Senaste kommentarerna i forumet

@Surkärring @vår2022 Tack för Grattis och för inlägg❤️

Jag vet att du inte menade ngt illa @ Sisyfos när du sa att du skulle älskat att vara ensam hemma några dagar. Att du undrar varför en del gillar den och andra inte..dvs den självvalda ensamheten. Nu när jag är ensam hemma så kan jag berätta om min känsla….kanske naiv men den finns där.

I princip hela mitt liv har det funnits en rädsla för att vara ensam, bli ensam. Under senare år har jag förstått mer varför jag känner så…i synnerhet under mina samtal h min terapeut och nu ikväll blev det ännu mer tydligt….det handlar om övergivenhet…en känsla av att vara övergiven. När min man blev sjuk i matstrupscancer för snart nio år sedan vilket var en ovanlig cancer. Då blev jag varse om att vi kommer inte finnas i varandras liv för evigt något som jag inte hade tänkt på så mycket. Jag tog min man för given i mitt liv. När jag sitter här ensam så blir jag på något vis påmind om att det är så här det kommer bli om han dör först. Så tomt, tyst och ensamt. Dumt att tänka sådana tankar men de kommer men jag försöker styra över dem fast så här strax före jag ska lägga mig känns det svårare. Förra gången han var iväg då drack jag. Så när jag säger att jag känner mig ensam och ngn säger att man älskar att vara ensam några dagar så känner jag mig lite ynklig.

@Himmelellerhelvette ja jag har lyssnat på alkospodden mm grejen är att jag har inte alltid sug. Det händer en hel del runt omkring mig just nu som jag måste förhålla mig till. Det påverkar mitt beroendebeteende. Precis som när jag blev nykter tog jag till sockret igen. Det för med sig att alkoholens ”romantiska skimmer” gör sig påmind. Det är inte så att jag inte kan hantera det. Jag tror starkt på att alla med ett grundläggande alkoholproblem genomgår sådana här perioder under livet. HELA livet.
Det gäller att reagera på signalerna veta hur man skall hantera det. Just nu hanterar jag det med socker tyvärr. Hade varit glad om det var frukt men tyvärr ….. Jag kommer ALDRIG kunna dricka alkohol igen. Många tror att jag kan hantera det. Men jag vet att det är inget jag skulle klara av. Då får man kämpa sig i genom en period förhålla sig till den nya situationen låta nya vardagsrutiner sätta sig. Så blir det bättre snart igen. Tack för att du frågar 😊

Jag har inga råd, men vill bara att du ska veta att du är inte själv. Kram

@Se klart, tack!
Har möte med tre gamla vänner i morgon, har i olika steg berättat att jag har en komplicerad relation till alkohol till dom. Hoppas det kan ge lite ringar på vattnet.

Skriv här, och läs allt du kan m.
Ja man brakar i botten till sist- din sambo har med säkerhet rätt.
Svar på alla dina frågor kan du hitta hos många som haft det precis som du. Scrolla forumet. Gå in på alloholhjälpens program och börja logga ditt sug och ditt drickande. Så, sätt igång. Och välkommen hit!

Precis som @andrahalvlek skriver så är detta förvisso en väldans anonym gemenskap men det är en gemenskap som är autentisk och grundas i omsorg om varandra. Du är värdefull och betyder något för oss. Du har tagit ett stort och viktigt kliv ut här i det okända, du delar med dig och är dessutom ett stöd för andra.
Det är meningsfullt. Och just det- vi kan hjälpas åt och klura vidare. Önskar dig en fin kväll och god natts sömn. 😴

Hej alla ni!

Ibland känns det som om att jag skapar mig problem, söker mig mot en plats där jag inte har något val. Där familj, jobb och allt lämnat mig, så jag måste göra en förändring för att överleva.

Idag så funkar mitt liv, jag har en sambo som är mycket orolig. Jag har vänner som umgås mindre med mig. Tappat alla mina intressen. Har ett jobb som jag är bra på, där ingen ser helheten av mitt problem. Jag kan leva vidare så här i flera år. Men jag har svårare att leva med mig själv. Den energi som går åt till att hålla allt detta uppe, är svårt att förmedla i text. Och allt bara för att jag vill vara som alla andra, kunna dricka alkohol.

Det är så stor del av min hjärna, som bara längtar efter att vara nykterist. Men det finns alltid ett litet, men....

Mycket text och ingen fråga till er, kanske finns det fler som är mitt i mellan allt, både i huvud, själ, kärlek och vänskap.

Min sambo sa något för några veckor sedan, du måste hitta din väg här och jag är med och hjälper på alla sätt jag kan, men gör du inget, så kommer alkoholen vinna. Den kommer vinna över dig och sedan oss. Här sitter jag nu, min sambo sover och jag har ett påfyllt glas och ett enormt dåligt samvete....

Tittar tillbaka på mina tidigare inlägg här och min första känsla är att jag skäms över att jag trodde att det skulle gå den första gången, den andra gången, den tredje gången jag gjorde ett inlägg och ett nytt krafttag.
Vad misslyckad jag är hör jag min röst säga i huvudet.
Men jag tänker inte skämmas, inte just nu i alla fall.
Jag har inte lust, ork eller tid att skämmas just nu.
Men jag håller den öppen för en annan dag.

Många hundratals försök att vara nykter har jag gjort under åren, men alltid fallit tillbaka.
Jag tänker inte sitta här och säga att jag har knäckt koden, att det kommer gå bra nu.

Jag vill ta en dag i taget, eller en timme i taget om så behövs. Försöka göra bra val när suget kommer.
Jag har en vilja, och det är det jag ser i mina tidigare inlägg nu när jag slagit bort skammen för en stund.
Jag har en vilja att vara nykter, jag vet (oftast) att jag har ett problem, en sjukdom.
Jag är ödmjuk inför hur stark a-djävulen är, och hur listig den är.

Idag har jag varit nykter i 22 dagar.
Idag har det varit väldigt jobbigt, och jag har varit nere på minutnivå.
Och jag har förhandlat med mig själv och djävulen fram och tillbaka.
Jag satt av tiden och bara tittade på klockan så att den kunde slå 20.00, så att köp-möjligheten i alla fall skulle vara över.
Och där kom ett lugn för nu, där vann jag en kväll och en morgon till.

Hej! Tänkte inte skriva något först, då jag väl inte direkt har varit på solskenshumör idag liksom. Men kollade in här en sväng i alla fall. Har ändå faktiskt varit ut i dagsljus vid klockan ett nånting på en promenad på totalt en kilometer tur och retur för att handla lite klementiner, läsk och en pizza som jag just har ätit upp. Såg nyss en video med en äldre svensk komedi. Försökte bli lite ljusare i sinnet och det gick väl si så där. Har då inte inhandlat några onyttigheter utan är som tidigare en alkoholfri nykterkvist. Kämpar på så gott det går och har då inga planer på att handla på bolaget som man väl ofta gjort när man varit trött på det mesta liksom. Får väl hoppas att det känns lite bättre i morgon. Trevligt att ni tittade in @Se klart @Denlillamänniskan @Andrahalvlek.
Ha en fin kväll!

@Flarran Min första reflektion är att det blir längre mellan dina dippar. De kommer, men allt mer sällan. Det tar tid för hjärnkemin att återhämta sig. Men snart lovar jag dig att du kommer känna genuin glädje i vardagen. Nu, nu, nu. Att befinna sig här och nu, både i tanke och handling, är nyckeln.

Sen kom jag tänka på en sak som någon klok sa: ”Motsatsen till missbruk är gemenskap”. Vi behöver känna gemenskap med andra för att må bra. Därför tror jag att AA funkar så bra för många.

Du har gemenskapen med oss här på forumet, men du behöver kanske hitta gemenskap även i det riktiga livet? Inte så lätt förvisso, men vi kanske kan hjälpas åt att klura?

Kram 🐘

@Jalls Så jättebra av dig att ta hjälp. Det är inget att skämmas för.
Det kan könnas tufft, men ibland är det det enda rätta. Fortsätt också att skriva här. Det känns oftast bättre när man får ner känslorna i en text, men det hjälper dig också att se var du står och vad du behöver göra. Här är du bland vänner som alla upplevt liknande saker . Du är inte ensam.
Kram ❤️🙏🏻❤️

@Flarran Jag förstår att det är tungt att se livet rätt i ansiktet, när du under lång tid tidigare lullat ned dig med alkohol. Just nu kanske det inte känns så muntert, låter det som. Att se livet som det är och fortsätta sin väg framåt, kan ibland tända en lite låga av hopp.

Ta hand om dig!

Hej igen,
Jag förstår att du ibland hamnar i dessa svackor, att det kan kännas meningslöst och tungt. Du har en bakgrund och diagnoser som du beskriver och som förståeligt är svåra att leva med.
Jag skulle ändå vilja bända upp för lite ljus i mörkret- och det handlar förstås om ditt beslut att vara nykter. Men jag tänker att det också möjligen innebär möjligheter för dig att må bättre på sikt?
Att du också medicinskt kan få läkemedel som kan ha större effekt när du inte dricker?
Snart kommer ljuset och våren. Kämpa på 🤗

@Varafrisk Tack för svar. Jag dricker veckovis nu. Min sambo dumpade mig för tre månader sedan och nu när jag flyttade till egen lägenhet så kan jag inte sluta. Tänker hela tiden på alkohol. Jag jobbar och så men det går inte bra. Har mailat en beroende-klinik precis, vet inte hur det ska hjälpa men vågar inte-inte göra det. Tack igen.

@Jalls Det är naturligtvis ingen kass fråga. Orkar du skriva ngt mer? Hur livet ser ut för dig just nu? Här inne är du bland vänner men du kanske behöver mer hjälp?

Kram❤️

Jag orkar inte längre. Jag gråter för ofta. Finns det något sätt att överleva? Så jäkla kass fråga.

@allatiders Hoppas allt väl. Och hoppas du är på väg mot sextio dagar. 🙏🏻
Glöm inte skriva här.
Hur det än går för tillfället. Man behöver ofta stöd de första månaderna, kände jag. Inte bara på grund av drogen, öven annat poppar upp under processen ..
😌❤️

Började att tappa kämpaglöden i natt. Varför ska man bry sig om att vara nyktert medveten och helt alkoholfri och då dagligen försöka att vara duktig på konsten att bara vara när inget tycks bli något bättre trots att väl kroppen och ekonomin fungerar. Detta medans man ändå mår psykiskt dåligt och känner sig att inte passa in i något sammanhang. Ett sammanhang där man alltså fullt ut kan säga att man trivs, utvecklas och kan vara sig själv utan att tvingas ta på sig en slags mask och göra sig till för att få vara en i gänget liksom. Just så kan man ibland tänka vilket väl är mänskligt.

Nu har jag haft tre lärorika alkoholfria och nyktra månader på mig att analysera mitt liv som det varit, eller väl rättare sagts upplevts att vara enligt mig själv. Har även förstått varför jag en gång började att dricka alkohol som bedövningsmedel. Det handlade om att jag inte var nöjd och glad i den situation eller tillvaro som jag befann mig i, först som liten, sedan ungdom, och sedan vuxen. Jag upplevde mig att existera, men inte på ett sätt som gav mig en inre själslig tillfredsställelse om man så säger. Jag upplevde mig att befinna mig i ett intighetens meningslösa tomrum.

Jag har sovit fyra timmar i natt och är inte speciellt trött, inte överdrivet pigg heller. Har denna dag vid sjutiden på morgonen ätit min enkla frukost och fått de vitaminer, mineraler och proteiner som kroppen behöver för att fungera rent biologisk någorlunda bra. Jag har även öppnat fönstret och fått mig lite frisk morgonluft för att fylla mina lungor med syre för att vakna till. Sitter nu återigen och skriver ned lite tankar om just min unika livsväg fri från distraktion av stressande åtaganden för att få det ekonomiska att gå runt. Jag har inga nära vänner eller bekanta eller daglig kontakt med den yttre världen i den verkliga världen , ingen att tala med då ork till sådant oftast saknas. Jag är helt i sällskap dygnet runt med mig själv vilket fungerar då jag är van vid att ha det så, det är enklast.

När det gäller min bakgrund och hur jag har druckit och på vilket sätt, det har jag i stort beskrivit från dag ett på detta forum. Jag har delat med mig av mina tankar, minnen, förhoppningar och fantasier och även känslan av en egen andlig övertygelse om en högre största allmakt. Jag har sett och förstått att det finns många människoöden knutna till beroendeproblematik som tycks bottna i kanske psykiatriska funktionsvariationer eller upplevda sådana samt erfarenheter som givit som resultat att människor inte klarat av att nyktert möta sin vardag och kunnat leva fullt ut i en harmoni och balans på alla plan för att känna en verklig personlig andlig, psykisk och fysisk harmoni.

Tänkte när jag vaknade i morse att nu vet jag hur det känns att vara just jag och att man nog aldrig kan känna att man nog ens är nöjd med att bara vara nykter. För när man väl är nykter och befriad från berusning och bedövning då ser man saker för vad de tillsynes nog verkligen är. Har förstått att man kan ha vänner och kompisar i mängd och ändå känna sig helt ensam ändå. Man föds till denna värld ensam och vi lämnar denna värld på samma sätt även om det kan vara folk vid ens sida vid det sista andetaget som man tar. Man kan ha samlat på sig en mängd kunskap och jordiska tillgångar men ändå inte känna sig nöjd och glad. Man kan aldrig resa ifrån sig själv hur långt man än färdas på alla de sätt som jordiskt är möjliga skulle man utan tvekan kunna säga.

Jag har sett människor som sagt sig vara troende på olika sätt, men när jag granskat deras sätt att tro så har jag sett att de ändå inte har varit nöjda och glada och trivts i sin situation. Det har ändå trots deras nyktra sinne alltid varit något som har saknats. Det har inte ens hjälpt att de kanske har varit medlemmar i någon stor intressegemenskap av vilket slag det än har handlat om. Människans öde tycks vara att gå endast sin egen väg och försöka göra det bästa av situationen tills de slutar att andas. Skulle här och nu trots total avsaknad av alkoholsug om man så säger nog tagit ett rejält glas av sinnesförändrande substans i form av alkohol men gör inte detta då det känns rätt meningslöst.

Detta då man ändå några timmar senare återigen sitter och funderar över varför man mår som man gör, dock väl kanske med en lättare huvudvärk och ångest på grund av väl vätskebrist och kemiska restprodukter som en kropp inte mår bra av. Kanske ska man arbeta och träna så hårt man kan för att slippa tänka så mycket och då mest fokusera på att bara vara. En slags arbetets meditation för att vara i ett ingenmansland bortom hjärnans logiska tänkande och strävan av en högre insikt kanske. Detta år och denna dag kanske kan vara början på något nytt och bättre får man väl hoppas.

Började att tappa kämpaglöden i natt. Men nu finns inte tid för mer eftertanke. Det känns som att jag är klar med att skriva av mig det mer basala då det mesta precis som detta jordklot nu mest tycks gå runt i samma slags bana för att med kanske någon mindre differens komma tillbaks till startpunkten igen så att säga.

Människor lever för karriär, sällskap, familj, ungar och husdjur för att slippa vara ensamma med egna inre ofta jobbiga tankar. Många fyller sin vakna tid och vardag med sport, musik, film, diverse meditation, religion och gud vet allt. Har dock inget att klaga på som mätt och någorlunda utvilad, borde gå ut med soppåsen som står där i hörnet känns det som. Så tar nog faktiskt och gör det nu. Stänger nu av datorn och önskar er alla en fin dag.
Tittar nog in på forumet snart igen, vem vet... Förresten @Se klart, kul att du skrev några rader, sånt uppskattas.

Kämpa på!

@Lora Jag har inget stort nätverk. Tre av mina vänner visste att jag var alkoholberoende flera år innan jag slutade. Alla på mitt jobb vet. Plus några till. Jag har sagt som det var att jag har självmedicinerat under många år men numera är nykter.De vänner/personer som inte kan köpa det kanske jag inte behöver i mitt liv då jag känner att de inte respekterar mig/mitt beslut.

Kram

@Varafrisk Låter som ett spännande steg! Har ingen direkt besatthet men att inte träna får mig att må dåligt. Att träna kontinuerligt varje vecka är något jag ofta gjort men det blev ännu viktigare sedan jag blev nykter. Innan jag blev helt nykter tränade jag mer i perioder och hundpromenader har ju alltid funnits där. Sedan var ju belöningen alltid vin. Nu är det mer en rutin och en livsstil som jag inte vill vara utan. Så nya rutiner och nytt fokus på livet har nykterheten inneburit för mig. Sedan kikar jag varje dag in på detta forum, kanske är det en besatthet?😁

Ha en fin dag hos frissan, det piggar alltid upp att få håret fixat. Kram❤️

Nu har jag kommit till Steg 6. Har pratat om mina karaktärsdefekter vilket min sponsor och jag gjorde väldigt grundligt. Min sponsor säger att steg 6 är ett steg ”att vara i” samt att vara uppmärksam på sina beteenden och be om hjälp för att ändra det man vill. Jag har boken ” Livsstegen” av Olle Carlsson sedan tidigare. Läser steg 6 hos honom för ibland känns den lättare att applicera än ”12 steg 12 traditioner”. Hans sjätte steg handlar om Vila….jag tar det lugnt.

På förra veckans eftervård pratade vi om besatthet. Nu när vi inte längre är besatta av alkohol finns det ngt annat vi är besatta av. Det finns ju mycket man kan vara besatt av som sex, smink, spel, biodling (min ena ledare har varit det). Jag känner själv kanske inte att jag är besatt ut av ngt just nu. Det skulle möjligtvis vara när jag hittar en ny serie som är bra som jag kan strecktitta på och käka chips till🙈 Har du någon besatthet?

Löning idag …jäkligt liten eftersom jag inte har fått ngt fr Försäkringskassan😱men jag ska nog fixa till det ändå så jag kan betala frissan idag👍🏻

Ha en fin torsdag🌺☀️🤗

@Varafrisk stort grattis till dig, du är verkligen en fantastisk förebild, som visar att trägen vinner ❤🥳🤸‍♀️

@Lora jag har kvar mina nära vänner, men dem jag gick ut med och var världsbästis med efter några öl, finns inte kvar. Det beror nog mest på att jag inte går ut och dricker öl längre.
De vänner som står mig nära bryr sig inte om att jag inte dricker, snarare tvärt om. De är glada för att jag hittat ett sätt att leva som gör att jag mår bättre än innan. De har uttryckt oro för mig innan så de är ett fint stöd. Å andra sidan har jag inte gått ut så starkt med att jag inte dricker. Ofta är det i sociala sammanhang bara ett "nej tack jag tar nåt annat idag" som besvaras med ett "aha ok". Skönt.
Min man mötte jag när jag hade ett längre uppehåll för 15 år sedan och han har flera alkoholfria vänner så för hana del är det inte så dramatiskt, snarare bättre nu när jag inte vill bråka på fyllan.
Jag har svårt att se att alkoholfria skulle bli uteslutna ur olika sammanhang. Vilka sammanhang? Det mesta går ju att göra med vänner, även utan alkohol.

@Lora Mina vänner har absolut inte vänt mig ryggen. De är nyfikna, ställer frågor, och sen är de glada för min skull. De har inte fått veta allt, det har ingen.

Min snabbversion: ”Jag har helt slutat dricka alkohol sen några år tillbaka. Alkoholen påverkade mitt mående negativt: sömn, depression, ångest. Min pappa var alkis och det är tydligt att jag har ärvt hans sårbarhet för att missbruka, och då valde jag att sluta helt istället.” Vem kan bryta med sin kompis efter en sådan förklaring? Men som sagt, de allra värsta historierna kan man ju låta bli att berätta.

Enda anledningen till att kompisar bryter vänskapen kan jag tänka är att de tänker: ”Jaha, där försvann en suparpolare.” Är en kompis nykter blir deras onykterhet så mycket tydligare. Att det är det enda man har gemensamt. Mitt tips är att initiera andra typer av umgänge: Äta brunch eller fika, långpromenera, besöka kulturevenemang osv. Göra saker aktivt ihop.

Kram 🐘

@Smillans Kunde varit jag som skrev allt där! Jag är också jättenyfiken på varför det är så! Bra metoder, dom använder jag också❤️