Senaste kommentarerna i forumet

@Flarran Måste lägga till, skrev att jag kanske inte alltid kan lösa en situation men att jag kan hantera den. Det är en form av lösning när man hittar ett sätt att hantera en situation. Man kanske sitter still i båten ett tag, sover på saken, ta reda på mer fakta, tar reda på andra sätt att lösa det på och då kan det komma fram hur man ska gå tillväga. Så att kunna hantera en tuff situation kan leda till så mycket annat😁

@Flarran Du skriver att tre månader som alkoholfri har öppnat dörren till ett lite annat mer positivt tänkande verkar det som. Vad otroligt bra du jobbar med dig själv. Din situation är tuff men ändå lyckas du ”resa” dig upp och försöka inta fler perspektiv. För mig innebär nykterheten just att jag bättre kan hantera tuffa situationer, kanske inte alltid lösa den men jag kan hantera den utan att gå under. Sedan ser jag hela nykterhetsprocessen som en upptäcktsfärd, en resa inom mig själv. Jag ser på det som en spännande resa och jag undersöker den med nyfikenhet. Vad är det jag stöter på inom mig själv och vilken betydelse har det för mig? Jag märker hur jag kan omvärdera tankar och göra om dem så att de bättre stämmer med hur jag tänker idag, som nykter. Jag har blivit mer positiv, mindre dömande och mer öppen för andra synsätt. Jag står inte fast i att så här är det, så här tycker jag. På så sätt har mitt liv blivit ”större” och faktiskt mer spännande. Jag har inte alla svar längre, och det är intressant att diskutera, ta in nya synvinklar och omvärdera. Jag tror att det har gjort mig mer ödmjuk och nyfiken på livet och man lär sig så länge man lever😁.

Ha en fin söndag!🌞

Vaknade alldeles nyss, något skaver. Vaknade nykter så kaffet kommer smaka väl. Jag har dock funderat mycket på om jag kommer klara detta, jag vill vara nykter och har egentligen inget behov av att dricka socialt etc. Känner mig faktiskt ganska tuff som väljer att inte dricka. Men kanske det skaver för att ingen vet om att jag i första hand väljer att dricka eftersom jag har ett beroende. Hursomhelst börjar denna insikt landa och jag vet inte hur jag ska förhålla mig till den. Måste alla människor veta allt en eller kan detta vara min egen hemlighet som bara maken och vården känner till?
Det som också skaver är rädslan över att inte bemästra beroendet, ni vet där i hjärnan som är så svårt att bearbeta när det väl dyker upp. Har börjat lyssna på tänka klart av Annie Grace igen. Den hjälper. Tänker mycket på att om jag fortsätter med beroendet kommer mitt liv att bli ohanterligt. Berusningen tillför bara ångest i flera dagar och sedan förra helgen har jag något att gå tillbaka till nämligen min dagbok här. Önskar alla en fin nykter söndag och att man aldrig ångrar en nykter dag!

Avslutat den förra tråden och påbörjar en ny.
Utan större bekymmer har jag nu varit nykter en månad. Erfarenheten av den månaden är att jag till största del haft funderingar över livet i stort och varför det blivit som det är.

Jag känner mig ovan vid det nyktra livet. Känner inget större sug, men kan liksom inte föreställa mig ett liv i nykterhet eftersom jag inte har någon större erfarenhet av det de senaste 30 åren. Varit ytterst måttlig med alkohol tills för 11 år sedan då jag gradvis och smygande ökade mitt drickande. Sen drog jag ned, och nu dricker jag inte alls.

@Surkärring Jag känner igen mig i det @jan3 skriver att det hände något, för mig var det efter nio månader. Jag önskade hela tiden att jag skulle få den där övertygelsen som @vår och @andrahalvlek hade, dom var mina största stöttare och blev mina förebilder. Jag kände som du att varför infinner sig inte denna övertygelse om att aldrig mer vilja ha alkohol, att vara så nöjd med att slippa.
Men jag fortsatte sätta tre månader till som delmål då när jag hade varit nykter i 6 månader. Jag tänkte att:
-Den dagen jag känner mig sugen på bara ett glas vin då kan jag ta det. Men jag var fullkomligt ärlig med mig själv och varje gång jag tänkte på om det var ett glas jag var ute efter viste jag att det var många fler, det var berusningen jag var ute efter men efter 9 månader hände något, känslan av längtan till ett glas rann av mig, precis som jag hade önskat mig. Jag hade något mål att till sommaren får jag dricka igen, för då kommer jag ha lärt mig att vara måttlig, då hade det gått nio månader men då ville jag inte. Jag insåg då att jag aldrig kommer kunna dricka utan att hamna i samma destruktiva mönster. Jag tror det var då jag kapitulerade och insåg mig maktlös inför alkoholen och den känslan kan inte riktigt beskrivas. Det var en helt underbart känsla, jag ville inte trots att jag tillät mig. Måste varit någon kombination av att nu får jag men jag vet vad som kommer hända och det vill jag inte, någon sorts insikt så djupt inom mig, som en total kontakt mellan mitt medvetna och undermedvetna. Att själen och hjärnan förenades. Som att jag blev hel! Nu flummar jag men försöker finna ord❤️

Fortsätt jobba med dig själv, din personliga utveckling, hitta dig själv, testa nya saker som kan bli nya intressen. Ta tre månader till och sedan ytterligare tre månader. När du passerar ett år känns det på ett helt annat sätt tror jag❤️ Varje tremånaders period är för mig fortfarande härlig att utvärdera, för det händer mycket fortfarande.
Det är resan som är målet❤️ Resan blir lättare bara du behåller tålamodet och har tillit till processen❤️

Hej! @marsmallow11, Jag har inte haft ork att formulera mina tankar kring hur jag ska göra med sånt som ny kontakt med psykiatrin. Har ju hos de som jag var skriven hos i princip redan berättat det mesta, förutom något mera ingående kring drickandet. Men berättade i alla fall att jag varit helt alkoholfri detta år. Fick en smärre chock av att de efter drygt sju år hos dem, plötsligt bara skrev bort mig från deras mottagning. Borde så klart ha en riktig och fast vårdkontakt, det sa jag, men något sånt hade de inte möjlighet att erbjuda sa deras nya läkare.

De på mottagningen har väl tolkat det, att jag inte har hört av mig till dem på länge och i princip bara fått läkarintyg och förnyelse av recept på piller mot oro och sömnbesvär från dem då och då, tidigare under förra året, väl bedömt mig vara frisk förutom ett alkoholproblem. De ser mig nog endast som en missbrukare och inget annat har jag en känsla av. Borde väl kanske egentligen kontakta deras mottagning och rådgivning under veckan och berätta hur jag verkligen mår liksom. Men de hänvisade ju faktiskt mig vid behov endast till akutmottagning ett antal mil bort, så jag vet inte hur jag ska göra.

Jag har inte orken till att förklara en massa nytt för den mottagning, som jag tills för någon dag sedan tillhörde alltså. Men en del inom mig säger väl att det vore bra. Har nu i flera dagar mest fokuserat tänkandet kring vikten av att hålla fast vid nykterhet och inte bara skita i allt. Har väldigt svårt att hålla flera bollar i luften samtidigt. Mest kraft till att bara existera. Det här med poddar som du skrev om. Jag lyssnar inte så värst ofta på sånt. Har inte ork att koncentrera mig nu liksom.

För att få lite lugn lyssnar jag dock mycket på uppiggande och snabb rockmusik. Det krävs ofta för att jag ska kunna fokusera mina tankar alls känner jag. Inget av det jag skrev nu känner de väl ens till nåt om. Det är så mycket som jag måste arbeta med känns det som, och det finns så lite energi. Men har då inget alkoholsug i alla fall. Men det kan ju ändras rätt så fort och då vet man väl aldrig hur det går. Känner mest att jag nu måste ta allt väldigt försiktigt och lugnt så att säga. Förresten, @Se klart, kul att du tittade in här, det uppskattades.

Ha en fin dag!

Hej @flarran
Kikar bara in hos dig med en hälsning, ibland har man inga bra råd att ge men då tänker jag att vi lyssnar på varandra här, ser varandra och kan bekräfta att något är skit (din läkare och hanteringen av dig och vad du skulle behöva)
Jag tänker att om man vet att det man känner är sant och relevant så växer man sig starkare inombords även om det inte säkert känns så, i stunden.
Du går mellan olika klarheter på ett beundransvärt sätt och det är helt tydligt för alla oss som följer dig på vägen. Kram kompis!

@LindaB23 Var försiktig. Ofta brukar det funka i början för att sedan snabbt eskalera så att man kommer tillbaka till ruta ett… kanske dina tankar kring detta är en sund rädsla för att hamna där igen?
Och handen på hjärtat var det verkligen värt det?
Jag tror du mår bättre av att fortsätta som förut. För varje litet glas väcker det där suget och även ångest för många. Jag fick nästan alltid ångest på slutet även om jag druckit väldigt lite och inget särskilt hänt….

Hejsan! @hoppfull2024, kul att du tittade in. När man mår bra och är i någorlunda vettig psykisk balans är nykterhet självklart underbart. Tror inte heller att många normalt sett ständigt skulle vilja vingla omkring och vara berusade på gränsen till medvetslöshet om det tänktes till. För då ser man nog lätt hur sjukt det hela är. När jag jämt rände på bolaget, var det ju inte för att handla något som smakade så himla gott. Det var ju endast för att få tag på berusningsmedel för att stänga av känslan av dåligt mående. Nog har man även när man drack alkohol som värst funderat på hur många som för den ”goda” smakens skull, till fullt pris för alkoholfri version av äkta vara skulle handla sånt. Tror nog inte att det vore så värst många faktiskt. Det tar vi oss en slurk vanligt vatten på.
Ha det gott kompis!

@Flarran Låter så jobbigt att du inte får den vård du behöver. Jag blev själv runtskickad tidigare och det kändes så hopplöst. Jag bytte då till en husläkare istället och han skrev en remiss till en psykiater som jag nu gått ganska regelbundet till i 8 år! Kändes som att jag kom hem när jag gick dit. Äntligen tog någon mig på allvar! Skulle vilja påstå att han vid flera tillfällen räddat livet på mig. Blir alldeles rörd när jag skriver om det. Det där med en kontinuerlig kontakt med en person man litar på är så viktigt. Ett erkännande från vården att man inte är ett hopplöst fall men behöver stöd i livet. Jag önskar att du också skulle få träffa en sådan person i vården 🌸 Jag brukar ofta lyssna på poddar när det brusar för mycket i huvudet. Vet inte om det är något för dig men det går alltid att prova.

@Flarran nykterhet är underbart!🤗😀För det mesta iallafall och när man tänker på hur alternativet ser ut och att det inte ens är gott. Tänk, så mycket godare det är med alkoholfri cider eller kolsyrat vatten!😊

Något som en inre känsla sade just i denna stund, är att man ska tänka på att hålla fast vid den goda balansen eller känsla man ibland kan ha i stunden, och inte försöka öka på den ännu mer. Hade tänkt att ta mig en portionssnus till ”efterrätt” efter kaffestunden nyss, men valde nu alltså efter ingivelse av inre känsla att hoppa över denna egentligen onödiga nikotin-rutin. Det var väl allt för stunden. Nykterhet är inte så dumt faktiskt, när man tänker rätt på saken...
Ha det gott!

Tänk att ett forum som detta kan vara så hjälpsamt. Har förstått att jag har rätt mycket att lära mig om tänkande, kommunikation och inte minst hur man hanterar sina känslor och tankar utan att bara flyga iväg och misstolka alla situationer och bli deppig och inåtvänd liksom. Tror att det skulle ha tagit mig en massa år av psykoterapi för att ha kommit så här pass långt i tänkande och hantering av mitt inre, min själ och så vidare. Tre månader som alkoholfri har öppnat dörren till ett lite annat mer positivt tänkande verkar det som. Har läst, och läser många inlägg och lär mig nåt nytt var dag känns det som. Den här dagen började inte direkt i dur, men nu känns det okej. Tänk, att man kan leva alkoholfri om man bara arbetar med sig själv nyktert och lugnt, samt är med i situationer och inte stänger av sig med en massa öl, vin, sprit, piller och sånt. Människans psyke är allt en rätt stor gåta som nog inte ens den högste alltid förstår sig riktigt på. Har lyssnat på 50-tals Rock n Roll och helt nyktert druckit lite slätt kaffe i kväll. Tog även ett par pepparkakor och lyxade till det hela.
Ha en fin kväll!

Heja dig @Elleme 🙌❤️ det ska du vara! Precis läst lite i tråden, vi verkar lika gamla och med bagage av ångest, självskadebeteende och självmedicinering med alkohol. Vad inspirerande resa du gör!!

Idag firar jag och nykterheten 1 månad tillsammans! Jag är så stolt över mig själv 🙌❤️

Solen skiner ute. Fem grader varmt är det och allt kunde ha varit perfekt om man hade mått skapligt. Hade jag haft portvin hemma, så hade jag druckit sånt direkt fast jag inte har alkoholsug alls. Det är väldigt konstigt det här hur det känns. Kollade nyss febertempen och den biten verkar då vara rätt normal. Har ätit en limpskiva med makrill i tomatsås. Orkade inte göra nån riktig mat, fast man är ju egentligen inte hungrig heller. Har just värmt på några deciliter nyponsoppa för det lär väl behövas sånt kanske. Borde nog gå och handla mjölk, men har ingen ork till det heller. Fattar inte ens varför jag skriver då jag kunde ligga och sova. Får väl bli vila om en stund om jag orkar gå och lägga mig ens. Det här är ju inte klokt. Hade jag haft nån starköl så hade jag druckit en sån direkt fast jag inte är det minsta sugen på det heller. Varför bryr man sig när allt bara går åt helvete ändå är känslan som finns. Hur som helst @Andrahalvlek, fint att du skrev lite, det kändes i alla fall bra.
Ha det gott vänner!

@Flarran Usch, jag får flashbacks. För två år sedan var jag svårt deprimerad, för fjärde gången utmattningsdeprimerad. Träffade två olika läkare på vc, som kunde nada om psykisk ohälsa. Båda berättade för mig att de sagt upp sig, pga arbetsbördan på just den vårdcentralen. Hjälpte mig föga.

Sen blev jag ännu sämre, suicidal, så min äldsta dotter fick köra mig till psykakuten. De remitterade mig till dagpsykiatrin i min kommun. Där fick jag hjälp, av en erfaren läkare. Jag hoppas få stanna som patient där nu, men det kan man aldrig veta.

Mitt enda råd till dig är att be om att få prata med läkarens chef. Tryck på att kontinuitet är superviktigt när det handlar om psykisk ohälsa. Att du nu har gjort stora förändringar i ditt liv och behöver hjälp med att ev sätta in mediciner. Att en vårdcentral inte har den kompetensen osv. Ge dig inte - stå på dig!

Kram 🐘

@Surkärring Jo, förstår att du vet om allt det där. Det som varit bra och hjälpt mig är att lite då och då läsa om det där igen, för att påminnas om rollen som hjärnan har i ett beroende. Fakta som liksom hjälpt mig att förstå min situation och som gjort det lättare att fortsätta. Att konstatera att mitt belöningssystem är förändrat och att jag inte kan dricka alkohol utan att hamna i skiten igen. Det som ändå hjälp mig mest är att jag riktat min uppmärksamhet och fokuserat mina tankar på hur skönt det är att vara nykter. Hjärntvättat mig😂. Om tankarna har gått på tristess utan alkohol så har jag flytta fokus från det till tankar om hur skönt det är att vara nykter. Med lite träning så har det funkat bra. Men förstår att det måste finnas motivation och en form av belöning kopplat till det.

Men en sak är säker, att det kan ta tid och att man ska ge det tid och som @Jan.3. skriver att det började hända saker efter 10 månader för honom. Hoppas det blir bättre snart, håll i! Sköt om dig❤️

@vår2022 jo men exakt det är ju det jag menar. Jag kan allt det där. Jag vet om det. Är full med fakta. Och ÄNDÅ... det är ju det som stör mig så. Men tack ❤
@Nell tack för bekräftelse 🙏
@Jan.3. Jag kämpar på, tack för pepp 💗
@marshmallow11 skönt att få veta att jag inte är ensam. 🌹

@Smillans Jag blir bara så glad över att du mår så bra😁. Grattis till 201 dagar!🥳 och ha en riktigt mysig date med maken❤️

Lördag. Såg att jag precis passerat 200 (201) nyktra dagar🌟
I början räknade jag timmar, varje dag alkoholfri var som en seger. Jag var dock så rädd att jag skulle vara för bräcklig att stå emot alkoholen, att jag var förlorad för alltid. Men här är jag nu 200 dagar senare. Jag räknar inte timmar längre, inte ens dagar. Månader är det jag har koll på.
Så mycket som ändrats hos mig det sista halvåret, mina tankar, beteende, hur jag agerar eller inte agerar. Jag jobbar mycket med mig själv och har en önskan om att leva livet fullt ut. Inte hålla igen eller låta mig kedjas fast av alkoholens vidriga falska osanningar. Jag har min yoga 1 gång/veckan som kommit betyda väldigt mycket, videosamtal med Mindler där jag får hjälp att hjälpa mig själv. Det finns inget som blir bättre av alkohol, absolut ingenting. Jag är stolt, glad och tacksam!
Idag ska maken och jag bowla och äta på restaurang. Ska bli så mysigt❤️det var alldeles för länge sen vi hade en datenight.
Har ni hört att fåglarna börjat sjunga upp? Våren börjar stilla vakna upp.

Önskar er en fin och harmonisk lördag🧘🏻‍♀️

Hej! @vår2022, Det var kul att du tittade in på morgonkvisten. Har inte mycket energi att ta mig någonstans för det mesta. När jag har var så tydlig och berättade om mitt mående för de som skulle vara proffs, men visade sig vara motsatsen känns det motigt. Orkar inte hålla på och springa titt som tätt längre för att kanske nån gång som av en lycklig slump eventuellt få en fungerande medicin. Har hållit på med sånt i över sju år. Tror inte att den så kallade sjukvården har kommit så värst långt när de gäller främst min dystymi som jag upplever som största problemet. Nedstämdhet dagligen med social ångest gör att jag inte har motivation till nånting alls egentligen. Har tröttnat på det mesta och berättat det för läkare igår, och som svar i princip bara blev utkastad. Känner att det väl får gå som det går liksom. Men nykter det är jag, men inte mår jag bra för det. Ja, magen funkar ju som den ska och det är ju bra. Ska väl äta nåt nu och vila då jag är helt slutkörd liksom. Men som sagt det var kul att du skrev lite i alla fall.
Ha en fin lördag kompis!

@Flarran God morgon! Jag snurrade lite på nätet och såg att det finns någon ny evidensbaserad behandling med botox mot depression. Det är en privat klinik, Psykiatrispecialisterna, som är specialiserade inom ADHD-utredningar.
- länk borttagen pga försäljning -

Det stod även om kronisk depression/dystymi på sidan. Stod något om att man kan få remiss från sin vårdcentral till dem. Läs och se om det kan vara något för dig.

Ha en fin dag!🌞

@allatiders Hej! Vad bra att du nu känner att du kan hantera alkohol och inte längre har sug. Bra att du ändå kikade in här efter bakslaget och att du fått känna stöd och att din förståelse ökat. Det kan finnas något positivt i ett bakslag i den bemärkelsen att man ruskas om och hittar rätt väg igen. Härligt också att du hittat dig själv på skalan och där du vill befinna dig. Sköt om dig och lev väl❤️

Dagen igår ligger inte på topplistan av de bättre, men var en ögonöppnare när man nyktert analyserade och noga tänkte igenom de ord som en ny utländsk läkare från psykiatrin sagt innan man fick veta att man efter flera år som patient där. Detta att det alltså hade beslutats, att man skulle föras över en till en vårdcentral utan nån större kompetens inom det psykiatriska området. Det är ju numera bara som oftast olika stafettläkare som man får träffa både inom psykiatri så väl som inom primärvård. Det är ingen större kontinuitet alls. Det är väl därför många upplever att de som patient får dra hela sin sjukdomshistoria ända från början vid varje läkarbesök.

Det är för en patient som en själv extra knepigt hos en allmänläkare att bli lyssnad på om man i grunden har någon psykiatrisk problembild då man som patient i min kategori med psykiatriska deldiagnoser ska ha en stor portion tur för att tolkas någorlunda korrekt. Tyckte även det var rätt intressant att aktuelle läkaren från psykiatrin för första gången på alla år man varit patient där plötsligt försökte fokusera på alkoholfrågan. Men att läkaren ifråga inte alls det minsta tycktes uppskatta det faktum att man inte hade druckit en droppe alkohol på flera månader.

Tänkte då att det väl hade varit enklast för sjukvården att kasta åt en kanske en pillerburk med antabus och då sedan endast stämpla en som alkoholist och slippa gå vidare medicinskt angående det psykiatriska. Som det är nu så får de gärna ta så många blodprover de vill i sin iver att kanske plocka av en körkortet på grund av tidigare högt PEth-värde. Något som de väl kanske vill följa upp snart och kanske ser som sin prioritet framför att göra sitt jobb som vårdgivare. Då de i mitt fall uppenbart saknar psykiatrisk medicinsk kunskap om framförallt Dystymi med tillbehör.

Jag har nu varit helnykterist så pass länge att jag har lärt känna mig själv så pass bra att jag vet att min ångest, livsleda, orkeslöshet och lågintensiva depression inte alls är knuten till min tidigare rätt höga alkoholkonsumtion. Det är helt tydligt att mitt psykiska mående är precis så som det tydligen är menat att jag ska ha det. Känner igen mitt psykiska mående från ungdomsåren innan jag började dricka alkohol. Man skulle väl kunna säga att mitt trista psykiska mående nu syns vara det naturliga tillståndet hos mig. Fredagen igår var lärorik då jag upptäckte att jag trots djupaste känsla av inre mörker kunde stå emot lusten att gå och hänga mig eller att åka taxi till bolaget och handla en massa alkohol. Har nu bestämt mig för att leva nyktert så länge det medicinskt sett bara är möjligt för alltid retar det väl nån jävel.

Min farmor hade nog rätt i orden som hon sade till min lätt nervöse far som var helnykterist, att om man nu är orolig och deppig, det är sånt som man bara får sätta sig över. I mitt fall då det inte finns bra mediciner på apotek att tillgå som fungerar mot min psykiatriska problematik. Så är det tydligen viktigt för mig att jag sätter mig över känslan av ett mer eller mindre ständigt inre psykiskt obehag. Detta om jag vill fortsätta att traska vidare runt i denna enligt mig oftast gråtrista jämmerdal som sällan ger mig värst mycket till någon naturlig glädje. Det är tydligen min levnadslott att stå ut med min depression, ångest och orkeslöshet för att kroppsligt sett kunna leva så länge det rent medicinskt och kroppsligt är möjligt och väl för staten kanske ekonomiskt försvarbart.

Förstår nu som helt nykter och alkoholfri sedan drygt tre månader tillbaka vad den lite kryptiska utländske läkare som man på psykiatrin träffade för några år sedan menade med orden. Så där ska man inte behöva ha det, och i förbifarten nämnde något om nån klinik utomlands som använder samma slags metod som begagnas när det gäller sjuka djur eller nåt sånt. Kanske ömmade han om statskassans ekonomi rent skattemässigt kan man tänka. Detta då han väl omgående fattade att man nog inte mer skulle kunna orka slita som ett djur och skatta i en statiskt genomsnittlig omfattning som väl vanligt folk till pensionsdagen gör och sedan väl helst bara ska kila vidare. Mår i skrivande stund lika gott som vanligt i fall nån nu skulle undra. Tar mig nu en liten slurk alkoholfri läsk av typen Grape Tonic och ser alltså fram emot ännu en nykter dag i solsken.

Ha det gott!