skrev vår2022 i Förändring genom ångest
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
@Onkel F @Livelytree Ni båda vittnar om hur viktigt AA varit för er och att det skapat en grund att stå på och hålla fast vid. Kanske som en slags livlina för att hålla sig borta från alkoholen och återfall. Jag tänker att om en grupp inte känns bra så är det verkligen värt att byta, om själva gruppen är ett problem. Annars tänker jag att man på något sätt ska göra det för sin egen skull och försöka hålla ute det som stör. Det är ofta det finns något störningsmoment i livet, tex på jobbet. Då får man fokusera på uppdraget, på det man ska utföra och låta annat passera. Är det helt hopplöst måste man så klart ta tag i det på något sätt. Det jag försöker få fram är att fokusera på det som är viktigt för en och lägga mindre vikt vid annat. Så att man inte förstör för sig själv på grund av andra störningar. Att göra detta oviktigt.
Så nya tag! Gå mot det som kan göra livet bättre och värdefullt, som att tex börja gå på AA igen. 💪
skrev Amanda L i Joråsatte….
skrev Amanda L i Joråsatte….
@pinglan_not De tankarna kommer att försvinna. Det är bara beroendet som spökar… Håll ut och unna dig andra (roliga) saker.
Tänk på hur skönt det är att vara nykter och slippa oroa sig för vad man gjort kvällen innan.
För varje dag blir du starkare och kan leva ditt liv som du vill ( inte beroendet).
Jag har slängt bort så många dagar på alkohol, ångest och minnesluckor. Ångrar bara att jag inte slutade tidigare…
Kram och lycka till 2024!❤️🙏🏻❤️
skrev Onkel F i Förändring genom ångest
skrev Onkel F i Förändring genom ångest
En ödmjuk fråga: Om du tyckte att 12-stegsprogrammet var klockrent, vad fick dig att dra dig tillbaka?
Är det genom AA du kommit i kontakt med programmet?
"Vi är inga helgon. Ingen av oss har ens tillnärmelsevis lyckats tillämpa dessa principer. Vi eftersträvar andlig tillväxt snarare än andlig fullkomlighet".
@Livelytree skrev: "Jag underhöll inte det jag byggt upp. Därför sitter jag här nu. Det är bara mitt eget fel eller lättja. Ingen annans." Det är exakt min situation. Jag har slutat gå på AA-möten och har tagit ett återfall som har pågått några månader. Utan kraften och styrkan mötena ger mig är jag vilsen och faller tillbaka i mitt missbruk.
Problemet är att vi ger upp och slutar underhålla det vi byggt upp! Om den grupp du gått till inte fungerar för dig, sök rätt på en annan grupp!
Vi kan inte inte förvänta oss att bara få hela tiden, vi måste vara beredda att ge också!
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
@Livelytree Du kanske kan ringa anonymt och fråga om de anmäler till transportstyrelsen då du söker själv på nytt då du vill ge det en ny chans att leva nyktert?
Jag kände att jag inte hade annat val än att sluta och hade så stark önskan att komma ur skiten. Som jag berättat så pratade jag med min man om att jag vill/måste sluta dricka helt och att vi inte ska köpa hem mer alkohol. Jag fick någon slags kraft att göra ett riktigt försök att sluta. Jag visualiserade hur jag ville att mitt liv skulle se ut och vad det skulle innehålla utan alkohol. Att slippa skam och ångest varje dag. Att börja träna, bli fräsch och stabil. Bli mer närvarande med familjen, jobbet och inte dra mig undan för att dricka ifred. Jag hade positiva tankar om att vakna upp nykter varje morgon och hur bra jag skulle må av det. Det gav positiva och sköna känslor. Jag fokuserade på det och inte på att varför kan jag inte dricka normalt, eller att det är synd om mig som inte kan dricka. Det skapar bara sug och negativa känslor. Jag skaffade mig nya vanor och började träna. Det ger måbra hormoner och stärker psyket. Efter ca 5 dagar var ångesten som alkoholen skapade borta. Har gått i samtalsterapi och fått kontakt med mig själv och hitta min inre kompass i livet. Så fokus på positivt tänkande, ändrat förhållningssätt till livet om hur jag vill ha det, jobbat med mig själv och varit nyfiken på hur jag mår, vad jag vill och har för behov. Och sist men inte minst tilltro till min egna förmåga att klara av det😁
skrev pompas i Joråsatte….
skrev pompas i Joråsatte….
@pinglan_not Har också haft en lugn och fin helg, underbar känsla att vakna utan bakfylla i morse och kunna köra tidigt för att överraska barnen med färska frallor.
Idag är det min 5:e nyktra dag och håller med dig vid tankarna kring "att aldrig mer få ta ett glas" och att belöningen alltid består i att få ta sig ett glas. Jag är just nu väldigt trygg i att jag inte kan ta det första glaset, jag nöjer mig inte förens flaskan är slut.
Hur har du gjort med att berätta för din omgivningen? Min särbo vet om att jag avbrutit med alkoholen, men ingen annan.
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
Ja, sinnesrobönen kan jag. För första gången på år har jag faktiskt bett om hjälp från ”gud” igår och idag. Det spelar inte så stor roll hur man gör, bara man gör det. Sedan kom jag på att jag hade ett konto här…
Jo, det med körkortet… kom på efter att jag sökte hjälp förra gången att de kan skicka till transportstyrelsen. Eller de är egentligen skyldiga att göra det. Men på fråga sa de att eftersom jag sökt själv och följer planen så händer ingenting. Men nu har jag ju återfallit.
Men jag känner igen det här sedan förr. Nojan och oron över allt och inget. Jag vet att det är alkoholen som gör det. Eller gör en orolig själ som mig ännu oroligare
Hur har du själv gjort för att bli nykter? 😊
skrev pinglan_not i Joråsatte….
skrev pinglan_not i Joråsatte….
@pompas Hellu! Yes väldigt fin och väääldigt lugn ❤️ självklart har tankarna på alkohol dykt upp flera gånger men ändå funkat helt ok. Har dock fortfarande väldigt svårt för att ” acceptera” tanken om att släpp alkohol resten av livet… Asså hjärnan tänker fortfarande att snart så får jag ta mig ett glas 🙄 Även om jag verkligen vet om att det inte går så är tanken nu typ ”nu va jag ju så duktig på nyår så ett glas vin nästa helg förtjänar jag allt”. Det känns rätt tungt när jag även vet att ett glas aldrig blir just ett glas….
Hur går det för dig? Och hur mår du?
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
@Livelytree Då kanske sinnesrobönen som du känner väl till kan hjälpa dig ” Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”. Man kan tappa fotfästet, men hitta en ny stabilare grund att stå på. Kanske kan du prova 12-stegsprogrammet på nytt och ta dig an det på ett annat söt där du gör det för dig själv och inte lägger så mycket vid de andra?
skrev Inombords i Per aspera ad astra
skrev Inombords i Per aspera ad astra
@Smillans Tack för din pepp! Jag klarade av nyår också och vaknade nykter idag, underbart! 2024 blir nykterhetens år! 🌸
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
@vår2022 det som fick mig att bryta med 12-steg var inte programmet som jag tycker är klockrent. Det var människorna där, eller snarare min förhoppning om dem. Att de som borde veta bättre än ”vanligt folk” visade sig inte vara ett dugg bättre. Sedan dess, ungefär fem år har jag försökt hitta något nytt som ger mig vägledning och stöd. För jag behöver det i livet. Jag underhöll inte det jag byggt upp. Därför sitter jag här nu. Det är bara mitt eget fel eller lättja. Ingen annans.
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
Tack! ❤️
Man kan säga att jag hållit mig nykter strödagar, några veckor här, en vecka där. Och ja, inte fan blev livet sämre för det! Det är det som är så sjukt. Jag vet att sug och ångest kommer och går. Det är inte ett konstant lidande ens i början
Till saken hör att jag kom ur ett beroende och var nykter i åtta år. Då gällde det både opiater och alkohol. Inte ens en rejäl smäll fick mig att börja igen. Det var så självklart.
Jag träffade den kvinna som jag trodde jag skulle leva hela livet med. Efter några år blev hon allt mer psykiskt sjuk och tvingades söka försörjningsstöd som hon inte kunde få så länge vi bodde ihop. Vi blev särbos och tillslut gjorde jag slut eftersom vi aldrig sågs och allt bara handlade om henne och hennes mående.
Första året älskade jag att bo själv. Jag började dricka alkoholfri öl och på den vägen är det… det är två år sedan ungefär.
Idag har jag ”bara” problem med alkohol. Jag är inte intresserad av opiater eller någon annan drog. Dels ids jag inte som innan springa till olika läkare och förnedra mig och svarta marknaden är helt otänkbar. Dessutom är abstinens på opiater för jävlig. Aldrig mer! Alkoholabstinens som jag upplevt den är iaf hanterbar.
Jag är gammal tolvstegare. Kunde/kan programmet och vet vad som gäller. Jag vet sedan tidigare att det är jobbigt i början och oavsett stöd, medicin etc måste man STÅ UT och det är det som stör att jag är inte fixat hittils.
Det går över. Blir bättre och bättre. Jag VET!
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
@Livelytree Ja, det låter som att du har det tufft. Kan känna igen mig i smygande och att dricka både pga tristess och påslag av olika slag eller för att förhöja sinnesstämningen. Jag kan inte heller hantera alkohol och den enda vägen var att sluta helt. Om jag uppfattar dig rätt har du druckit lite då och då? Tänker att det underhåller beroendet, man blir liksom aldrig kvitt alkoholdjävulen som pockar på och vill ha alkohol.
Gick du på antabus tidigare när du var på beroendekliniken? Du skriver att du är orolig att de tar körkortet, hur blev det när du gick till beroendekliniken förra gången?
Kanske har din sambo märkt men inte velat fråga dig? Kanske har hon velat att du säger det själv? Jag drack i smyg och gömde vin för min man. Jag kände sådan skam och ville inte berätta något och det skulle även innebära att jag skulle stänga den dörren om jag skulle berätta. När jag fick nog och kände att jag skulle gå under för över 2 år sedan berättade jag allt för min man. Jag ville ha hans stöd och vara helt ärlig och öppen för honom. Jag orkade inte bära på min lögn längre. Jag hade bestämt att det får bära eller brista men jag orkade inte med mitt liv i alkoholbubblan mer. Så mycket ångest, skuld och skam. Han blev lite förvånad, men hade sett utan att säga något. Han insåg också hur illa ställt det var med mig. Han sade innan att jag bara skulle dricka mindre så skulle det bli bra, men jag visste att jag inte kunde bara dricka mindre. Allt eller inget. Genom att jag vågade berätta, vara ärlig och sann så har vi kommit närmare varandra. En stor sten och börda släppte när jag berättade och jag stängde dörren för gott till alkohol. Jag har i början när sug satte in sagt högt till honom ”jag vill ha vin!” Då sade han nej då, hämtar glass till dig, nu kämpar vi! Det var mycket effektfullt! Slippa bära själv och att få vara sann. Jag tror på att man ska vara sann och äkta mot varandra i en relation, på något sätt blir det ett skav eller en elefant i rummet annars. En relation orkar mycket, speciellt om man ber om stöd och hjälp i en svår situation.
Sen kan jag också berätta att mitt liv som nykter har blivit allt annat än grått och tråkigt, det var det när jag drack. Med en längre tids nykterhet så återhämtar sig hjärnan från alkohol och kommer i balans igen och fungerar som den ska. Jag har fått en helt annat och meningsfullt liv igen och uppskattar det lilla i det stora nu.
Passa på nu och ta chansen att börja ett nyktert liv när dörren till det står öppen, en bra början på året. Vi hjälps åt!❤️
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
När man är motiverad så kan man bra mycket mer än man tror. Denna årets första dag bevisade jag för mig själv att om det finns vilja och en stark motivation. Då finns det också kraft till det mesta. Bestämde mig helt spontant och frivilligt för att gå ut och handla min favoritsallad som inte finns i kvarteret hemma alltså. Hade kunnat tagit taxi, men det var jag för snål för att göra. Vilket var bra.
På två timmar och lite drygt 15 minuter så gick jag fram och tillbaka till matbutiken som ligger lite längre bort.
Kom ut i dagsljus och promenaden blev totalt 3,6 kilometer. Känner mig lite mör i axlarna nu. Men så vägde ju packningen totalt nitton kilo också. Promenaden gick inte fort, men varför ska allt gå så himla fort liksom.
Hade inte minsta alkoholsug i butiken heller. Tänkte mer liksom att, varför gå och släpa på sånt där tungt, kostsamt och onödigt jox när man kan få med sig hem bättre grejer. Förstår nog lite bättre varför morsan alltid brukade säga: Köp mat när du är ute och går och kasta inte bort dina pengar. Hon brukade inte gnälla speciellt på mig fast hon väl förstod att jag för det mesta konkade omkring på en massa blaskig öl och sånt i ryggsäcken på den tiden.
Farsan han brukade väl också försöka att lyfta mig psykologiskt för nästan minsta pryl man gjorde genom att säga ord som: Du kan då allting. Hajade då inte riktigt vad han menade, men han försökte väl få mig att rikta min energi åt nyttigare grejer än att bara gå iväg och handla en massa burkar och flaskor med alkohol. Som nykter i ett par månader drygt så förstår man bra mycket mer än vad man gjorde tidigare som en korkad missbrukare.
Nu känner jag mig riktigt nöjd med mig själv.
Tycker att jag har gjort mig förtjänt av en liten fest senare med lite sallad och kanske även en pizzabit och cola till. Har nu mer praktiskt insett att det är viktigt hur man tänker om sig själv för att inte bara sjunka ner i depression. Men att träna för tränandets egen skull är inte min grej än i alla fall, men vem vet, kanske blir det också något man gör framöver om man känner för sånt. Men det krävs alltid att jag brinner för det som jag försöker genomföra.
Hur konstigt det än kan låta så tror jag faktiskt att jag så sakteliga har börja brinna så smått för det här med att bevara min nykterhet. Vem kunde väl nånsin tro att man skulle börja tänka så här pass positivt första dagen på året och allt. Har ju jämt tidigare bara spottat och slagit på mig själv liksom och i tanken bara tryckt ner mig själv.
Sånt är inget att hålla på med. Nu är det ett nytt år med nya möjligheter. Det var nog tur att jag började att terapeutiskt skriva av mig lite på detta eminenta forum.
Ha en fin kväll mina vänner!
skrev pompas i Joråsatte….
skrev pompas i Joråsatte….
@pinglan_not
har du haft en fin nyårshelg?
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
@vår2022 ps. Jag hatar oärligheten. Smygandet. . Även om missbruket inte (än) direkt påverkar familjen så är det principen att den man älskar tror en sak. Det är lite som att vara otrogen och lögnen tär på mig
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
@vår2022 Hej!
En nykter inledning på det nya året. Vilket man inte kan säga om slutet på året som gott. Under sommaren och våren höll jag mig ganska bra.
Dock inträffade en del saker som gjorde att jag fick ångest och stesspåslag. När det blir så blir jag lätt håglös, får svårt att få saker gjorda och ibland måste saker bli gjorda. Som flytt. Då blir alkolen en slags doping som dämpar ångesten och ger mig den energi jag behöver.
Nu har jag gett mig själv löftet att det får vara bra. Jag fattade för länge sedan att jag inte kan hantera alkohol. Det blir för mycket och för ofta.
Bland det värsta att min sambo tror att jag varit nykter sedan i våras. Hon har inte märkt något. Hon har inte ställt en direkt fråga om jag druckit, men detta smusslande känns som en direkt lögn och det känns så fel! Ibland skulle jag vilja berätta, det skulle kännas så skönt att lätta på den ångesten. Men samtidigt är jag så rädd att hon kommer lämna mig.
Funderar ibland på att söka vård igen som förra vintern då jag gick inom öppenvård som hade effekt på mig. Men jag är så rädd att de drar in körkortet för mig. Det vore en katastrof eftersom jag är beroende av det i jobbet.
Jag har försatt mig i en knipa. Jag vill ha hjälp men vågar inte. Jag skyller inte mitt missbruk på någon annan eller något annat. Att ha den här sjukdomen är ingens fel, men att ta tag i det är mitt ansvar.
Jag dricker mest pga tristess. Hatar att ha tråkigt. Gillar inte fester utan går hemma och pysslar på fyllan.
Kånns bara så tungt nu…
skrev vår2022 i Jag kommer dö
skrev vår2022 i Jag kommer dö
@ISE Jag kan verkligen känna igen mig i det du skriver. Håller ihop ett tag och sedan passade jag på att både gömma och dricka när maken var ur synhåll. Smygdricka för att hålla ångesten borta, även innan den slagit till men drack i förebyggande syfte. Tog återställare i förbyggande syfte. Ändå ångest och självhat. En ond cirkel som var svår att komma ur och som blev allt mer självdestruktiv. Till slut orkade jag inte med, kände som att jag skulle gå under och skammen av att leva i detta smygande. Jag blev förvånad över hur ångesten som alkoholen framkallade förvann efter första veckan som nykter. Det lättade om jag minns rätt vid femte dagen. Det blev så otroligt tydligt att det var alkoholen som förvärrade och orsakade så mycket ångest, oro och självhat. Det var en otrolig lättnad att känna hur detta släppte som nykter. Trodde inte riktigt att det var sant. En stor börda som släppte.
Försök att på alla sätt få till en nykter vecka och känna skillnaden. Det är tufft men det går! Drick massor av vatten, hitta något gott att tugga på, aktivera dig med fysisk aktivitet så att du tar ut dig lite, ta hjälp av din man för att pusha och stötta dig. Kämpa på, bit ihop och ge det en chans! Det är så värt! När alkoholen kommer ur kroppen vänder det.
Kram❤️
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
skrev vår2022 i Förändring genom ångest
@Livelytree Hej! Ja, fortfarande kvar😁. Hur går det för dig?
skrev ISE i Jag kommer dö
skrev ISE i Jag kommer dö
Jag misslyckas gång på gång. Var helt nykter under julen och juldagarna, det var fantastiskt skönt. Alla i familjen mådde bra och kunde hitta på saker tillsammans. Sedan var jag ensam hemma en dag och då började jag dricka igen. Nyårsafton var lugn, vi hade folk hemma och allt var bra. Imorse, när min man var iväg på ett ärende, drack jag fyra öl på stående fot. Gick sedan och la mig. För att jag visste exakt hur det blir; nu är jag nykter och har världens ångest. Har gått promenader och försökt uppehålla mig, men jag pendlar mellan att vilja dricka mer och att bara må dåligt och hata mig själv. Hur kan jag fortsätta att hålla på så här? Hur är man funtad för att gång på gång göra sin familj så illa
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
skrev Livelytree i Förändring genom ångest
@vår2022 hej!
Är du kvar på forumet?
skrev marshmallow11 i Ett snabbt eskalerande missbruk
skrev marshmallow11 i Ett snabbt eskalerande missbruk
@Flarran jag önskar dig detsamma 🌸 Skönt att vakna upp nykter idag! Dock har jag varit krasslig så kvällen igår tillbringade jag framför Monty Python i soffan ☺️
Tog en ordentlig titt på mig själv i spegeln igår och såg hur mycket klarare min blick är och att jag faktiskt såg fräsch ut! Inga svullna ögonlock eller rödsprängda ögon. Vad jag har donat med att försöka dölja det. Clear eyes och kyla ögonlocken. Det är skönt att slippa ☺️
skrev Andrahalvlek i Försöker och försöker
skrev Andrahalvlek i Försöker och försöker
@allatiders Heja dig! För varje nykter månad kommer positiva saker med nykterheten att ramla ner som poletter. Fokusera på allt positivt med nykterheten så kommer det att gå galant!
Kram 🐘
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Säger bara om inre malande tankar - ut med skiten. Låt inte negativa ord, tankar och känslor ligga och skvalpa, gnaga och skava inom den inre tankens värld. Tänk att man inte har tänkt så här lite tidigare innan man kom på att det går att slipa bort värdelösa tankar som man inte riktigt fick ur sig tidigare innan man började skriva på allvar. Snacka om bra terapi det kan vara att få skriva av sig på ett forum som detta. Har i nästan hela mitt liv bara tänkt tyst för mig själv. Det gjorde att jag aldrig någonsin kunde komma ur den envetna självhatande tankeloopen som bara gick runt...
Sådant onödigt tänkande gjorde mig bara trött och sänkte mitt oftast lätt nedstämda humör till en nivå där jag till sist inte orkade nåt alls och till sist ofta knappt ens ville leva. Då rusade jag som oftast iväg efter nån sketen burk eller flaska med skit för att bedöva mig med, och inte blev jag gladare eller nöjdare för det. Nej, tankarna malde ändå på fast jag sket i hur jag kände och tänkte. Då var jag även oftast sänkt i humörnivå så att jag knappt inte brydde mig om någonting alls.
Minns en gång när jag hade eget kontor som blev mitt tillhåll för brygga vin och supa fritt. En gång var jag så pass berusad att jag inte kände om jag knappt ens fanns. Då hade jag kunnat ta till kniv eller rep. Men någonstans fanns det väl ändå en gnutta självbevarelsedrift inbyggt i mig så att säga. Mitt självskadebeteende stannade då vid att jag tog ett häftstift från en anslagstavla och hårt trycke detta häftstift rakt in i min vänstra handflata för att känna om jag kunde känna nåt alls.
Kände inte mycket till smärta minns jag. Dagen efter när ruset gått ur kroppen lite så så kända jag ändå rejäl smärta och kände mig rätt korkad och dum. Såret i handen ville inte läka på flera veckor, Utan jag fick en vattnig sårblåsa som gick sönder då och då. Så att jag fick pyssla om såret med att skölja rent med desinficerande medel en längre tid samt lägga på ett nytt plåster då och då.
Tror att den händelsen gav mig en viss lärdom om att man inte ska vara för taskig mot sig själv. Men lärde jag mig något större av detta för ett tiotal år sen. Nej, jag lärde mig väl mer att inte skada mig i onödan, då jag inte gillade att behöva att pyssla om ett sår hela tiden. För självskadebeteendet som inte syntes utanpå kroppen, utan dolde sig inom mig det fortsatte jag ändå dagligen med. För att dricka flytande nervgift, vilket alkohol faktiskt är, det slutade jag inte med alls.
För det fick fortgå som om inget hade hänt. För det som inte syns, det finns inte var väl känslan.
Inte sade mig läkares ord ett smack heller. För det var väl jag själv som bestämde om jag drack. Inflammerad lever och andra knepiga läkartermer för att måla mig som missbrukare, det kunde dessa förstå-sig-på-are faktiskt ta och stoppa upp i häcken tyckte jag. För ingen hade rätt att sätta sig på mig.
Det är nästan så att man kan tro att jag var besatt av djävulen själv eller en ond självhatets demon.
Man kan misshandla sig själv på så himla många sätt, men bland det värsta man kan göra är att ta till medel som gör att man inte är helt närvarande utan bara tanklöst går omkring som nån zombie. Man kan må som skit, men varför ska man dricka sig redlös och kanske cykla ned i diket och krypa omkring utan att veta var man befinner sig som man väl gjort ibland när man var som mest korkad.
Har nog aldrig riktigt vetat vad jag vill göra med min tid här på jorden utan har mest gått dit näsan pekat om jag inte bara suttit och hängt eller sovit bort min dag. Nu borde jag kanske ta en promenad då jag känner den inre frustrationen växa så smått.
Kommer nu att ta en krona som numera sedan länge är i storlek som en liten femöring. Jag ska kasta upp den i luften och låta den snurra sina varv på golvet tills den visar krona eller klave. Klave och jag går och lägger mig en stund. Krona och jag går iväg och köper några burkar med god inlagd sallad i en butik några kilometer bort. Nu får vi lite vetenskapligt sett alltså se vad jag hittar på. Kronan har nu snurrat färdigt och säger att det blev krona. Så det får väl bli salladspromenad. Riktigt bra det, då jag är sugen på sallad. Minus fem grader, perfekt promenadväder också.
Ha det gott!
skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!
skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!
@vår2022 Tack för all din klokhet❤️
@Surkärring Du är så klok och du gör det så bra❤️
@Himmelellerhelvette Tack allra finaste❤️ Du gör också ett fantastiskt arbete m din nykterhet!
Gott Nytt 2024✨Ett helt nytt år framför oss! Men som beroende så tar vi en dag i taget🙏🏻Oavsett hur ditt 2023 slutade så är det en ny dag idag och nya möjligheter🙏🏻
Det blev en trevlig kväll h min bror igår. Vid ngt tillfälle kunde jag känna mig lite irriterad på min svägerska. Imorse när jag vaknade så vet jag varför….det är ju när hon hamnar i någon slags storasysterroll då jag kliver ner ngt steg då jag känner mig förminskad som irritationen gror. Fast idag påminde jag mig om att där behöver jag inte hamna för jag vet det jag vet att jag vet..jag behöver inte hennes bekräftelse för att veta det jag vet. Idag är jag väldigt trött…vi kom hem 2.30 och la oss ca 3.30😳 Det var nog hundra år sedan som jag la mig så sent…å det känns…inte så bra för någon som är utmattad. Men..imorgon åker mannen iväg för att jobba och jag vilar dvs återhämtning.
Må så gott🤗Kram ❤️
Härligt med promenaden! Jag var också ute en god stund idag på dagen. Fint trots mulen himmel och kall vind. Jag var i skogen, det ger mig ro i själen.