skrev Ros i Amanda fyller ett år!

@Amanda L Tack för tipsen av böcker.


skrev Surkärring i Slutat dricka utan nedtrappning.

@Onkel F läste om din skam kopplat till ständiga återfall. Vill bara peppa dig och försöka ge dig känslan att släppa skammen, att inte ge upp. Återfall sker, men om du fortsätter söka hjälp så är det väl snarare något att vara stolt över. Du ger inte upp.
Jag tror fullt och fast på att försöka igen.
Men också på att fundera över vad som gör att återkallelse återkommer. Vad kan du göra annorlunda? Vilka metoder fungerar för dig, och när brister det? Har du provat läkemedel som kan stötta dig i din nykterhet? Hur agerar du när suget sätter in? Vad kan du byta ut alkoholen mot?
Mina alternativ har hållit mig alkoholfri i ett par månader, och när jag druckit har jag hållit mig till en mycket mindre mängd, inte gått överstyr tack och lov, mycket för att jag insett att jag hatar att må dåligt. Jag har lagt in aktiviteter på morgonen, för att inte kunna/vilja vara bakis. Jag har bytt krogen mot café för att inte kunna beställa alkohol, tackat nej till fester som går ut på att dricka alkohol och i stället gått på bio, teater eller annat som ger en mening.
Alla är vi olika men många här ger tips om att tänka på vad som funkar och känns positivt, istället för att ha en massa förbud.
Jag dricker te i stället för vin, för då sober jag bättre. Jag tar en promenad i stället för ett glas vin, för att lindra min rastlöshet. Fundera på vad som skulle kännas bra för dig. Och känner du att vården kan hjälpa dig, använd dig av den!
Lycka till 🏵


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran För mig innehåller nykterhetsprocessen många olika processer som löper parallellt. Det är processer på många olika livsområden som startar i samband med att man blir nykter. Det är som att det ena utlöser det andra och det är dessa man får bearbeta och reda ut. En kedjereaktion, hela livet. Syna och identifiera bakomliggande orsaker, lära känna och få kontakt med sig själv, omvärdera tankar om sig själv och andra, medkänsla med sig själv och andra, försoning, hitta sina värden i livet och gå mot dem. Allt hör ihop och är beroende av varandra för livet består av olika delar som bildar en helhet. Det är detta som man behöver få ihop sig själv och livet. Det är det som är så intressant och spännande när man nyfiket närmar sig och undersöker det. Som att gå på skattjakt där den ena ledtråden leder vidare till nästa ledtråd och den sköna känslan när man lyckas lösa ledtrådarna och komma vidare i skattjakten, i livet😁

Ha en fin torsdag!❤️


skrev Flarran i Promillebikt

Nu är det torsdag och jag sitter här i köket. Har redan dragit upp persiennerna och vädrat och släppt in lite morgonluft. Kunde inte sova alls, vilket är rätt så vanligt, men det spelar ju ingen roll för somnar det gör man väl till sist ändå om man vilar sig en stund. Fast ställer nog väckarklockan på tio eller elva så man kanske blir sovtrött i kväll och kan somna på en vettig tid då eventuellt.

Har i alla fall gjort lite nytta då jag spontant tog och gick utanför dörren för första gången sedan i söndags tror jag. Tyckte det kändes som att det var dags att kasta ett par soppåsar. Sedan tänkte jag att det borde väl promeneras lite så att man inte rostar ihop totalt. Så gick därför några vändor i källaren då det regnade utomhus och var allmänt grått. Tror nog det blev en 450 meter totalt. Så nu har man tränat och haft sig också...

Funderar på om man skulle ta och göra varm mjölkchoklad och äta några goda mackor till. Men kan inte riktigt bestämma mig. Så låter väl slumpen få avgöra genom att kasta krona och klave med en gammal enkrona som inte är stor som en liten femöring. Krona så blir det choklad, klave så blir det en vilopaus. Har nu kastat kronan och den landade på golvet med gubbe-sidan upp. Så då får det väl i vetenskapens namn liksom bli en liten vilopaus då.

Ha det gott mina vänner!


skrev Himmelellerhelvette i Nytt liv

@Majaella Syns inte mina trådar när du går in på mitt nick? Dom är alla fall kvar😊
Ja det går bra med nykterheten, passerade 19 månader nyss!

Jag är också medberoende, det och mycket mer har jag kommit på hos mig själv under tiden. Jag började med att läsa och lyssna på allt om hur alkohol påverkar hjärnan och kroppen, det sociala och självkänslan. Lyssnade på poddar hur mycket som helst, kändes som dom på alkispodden och Nemo fanns i mitt liv på riktigt så mycket lyssnade jag på dom. På alkispodden lyssnade jag från första avsnittet till kanske 80. ”Tänka klart med Annie Grace gjorde enormt mycket för mig med” och självklart de fantastiska stöd jag fått från medmänniskor här på forumet 🙏
Efter jag hade hjärntvättat mig med nyktra fakta började jag läsa olika böcker inom personlig utveckling och nu fullkomligt älskar jag det faktum att man aldrig blir färdig, finns alltid mer utvecklingsmöjligheter ❤️ Kram


skrev Surkärring i Ja till livet

...och livet knatar på.. känner att väldigt lite nytt händer, men det är ju ok. Det kanske inte behöver vara så spännande alltid.
Går in ibland o läser men med var mest i början när min ångest var som störst, för något år sedan. Har i princip ingen ångest längre, det är otroligt skönt. Hoppas fler får landa i den känslan.


skrev Denlillamänniskan i Alkoholjournalen

@Blidenjagvillvara77 @CMG @Vjlo Tack för er uppmuntran och ert stöd. Det värmer verkligen. Jag tar till mig de råd ni ger och känner också att jag inte är särskilt sugen på att återuppta livet som riskdrickare. Jag har, precis som ni skriver, lärt mig mycket under den nyktra perioden som jag uppskattar väldigt mycket. Bakfyllan var väl inte sådär jättehemsk, och framemot eftermiddagen kände jag mig som vanligt igen. Men jag har inga skarpa minnen av hur jag kom i säng, men det gick väl på autopilot.

Tack för att ni medmänniskor finns. Det är ett fantastiskt stöd att veta att det finns andra som förstår sig på det här med att ha ett knepigt förhållande till alkohol. Jag fortsätter framåt igen.


skrev Flarran i Promillebikt

Hej! @vår2022, kul att du tittade in en sväng på min sida igår. När jag blev medlem här på forumet och började skriva av mig lite allmänt och då om alkohol i synnerhet. Då hade jag väl i början inte någon större medveten beslutsamhet att luta mig emot när det gällde min nyligen påbörjade nykterhetsprocess. Det var väl mest bara en inre känsla som fick mig till att göra ett rejält och nyktert försök så att säga.

Genom åren har jag ofta varit så himla trött på att behöva släpa omkring på burkar och flaskor för att kunna förändra mitt mående från allmänt dåligt, till lite mera drägligt en liten stund. Men det har hela tiden varit en rätt svår balansgång. Det går inte att som oftast mer eller mindre berusad få kontakt med sig själv eller förstå den verklighet man befinner sig i, eller kanske tror sig att vara i kan jag då säga utan tvekan.

Det har jag väl egentligen vetat rätt länge, men inte brytt mig om att göra något åt då jag inte har haft ork och energi att ta tag i att analysera mig själv på djupet. Det har varit enklare att bara dricka och slippa tänka och känna så himla mycket. Det är aldrig någon som har tvingat mig att dricka gift, tvärtom så har det varit ett medvetet eget val som har bottnat i mitt sedan tidiga år dåliga psykiska mående som jag haft så länge jag kan minnas. Det har rätt ofta stått mellan repet eller flaskan. Överkonsumtionen av alkohol har dock ofta fått mig att bara se allt i mörkaste nyans.

Sedan gick det även slentrian i drickandet så att det druckits av bara farten och blev så vanligt som att nästan ta sig ett glas vatten när man varit törstig. När jag som nykter logiskt nu mer ingående har analyserat mitt drickande av alkohol genom åren. Så har jag kommit fram till att det är att kasta sig själv i fara vilket man inte ska göra enligt min tro och övertygelse. Men jag är en rätt känslostyrd människa som lätt går från balanserad till att snabbt bli det motsatta. Logiken säger mig då att ingen yttre substans då ska få ta över mitt normala tänkande.

Det är inte bara en nykterhetsprocess som jag befinner mig i kan jag utan tvekan säga, då jag känner att det är något mycket större än att bara sluta dricka alkohol i sig liksom. Men alla har så klart sina egna utmaningar och anledningar till att göra sina livsval inom olika områden. Just nu i skrivande stund känns det då rätt okej och man kämpar vidare. För kunde gamla skröpliga farmor som var nästan både döv och blind, klara av att leva livet igenom och ta sig från vaggan till graven, så som helt alkoholfri så vore det väl ynkligt om inte jag skulle klara av det också är då känslan man har.

Ha en fin dag!


skrev Amanda L i Amanda fyller ett år!

@Ros Jag gick igenom Alkoholprogrammet här, läste Annie Grace bok Tänka klart, samt Skål tamejfan och Jag som var så rolig att dricka vin med. Men i övrigt har jag läst och skrivit här på Ah. Men allas vägar är olika. Tycker du inte att der räcker med AH så prova gärna annat också.
Böckerna tyckte jag gjorde att jag kunde förstå hur hjärnan och beroendet fungerar. Det var också till stor hjälp.
Lycka till!❤️👍🙏🏻


skrev vår2022 i Promillebikt

@Flarran Hej! Tänker också att det är viktigt att ifrågasätta sig själv och sina tankar emellanåt. Att man blir lite självblind och kanske försöker hitta ursäkter och anledningar till att man tex drack. Att man går in i självförsvar istället för att ta sitt egna ansvar. Jag upplever att det blivit mycket lättare att inta fler perspektiv som nykter och också för att jag tycker att det är intressant att vrida och vända på tankar, ifrågasätta mig själv med typ - skulle man kunna se det på ett annat sätt också? Och det kan man ju oftast, i alla fall att vi kan tänka olika.

Håller med om att det blir ett bakvänt tänkande utan logik om man sätter sig ner och drömmer om att kunna dricka och klara av det på ett bra sätt. Har man inte lyckats med det tidigare och är beroende så är det nog svårt, i alla fall för mig. Förmodligen är det alkoholdjävulen som lyckats ta ett rejält grepp i hjärnan och förvridit det logiska konsekvenstänkandet. Vid mina tidigare misslyckanden att inte dricka har min hjärna stängt av helt och jag har då inte heller haft denna starka önskan och viljan om total nykterhet som jag har idag. Den blir också starkare och starkare för varje dag som nykter. Det är också viktigt att läsa eller titta på filmer och få kunskap om återfallsprevention, om hur beroende påverkar hjärnan för att kunna avläsa sig själv i fall man börjar svaja eller om tankarna börjar dra åt fel håll.

Du jobbar på så bra med din nykterhetsprocess! Ha det gott!🌞


skrev Tobbe42 i Vill vara nykter

Hej,

Ny här,
Jag dricker alkohol relativt sällan även om det i vissa perioder blir mer. Då alltid med en överdriven förtjusning.
Vid cirka 5-10 tillfällen per år dricker jag kopiösa mängder. Vid dessa tillfällen är det minnesluckor och ofta konsekvenser och stor ångest. Detta har pågått i ganska många år med långa uppehåll emellanåt.

Nu vill jag en gång för alla göra upp med mig själv för att undvika dessa tillfällen där jag tror total nykterhet är enda sättet.
Enkelt just nu att helt avstå men om 3 månader är ångest minnet av senaste tillfället bortblåst.
Något i samma situation och som har några kloka råd att hålla ut över tid?


skrev Ros i Amanda fyller ett år!

@Amanda L Wow så imponerad jag blir av dig och sån glädje du förmedlar. Klarade du av att sluta enbart med stöd från detta forum eller har du även varit med i anonyma alkoholister.
Jag känner mig lite förvirrad över var jag ska hitta mitt stöd i min resa. Tycker om forumet, jag har lyssnat på A poddar och håller nu på att läsa boken Leva Nykter från Anonyma alkoholister. Kan känna mig lite stressad över var jag kan hitta stöd i min resa att bli fri från A.
Jag har varit utan A i 17 dagar och vill aldrig mer dricka det. Första veckan var jobbig men jag märker att jag mår bättre för varje dag. Tack för att du delar med dig av din resa.


skrev Flarran i Promillebikt

Har läst en del intressanta texter på forumet idag. Detta efter att ha fått sova några timmar på eftermiddagen då jag hade en konstig dröm om att jag liksom var någon slags rymling. Som då gömde mig i ett hus med människor som utnyttjades som gratis arbetskraft på nåt ställe.

I drömmen på eftermiddagen så gick jag flera gånger förbi ett stort stup i bergig miljö och tittade ned mot botten av en djup ravin, och i drömmen tänkte jag att det vore skönt att bara få falla ned och kraschlanda för att förhoppningsvis väl få slippa att existera mer.

När jag vaknade för en stund sedan då tänkte jag liksom att nog är det underligt så konstiga och livfulla drömmar man kan ha som nykter. När jag var berusad mer eller mindre dagligen för det mesta i så många år fram tills i höstas förra året var det mesta tomt och grått.

Då drömde jag rätt sällan något som jag kunde komma ihåg. Kanske ville drömmen säga mig något om att jag som alkoholfri nu befinner mig på en osäker mark och måste vara mycket försiktig så att jag inte handlar tanklöst, kastar bort den här nyktra möjligheten, faller ner och bara går under.

Sitter nu så här på kvällen i köket och begrundar lärdomar jag tagit till mig från modiga skribenter som vågat berätta om snedsteg och återfall in i alkoholdimman igen. Förstår nu att det inte räcker med bara kunskap om hur man slutar att dricka alkohol. För att kunna motstå och parera tillfälliga begär efter denna luriga drog som kan verka så harmlös, krävs det mer.

Det krävs att man lyssnar rätt noga på sig själv och är lyhörd för tankar och inre känslor som kanske kan få en att vilja ta en kort liten paus från kampen för egen nykterhet. Nog är detta en rätt spännande resa allt.

Men det är lätt att man efter ett tag som ny-nykter kan börja tro och tänka att man nog inte var så värst beroende av alkohol ändå. Man kan börja tänka, att nog kan man väl prova att dricka bara lite grann, och en gång till i alla fall. Det kan väl inte skada. Inte nu när man ju bevisat för sig själv att man kan vara helt nykter om man bara vill och ger sig sjutton på det alltså.

Nu förstår jag ju att detta är en ekvation som inte går ihop. För vill man verkligen vara nykterist på riktigt så sätter man sig inte ned och drömmer om att berusa sig för att bevisa att man kan vara helt alkoholfri alltså. Det finns ju ingen som helst logik i ett sådant bakvänt tänkande.

Kan så här i skrivande stund säga att jag inte har det minsta alkoholsug, men nu är ännu mera uppmärksam på impulser som kanske vill få mig in i alkoholträsket igen. Nej, nu känns det allt som att det är dags för lite god mat i form av en pizza, sallad och lite cola i ett glas med isbitar tror jag. Filmtajm och något ur det egna arkivet är det nog också dags för.

Det får nog bli en rolig gammal komedi av något slag. För man ska nog vila sin hjärna från ingående nyktra studier en stund så att man inte till sist tröttnar tröttnar av utmattning på att kämpa för nykterheten. Tacksam för att jag är alkoholfri det är jag då utan tvekan.

Ha en fin kväll!


skrev vila i Enssmhet

Tack. Varit deppig länge så känns som att drunkna. Ger ej upp denna gång. Svårt fokusera på vad jag vill...försöker bara klara stunden .


skrev Kennie i Enssmhet

Förstår att du har det tufft. Och att sluta dricka ger ju mentala abstinenssymptom som gör att man känner sig deppig. Men det går över, så ge inte upp. När du varit nykter en tid kommer du få energi att hitta nya saker att göra som inte kretsar kring alkohol. Tänk på vad du vill ha, att det är ditt val att vara nykter gör att du vet att du på sikt kommer må bättre.


skrev Varafrisk i Slutat dricka utan nedtrappning.

@Onkel F

Åh Onkel F…så himla svårt! Du behöver inte be om ursäkt för ngt i ditt inlägg! Vi vet ju alla hur det är. Jag förstår din känsla när man har varit här på forumet länge…och återfallen. Precis som du skriver så ” kan du allt” och ”vet allt” vilket blir ännu mer frustrerande när man inte lyckas. Det är kanske för dig precis som det var för mig …du är inte riktigt ”där” ännu. Har du gått ngn behandling ngn gång? Vilken hjälp får du på beroendemottagningen? Samtal? Medicin? Men du….fortsätt och skriv…å du lägg den där skammen åt sidan den gör ingen nytta. Lättare sagt än gjort men försök…Jag tror på dig🙏🏻

Stor kram🤗🥰


skrev Vjlo i Alkoholjournalen

Hej!
Att du fortsätter skriver här, trots bakslag är en nyckel, det visar du vill sluta. Men - har vanor, sår, rutiner, och annat inom dig som gör detta så otroligt svårt. Det är därför bl.a. Alkoholhjälpen finns.
Ett misstag jag gjorde när jag försökte sluta tidigare och misslyckades var att jag blev tyst här och bara försökte på egen hand. Det blir många resor svårare då..

Oavsett hur du räknar detta bakslag, om du börjar om på noll eller om du fortsätter räkningen med någon markering kanske, så är det viktigaste ... försök igen, ge inte upp, slå inte på dig. Om du hittar något du kan lära dig på det som hänt, och göra något annorlunda är det toppen. Men annars, res dig bara upp, försök igen! och igen! :-D


skrev vila i Enssmhet

Har haft långvariga o svåra alkoholproblem. Antabus nu senast men åkte dit igen då var sjuk o ej tog.
Mitt problem är att jag en relation med en man som gärna dricker löl eller vin varje dag kan hända någon dag tom. Vi har gjort det ihop mkt speciellt sista månaderna sen braka det rejält.
Han går iväg dagar o vissa kvällar o dricker och igår efter att pratat massor o han visste jag skulle ta antabus o att det varit så tungt mötte han upp mig kl4 full o öppnade en öl direkt....höll på att smälla av så sjukt triggade o blev ju förstås väldigt ledsen.han förstod ej iaf ej igår i sin värld . Jag kände mig så sjukt ensam...har mest krogvänner oxå så är svårt. Nu gick han igen. Vet det blir sent. Bara bet ihop för jag känner mig bara som den ledsna sura tråkiga kvinnan.
Sen plast det då han gick. Känner mig så ensam tom o tråkig då jag oxå vet hur lättsam o glad han blir.....
Därav skriver jag här. Bara 2a dagen nu men känns så sjukt jobbigt . Känner mig så utanför. Ha gott


skrev Detblirbättre i Alkoholjournalen

Jag tänkte på en sak gällande bakslag som dess eller vad man ska kalla dom. Om man har börjat sin nyktra resa men dricker sej full en dag; börjar man nödvändigtvis från noll då igen? Jag tycker kanske inte det. För man har ju redan gått igenom mycket och lärt sej mycket. Tänker att man också måste vara snäll mot sej själv, och ta det som händer som en ny lärdom. Sköt om dej, hoppas det känns bättre idag🩷


skrev Blidenjagvillvara77 i Alkoholjournalen

@Denlillamänniskan bakslag, om du vill kalla det för det är inget ovanligt. Förstår det känns tufft. Hur mår du nu när baksmällan släppt? Kan du släppa det och ta vid där du slutade innan psykologbesöket och Systembolaget? Tänkt på att du kommit långt och fått många nya insikter och lärdomar. En nykter dag är inget man ångrar, tänk så många du har bakom dig! Kram!


skrev Detblirbättre i Dag fem

@wolf67 se till att inte vara hungrig! Det ökar suget tycker jag.


skrev Cashsmash i Dag fem

Heja dig!! Hur skulle det vara att ta en promenad och lyssna på ljudbok? Finns mycket gratis poddar också, tex Sommar i P1 eller P3 dokumentär, en del av dessa är så spännande så helt plötsligt har det gått en och en halv timme och jag har inte hunnit tänka på suget! Kämpa på! @wolf67


skrev wolf67 i Dag fem

Behöver hjälp med strategier för att bryta suget.


skrev wolf67 i Dag fem

Ny här.
Är på första veckan och det är jobbigt. Tänker orimligt mycket på hur skönt det skulle vara att sätta sig på ett trevligt ställe och ta en öl eller ett glas vin.


skrev Flarran i Promillebikt

Första kontakten med vinflaskor och några öl var det som dök upp i minnet för en stund sen. Har som jag skrivit tidigare vuxit upp i ett helnyktert hem. Min far hade som ung tvingats att leva i otrygghet på grund av farfar som var tung missbrukare av alkohol när farsan var liten.

Därför så hatade min far allt vad alkohol hette ned till minsta procent. Kommer ihåg när man var en åtta eller nio år och farfar just hade avlidit i troligtvis sviter efter en obehandlad stroke. Vilket inte berodde på nåt alkoholbruk då han på grund av dålig mage hade varit helt nykter i minst tjugo år.

Men kommer ihåg när vi städade ur en lägenhet efter farfar, att man fick hjälpa till med att krossa och kasta en rad med fina vin och snapsglas som man inte riktigt kunde förstå varför. Detta då man tycke dessa var rätt fina liksom. Men hur som helst så fick man väl sig en rejäl predikan om alkoholens baksidor redan då. Det var bland annat nåt om att farsan visst hade fått ett vedträ i skallen när farfar var packad och höll på och firade med suparkompisar.

Man förstår ju att han och hans syster samt gamla farmor inte kunde ha haft det så värst roligt på den tiden liksom. Skrålande fyllefester och supvisor till långt in på kvällarna, och taskig ekonomi och dåligt med mat och grejer. När farfar var nykter fungerade det väl skapligt då han var bra på att bygga hus och då tjänade bra med pengar halva året då det var mycket jobb på vår och somrar visst. Men det var väl även ofta som det fungerade mindre bra liksom, enligt vad min far berättade om ibland på senare år.

Så därför såg han väl inte direkt med förtjusning på att man som liten var så förtjust i den likörkonfekt som mormor hade med sig från utlandsresor. Cigarettlimporna togs då glatt emot då han var storrökare när jag var liten. Man fick höra att, du ska inte vara så förtjust i sådana där karameller. Minns att jag inte kunde förstå varför han inte gillade ”vattenkarameller” som jag brukade kalla konfekten man fick av mormor till jul och födelsedagar.

Det är lite lustigt när jag tänker på det, att jag smakade skotsk whisky redan som nio år då jag ibland köpte konfekt som hette LYS eller nåt sånt i kiosker. Det var avlånga små paket med en tio karameller tror jag som innehöll en liten skvätt 40-procentig whisky. En gång så kom farsan på att man gillade sådana och då blev det ett jäkla liv på honom.

Men jag kunde inte fatta vad han menade, och han kunde inte heller förklara så man förstod vad det var för fel med sådant godis liksom. Det var ju bara vanliga karameller som man kunde köpa i kiosk på den tiden tyckte man. Därför blev man tidigt intresserad av punschkarameller. Men han läxade upp en att sån där skit ska du inte köpa, utan nån mer ingående förklaring.

Första kontakten med en påse med vin, sprit och ölburkar. Det hade man redan som knappt tio år då man tillsammans med några kompisar i kvarteret en gång hittade en systemkasse med drycker som några tonåringar hade gömt i en rivningskåk inför nån kommande helg. Minns att man var rätt så nyfiken på att öppna en flaska, men samtidigt så kunde man ju nästan inom sig höra farsans mullrande röst om hur farlig sprit var.

Så därför gjorde man ju som man hade fått lära sig utan att förstå varför, när man slog sönder farfars gamla vin och snapsglas tidigare. Allt som har med alkohol att göra är ett fanstyg tror jag att man sade och slog sönder flaskorna omgående och sparkade fotboll med ölburkarna. Sen fick man springa därifrån rätt snabbt för gänget som ägde dryckerna var visst i närheten minns man. Vilket jäkla liv det skulle blivit om man som knappt tio år kommit in och full.

Det är allt många minnen som dyker upp i skallen nu när man varit helt alkoholfri i över fyra månader så att säga. Det är då inte konstigt att man tidigt blev intresserad av öl och vin alltså. När det gäller barn och ungdomar så brukar ju allt som är förbjudet. Så som cigarettrökning och liknande bli ganska intressant. Detta speciellt om då föräldrar inte kan förklara på ett vettigt och lättfattligt sätt varför sånt som alkohol är olämpligt att hålla på med.

De hade ju kunnat visa eller peka på några tydliga exempel hur det kan gå genom att ha berättat om den tidens mer kända missbrukare i staden liksom. Då kanske man hade förstått det hela lite bättre. För det räcker ju inte med att säga att nåt är fel, skadligt och onyttigt då man som mycket ung hade svårt att begripa sånt som inte påvisades helt tydligt liksom.

När jag nyss läste igenom föregående textstycken ovan då började jag logiskt fundera på hur det kunde komma sig att tankar om första kontakten med alkohol dök upp så pass levande i mitt minne i morse. Då slog det mig att det hela kunde handla om en slags förminskning och bortförklaringar av mitt tidigare galna och helt felaktiga beteende kring drickande av alkohol.

Detta för att kanske på nåt sätt försöka att rationalisera tidigare skadliga användande av alkohol genom att undermedvetet kanske försöka lyfta över skulden till detta på någon annan än mig själv. Någon slags knepig skönmålning alltså. Tänkte då noga på det man har läst och studerat en del på nätet när det handlar om riskbeteende och återfallsprevention.

För när man som jag har varit helt fri från drickande i några månader så kan man ofta börja tro att man kan börja slappna av och börja tro att man är klar med kampen mot drickandet av diverse alkoholhaltiga drycker. Vilket är en stark varningssignal att vara uppmärksam på.

Motivation till att hålla i och hålla ut nyktert i längden kan börja svikta. Då inte minst ofta på grund av diverse psykologiska orsaker. Samt ett feltänk som kan leda till att man stegvis genom kanske först lite likörkonfekt stegvis halkar tillbaka in i ett tidigare skadligt beteende. Processen för ett snedsteg, och i värsta fall fullskaligt återfall i missbruk kan ofta smyga sig på genom till synes små och nästan obetydliga steg som knappt märks har man ju hört.

Det är alltså helt rätt att man kontinuerligt måste vara uppmärksam på alla tendenser till att kanske försöka försvara ett tidigare dåligt beteende. Så får väl fortsätta att arbeta målmedvetet och marinera mig med mer fakta för att kunna vara nykter känns det som. Förstår nu bättre att man inte ska tro att alkoholdjävulen så att säga ger upp i första taget. Det är allt tur att detta eminenta forum finns så att man kan skriva av sig och förkovra sig i den svåra konsten att vara och förbli nykter. Alkoholfri är man då fortfarande och kör vidare på den vägen.

Ha en fin dag!