Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Jag uppfattade det som omsorg , ser nu att jag skrev ”uppskattar din oro ” men menade omsorg 😊 Uppskattar rättare sagt att du utrycker din oro . Vad vore detta forum om ni /vi förutom den extremt stora värmen som finns här inte heller vore rättframma ? Det vet jag sen förut och hade jag känt mig helt övertygad , bestämt mig för att alkoholen ska finnas med i mitt liv ja då hade jag bara fasat ut härifrån och inte skrivit något fler inlägg . Sen får jag ta ansvar för hur jag hanterar mina känslor som också uppstår av det rättframma och era kommentarer och tankar på mina inlägg 😉 Självklart sved det till hos mig men det är ju för att du träffade min svaga punkt , mitt tvivel . För det är jag tacksam , jag suger åt mig precis alla ord här inne.

Tack ❤️

Kikar bara in och säger med emfas att min kanske rättframma ton var endast av omsorg. Precis som @hoh skriver har vi sett så många komma- lyckas- och sedan börja lite omärkligt dividera eller diskutera om det ena eller andra, som om det gick att förvilla det som det handlar om. Att dricka eller inte dricka. Då röstar jag för inte. 🥰

Snart dags att lägga denna nyktra dag till handlingarna, 11 dagar sedan återfallet och imorgon är det fredag. Känner ingen direkt oro inför helgen, imorgon kväll bilkörning så där är jag safe. På lördag utflykt under dagen och sedan planerar jag för en lugn kväll med familjen. Imorgon ska jag vara nykter, första delmålet är två veckor och det blir på söndag.

Hej Ängans,

Jag vet inte riktigt varför, men jag kände bara för att säga hej liksom.

Alkoholsug är helt normalt fast det känns bedrövligt att försöka lägga av med vanan om man har hållit på för länge med grejen liksom. Borde kanske inte ens ta mig friheten att skriva då jag inte har mycket att komma med som själv kämpar dagligen och stundvis titt som tätt mest hela tiden.

Det finns många knep att lura känslan man har till att dricka en stund. Inte vara hungrig i onödan, något sött i försynt mängd hjälper lite. Har till och med testat en matsked äppelcidervinäger i ett vanligt glas med kallt kranvatten och smuttat på en stund. Det var inte godis direkt, men det lindrade en stund hur otroligt det än kan låta. Var dock lite surt åt halsen så hällde i mig en slurk vatten efteråt.

Ett glas fick dock vara nog för något mer är kanske inte bra för magen, då det var rätt surt och knepigt att hälla i sig. Men har man druckit som en själv så är man inte så kräsen direkt. Tänk inte i veckor eller månader, försök att skingra dina tankar bort från alkoholtänk med att koncentrera dig på något du tycker är riktigt kul att pyssla med och varför inte dricka lite mer kolsyrat vanligt vatten än du vanligen kanske gör är ett tips.

Kämpa på!

Tack ni som har svarat ❤️

Jag har klarat två dagar nu och har bestämt att jag kommer klara minst en till (en dag i taget) och kommer uppdatera imorgon.

Hej mormor, jag är också rädd (min dag 3 är imorgon) men jag tänker istället för att åka hem tidigare och jobba hemma med ett (eller 19) glas vin resten av dagen ska jag hem tidigt och städa och tvätta (vilket jag brukar göra på torsdagar annars) laga mig en god pasta och kolla serier hela kvällen.

Jag är livrädd som du, men en dag i taget…i morgon är det bara 10 dagar kvar tills du når det första magiska 14 dagar målet!

Tänk vad sjukt kul det måste vara att vakna utan baksmälla och ångest på en lördagmorgon. Jag vet inte med dig men för mig är det något jag vill testa. Är det tråkigt som satan så kommer det fler helger vi kan sabba 😜

We can do it!

Hej Mormor2023,

Testa att köpa hem någon god söt dryck som du sällan köper i vanliga fall från matbutiken i stället.
Kan inte säga att jag är någon expert på nyttiga prylar, men jag har märkt att äppejuice och en kopp varm choklad lindrar alkohosug en aning. Dricker nu även gärna någon god söt yoghurt, fast man vet att även söta drycker väl inte direkt är hälsokost. Men det är ju bättre än att hälla i sig det gift som faktiskt alla alkoholhaltiga drycker innehåller. Har i en massa år druckit vin och öl samt det mesta dagligen i rent berusningssyfte och försöker nu att helt lägga av med detta då kroppen har fått nog och faktiskt mer eller mindre tvingar mig till det, så alla sätt som inte är direkt hälsovådliga är väl bra att testa tycker jag. Det är bra gjort att du vill försöka med en lite bättre konsumtion.
Tänk här sitter man plötsligt och ger tips, fast man bara är en nybörjare själv...

Ha en fin kväll!

@Himmelellerhelvette Tack för dina ord , värmen i de känns verkligen påtagligt ❤️

Jag är också glad och lättad över att Inte känna suget eller ge efter för alkohol trots att jag inte satt upp förbud . Som under kommande helg , eller en aktivitet nästa vecka där jag hade kunnat ”tillåta mig ” det där glaset . När jag verkligen känner efter så vill jag inte ha . Jag känner att det är en vinst och en framgång för mig och samtidigt känner jag såklart en oro över att mitt tillåtande tankesätt kan vara precis den ömma svaga punkten för att hamna där jag var förut . Men det är ju så det är , man kan ha flera tankar och känslor samtidigt . Jag ska också låta idén om att ta ytterligare ett delmål sjunka in 😊

Jag gjorde vid något tillfälle en liknelse med alkoholen och en våldsam relation , andra med mig har ju också gjort liknande jämförelser , och ser jag ur den metaforen idag några månader senare så tycker jag fortfarande att det stämmer . Rädslan för att hamna i klorna igen på alkoholen /utövaren är väldigt stark och påtaglig i början av ett ”bryt” - idag är jag inte skräckfylld men det betyder inte att jag känner oro /obehag och vaksamhet . Jag vill ALDRIG dansa den där dansen med alkoholen /våldsutövaren igen men vill /kan jag nån gång i en framtid vara ” i samma lokal och dansa ” men inte som att sitta ihop och inte nån relation utan som en ytlig bekant …. Det kanske jag aldrig kan ! Eller så kan jag det , för att mina erfarenheter lärt mig att vara enormt vaksam /beskyddande mot mig själv . Det är väl just så mina tankar snurrar , fram och tillbaka , fram och tillbaka .

Hursomhelst , jag gläder mig åt känslan att kommande två aktiviteter få känna känslan av lättnad av att slippa att dricka 😇

Tack snälla du 💕

Det är nu min dag 3 nykter. Torsdagar är dagen då jag handlar inför helgen, förmodligen har jag smygdruckit mer eller mindre hela veckan men oftast mindre och kanske bara några glas. Beroende på när jag lyckats börja. Nu är det torsdag, det är den stora dagen, dagen jag brukar handla all alkohol så att helgen liksom firas in, oftast redan ikväll. Jag är så himla rädd nu, inför ikväll och imorgon framförallt. Att jag inte kommer klara det utan störta iväg iallafall. Hjärnan spelade spratt med mig idag. Att " du har ju hållt upp nära på hela veckan, klart du kan ett litet glas på fredag" och att jag klarat att vara måttfull förut så det ska jag nog klara igen. Jag vet att jag inte klarar det. Inte nu, kanske om något år det vet jag inte. Men det kommer dra iväg. Det kommer bara rinna på igen. Vad gör man? Det känns så otroligt tomt. Meningslöst, som att jag inte kommer ha några lugna stunder. Grått! Första helgen, hur tar jag mig igenom den ?

@Varafrisk Engagera sig i kvinnojouren eller något låter givande. Tänk att få hjälpa andra, så bra man kan må i det.
Det låter som en bra idé att jobba lite mer intensivt i stegen, nu kan jag inte dom mer än allt jag lyssnat på genom poddar och böcker men det låter väldigt viktigt och givande.
Det är lätt att känna sig lite vresig nu i denna trista månad då behöver vi gaska upp oss med manikyr, kanske spa eller en helg på retreat, jag är väldigt sugen på något sånt.
Du har varit så upptagen med att oroa dig så nu kanske det känns lite tomt, fyll tomrummet med något givande❤️

@Delfinen80 Känner igen mig på pricken med det du skriver. Jag skrev också att jag tänker prova något glas när det är vid särskilda tillfällen för det var där jag var i min process då. Jag förbjöd mig inte utan hade en stark plan på ett glas framöver men jag ville vänta för jag var så nyfiken på hur mycket bättre jag kunde må än jag redan gjorde så jag tog ett nytt mål på tre månader till. Jag önskar av hela mitt hjärta att du kan ge dig själv den tiden, tre månader till.

När @torn skrev till mig på ett sätt jag då upplevde otrevligt med att jag är beroende och inte borde ta något glas blev jag så arg först men jag tror jag blev arg för att jag innerst inne på något plan misstänkte att han kan ha rätt. Idag är jag så oerhört, obeskrivligt tacksam över att han gjorde mig förbannad, haha.

Stanna kvar på forumet. Du är omtyckt och ingen dömer dig, vi gör inte så mot någon, vi vet hur det är och när man hängt med ett tag, jag i 15 månader, då har man förlorat många medlemmar men många gånger kommer dom tillbaka och då blir man så glad. Titta bara på @varafrisk eller @nydag. Skäms aldrig över vad du delar för tankar, skammen och skulden är beroendedelens kamrater, det är dina egna spöken. Vi finns här för dig och bryr oss om dig och önskar bara så innerligt att du ger dig mer tid men väljer du att testa en annan väg så finns vi lika glada i dig kvar här för dig❤️

Det här låter nog inte klokt egentligen, men jag kom just på att jag har ju sagt att jag aldrig har skrivit någon text eller komponerat någon musik så som berusad. Men nu slog det mig plötsligt att det är ju inte helt sant, då jag ju tekniskt eller medicinskt sett väl dagligen i stort sett nästan alltid de senaste 20 åren varit mer eller mindre i stort sett lätt påverkad eller lite salongsberusad dygnet runt. En lätt berusning har nog som oftast varit det normala tillståndet som jag inte tänkt på egentligen. Kanske därför att jag heller nästan aldrig har känt av någon rejäl baksmälla sen jag var ung.

Det slog mig just även att jag exempelvis flera gånger innan ett vanligt läkarbesök på grund av min sociala fobi faktiskt druckit en hel flaska portvin exempelvis natten före kanske ett läkarbesök inför en blodtryckskoll hos vårdcentralen och sån där standard. Till och med faktiskt en gång bytt till annan läkarmottagning när en läkare hade ställt lite närgångna och oförskämda frågor om mina alkoholvanor.

Har nog inte förens på de senaste åren riktigt sett alkohol som någon drog i en egentlig mening. Visst har jag vetat att det inte har varit hälsosamt och så, men sådant som man kan fixa till med lite socker och vanlig bakjäst om man vill, föll nog mest under avdelningen livsmedel i min värld. En lätt berusning har nog varit mitt ”normala” tillstånd allt som oftast kan jag tänka nu liksom.

Minns en gång för längesen när en optiker som bäst höll på med sin undersökning för att jag skulle få ny och rätt glasögonstyrka hade druckit några folköl innan besöket och satt där hos honom då han skrev ut styrkerecept på glas och sånt att då klockan närmade sig stängningsdags av systembolaget väl mest var nervös att han en sen fredagseftermiddag upplevdes vara långsam på att skriva sina aktuella uppgifter om glasens styrka, fokus och sånt i sin dator...

Jag var skitskraj för att jag inte skulle hinna in och köpa min kasse med öl och vinpavor till kvällen och kommande helg. Kom att tänka på det eftersom det i dagarna damp ned ett brev om kallelse till en ögonmottagning som vill göra en för mig sedan flera år återkommande ögonbottenundersökning på grund av min märkliga dimsyn jag har haft sedan år 2004. Den dag på våren tror jag det var då mitt blodtryck efter en festhelg hade rusat i taket så att jag inte kunde pissa som folk på två dygn, det var nog så här i tidens backspegel njursvikt som jag tillfälligt hade drabbats av.

Trots korrekt utprovade glas och det att jag med dessa kan läsa även rätt liten text och, så har det hela tiden legat på en slags diffus oskärpa som de ej har kunnat att korrigera på något sätt. På samma sätt har jag hela tiden haft ett stilla susande i skallen i en tjugo år. Har som jag berättat om här inte druckit en droppe alkohol på över en månad, men dessa nämnda fenomen är desamma.

Så det ska som nykter bli intressant att se vad ögonkliniken får för värden på ögontryck och så vid ett snart kommande besök där liksom. De på mottagningen var ju faktiskt för något år sedan lite fundersamma över vad jag led av för nåt slags märkligt fenomen, och om jag kanske kunde ha diabetes, vilket jag inte har enligt senaste blodprovstagningen i juli...

Men ett som är helt sant när det gäller alkoholkonsumtion och skrivande av text och även de två senaste låtarna på mitt musikprojekt Flarran Stuff som jag har berättat om. Det är att jag har knåpat ihop dessa liksom texter här så som spiknykter under min första aktuella alkoholfria månad på åratal. Så någon vin eller sprit behöver jag då inte alls för ett konstnärligt arbete om man så säger.

För när jag tänker efter lite närmare är det nog faktiskt bara i det närmaste helt nykter, max ett par folköl eller nåt motsvarande i procent för att komma i form för att börja göra exempelvis någon låt som har funkat genom åren vid komponering av musik, för annars har jag bara blivit slö och gjort nåt annat i stället. När jag har kollat på nätet så är det ju inte så konstigt egentligen, då maximalt positivt dopaminpåslag väl sker inom vad de medicinskt lärde väl kallar för två standarglas.

Ha en fin kväll!

@hgk Tack för inlägg!!! Jag själv är bara på dag 11 efter senaste bakslaget. Ja det gäller nog att slå in i huvudet allt negativt alkoholen för med sig. Upprepa för sig själv och verkligen få in det. Vi kämpar på💪

@Se klart Jag uppskattar din oro , och jag har inte heller släppt taget om den oron precis som jag skrev . Jag tror absolut att du kan ha en poäng i att det är en signal och att det jag behöver är att läka vidare och fortsätta utan alkoholen som störande moment . Jag uppskattar din omsorg och omtanke ❤️

Hej!

@Se klart,

Tänk vad fort känslor kan ändras. Hade tidigare idag för inte så värst längesen inte alls tänkt mig att skriva mer här på forumet på länge för bara ett par timmar sedan, då jag kände att jag började på att bli väldigt självcentrerad liksom. Tycke att jag började att lite för mycket vilja gotta mig i att bara skriva om en massa livserfarenheter som väl rätt få kanske hade någon nytta av förutom en själv.

Men sedan insåg jag snabbt att det är just det att prata av sig i realtid i verkliga världen eller att läsa och skriva i ett forum som detta vilket kan vara skillnaden mellan att klara av att vara nykter eller att korkat bara rusa iväg till bolaget för att omgående så snart som möjligt få korka upp en flaska.

Detta var den känsla jag i stunden alldeles nyss fick lust till att göra när jag inte omedelbart somnade till för att få en stunds vila som jag kände att jag så väl behövde. Men detta att inte kunna klara av att vara still ens en timme fast man stunden innan så starkt varit övertygad om att klara av vad som helst bara man trodde sig kunna bita ihop i tro på att vara någon slags mänsklig maskin som den inre människan inom sig liksom bara i tanke genom att trycka på någon osynlig knapp, kunde göra för att sedan bara lämna allt tidigare beroendetänk bakom sig.

Tänk så så tanklös man kan vara ibland. Men det är väl även det kanske ett kännetecken på den svaga karaktär som man som missbrukare tyvärr har lyckats att utveckla och ”förfina” genom åren. Ja, det att det här att det är så lätt att trilla dit igen för minsta lilla grej som går en emot om man inte hela tiden har något annat än alkohol och berusningen som sådan att tänka på.

Nyss sade det blipp, blipp, blipp här och och en liten figur vid väl namn Mario hoppade frenetiskt över små tunnor som en listig gorilla envetet släppte från en byggnadsställning i ett Game & Watch spel i orange färg från år 1982 som man fick i ett paket av föräldrarna en födelsedag för längesedan. Ja, alltså ett av de sista åren då man ännu gick på högstadiet. Tänk att man nu börjar att minnas även lite positiva grejer som man nästan helt hade glömt bort i alkoholdimmornas slöjor.

Har alltså kostat på mig lite positiv nostalgi genom att helt enkelt sätta i ett parknappcellsbatterier i ett gammalt Donkey Kong spel som inte använts på åratal. Det är ofta små grejer som kan göra rätt stor skillnad fast man kanske inte tänker på det. Man kan skingra negativa tankar på rätt många sätt.

Läste förresten någonstans på nätet att någon i nåt sammanhang hade skrivit kloka ord som att man ska göra mer av sådant som gör en glad. Mindes just hur glad man var en gång i tiden för småprylar som att spela enkla arkad tv-spel och sånt där en gång i tiden. Kommer nu inom kort senare att läsa lite mer kloka ord på olika ämnessidor här på forumet när suget efter en fylla gör sig alltför påmind. För detta är väl bra mycket bättre att ha som sitt nya tidsfördriv eller ”missbruk” om man så säger.

Har nu inte tid att fortsätta att skriva på det här inlägget för nu är känslan att jag faktiskt ska roa mig en stund med att spela lite mer Donkey Kong. Tänk, just nu har alkoholsuget blivit som bortblåst av liksom vinden eller nåt sånt. Som sagt, tänk vad fort känslor kan ändras. Loggar därför nu ut för en stund och kör igång med lite positiv nostalgi som nämnda game-watch spel betyder för mig.

Ha det gott!

Ja jag menade ingenting som går emot det du skriver i sitt svar, inte min mening, men kanske tänkte jag på hur jag själv ibland kunde skriva för att kanske söka medhåll i olika frågor. Så det kanske var en själv-projektion? Kan det heta så? Helt klart är det ingen som ser någon som svikare här. Men däremot upplever man ju att det är en risk att efter en tids nykterhet känna som du skriver: ”Min rädsla för att hamna tillbaka i drickande varje helg , vissa gånger måttligt andra gånger inte alls måttligt , den är fortfarande riktigt påtaglig!”
Det känns oroligt i mig, och en signal kring att låta kroppen och knoppen läka lite till. Men det är såklart bara du som bestämmer! Kram 🌸

@Se klart Jag tar till mig av vad du skriver och ska låta det sjunka in i mig. Jag ville inte i mitt inlägg vara ute med håven för att få varken tillåtelse eller förbud för något . Jag har heller inte synsättet av att jag förminskar vikten av några glas . Jag måste dock själv få komma fram till som du benämner begreppen av både alkoholist och återfall . På ett sätt är jag på en plats där jag tycker att jag ÄR fri från alkohol då jag uppriktigt tycker det är skönt att slippa . Jag ville med mitt inlägg bara ventilera mina tankar och känslor .
Kram

Det är inte farligt eller skadligt att skriva. Det är läkande? Det ökar förståelse för sig själv. Man bestämmer ju exakt hur mkt och hur ofta det känns rätt att hänga här men jag skulle tycka det vore fint att få höra mer om hur resan går? Den som börjat så bra. Din berättelse är viktig. Du är viktig.
När du firar ett år kan du ge ut dina inlägg som en bok. Heja dig!

@erivan Hej detta med att aldrig mer kunna unna sig har alltid varit mitt stora motivations problem med att bli nykter, har lyckats pausa drickandet 1 månad som bäst under dom senaste åren men oftast bara några dagar, men nu verkar min hjärna äntligen ha fattat vinken att det man unnar sig med A oftast slutar i ångest och misär och det är det inte värt, och det är viktigt åtminstone för mig för att hitta motivationen. Å detta med att vara tråkig och torr tackar man nog sig själv för på söndag morgon så det är väl bara som du tänker nu skall jag inte bry mig. Är själv bara på dag 3 nu men hoppas det skall fungera denna gång. Vi kämpa på

Hej @delfinen
Jag tycker det låter på ditt inlägg som att du planerar att ta ett återfall.
Många gör det- många gånger. Andra fortsätter med återfall tills de dör.
Jag tycker det också låter som om du har dåligt samvete gentemot Forumet. Ha inte det. Ingen här kommer att ge dig vare sig tillåtelse- eller förbud. Dessvärre är denna delen av resan något man måste göra själv. Ta beslut. Om och om igen.
Här finns oändligt mycket stöd för alla steg i processen, men just i delen Alkoholfri strävar vi efter just det och förminskar inte tankar om att ”ta några glas” då det för en nykter alkoholist kan vara livsfarligt.
Jag tycker du ska skippa de där glasen. Högst troligt är att du vet vad som händer om du dricker. Mindre troligt att du vet vad som händer om du INTE dricker. ”Några glas” är minst sagt en signal om att nu eller snart, så blir det rätt trist… Kram på dig!

@Himmelellerhelvette Hej! Jo jag vet att jag misslyckats ett flertal gånger och att jag måste få bort beroenderösten som säger att jag ska unna mig. Men det tar väl sin tid som du och andra kloka på forumet skrivit.Jag borde fatta bättre än att inte dricka, har problem med hjärtat, delvis pga alkohol.Jag har börjat inse att hälsan är viktigast och att även om det gått bra med hjälp av mediciner hittills så gör det inte det i all framtid. Och jag har också varit rädd för att bli betraktad som tråkig och torr om jag inte dricker, men nu ska jag inte bry mig. Har börjat läsa tänka klart och den verkar jättebra för förståelsen vad som pågår i hjärnan. Ha det gött kram❤️

@Delfinen80 Precis så, det viktigaste är att hitta din värderade riktning och följa din inre kompass. Då hittar du hem❤️

@vår2022 Du skriver så fint och varmt och det här med att flyga , ta ut en riktning för att sen ompröva och ta ut nya riktningar ; där sätter du fingret på något och vilken fin metafor för vad jag känner att jag befinner mig i just nu 🙏❤️ Tack snälla 💕 Jag tänker ofta på dina kloka ord om värderad riktning , det har jag tagit till mig av och finns med i mina ”flygturer ” ⛅️ Hur det än blir så är det något jag vill hålla fast vid .

Tack snälla du för din värme och klokskap 💕

Jag är inte samma människa...

Jag är inte samma människa som jag var för tio år sen, det var ord som min helnyktre och även lite personligt kristne far brukade säga då och då genom åren. Då han talade om att han inte var samma människa som han var i yngre år syftade han väl bland annat på hur han som mycket ung och nygift med min mor väl kanske hade betett sig lite väl överdrivet svartsjukt mot min alltid helnyktra och försynta mor som tyvärr i en ålder av endast lite drygt trettio år efter sin fars bortgång drabbades av psykos och sedan fick en livslång psykisk sjukdom som numera väl kallas för att vara bipolär.

För övrigt så avled morsan helt naturligt av kroppsliga ålderskrämpor i juni sommaren år 2012 precis dagen före sin 69:e födelsedag vilket faktiskt kändes en hel del om nu någon skulle undra. Farsan var psykiskt sett rätt stark och tog oerhört stor plats energimässigt och blev väl genom sin oro för hennes tillstånd tidigt kanske lite väl hård i tonen ibland och överdrivet kontrollerande.

Han kunde väl ofta vråla rakt ut i ren frustration över till synes minsta orsak vilket inte direkt passade mitt oftast lågmälda konstnärliga sinne där högljudda röster och kraftiga volymmässiga känsloutbrott aldrig fungerat då jag alltid varit rätt så känslig och behövt att mest få ha lugn och ro. Tror att jag mer eller mindre är helt uppvuxen under konstant stress. Det helvete med diverse ständiga orosmoment en del har haft i fylleristers hem hade jag nog på ett annat sätt i ett helnyktert hem.

Har själv som jag berättat tidigare en psykiatrisk problematik med dystymi i botten som jag kämpar med än i dag genom en mycket svag självbild med en inte så värst stor livsvilja och energi tyvärr. Det tog mig över trettio år att ta mig upp ur det rätt nedtryckta barn och ungdomsdomsstadie som jag skulle lämnat så snart jag blev myndig för att redan då kunnat skaffa mig ett eget liv och kunnat utvecklas på det sätt som jag nu steg för steg börjat göra så sakteliga med helt nyktra ögon.

Jag hade inte kraft och ork att frigöra mig från min fars domderande viljestyrka och min mors då så tydliga svaghet som fick henne att leva ett mycket tungt liv som jag sett vidden av mer uppenbart genom att ha läst hennes dagboksanteckningar från när hon var omkring fyrtio år, där hon så rakt och tydligt beskrev hennes mörka och rätt trista vardag där mycket mest handlade om att hon väl dagligen bad till Gud om att få slippa leva i den här världen och i stället då få komma till himmelriket som var hennes allra högsta önskan som kristen.

Morsan levde för Gud, Jesus och vår familj, liksom väl även jag, utan att ens förstå det hela då jag nog ständigt gjorde mitt allra bästa för att hålla ihop en knepig familjesituation. Det var många rader och tankar i dagboksform som min mor ägnade åt att be till Gud när det gällde vår familj och även då om ett andligt beskydd för mig. Detta väl intensivast då hon nog förstod att jag hade hamnat på en väg med alkohol som inte var bra. Hon var helt klart mycket uppgiven och ledsen över att jag så ofta var ute och slarvade sent om nätterna, vilket jag med åren har förstått liksom.

Men man kan som människa bara göra sitt bästa utifrån vad man känner till och förstår i nuläget. Har själv en enkel och kanske hemsnickrad liten kristen tro i grunden, där Gud är högst och att Jesus Kristus är vägvisaren för den som vill komma andligt helskinnad vägen fram. Det går ju inte att vrida klockan tillbaka utan allt man kan göra är att inte någonsin låta sig bli nedtrampad igen och falla till föga för ren idioti.

Som människa är det lätt att samla på sig mycket onödig barlast av tankar, missnöje och känslor som man inte har mycket nytta av om man använder sådant som förevändning för att kanske tycka synd om sig själv till den grad att man med ett missbruk i praktiken sakta kanske skvätt för skvätt tar livet av sig själv med kanske droger och starka drycker för att bedöva sig en liten stund för att därmed orka leva i en situation som man kanske inte alls trivs med.

Ibland kan dock en mindre och förhoppningsvis någorlunda kontrollerad berusning kanske vara befogad om det kanske står och väger mellan omedelbart självmord eller att ta till flaskan, men det är då en mycket fin linje som man då balanserar på är numera min fasta övertygelse. För man man vet då aldrig liksom hur det går så att säga. Men nu ska vi väl inte sitta och grotta ned oss i trista grejer liksom. För tänk att det ibland bara kanske tar några få veckor med egenhändig psykoterapi som helt spiknykter för att i stort sett nysta upp mycket av alla de trådar man haft inom sig som man som berusad aldrig någonsin har lyckats att få någon reda i.

För när jag nu med nyktra ögon har haft en månad på mig att analysera tankar och minnen och gå igenom min livshistoria från dåtid till nutid så ser jag att jag väl hade en del att bearbeta, men jag känner även tacksamhet till skaparen och hans tålamod med min dumhet och tusentals tidigare negativa självdestruktiva tankar. Många kan och vill inte tro på någon Gud och sånt där andligt och det är väl som världen ser ut inte så värst konstigt egentligen. Men det är då inte någon skapares fel att människor ofta beter sig väldigt, väldigt illa mot varandra. Det är en tanke som nu finns.

Jag tror på något sätt att skaparen där uppe liksom av nåd till sist har givit mig en ny och nykter chans till att nu starta om och försöka att göra lite mer rätt med livets saker och ting på något sätt. Vilket faktiskt är rätt så svårt att lyckas med helt av egen kraft om man som jag har varit fast i ett tänkande om att inget spelar någon roll, vilket faktiskt i denna tidiga morgonstund faktiskt känns helt fel då man nu har fått den lyxen att kunna ta sig tid och verkligen tänka till en del.

Passar här andligen på att tacka skaparen för att jag fick de föräldrar som jag fick, vilka jag saknar och respekterar högt. Jag lärde mig en hel del av dem och de var faktiskt trots allt riktigt hyggliga och bra människor fast jag väl rätt sällan efter tolvårsåldern väl ens gav dem en kram och sade att jag tyckte om dem. Något av det känslomässiga gick väl lite förlorat på något sätt efter vägen kan man tänka. Det här med närhet och tillit är nog något som jag får jobba på en del kan jag tro.

Minns även att farsan sade någon av hans sista dagar år 2018 då han efter en längre tids sjukdom innan han gick bort som 78-åring att han undrade om jag ens tyckte om honom över huvud taget.
Mitt svar till honom blev: – Jo men visst är det väl så, för annars så hade jag väl inte stannat kvar hemma hos dig och mor i alla dessa år.

För mig handlar det nu om att försöka att hålla fast vid den här känslan om att det är viktigt att vara nykter var dag och kämpa på för ett värdigt och vettigt liv. När jag tänker tillbaka på alla de gånger som jag i min ensamhet varit berusad, så är det inget som jag är stolt över. Men nu är det en ny dag och i var sekund och steg som jag tar som nykter så är det jag själv som styr över mina gärningar.

Tror att många kanske trots min lite udda livshistoria kan känna igen sig här och där. Har dock inte ork att vara någon förebild av något slag och skriva en massa ord dagligen som stöd till alla som kämpar mot ett skadligt beroende. Kommer nu inte längre dagligen att skriva här på forumet.

Men kommer kanske då och då att titta in här på den här tråden under mitt ämne ibland och skriva nåt ord om hur det går. Kampen mot beroendet och mitt psykiska mående är dock något som inte andligt får ta överhand så att jag fastnar i ett skrivberoende och blir så självcentrerad att jag blir en knepig typ vilket det nog finns risk att jag blir om jag skriver allt för mycket och ofta.

Till dig som just nu läser detta och känner att du har problem med alkohol eller andra skadliga beroenden så ska du veta att det är din kropps signaler om att det är dags att sluta att nyttja eller stanna kvar i ett beteende som du inom dig känner är något som du inte kan eller vill hålla på med. Mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt är ett ordspråk jag nu förstår innebörden av bättre. Det inre sinnets andliga frid är inget som alltid kommer gratis helt av sig självt, ibland får man jobba liksom...

Kan helt ärligt säga att den som släpper nedbrytande tankar och väljer bort alkohol och droger och kämpar på som nykter och rejäl har allt att vinna. För man växer hela tiden psykologiskt lite så där steg för steg som människa om man bara har kraften och uthålligheten att inte bara ge upp liksom. Ta ta hand om dig kompis och lär dig att älska livet och tänk på att alltid försöka att se ljust på framtiden för det är du värd.

Kämpa på!

@Delfinen80 Vad fint att du skriver om hur dina tankar går. Det är dina tankar och de får vara precis som de är för det är just dina tankar. Allt handlar om dig själv och det är det absolut viktigaste. De är sanna och ärliga. Jag tänker att allt är en process och den processen kan vara all over the place. Det viktigaste är att du själv landar i något som känns bra för dig. Man kan landa och ta ut en riktning, sedan kanske den inte känns bra, då behöver man flygga och landa igen för att hitta en ny riktning som känns bättre. Man måste våga prova sig fram tills det känns bekvämt. Självklart kan alkoholdjävulen ha ett finger med i spelet så det gäller att även ha denne med i beräkningarna, i landningarna. Vi vet ju vilken stark påverkan och inflytande som alkoholdjävulen har och det är från denne vi har tagit avstånd ifrån i detta forum när vi slutat dricka. Det är också helt klart att konturen på alkoholdjävulen blir suddigare ju längre tid vi är nyktra. Så det viktigaste är kanske att försöka reda ut, helt ärligt, om man kan lita på sig själv att man inte blir kidnappad av alkoholdjävulen när man dricker hans exilir. Jag vet att jag inte kan göra det eller jag vet att jag inte vill utsätta mig för den risken som det innebär. Men det beror kanske på att för mig innebär inte, aldrig mer, ett förbud, det har mer blivit en slags livsstil för mig. Att det inte ingår i min livssstil och att jag verkligen trivs med min livsstil. Vi är helt enkelt inte en bra kombo och därför vill jag inte på något sätt närma mig den destruktiv värld, som alkohol innebar för mig.

Det finns många vägar att att gå och det viktigaste är att man finner den vägen som man själv vill vandra i. Kanske måste man prova olika vägar för att veta vilken som känns bäst, annars vet man inte. Jag förstår att det kan kännas jobbigt att skriva här om det finns tankar om att dricka, men det är ändå till syvende och sist ditt liv det handlar om och det är du som är bossen i ditt liv. Du gör precis som du vill och du bestämmer hur du vill utforma det❤️