång igen och medvetet då kastar sig i fara och dricker en massa alkohol. Men det var panikkänsla igår och på natten, på samma sätt som fått mig att rusa till bolaget så ofta genom åren. Tur att man inte hade några starkvaror hemma, och att bolaget var stängt, för annars hade det nog kunnat gått lite hur som helst.

Men nu mår jag faktiskt rätt så bra. Humöret svänger rätt fort ibland, kommer ihåg att till och med farsan på sin tid när man var yngre var lite förvånad att allt kunde vara finfint en stund, och sen tio minuter senare så var det inget alls som var bra. Det är lite knepigt med det psykiska och man har väl ärvt en del problematik från morsan kanske.

Men jag har då rätt mycket lättlagad mat hemma och annars så är det väl egentligen inga större problem om man tänker efter på saken. Har ju läst här på forumet om att man ska vara självsnäll liksom, och det har man väl inte direkt alltid varit. Kanske det var det som morsan menade när hon talade om feltänk ibland. Det verkar rätt ofta som att man nog gått på autopilot och mest tanklöst har följt med på något sätt som oftast mer eller mindre berusad.

Men nu som nykter är man ju i alla fall medveten och försöker göra sitt bästa. Det kan nog även vara svårt för sjukvården att veta hur de ska göra i mitt speciella fall tror jag. Sen när det gäller antidepressiv medicin har jag inte så värst goda erfarenheter liksom, man vet aldrig hur man blir i sinnet och humör av sånt. Det är mycket biverkningar och lite av ett lotteri med piller känns det.

Kom just att tänka på att man kanske kan få nån boendestödjare eller nåt sånt från kommunen. Men sköter ju ekonomin och hushållet, ingen misär är det heller, så jag får väl fundera lite. Fortsätter nyktert kämpa vidare, en dag i taget och timme för timme. Tack för att du skrev några ord, sånt piggar alltid upp.

Ha en fin dag kompis!

@Himmelellerhelvette Jag hoppas att detta är kroppens sätt att hjälpa mig. Att mitt psykiska mående laddar upp mot beroendedelen i hjärnan. Nu ger vi henne mer och mer ångest så att hon verkligen fattar att aldrig ta första glaset. Jag följer er gamlingar (ja du har i min värld blivit en gamling ❤️ här tillsammans med Vår, AH, Varafrisk och några till) här på forumet, läser allt som ni skriver och suger åt mig allt. Behöver bara bli bättre på att visualisera min framtid. Att skapa starka inre bilder som etsar sig fast i hjärnan.

Idag nykter, kaffe på sängen och läser här. Bra start på en nykter dag. Det är en perfekt tid att sluta dricka just nu tänker jag, ff vinter och snart vår och jag har alla möjligheter till en nykter sommar. Våren brukar för mig vara jobbig men tror att det beror på alkoholen. När ljuset återvänder och man känner sig sunkig och ofräsch är det extra tydligt vad alkoholen gör mot en. Det är en ytterligare motivator för mig!

@Ny dag Min kemiska ångest blev också värre och värre, den tog över det mesta av mig tillslut och jag tror att även den varit till stor hjälp att bli nykter! Att slippa den är nog högst i topp på effekterna av att sluta dricka! ❤️🙏

God morgon Flarran! Hoppas du fått sova lite nu på morgonen. Jag läste på lite om dustymi då du skriver om det ibland och min kunskap är låg. Och du, det måste vara väldigt marigt att ha det så här. Tycker du ska ringa VC igen, så här kan du inte ha det. Ska du bara göra en sak idag så ring, ge dig inte.
Bra att du slängde soppåsen, bara en sån sak kan kännas övermäktigt vad jag läste mig till.
Kraftsamling nu Flarran och ring VC.
Stor varm kram❤️

Har nyss marscherat fram och tillbaka i rask takt som en riktig blådåre i nere källaren i 15 minuter. Hade man kommit ihåg att ta stegräknaren med sig så hade den säkert visat på minst en kilometer. Nöjde mig inte med den underbara promenaden förrns knäna skrek på hjälp och vaderna ömmade som bara den och hjärtat dunkade som en stångjärnshammare. Sitter nu och pustar ut och ser fram emot ännu en underbar dag. Magen funkar som den ska och plånboken den är glad. Men om man själv är det, kan väl diskuteras liksom. Men blåst alkoholdjävulen på nöjet har man än en gång gjort, och sitter nu alkoholfri i köket utan sug efter bolagets skit och det är ju bra. Nu är det väl dags för något riktigt gott och läskande. Ska festa på lite kolsyrat vatten. För är det fest, så är det.
Ha en fin dag!

När alkoholdjävulen knackar på mitt i natten och det är omöjligt att sova, och det bara är en massa skit på tv som vanligt då är det inte lätt alltså. Hade man haft nån vin eller annan skit i huset så hade det varit totalt kört alltså.
Har spolat filmen om drickarhistorien fram och tillbaka flera gånger, och det är bara ljusglimtarna som tycks finnas sparade i minnet alltså. Har försökt att tänka på alla visa ord från detta eminenta forum som man trodde hade etsat sig fast. Det här med HALT och att aldrig ta det första glaset, och hur himla bra man mår som nykter. Jovisst. Inte ens en jäkla folköl har man, och de där sketna leksaks-pillerna man fått från den värdelösa sjukvården, mot oro och sömnbesvär, de är inget annat än ett dåligt skämt. Det här går alltså inte. Får gå ut mitt i natten i tofflorna och kasta den där jävla soppåsen som står och skräpar. Får väl se hur det går med nykterheten under dagen. Men nu är det då bara skit med allt.
God Natt!

@erivan Jag fick också massor av tid över när jag slutade dricka. Ibland tror jag att det kan vara en slags lathet. Jag hade tråkigt och istället för att hitta på någonting så tog jag ett glas vin. Vips var det mindre tråkigt en stund… Men när jag slutat dricka hade jag inte bara fått en massa tid, jag hade glömt hur jag sysselsatte mig. Så jag fick börja med enkla saker som att stöda lådor, sticka (som jag aldrig gjort), läsa mer, lägga pussel, titta på filmer. Nu har jag inte tråkigt längre. Jag tränar oftare, sjunger i kör och gör en hel del annat. Som nån skrev, plötsligt är dagarna korta igen. Fyllda av saker som är mkt mer spännande än alkohol…
🙏🏻❤️

@Zandie Ok❤️🙏🏻👍

@vår2022 Menade att varje återfall ska liknas vid fusk….🥰 (börjar visst bli riktigt trött nu😴😴😴

@vår2022 🙏❤️! Som att starta ett Vasalopp och hela tiden behöva omstarter efter några mil för jag fuskade. Denna liknelse tar jag med mig! Varje återfall är ju en omstart. Påfrestningen av och på är fruktansvärt jobbigt. Du har som vanligt klockren analys.
Nu läggdags 🥱 här också och önskar också dig en god natt. Ska fortsätta lyssnandet av Skål tamejfan som insomningshjälp. 🥰

@Ny dag Vad fint att du känner dig hoppfull och att ett bättre mående börjar återkomma❤️. Ja, intressant med att du upplever att den kemiska ångest som alkoholen orsakar blir bara värre och värre, att kroppen protesterar högt. Att det är en slags dissonans i “systemet kroppen och knoppen”. Som jag förstår det blir det svårare och värre med både kropp och knopp efter varje återfall. Det är säkert en stor påfrestning med ”av och på” och tänker att psyket påverkar kroppen. Att man blir så besviken på sig själv, känner sig så misslyckad för att det inte blir som man önskar och att det har en stor påverkan och att det krävs större och större ansträngning att börja om på nytt. Som att hela tiden starta om på ett Vasalopp på nio mil. Man kommer någon mil och sedan måste man börja om igen och igen. Tänk all kraft som går åt och hur man ska orka motivera sig till att starta på nytt varje gång. Men denna gång ska du komma i mål utan någon mer omstart😁. Livet är för kort och för värdefullt för fler omstarter, det finns så mycket annat som ska hinnas med att utforskas och njutas av.

Sov gott!❤️

@Himmelellerhelvette 🥳🥳🥳 Snart 1,5 år i frihet! Det är stort och måste kännas helt fantastiskt 🙌! Ser framemot att själv komma dit och också läkt både kropp och hjärna. Har själv växt upp med psykisk ohälsa i min närhet och det finns en del att utforska på den fronten, ska bara komma liiite längre fram i en stabilare nykterhet. Känslan du förmedlar är magisk och du känns så stabil, hel och lycklig över hur livet ter sig nu. Underbart 😍 att det kan bli så ”bara” man aldrig tar första glaset och parallellt reder ut det som gjorde att man tog till alkoholen. ❤️🥳

@Amanda L såklart det finns massor av saker men det här är nog en existensiell fråga. Jag reser lite ensam på min väg vilket är tråkigt. Men tror jag kommer hitta mina personer…. Håller i och håller ut.

Hej! @Lora, När man betänker att olika läkare inom öppen-psykiatri man träffat genom åren har kommit fram till olika delar inom. ADD, GAD och Bipolär och att jag har svårt att hålla fokus längre stund i sammanhang med fler än en person åt gången. Inte kan sitta i väntrum utan att bli orolig inom mig och sånt. Svårt att tala i mobil bland folk till och med och då får gå undan i nåt lugnt hörn då. Så är det väl inte konstigt att man upplever det lite lättare att kommunicera via skrift som på detta forum liksom.

Brukar inför inför läkarbesök även skriva hur jag tänker, känner och mår, för annars skulle väl inte nån blivit klok på hur man fungerar. De har väl även tidigare bedömt mig som färdigbehandlad inom psykiatrin, då de testat det mesta vad de har haft att erbjuda. Har provat på KBT-träning i miljö som att tala med personal på bibliotek, matbutik, pizzeria, åka buss och sånt.

Det går bra att tala med en eller två personer åt gången, är det fler inpå mig då tappar jag fokus och får en krypande ångest inom mig. Får stresspåslag, tappar fokus och blir utmattad. Om det är under resa på buss exempelvis, då får jag fokusera på att bara klara av att med lätt hjärtklappning sitta tyst under resan tills man är framme. Förstår att en del kanske inte blir riktigt klok på hur man fungerar. Får ta ett lugnande piller som inte förslår det minsta mot oro, så det kanske man borde skippa helt...

Men det som jag själv upplever som allra svårast funktionsvariant om man så säger, det är Dystymi med daglig lågintensiv nedstämdhet, låg energinivå samt att jag blir så himla tungsint mörk plötsligt utan påtaglig anledning. Det värsta självskadetänkandet har väl minskat rejält nu när man har varit alkoholfri i över tre månader. Men idag har det varit svårt. Jag lyckades då till slut riva morötter som jag hade tänkt. Men sen var jag för slut för att äta, så det får väl bli fest på råkost imorgon. Men är nykter trots allt. Orkade inte åka till bolaget ens, vilket ju var bra. Kämpar nu vidare. Förresten @Andrahalvlek, kul att att du tittade in här. Ja, det finns många doktorer...

Ha en fin kväll mina vänner!

@Flarran Du kanske ska prova att ringa Kry eller någon annan nätdoktor? Jag är lite anti sådana eftersom de kostar mycket skattemedel, men vad fan ska man göra om den ordinarie vården inte tar emot en?

Kram 🐘

@Flarran En sak blir jag inte klok på med dig. Du pratar om social fobi, typ. Samtidigt har du blivit en central social figur här som vunnit många hjärtan. Så för mig har jag svårt att köpa det hela. Känns mer som att du vant dig av med att träffa andra. Du har det i dig och du har egentligen bevis på att du blir omtyckt när du är dig själv så ta för dig tänker jag. Hitta sätt att i små steg utmana dig själv till fysisk social kontakt. Ex börja snacka med folk i affären. Lite mer varje gång. Tillslut blir det en vana och du får ett helt nytt liv. Det är många här som skulle öppnar dörren för dig så det kommer det helt säkert vara bara du visar upp dig i andra sammanhang med 🤗

Hej! Lora, Tack för att du skrev lite. Bara att nån bryr sig lite allmänt kan ibland ge en liten aning mer energi för att orka stå ut en liten stund till. För idag har det varit tungt och man väl känt sig ungefär som om man var den siste överlevande på planeten. Kanske lite som boendes helt ensam på en öde ö långt bort utan minsta kontakt med med nån i hela världen.

Det är väl så det är i princip också när man nu ser på saken med nyktra ögon, fast jag bor i en stad rätt centralt och i ett hyreshus. I allmänhet när jag psykiskt fungerar skapligt normalt och inte är mer grunddeprimerad än vanligt så är det inte så att isolering i sig utan nån mänsklig kontakt, med någon över huvud taget är ett problem i sig. Detta då jag har levt isolerad på så sätt i så himla många år att det väl blivit ett naturtillstånd så att säga.

Men när den inre lätt kylslagna darrigheten, oron och ångesten samt en daglig konstant påliggande malande nedstämdhet växer sig allt starkare, och blir till en mörkare och djupare hopplös depression så att man inte ens som idag, klarar av att riva några morötter fast man har skalat sådana redan och gärna skulle vilja äta en skål med rivna morötter så känns det rätt jobbigt. Vet ju att, ingen som inte har upplevt nåt sånt här kan fatta ett smack. Man får bara höra att man väl ska rycka upp sig och väl helst glatt och positivt ta sig en rask promenad och njuta av livet.

Då känner man sig så orkeslöst värdelös att hade det stått en flaska portvin eller vodka på bordet så hade den med all säkerhet snabbt varit tömd. Detta fast det reellt sett saknas kroppsligt alkoholsug. Det är längtan av att kunna stänga av psykiska plågan en stund som hägrar. Har ju faktiskt rätt bra med sömntabletter kvar, men vill inte söva ned mig med sånt heller. Då jag vill försöka att ta mig igenom även detta elände, då jag vet att jag kan lida mig igenom det mesta om jag bara ger mig sjutton på det och biter ihop och står ut tillräckligt länge utan att ge upp.

För skiten bruka ge med sig efter några timmars plåga om jag orkar hålla ut. Men det är en kamp som tar så mycket energi att jag blir total utmattad. Detta är egentligen inget liv att ha, kan ju inte göra nästan nånting alls. Sådana här grejer förstår sig inte någon allmänläkare eller en genomsnittlig psykiatriker sig på. Om de då inte har mycket lång erfarenhet kan jag säga med största säkerhet. . Har inte energi att ringa runt efter läkare längre, har gjort sånt många gånger när man varit piggare.

Den så kallade läkaren jag talade med sist som väl bedömde mig endast som överkonsument av alkohol kan jag tro, hade helt uppenbart inte ens läst min journal, det förstod jag direkt av dennes oinsatta sätt att tala och bete sig mot mig som patient. Har inte för avsikt att ge upp idag, men har inte det minsta förtroende för dagens sjukvård. Men om man ska må så här dåligt allt för länge så blir det nog svårt att lyckas hålla fast vid nykterhet fast jag vill, och har kämpat så länge som jag faktiskt har gjort. Men som sagt, tack för att du skrev några ord i alla fall.

Kämpar vidare!

@Zandie Blir så glad att du sluppit ur alkohålet, men samtidigt sorgligt att du känner dig ensam.
Finns det verkligen ingenting roligt som händer i din kommun? Eller som du kan prova på och som kanske är roligare än du trodde?
Jag tänker då på idrottsföreningar, vandringsföreningar, kultur och teaterföreningar, golfklubb, fiskeföreningar, hembygdsföreningen, bokcirklar, skrivcirklar, skytteförening, Röda korset eller Ukrainahjälpen, what ever...
Nån måste väl göra nåt mer än att dricka? Och även om du inte känner någon där eller kan något, så är det oftast en bra plats att lära känna folk. Man gör något tillsammans, vilket enligt mig är det allra bästa sättet att lära känna folk.
Att göra något viktigt eller roligt eller utvecklande, inte bara prata... Ofta är folk extra snälla mot nybörjare dessutom.
(Full respekt om du redan kollat allt, kanske bor du i en jätteliten by?)
Eller så kanske det finns något som du inte riktigt tänkt på...?
Hoppas :)
PS Jag tror du kan hitta din plats, den kanske bara är lite längre bort?