skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Hej @Amanda L,
Tack för att du skrev några rader det kändes kul att nån hörde av sig liksom. Har känt mig rätt låg idag, men det gör jag ofta om söndagar, och speciellt den här mörka tiden på året. Det är sällan som jag har ork och motivation till att gå utanför dörren. Det måste vara något som jag verkligen vill göra till hundra procent av någon orsak. Vet att jag borde röra på mig via promenad åtminstone en halvtimme i någorlunda raskt tempo dagligen i dagsljus, det har många sagt och jag har ju som sagt upplevt fördelarna med sån träning igår. Som du säger så är det lite jobbigt att alltid släpa på en ryggsäck liksom. Men samtidigt så är det praktiskt att kunna bära med sig prylar i den så som igår när jag handlade på loppis. Sitter faktiskt och lyssnar på lite danspop som jag köpte igår.
Kommer nog även att kolla in nån av filmerna jag köpte på DVD också om en stund.
Ha en fin kväll kompis!
skrev Amanda L i Promillebikt
skrev Amanda L i Promillebikt
@Flarran Hej , vad fint att du fått uppleva fördelarna med träning och även hur hörligt det är att känna de där helt normala lyckokickarna. För många tar det lång tid innan de kommer tillbaka då hjärnan lagt av tillverkningen… Det tar tid innan den kommer igång igen och tillvaron kan kännas grå.
Men det kommer oftare och oftare. Och nu har du redan känt av det.
Fortsätt med promenader, kanske utan ryggsäck. Det är oerhört kraftfullt sätt att träna om man knatar på med lite fart då och då.
Jag var med om en kontroll av hälsan och konditionen på alla anställda på min arbetsplats en gång i tiden. Där fanns dom som tränade på gym, spelade korpfotboll, joggade och allt möjligt. Men till allas förvåning var det ett gift par som var i bäst form. De brukade ta långa promenader flera gånger i veckan…
Jag brukar tänka på det ibland.😀❤️
skrev Amanda L i Gränsen är nådd
skrev Amanda L i Gränsen är nådd
@Ursus Alkohol är en dålig medicin som bara ökar på ångest och dålig sömn mm.
Men det går absolut att bryta den onda cirkeln.
Självklart kan det finnas andra saker som också måste förändras, man kan ha haft problem under uppväxten, dålig självkänsla mm. Men för att komma tillrätta med det måste man först sluta bedöva si med alkohol.
Det kan vara jobbigt de första veckorna, men kommer du igenom det så blir det snart lättare.
För att klara sig nykter över tid är det också viktigt att bygga upp nya, goda vanor. Träning är alltid bra, men kan också vara något annat som man gillar att göra.
Att bryra gamla vanor kan också hjälpa en att må bättre i största allmänhet. Alltså göra det lättare att lösa de bakomliggande problemen.
Böcker hjälpte mig i början, Skål tamejfan och Annie Grace bok Tänka klart.
Det är lättare att hålla fast vid nykterheten när man förstår hur beroendet fungerar och varför man gör och tänker på ett visst sätt.
Jag hade stor hjälp av det i början.
Nu efter snart tio månader är nykterheten en del av mitt nya, lugna och närvarande liv.
Ingen kamp längre då suget och tankarna på alkohol är borta. Saknas ej!🥳
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Nu jäklar är det kris. Söndag, mörkt ute, trist inne. Trött och uppvarvad samtidigt. Fan om man hade haft något att dricka. Öl, vin, sprit, mäsk, va' fan som helst. Tur att bolaget är stängt. Borde handla mjölk, denna känsla ligger på. Men kommer då bara att handla minst två sexpack med öl. Vill inte detta, vill vara nykter, vill må kroppsligt bra som jag gör förutom att det är psykiskt kaos nu. Har liksom lovat Herren och mig själv att vara nykter för evigt om jag får vara kroppsligt frisk till sista andetaget.
Frisk, det är jag ju. Bra blodtryck, ingen förkylning eller feber, varför mår man så här. Inte ens nån träningsvärk efter promenaden igår. Den endorfinkick som jag fick av ren kroppslig utmattning var faktiskt ett utan tvekan riktigt beroendeframkallande och ett naturligt rus som förändrade tidsuppfattningen till och med i flera timmar.
Slog cykling med hästlängder.
Tiden kändes nästan stå still i flera timmar, det var lugnt i skallen. Man hann med på ett annat sätt. Kände mig både glad, trött och speedad och pigg samtidigt, allt på ett positivt sätt. Men har ingen ork till att promenera nåt idag.
Kan tänka mig att det är för endorfinkicken en del tar uppåttjack, men gillar inte såna grejer. Har aldrig testat sånt där och kommer inte göra det heller, det räcker så bra med alkoholproblemet. Gillar inte lugnande piller mot oro och sömnbesvär heller, vill inte vara beroende av kemikalier.
Fan, kanske man bara är hungrig fast det inte känns så direkt liksom. Vill inte överäta i onödan, vill ju gå ned nåt kilo i vikt. Orkar inte laga mat, kanske man skulle ta sig lite chips en burk cola, tonfisk och så. Men blir väl bara fet av det hela. Men varför bryr man sig om att tänka alls över huvud taget. Får väl ta ett glas yogurt, då jag har sånt hemma i kylen. Jäklar vad jobbigt det är. Kanske ändå dags för en pizza, sallad och en cola.
Bara gnäll och gny producerar jag på detta forum som stackars läsare kanske drabbas av. Det är så att man skäms för att vara en sån gnällspik, borde nog bita ihop och vara tyst som jag alltid har gjort innan jag började skriva av mig. Nu känns det en aning lugnare. Får nog faktiskt bli en pizza och en cola tror jag.
skrev Amanda L i Äntligen dax
skrev Amanda L i Äntligen dax
@LindaB23 Numera (och inte på flera månader) någon kamp alls.
Så numera är jag inte så duktig, bara fri från alkoholen. Någon gång kommer ett sug, som ett minne eller en doft för en kort stund.
Men inget besvärligt alls. Kanske som en före detta rökare känner av rök?😌
skrev LindaB23 i Äntligen dax
skrev LindaB23 i Äntligen dax
@Inombords ! Vad duktiga vi är, hoppas du snart oxå slipper alla symtom och att vi snart är av med allt gift vi förgiftat våran kropp med!
Kram ♥️
skrev LindaB23 i Äntligen dax
skrev LindaB23 i Äntligen dax
@Amanda L ! Tack för dina fina ord, har tänkt att jag ska boka en tid för lite prover på onsdag när jag ska till läkaren för en genomgång efter min helg på psyk, har tänkt att ta tag i träningen igen men har varit så omotiverad pga alla symptom , men det kanske vore en idé att testa ! Bra kämpat till 10 månader, längtar så tills jag oxå har nått så långt!
Stor kram. ♥️
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Humöret svänger fort som bara faen och hade det stått en burk med öl på bänken hade den svepts direkt i detta nu. Detta trots avsaknad av reellt panikartat sug. Tanken finns dock. Men mest trött och ändå ivrig på att göra nåt kul men orkar inte ett smack. Good Golly Miss Molly med den klassiska rockikonen Little Richard har nu i ännu en stund av helnyktert trist och tomt tillstånd snurrat på i hörlurarna ett bra tag. Borde väl egentligen ut och promenera för att skaffa lite mjölk, men går nog och vilar i stället, för man ska väl inte utmana ödet och råka köpa nån skit...
Det tar vi oss en slurk kallt kranvatten på!
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Har nog alltid varit lite diplomatiskt lagd. För just nu kom det in en tanke på när jag var riktigt liten och väl av min mor fick höra att mitt allra första ord inte var vare sig mamma eller pappa som man kanske kunde tro, nej det lär visst ha varit – mappa. Tänk så barnsligt man kan fundera...
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Just nu i denna stund så är det balans och harmoni. Har fått återhämta mig efter gårdagens träningspass, eller utflykt i staden. Har även för nån minut sen följt min egen positiva morgonrutin med en kopp varm mjölkchoklad och tre limpsmörgåsar, två med mjukost och en med kaviar på. Sitter nu förnöjt och bara pustar ut.
Vem behöver alkohol och såna där konstgjorda grejer...
Lite senare idag är min målsättning att gå och träna i form av praktisk nytta förenat med en gnutta nöje och lite stillsam social kbt vid butikskassan om man så känner för, och tillfälle ges för något ord om väder och vind liksom. Det handlar alltså om att gå och handla mer mjölk, så att jag kan följa min nyktra ny-gamla frukostrutin i morgon måndag så att säga. Förresten, kul att du skrev några ord @Andrahalvlek och ett varmt tack till dig @vår2022 för kloka ord som jag ska försöka att nöta in. Orden jag tänker på är: ”Äta bra, röra sig, aktivera sig, sova och fokusera på positiva tankar som ger positiva känslor”, samt så klart även att vara nykter.
Ha det gott!
skrev vår2022 i Promillebikt
skrev vår2022 i Promillebikt
@Flarran Fint ändå att du börjar få kontakt med ditt inre och dina känslor. Har man supit bort massor av år och stängt av sina känslor så kan det bli lite som ett sorgearbete att ”vakna” upp från alkoholbubblan. Det finns många saker som man gömt undan. Man kanske tror att man kommer undan dem genom alkohol, men de finns ju kvar där och staplas på varandra. Så det är ett litet sorgearbete men det är bra och nödvändigt, även om det kan kännas tungt och nedstämt. Det är en bearbetning och det behövs för att komma vidare och till slut känna en slags ro och en försoning med sig själv. Ibland är det svårt att fatta vad det hela ska vara bra för, vad som är meningen med livet, när man är i sorg eller när livet känns svårt. Jag brukar tänka att det vi genomgår är processer och de sker parallellt med varandra. Nykterhetsprocessen, lära känna sig själv processen, sorgeprocessen, vad ska jag göra med mitt liv processen…ja, många olika processer samtidigt och så individuellt beroende på vad vi genomgått i våra liv. Skitjobbigt men nödvändigt. I de olika processerna kan man ta stöd och hjälp tex av en psykolog för att reda ut och sortera. Även här måste det vara för att man själv vill för att det ska ge något, inte tvång för då låser man sig. För det är för sig själv man jobbar och som är huvudpersonen i det egna livet. Den som gör själva jobbet. Psykologen är bara ett bollplank och som på ett annat sätt kan se saker utifrån.
A och O är ändå att vara nykter för att processerna och livet ska gå framåt. Att skapa förutsättningar för att läka i processerna. Äta bra, röra sig, aktivera sig, sova och fokusera på positiva tankar som ger positiva känslor och följa med i processerna. Då får hjärnan en möjlighet till återhämtning och att få balans i systemen och det påverkar hela oss, våra tankar och känslor, det är vår motor. När man fått rejäl återhämtning och balans igen så kommer man även att kunna se på livet från ett annat perspektiv. Så har det skett för mig och det blir bara bättre och bättre drygt 2 år senare som nykter. Det finns en mening med livet och det kommer att komma till dig.
Ha en fin tredje advent🤎
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
skrev Andrahalvlek i Promillebikt
@Flarran Det är så himla fint att få följa din resa ❤️ Min husgud Annie Grace har många bra säg, ett av dem är detta: ”Alkoholen tar ifrån oss förmågan att känna glädje i vardagen.” Och som nykter får vi den förmågan tillbaka efter ett tag. Jag kan rekommendera Craig Beck och Annie Grace på youtube!
Kram 🐘
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Det händer grejer i kroppen när man har varit helt nykter i nästan snart två månader som man har varit och är här på forumet. Har märkt att mina tidigare heltorra ögon börjat vakna så smått. De klarade ju inte ens av att pressa fram några tårar när mina föräldrar som man gillade, fast man väl sällan sade det rakt ut, gick bort en efter, och man som enda sörjande var på plats och tog hand om det hela rent praktiskt liksom.
Hade väl velat att rejält kunna gråta ut då, fast det fanns inga tårar till hands. Nu alldeles nyss kände jag att det helt spontant kom lite fukt i ögonen för en stund sen - en rätt så intressant känsla faktiskt. Har i så många år väl mest gått runt på endast kall logik.
Nu har man väl sedan några år sen sörjt klart, fast nog tänker man på sina gamla föräldrar då och då. Man har väl även kanske vuxit lite som inre tänkande människa kan jag tro. Det jag är mest stolt över i skrivande stund är att jag inte druckit ens nån folköl på närmare två månader som medlem på detta forum. Den första nyktra tiden två veckor innan skrivandet här minns jag inte så mycket av. Hjärnan hade nog mycket ny-inställningar att pyssla med kan jag tro liksom.
Skulle nog idag fått en kram av morsan om hon hade varit kvar i denna värld. Nu hade jag nog kunnat klara av såna känslosamma grejer som att våga vara lite familjär och känslosam. Vilket jag slutade att helt vara nån gång i tidiga tonåren då det hela med kramar plötsligt bara kändes helt obekvämt liksom. Varför kan jag inte liksom förstå, vilket väl inte ens gamla mormor kunde begripa.
Minns att morsan nån gång den sista tiden av sin livstid 2012 i något sammanhang väl sa ord som att nu skulle jag nästan velat att ge dig en kram, men hon visste väl hur avstängd känslomässigt jag var just då. Faktiskt lite trist att alkoholen tog bort något av det viktigaste här i livet, vilket är att kunna känna, visa och uppskatta lite helt vanlig mänsklig kärlek och värme.
Den barnsliga glädje man en gång innan alkoholdrickandet tog fart i början av tonåren kunde känna för små enkla saker, det verkar nu återvända så sakteliga, vilket är en känsla som får en att tänka på vad alkohol egentligen kan göra med en människa. Tror att jag denna jul och nyår ska hedra min mor och fars minne genom att vara helt nykter och skita helt i tidigare års långvariga sjöslag.
Har fortfarande inget inget alkoholsug alls fast jag inte kan somna fast man försökt. Tackar denna söndag min skapare för denna gåva. Det märks dock att man börjar bli så smått frustrerad och nu kör samma låt runt på repeat, idag är det upptempo-låten - Fine Fine Fine med RockPile som dränker lite så smått nedstämda tankar. Vill inte låta stämningsläget falla allt för lågt, för då blir det väl bara skit med allting igen. Kämpar på fast man väl egentligen inte fattar vad det hela ska vara bra för...
Ha en fin dag!
skrev marshmallow11 i Ett snabbt eskalerande missbruk
skrev marshmallow11 i Ett snabbt eskalerande missbruk
@Himmelellerhelvette Ja jag kan uppskatta vardagarna så mycket mer nu! Var på julfest med jobbet i veckan. Bävade lite inför den men jag är fortfarande så bestämt så det gick bra! Gick hem tidigare än de flesta och jag såg hur bakis vissa var dagen efter. Så underbart att slippa det!
Nu har det varit många social aktiviteter den senaste tiden men känner mig just nu dränerad på energi! Söndagen ska jag iaf nu tillbringa hemma. Har tänkt göra köttbullar men kanske somnar jag på soffan istället ☺️ Saknaden efter mamma har varit mycket närvarande den senaste tiden men det kanske är för att mina tankar är klarare?!
Kram
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Tänka sig...
Såg just att bokstaven - J - föll bort.
Men det är sånt som händer.
Ha det gott mina vänner!
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
ag var berusad igår. Men inte av några konstgjorda kemikalier så som alkohol eller andra psykoaktiva substanser. Det kändes som att jag borde skriva några ord om detta trots att man väl egentligen borde sovit vid den här tiden. Detta eminenta forum har så mycket samlad visdom kring beroenden och problematik från olika håll knutet till inte minst alkoholbruk i olika former. Så det jag har att komma med är väl inte mycket att hänga i julgranen, men ändå...
Har läst så pass mycket under olika kategorier att jag förstår att jag nog behöver fortsätta att läsa ord av dess olika skribenter för att lära mig mer. För att vid ett kanske knasigt och plötsligt påkommet alkoholsug kunna hålla fast vid den här nyktra känslan som säger åt mig att det inte ska drickas någon form av alkohol längre även om saker kan kännas betungande ibland. Detta inte för att min kropp har råkat att ta lite skada av drickandet.
Nej, helt enkelt för att jag har insett att det finns mycket bättre saker än sånt som någon konstgjord snabb genväg till en tillfällig sinnesförändring som bara som oftast ger olika former av problem. Nej, jag var faktiskt för första gången på många år helt enkelt naturligt berusad av livet självt.
Jag kände en äkta spontan glädje över att fritt kunna ta mig fram till fots från punkt A till punkt B här i staden, och detta helt för egen maskin och kunna vara helt medveten i stunden och därmed kunna uppskatta det enkla och det naturliga. Visst var det jobbigt fysiskt, men psykiskt var det stimulerande och positivt. Tog även några foton längs vägen, bara för att jag kände för det.
Träning är ett ord som jag nog inte förens igår och nu har förstått att uppskatta. Det naturliga endorfinrus som jag fick av att anstränga mig något oerhört för att kunna göra något kul som verkligen inspirerade mig till att gå emot min lite slöa natur, var verkligen en ögonöppnare till ett för mig faktiskt lite nytt tänkande. Ja, ett tänkande som jag önskar att jag liksom hade snubblat över och fått insikt om redan som tonåring, men som ordspråket väl lyder - bättre sent än aldrig.
Minns en sommar då jag ensam satt halvsovande och rejält berusad på en parkbänk vid en sjö och funderade över livet och såg en snigel bredvid min högra sko och då tänkte, där går det då inte fort. Men minns att jag även tänkte att varför ska allt gå så himla fort egentligen. För även en snigel kommer väl fram, fast det kanske tar sin tid...
Nu märks det allt att endorfinruset håller på att klinga av, men det gör inget, för jag har inte det minsta alkoholsug alls. Tvärtom så är jag glad och nöjd över att jag är en nykterkvist här i köket och kan uppskatta en enkel grej som en kopp med varmt te och några rostade mackor med smör på. Tror faktiskt att jag är så oförskämd att jag slår mig lös och frossar på en kopp till...
Ha en fin söndag!
skrev viol i Alkoholprogrammet
skrev viol i Alkoholprogrammet
Tack, det kanske inte är igång. Jag läste lite om det. Och trodde det var igång.
skrev Surkärring i Försöka vara nykter
skrev Surkärring i Försöka vara nykter
@erivan jag var också där. Velade fram och tillbaka, ville inte vara full och må dåligt men ville inte heller vara nykter, tpnk om jag skulle missa nåt kul.
2014 skulle jag sluta dricka. Sen skulle jag sluta 2016, sen 2017 osv. För 5 år sedan hade jag bestämt mig, men trillade dit. Nu är jag inne på 4 alkoholfria månader. Det känns annorlunda denna gången men hu vilken knagglig väg det varit att ta mig hit.
Vad jag vill säga är att någon gång landar du i något, och bestämmer dig, och då går det. Det tror jag fullt och fast på. Men då måste man verkligen ha bestämt sig, fullt ut.
Du är mäktigare än den lille fisen som tjoar efter alkohol i ditt huvud, om du bara bestämmer dig för att inte lyssna på den. Hur du gör för att tysta den, det är det jag tror du jobbar på nu, att hitta sättet som funkar för just dig. Ibland behövs stöttning av vården, eller AA, eller bägge, ibland går det med vänner eller självhjälpsböcker. Du söker din väg nu. Du kommer att hitta rätt. Jag hejar på dig 💪❤
skrev Amanda L i Jag kommer dö
skrev Amanda L i Jag kommer dö
@ISE Det är tungt att blrja om, men samtidigt tror jag att du lär dig något för varje bakslag.
I blrjan passade jag på att läsa en del böcker om alkoholberoende. Det gjorde att jag hade lättare att stå emot när suget kom eller när jag tänkte att” ett glas är väl ingen fara”, ” bara en fylla just ikväll, sen ska jag sluta ”…etc.
Efter att ha läst Annie Grace bok Tänka klart, kunde jag se att det inte alls var jag (min kloka pannlob) som tänkte så, utan det var mitt belöningssystem som blivit kapat av alkohol, och som tagit över ledarskapet. När jag förstod det var det lättare att förstå varför jag ena stunden bestämt mig för att sluta dricka , för att nästa stund tycka att jag absolut borde ”unna mig” ”några glas”.
Man känner sig som två olika personer… Men när du vet hur det fungerar blir det mycket lättare att stå fast vid det som faktiskt är du.
Läste även ”Jag som var så rolig att dricka vin med” och Skål tamejfan”. Alla gav mer förståelse och stöttade mig i mina beslut.
Kanske är det mer stöd du behöver för att vinna kampen mot herr Alkohol? You can do it!👍
❤️❤️❤️
skrev Kennie i Promillebikt
skrev Kennie i Promillebikt
Roligt att höra om din utflykt, och så bra att inte ge upp utan hitta nya lösningar. Ge dig själv en klapp på axeln och känn dig riktigt nöjd! Kul med loppisfynd också! Själv har jag varit på julmarknad och köpt godsaker till jul, olika sorters sill och lax från de lokala fiskarna. Till julmat tycker jag att välkyld julmust är det absolut godaste!
skrev Flarran i Promillebikt
skrev Flarran i Promillebikt
Årets längsta promenad på 25 år minst har genomförts. Drygt 6,5 kilometer alltså. Skulle ju ut och fynda på loppis en kilometer drygt från bostaden. Med tom ryggsäck och god motivation kom jag iväg klockan 12:15 cirka. Men väl framme så verkade det som att den tilltänkta loppisen hade slagit igen sedan i somras liksom. Jäklar vad besviken man blev, hade det varit för bara drygt två månader sen, så hade man utan tvekan gått raka vägen till bolaget.
Men tänkte, inte faen ska man ge sig så himla lätt. Så tänkte till om det fanns något annat loppis i närheten, och det gjorde det ungefär en ytterligare promenadväg på en drygt 1.5 kilometer. Det var inget nöje direkt att tvingas att gå ännu längre än vad man tänkt sig. Men gick på ren jävla envishet. Den loppisen hade öppet och där blev det handlande av. Köpte en del CD, DVD och lite böcker för endast 1 krona styck. 40 spänn kostade kalaset. Men man hade ju inte vilat alls och var faktiskt helt enkelt totalt slut, och hade det då inte varit för att man väl är lite snål och så, då hade nog dagens promenad slutat där.
Men tänkte plötsligt, att varför ska man kasta bort en massa pengar på taxi liksom. Sagt och gjort så begav jag mig iväg mot en matbutik i närheten för att kunna få sitta och vila en stund, vilket även gjordes. Tittade på klockan och upptäckte att den bara var 14:25 och en tanke kom flygande att kanske skulle man i alla fall gå ned till bolaget och fira att man fick tag på en massa kul prylar för nästan ingenting så att säga. Men då kom jag att tänka på att då skulle ju promenaden varit helt meningslös och till och med rent utav bedrövligt skadlig.
Så då satt jag där och väntade ut klockslaget då jag visste att systemet garanterat kulle ha hunnit att stänga för dagen. När så klockan visade 15:05 så kom andra tankar in i bilden som sade, varför inte kanske köpa ett sexpack med öl här istället när du ändå är här... Fick verkligen ha inre överläggning med mig själv och tänka djupt och logiskt ur många olika synvinklar. Varför kasta bort dina pengar i onödan... Vill du dessutom ha en massa kilo till att släpa på när du ska fortsätta vägen hem... Slöheten inom mig sade: – Skit i att vara så jävla duktig - ta en taxi bara, för vad ska det tjäna till att slita och släpa...
Då vaknade mitt logiska tänkande till och påminde mig om att min kropp inte fixar att hålla på och dricka alkohol som jag gjort i så många år. För levern är ju inte direkt glad och njurar och urinvägar pajar ju ihop om du inte sköter dig. Tänkte även på ögonläkaren som nyligen hade sagt att jag nog höll på att få näthinneavlossning och riskerade att bli blind på ena ögat förra året. Som genom ett mirakel tydligen hade det mesta verkat att gå tillbaka utan att han väl kunde förklara varför.
Han sade att om han hade gjort ett kirurgiskt ingrepp med ett så pass gott resultat som han och en kollega hade bedömt det hela, så skulle han ha varit mer än nöjd. Så tog mig då en rejäl slurk med rent klart kranvatten jag hade tagit med mig i en plastflaska som fanns min ryggsäck och lät mitt logiska tänkande få fortsätta att påminna mig om fördelarna med att inte bara supa sönder kroppen. För när allt kom omkring så var det ju inte bara det fysiska som det handlade om. Ville jag verkligen in i samma gamla dimmiga och deprimerande mörka känsla som hållit mig fånge i så många år....
Bestämde mig då för att ta steg efter steg med mina nu rätt så möra ben, för att i kvällsmörkret ta mig hem till fots för egen maskin, detta då jag inte ville slösa pengar på taxi. Många stopp efter vägen blev det och både ryggsäcken och kassen med prylar kändes bara mer och mer tung...
Fick hela tiden fokusera tanken på – att nu är det inte många meter kvar. Det här är en barnlek!
Detta klarar du! Körde lite rejäl energigivande rock i hörlurarna. Var väl till sist hemma omkring klockan 16:35
När jag vägde jag lasset med prylar landade vikten på drygt 10 kilo. Sitter nu som rätt nöjd, men trött nykterkvist och dricker ur resten av halvlitern med vatten och tänker, att nog är det rätt så underligt vad man kan om man bara ger sig sjutton på nåt alltså...
Ha en fin kväll!
skrev Amanda L i Äntligen dax
skrev Amanda L i Äntligen dax
@LindaB23 Hej, jag är imponerad över hur stark du varit och är.
Det kan ju vara din kropp som återhämtar sig, men kanske bra att höra med vårdcentralen om de åtminstone kan ta blodprover och se om något saknas? Även om de inte hittar nåt så kan ju även det vara lugnande.
Vet inte om du provat lättare träning också? Det skapar endorfiner och jag blir alltid lugnare och tröttare (på ett bra sätt) när jag gymmat eller varit på promenad. Det vet jag hjälper mycket, både psykiskt och fysiskt…
Och glöm inte att prova tt dricka mer vatten, läsk etc
Jag har ingen abstinens men får jag nån gång huvudvärk eller kramp i benen så har jag oftast druckit för lite.
Detta kanske inte alls gäller dig, men ifall att…
Hur som helst, fortsätt kämpa. En dag mår du bra och är fri från giftet!❤️❤️❤️
Jag har inte druckit på snart tio? Månader och vill absolut aldrig tillbaka till det eländet. 😱
Hoppas du också kommer dit!❤️🙏🏻❤️
skrev Amanda L i Alkoholprogrammet
skrev Amanda L i Alkoholprogrammet
@viol Är nog många som gjort det. Visste inte att det var igång igen, skulle uppdateras och vara klart efter nyår. Hursomhelst, det ger en hel del stöd och tips!
skrev Maskot82 i Gjort det igen
skrev Maskot82 i Gjort det igen
Soffan med julmust och ostbollar idag. Ute är det väderomslag och har blåst rätt kraftigt.
Såg en film om den finske sångaren Kari Tapio och hans liv igår. Väldigt stark film där alkoholens negativa konsekvenser i hans liv har en stor plats. Man blir inte direkt törstig av att se den.
”Mitt hjärta är finskt” heter den på svenska, finns att hyra på sf anytime.
Dag 7 räknar jag idag.
@Surkärring Tack för stödet! Det är precis som du beskriver. Jag har inte kommit till den punkten att jag till 100 procent bestämt mig. I veckorna är jag helt o fullt inne på att vara nykter men sen är jag på det på helgen igen. Jag har varit nykter 3-4 veckor ett par gånger i höst och kan jag bara hålla i när jag håller upp några veckor tror jag det kan gå. Har funderat lite på aa Men inte känt till 100 att det är nåt för mig. Men jag ska inte ge mig förrän jag lyckas. Med såna forumvänner som du är ju chanserna större,❤️🙏