skrev Flarran i Promillebikt

God morgon!
Tänk vad man lär sig om allt möjligt på det här forumet. Jag läser i olika trådar och även mellan raderna i olika inlägg och tar till mig meningar här och där som får min tanke och förståelse att växa på så många överraskande och inte sällan även mycket stimulerande sätt. Det är tur ändå att jag inte är så himla snabb att döma, eller bara flyga ut i kanske tillfällig åska, ilska eller vad man ska säga. Då jag har förstått att jag har lätt att tolka exempelvis välmenande ord till mig på helt fel sätt ibland. Det har hänt att jag har känt mig missnöjd eller nästan brutalt påhoppad för att jag just nu känner att jag inte är helt redo för, eller kan klara av att komma in i vettiga rutiner kring mönster för ätande och sovande än. Förstår att vanliga läsare utifrån väl fnyser, eller blir smått fulla i skratt åt att det kan finnas nån som inte klarar av att hantera så enkla saker. Men ingenting är ju svårt när man kan det heter det väl. Kanske lite som med alkoholproblemet. Det är väl ingen större konst att låta bli att berusa sig, om man nu inte råkar ha svårt för att behärska sig när det gäller intag av starka drycker.
Ha en bra och nykter dag!


skrev Surkärring i Ja till livet

@Andrahalvlek tack! 💗

@vår2022 kul att du ser förändring, jag vill ju tänka att det stämmer. Innan såg jag alkohol som svar på det mesta, ffa som något att göra mina tråkiga dagar lite roligare. Men så blev det ju aldrig. Det är jag själv som måste skapa innehållet i mitt liv. Ingenting blir bättre med alkohol. Tänk att det skulle ta så lång tid att inse... Bättre sent än aldrig, i alla fall 🙂
Kram!


skrev Flarran i Promillebikt

Hejsan! @Andrahalvlek och @Se klart,

Har funderat lite på era senaste inlägg. Nog är det sant att för mycket och för lite skämmer allt.
Men nu ska jag vara positiv. För när klockan var cirka 18:15 denna tisdag, eller onsdag som det redan har blivit ser jag. Hur som helst, vid 17:50 cirka då kände jag mig trött efter att ha ätit tre skinksmörgåsar och tagit ett glas mjölk. Fick sedan sova fram till klockan 22:55 ungefär. Det är väldig bra med sömn för att vara jag.

När jag försöker tvinga mig till att lägga mig klockan 23:00 för att komma upp klockan 06:00 på morgonen inför kanske en tid på 07:30 att passa. Då känns detta tvång att passa sådan tid psykiskt betungande, så då brukar jag inte kunna somna ens med sömnmedicin av enklare slag som jag har att tillgå. Får ofta mest sova max 3 timmar och vaknar med ångest. Just nu när jag sitter vid datorn så känner jag mig hungrig och tar mig nog en gratäng och mjölk säger min inre känsla. För då blir jag av erfarenhet glad, lugn och lite mer positiv, om jag inte bara då blir trött och somnar förstås.

Men håller jag mig vaken i stället, då får jag med största sannolikhet nog inspiration till att göra klart en låt som jag började med lite smått för ett par veckor sen. Men ska jag då i stället tänka praktiskt i ett mönster av rutinskapande för att ställa om mig till en logiskt mer effektiv användare av dygnets 24 timmar som passar för de flesta sektorer inom den traditionella arbetsmarknaden. Då försvinner känslan av glädje, frihet och inspiration inom mig.

Det är i mycket den spontana inspirationen som ger mig lite glädje och livsenergi. Jag har så klart testat på det här med att arbeta för arbetandets egen skull, brödjobb om man väl så säger. Som ung, pengasamlande, och att på det området att vara duktig. Sparat, inte köpt onyttiga prylar, ekonomiskt fokuserad, investerat, maximerat och levt inom den vanliga logiska ramen tills jag tröttnade.

Det gav mig ingen riktig glädje. Jag kämpade mest för trygghet i framtiden och satt mig i mycket över, och glömde bort att ha glädje i nuet alltså. Men musicerandet, fast det inte har givit någon ekonomisk avkastning att tala om, har ungefär som en fisketur som hobby, eller en spontan cykeltur ändå givit mig positiv psykisk stimulans som fått mig att känna att allt inte bara är grått.

På frågan om det finns någon tid på dygnet som jag känner mig uppåt på. Där kan jag väl säga att det är svårt att peka på en viss tid när en mer uppåt glädjekänsla kommer på dygnet. Men när det gäller musikskapande för mig så är det nog faktiskt runt klockan 23 till kanske 05 på morgonen. Då det är lugnt och ingen trafik och sånt liksom. Rutinmässigt sett, inte helt optimalt kanske.

Rent generellt när det gäller uppåt-känsla för mig så är det svårt att skapa den med egen logik, tankesätt eller med trix frammana den liksom. Här fungerade inte ens alkohol, för efter den inledande dopaminkicken av första slurken så följde sedan bedövning och utslätning av känslorna och då falnade skaparintresset. Musikinspiration, kommer lite som den själv vill. Precis som spontaniteten för kanske en fri enkel promenad. Det gäller för mig att jag passa på när jag får lite energi liksom.

Man har väl en konstnärssjäl och en sådan går tydligen inte att pressa ned i en logikens och rutinernas fack eller låda liksom. Men nykterhet det fokuserar jag nu stenhårt på och har inget alkoholsug nu heller. Men tror däremot att det efter en stunds tänkande och skrivande, är dags för ett glas alkoholfri cider och ett par skinkmackor, det känns det allt som, behöver nog inget mer.

Jag orkar inte följa normala dygnrutiner nu. Det blir så tråkigt och trist och då sitter man väl snart med en flaska i handen och det vill jag inte, då jag är trött på att vara segt berusad som förr om åren. Här fungerar nog egen tankeprogrammering inom mig rätt bra, men det har väl med logik att göra då jag vet att min kropp inte fungerar bra medicinskt om jag sätter igång med onödigt drickande igen. Dessutom vet jag ju att jag blir farlig djupt deprimerad av för mycket alkohol.

Det är intressant det här med skrivande på detta forum, då jag lättare kommer i kontakt med mina inre känslor och tankar och därmed kan sätta ord på hur jag upplever min nuvarande tillvaro som nykter. Men ett djupanalyserande som skrivandet av denna text är. Har för mig även varit rätt så psykiskt krävande och tröttsam. Därför fick jag just nu ett plötsligt sug av inte alkohol, utan väl mer ett behov av att naturligt få upp min dopaminnivå något tror jag.

Blev därför nu tvungen att snabbt ta mig ett glas med söt och god alkoholfri cider. Hade jag haft en stark likör så hade det väl av gammal vana nog blivit sådant tyvärr tror jag. Men som tur är så har jag ju nu inget sådant hemma för närvarande och som sagt inget alkoholsug.

Har inte heller några planer på att införskaffa någon form av alkohol heller. Har väl kanske börjat att få ett lite nytt och mer logiskt tänkande på den punkten kanske. Så jag kämpar nu under mina förutsättningar trots allt vidare ett tag till med, steg för steg, i mitt nya liv som alkoholfri, andra rutiner får allt vänta ett tag känns det som.

Ha en fin dag mina vänner!


skrev Se klart i Promillebikt

@flarran, glöm inte bort något som är minst lika viktigt som alla rutiner i världen. Öva öva på att känna sig lite nöjd- vilket du ju gör ganska ofta, liksom att öva öva på att glädjas över små ting. Det är en nyckel tror jag (även om du inte frågat 😄)
Jag tror nämligen att känslan av att vara levande, nåden som då och då uppenbarar sig, att bara få finnas till. Den kommer till oss alla, precis som du också beskriver.
OM man skulle tänka sig en Gud- så inte skulle han fördela känslor av tacksamhet extra över de som har allt förspänt? Nej de finns för alla, vilket bevisas gång på gång här på forumet tänker jag.
En dag i taget!


skrev vår2022 i Försöker och försöker

@allatiders Vad härligt att höra att du får ta del av de goda effekterna av nykterheten. Det tar sin tid innan hjärnan fått återhämta sig från alkoholen, rensat och skapa stabilitet och balans igen. Av och på drickandet hos mig bara underhöll beroendet och suget efter alkohol. Jag skulle heller aldrig orka att börja om igen och tappa allt. Man påminns när det droppar in nya medlemmar hur kämpigt och tufft det är att starta resan och processen. Sen blir det ju bara bättre och bättre ju längre tid man är nykter. Processen tar tid och man behöver ge sig den tiden för att se skillnaden. Det händer något varje dag fast man inte alltid tydlig kan se det.

Grattis till 39 dagar!🥳 bra jobbat!💕


skrev vår2022 i Ja till livet

@Surkärring Ja, det gäller att vara vaksam men även att se på nykterheten på ett annat sätt. Min framgång för att jag har lyckats så här länge är att jag har en helt annan inställning och annat förhållningssätt till mitt liv utan alkohol. Fokus är på en livsstil utan alkohol och det får liksom inte plats i det livet. Tankar på vin har också flashat förbi hos mig, inte speciellt mycket nu. Då har jag observerat tanken, tänk att jaha alkoholdjävulen rör sig lite, blivit lite fascinerad över att beroendet funkar som det gör, låtit tanken passera och fokuserat på hur jävla skönt det är att vara nykter😂. Som jag upplever dig är att du har en annan inställning till alkohol nu än tidigare. Att du lägger mindre fokus på det och mer fokus på det positiva med nykterheten. Men vaksamma ska vi alltid vara men också fokusera på i vilken riktning vi vill gå i livet och förhålla oss till den riktningen med hull och hår😁.

Kram❤️


skrev Andrahalvlek i Ja till livet

@Surkärring Grattis till 5 nyktra månader! 🥳🥳🥳

Kram 🐘


skrev Andrahalvlek i Promillebikt

@Flarran Och jag tänker att för mycket och för lite skämmer allt. När jag har varit ledig, som nu över julen, tycker jag att det är skönt och kul att börja jobba igen, inklusive de rutiner det medför. Och när jag jobbat mycket längtar jag efter att vara ledig och göra så lite som möjligt. Mixen behövs.

Finns det någon gång på dygnet som du känner dig lite uppåt? Kan du prova att sätta dig och skriva musik då? Helt utan tvång. Jag brukar tänka inför olika arbetsuppgifter att jag bara ska ”titta lite på det” och vips är jag igång.

Laga matlådor är annars trevligt, då har du lunch och middag för några dagar i taget. Här får du ett enkelt recept av mig: Koka 8 dl idealmakaroner. Stek 350 g bacon i bitar (finns färdig i småbitar i affären). Krydda med svartpeppar. Häll på en paket Kelda ostsås (fyra ostar), värm upp. Häll av pastavattnet i ett durkslag. Häll bacon-ost-sås över den färdigkokta pastan. Rör runt och låt stå några minuter. Tar cirka 15 minuter, ger 4 portioner.

Kram 🐘


skrev Surkärring i Att välja livet …mitt liv!

God fortsättning!! 💗💗 hoppas du fått bra återhämtning 🙂
Nu kör vi vidare med nyktert 2024.
Kram!


skrev Surkärring i Försöker och försöker

@allatiders snyggt jobbat, grattis till en bra start! 👍🥳


skrev Surkärring i Ja till livet

@vår2022 tack tack och god fortsättning till dig!
Jo nog är skapad stolt, men det är nu jag behöver vara vaksam. 5 månader har jag klarat förr, jag tror rekordet är runt 300 dagar. Ju bättre det går desto mer frestad blir jag att "bara testa ett glas".
Jag märker att jag har funderat på tillfällen då jag skulle kunna dricka. Nyår var inte ett alternativ, jag körde och skulle jobba dagen efter. Men kanske någon annan dag skulle passa, säger en del av mig, lite försiktigt. Tanken passerar ganska fort, men det är otäckt att den alls dyker upp
Som tur är minns jag fortfarande hur värdelös jag är på att dricka, och vilken usel idé det är att göra det. Jag hatar dessutom att vara bakis, så jag tror att det ska gå bra. Behöver bara vara lite uppmärksam och inte gå i någon gammal fälla.
Kram 🙂


skrev allatiders i Försöker och försöker

Det här forumet har visat sig vara en överraskande bra metod till nykterhet! Dialogen håller fokuset vid liv och det känns på det hela taget hoppfullt. Knappt någon ångest kvar. Inga baksmällor. Hyn är bättre. Humöret är bättre. Livslusten är större. Minnet börjar så smått att hämta sig, här känner jag att det tar tid, verkar vara en del i hjärnan som ska justeras. Men en sak som är överraskande är väl att det luktar mycket mer, jag känner så mycket dofter igen. Just det minns jag är en bra indikator från tidigare tillfällen och verkar vara ett tecken på att jag börjar återhämta mig.

Tidigare var det bara tillfälligt jag ville vara nykter, kände att det räcker med ett par månader. Och visst gör det stor skillnad men jag är inne på att skippa det helt framöver, det är inte alls roligt att gå igenom den här resan gång på gång. Känner mig väldigt motiverad att aldrig mer dricka.

39 dagar avklarade. Faktiskt är det ju lite lättare nu, första månaden är svårast. Det om något ger mig hopp just nu!


skrev vår2022 i Ja till livet

@Surkärring Supergrattis till 5 månader!🥳 så jäkla bra jobbat av dig. Du ska vara stolt som en tupp över dig själv! Vilken fin ingång i 2024, god fortsättning!❤️


skrev vår2022 i Förändring genom ångest

@Livelytree Ja, den där huvudvärken minns jag. Det kom och gick för mig den första månaden, men med Alvedon och vetskapen om att jag ändå var nykter gjorde det ok att härda ut, sen försvann den.

Beklagar att du fått vara med om andra svek och övergrepp i ditt bagage, det sätter lätt spår, men man kan lära sig att leva/hantera sitt liv tex genom samtalsstöd eller traumabehandling, så att det inte blir närvarande i nuet och påverkar det. Och man kan också lära sig som du säger, ta sitt egna ansvar och säga stopp när man känner att någon inte vill en väl. Att säga stopp och sätta gränser är också något jag fått lära mig, genom samtalsstöd och genom träning. Tidigare riktade jag lätt fokus på att det var fel på någon person, att den tex utnyttjade läget, mig. Det tog all min energi och löste inget. När jag istället riktade fokus mot mig själv och mitt ansvar att säga stopp, hände det saker. Fokus var inte på att någon utnyttjade mig utan på att jag lät mig utnyttjas. När jag började sätta gräns och stopp fick jag energi och bättre självkänsla, jag stod på mig sakligt och inte personligt mot personen. Lät känslorna stå åt sidan, annars skulle jag inte kunna sätta gräns och det skulle bli för subjektivt.

Fint att se på film tillsammans och att du känner dig trygg och avslappnad i nykterheten. Kämpa på!❤️


skrev erivan i Mitt nya liv som nykter

@Fjärilen 🦋 Hej! Välkommen! Jag är en man på drygt 50. Min historia är lite som din. Jag har klarat nån månad och sen har jag blivit uttråkad och känt att typ man lever bara en gång och andra svepskäl för att dricka. Och det är framförallt helgerna som har varit problemet och sista månaderna har det blivit fredag till söndag, med 2-3 veckors uppehåll ett par gånger.. Men efter julhelgen var jag så otroligt trött på alkohol och att vara trött jämnt och att aldrig vara pigg. Så då bestämde jag att nu är det nog, kan inte kasta bort helger och ett par dar i veckan på att må skit. Så efter annandagen har jag inte druckit, var nykter till o med nyår, har inte hänt på 35 år. Jag hoppas att det är den här riktiga motivationen som jag har nu, det känns så. Jag är helt inriktad på att bli nykter och hakar gärna på kram


skrev Onkel F i Förändring genom ångest

@Livelytree Aj! Jag har full förståelse för att man kan tappa tron på mänskligheten om man blir utsatt för ständiga svek. Jag har själv betett mig som en liten igelkott i en del situationer. Rullat ihop mig med alla taggar utåt. På det viset kommer man aldrig in i något slags gemenskap.

Utskällning?!! I min AA-grupp har vi heroinister, blandmissbrukare och fd yrkeskriminella hela vägen upp till It-entreprenörer. Det finns människor jag inte skulle vända ryggen till på en mörk bakgata. Ingen fördömer någon annan. Till saken hör kanske att vi delar lokal med CA, det kanske är därför vi är lite mer vidsynta.

Vad behövs för att du skall våga söka gemenskap? Vilken form av gemenskap skulle passa dig?


skrev Livelytree i Förändring genom ångest

@Onkel F mötena i NA gav mig otroligt mycket. I början att ens våga säga hej till okända och prata inför grupp. Så visst fick jag mycket. Men som sagt. I en väldigt svår situation fick jag inte det stöd jag trodde. Snarare utskällningar om någon sa något alls. Utan att ta reda på min sida av saken. Någonstans tror man att folk som känt en så länge borde veta vad man går för. När sanningen sedan kom fram fick jag inte ens en ursäkt. Till saken hör att jag tidigare och senare varit med om övergrepp och väldigt upprivande svek. Att inte lita på folk och blotta sig efter det ser jag som väldigt naturligt. Jag har tröttnat på folk. De tar och utnyttjar om de får en chans.
Samtidigt behöver jag en gemenskap…


skrev Kennie i Jag kommer dö

Det där med att skylla sig själv är problematiskt. Jag tänker att när man väl är beroende så handlar det inte längre om att skylla sig själv. Däremot att acceptera sin sjukdom och ta emot vård för att bli frisk. Är man redo att göra det tror jag de flesta anhöriga står kvar och stöttar.


skrev Surkärring i Ja till livet

@erivan tack!! Kämpa på, det är inte omöjligt att spola kröken ❤ glad om jag kan inspirera 🙂


skrev Livelytree i Förändring genom ångest

@vår2022 jag tillhörde NA eftersom jag anser att de på ett annat sätt än AA ser till hela beroendet. Man bryr sig inte om vilken drog man använt, alkohol inkluderat, det är inte intressant. Har hört om de som knaprat piller på AA och i sitt självbedrägeri sett sig som nyktra. De dricker ju inte alkohol…


skrev Onkel F i Förändring genom ångest

@Livelytree Jäkligt trist att du kände att du inte fick tillbaka något från gruppen. Jag har kanske haft en oerhörd tur med den grupp jag ser som min "hemgrupp". När jag delar i den gruppen väver de som delar efter mig svar och kommentarer i sina delningar. Inga pekpinnar, bara vänliga små knuffar i rätt riktning.
Jag har besökt andra grupper men jag har inte upplevt att jag får samma återkoppling där. Det kan bero på att jag inte känner mig lika trygg som i hemgruppen. Jag sluter mig lite i mig själv. Det är en väldigt hög tröskel för mig att ta mig över när jag skall ta ett steg utanför min komfortzon. Jag tror att man måste utmana sig själv för att utvecklas.

Jag skulle ljuga om jag sade att jag kommer överens med alla i de olika grupperna, men det som @vår2022 skriver i det andra stycket av sin kommentar är spot-on. Att vara ödmjuk, förlåta och erkänna sina egna fel. Grundläggande i de 12 stegen.
När det inte har räckt för mig har jag bett en Harmbön.

Jag ber: Detta är en själsligt sjuk människa, på vilket sätt kan jag hjälpa henne? Gud, hjälp mig att inte bli arg. Ske din vilja!

Jag kan känna att den bönen "avväpnar" mig lite grand.

Jag hoppas du finner det stöd du behöver! Det enda du inte får göra är att ge upp!

💪💪👍


skrev erivan i Ja till livet

@Surkärring Stort grattis!!! Du är nån att se upp till❤️ ska göra mitt bästa att följa efter kram


skrev Livelytree i Förändring genom ångest

@vår2022 jag har inte gått i 12-steg inom aa mer än något enstaka möte. Men jag gillar ett av många budskap; vem som helst kan bli nykter så länge den har förmågan/viljan att vara ärlig. Det är förutsättningen. Man ska även inom 12-steg lära sig att tjäna andra. Det hade jag inga problem med. Men jag glömde mig själv och så har det sett ut hela livet. Jag ger för mycket och har svårt att säga ifrån. Men med tiden har det sakta blivit bättre.

Jo, jag kan visst ompröva min syn på gruppen. Jag glider allt närmare att gå på ett möte och berätta min historia. Men jag är inte där än. Jag hade en orealistisk syn på gruppen. Det kan jag se nu. I botten ligger även andra övergrepp och svek från människor i mitt bagage. Jag är väldigt snäll. I min värld är man försiktig med en sådan människa, man visar respekt och är rädd om den. Men så fungerar inte verkligheten. Jag tror att en del, eller många, oavsiktligt glider in i ett utnyttjande av en sådan människa. Det är mitt ansvar att säga stopp.

Mot slutet av dag 2. Det har dykt upp en del sug. Och som vanligt har jag obehagskänslor, ett lätt illamående och en speciell huvudvärk. Det liksom ”kliar” i främre delen av hjärnan och jag upplever ett tryck i huvudet. Men jag är nykter. Ser film med min älskling och känner mig trygg och avslappnad i att vara nykter.


skrev Surkärring i Ja till livet

@Varafrisk tack!
Jag var faktiskt ledig på nyårsafton men jobbade igår (nyårsdagen). Fast det var ok, jag var ju inte bakis 🤣


skrev ISE i Jag kommer dö

@Lonely Man @Me @vår2022 tack för era stöttande ord. Det känns som sista chansen för mig nu. Igår bad jag, igen, att min man skulle läsa på forumet för anhöriga, jag tänkte att det skulle hjälpa honom och i förlängningen vår situation. Det står tyvärr huvudsakligen att man som partner bör vara stark och lämna sin alkoholiserade partner. Så nu hänger allt på mig. Hade det varit en annan sjukdom, där jag inte får skylla mig själv, hade det inte låtit så