Senaste kommentarerna i forumet

@Varafrisk Grattis till 200 nyktra dagar! 🥳🥳🥳 Oavsett vad som händer och sker så jobbar du på svinbra - och nykterheten är den finaste gåva du kan ge dig själv! Med tiden kommer du att bli mer chill, mer förankrad i sinnesrobönen: ”Lära mig att skilja på vad jag inte kan påverka - och vad jag kan påverka”. (Fritt översatt, jag har bara hört den meningen flyktigt och den finns med mig dagligen.)

Kram 🐘

@Delfinen80 Ha, ha! Visst är det knäppt, man vill vara duktig även inför sin terapeut, inte ha några problem fast man tagit egen kontakt till att komma dit. Ett försvar man har för att dölja sin skam. Minns att jag flera gånger tänkt, hon måste tycka jag är knäpp! Jag känner ett par psykologer privat och de har minst lika mycket knäppheter som vi med sig i bagaget. Vi är alla bara människor och många gånger mer lika än vi tror, trots olika yrken, status mm. Det viktigaste är att försöka lära känna sig själv och få självkännedom. Det berikar livet, vidgar vyer och man blir med ödmjuk inför livet❤️

@@JoLi Alkoholberoende är bland annat att inte ha kontroll. Och jag tror det skulle vara bra för dig att ta tag i det innan något händer. Jag drack som du och vet att det är svårt för närstående att förstå HUR illa det är. Jag kunde också gå och stå och prata, men mindes ingenting. Då är man illa ute.
Undrar därför om du pratat med Alkohollinjen här? Du kan vara anonym. Och det finns också ett Alkoholprogram man kan följa. Där rekommenderas tre månaders alkoholfrihet till att börja med. Att läsa och skriva här som du gjort nu har hjälpt många. Om du använder din tråd som dagbok får du mycket stöd. Önskar dig all lycka till. Även om du inte klarat det tidigare så kan du klara det om du bara försöker igen.
Att bli fri från giftet är värt att kämpa för. ❤️🙏🏻❤️

@Surkärring Du jobbar på hårt! Du har i tidigare inlägg berättat om att du inte trivs i din relation. När man inte trivs med sitt liv är det inte så lätt att må bra. Man kan lägga locket på, men det blir svårt att ständigt hålla locket på plats och tätt så att inget sipprar ut. Det tar massor med energi och krafter. Ett sätt är då att dricka för att skita i locket en stund och slippa hålla emot. Men det funkar endast en kort stund och sedan mår man ännu värre än innan. Man måste hitta bautastenar för att hålla locket på plats samtidigt som man sitter med full kraft på locket.

Vad jag menar är att fokus kanske går på att försöka hålla dig från att dricka istället på att rikta fokus på det som inte fungerar i ditt liv. Jag tror att om du kan komma åt det som skaver och hantera det, så kommer det bli lättare att avstå från att dricka. Kanske riktar du fokus åt fel håll?

Sköt om dig!❤️

@vår2022 och du har ju helt rätt i att jag går (betalar dessutom 😅) i terapi för min egen skull ! Jag ska berätta för min egen skull, sen kan jag bjuda terapeuten på att räta ut ett frågetecken för hennes del också 😉

@Delfinen80 ❤️

@Eirene Tack snälla för din fina feedback, så glad jag blir av dina ord. Vill gärna undvika att gegga ner mig i självömkan och elände, så försöker hitta ljusglimtar och det komiska i det tragiska men ibland är det svårt så när någon uppskattar texterna värmer det verkligen <3

Visst är det ett elände ibland. Och hur svajande kan en människa vara i sina tankar kring att dricka, inte dricka, heja mig, nä vaffan vad hände nu, är det så illa, hur långt kan jag sjunka.. Det finns liksom inte någon rak linje någonstans alls.. Alla frågor som ständigt dyker upp kring hur allvarligt mitt problem EGENTLIGEN är liksom.. JAG är ju inte alkoholist, absolut inte, det är sånt andra har problem med. Jag har bara ett litet riskbruk. Med några fyllor för många. Lite mycket kräk ett par nätter, men vaddå, det är ju sånt som hör livet till. Inte bara under de år en pluggar på universitet, nädå utan även när man fyllt 30 och skaffat familj, även när man passerat 40 kanske med.. alla råkar väl dricka för mycket ibland, få minnesluckor och massiv ångest.. Eller?

@vår2022 Du inspirerar mig så mycket ska du veta 🙏❤️

@Delfinen80 Ja, öppna på locket i september! Så härligt att få vara sann och ärlig. Man är ju hos en terapeut för sin egen skull, ingen annans, framför allt inte för terapeutens skull😁.

Jag kände mig också otroligt stark och beslutsam trots att det var på skakiga ben i början. Så läskigt det nya, att inte dricka mer, hur skulle det gå! Men styrkan har bestått och blivit så otroligt mycket starkare på alla sätt och vis ju längre tid som jag varit nykter. Livet har vänt och är ett liv som jag vill leva nu, innehållsrikt och spännande. Och det som är innehållsrikt är att kunna njuta av det lilla och uppskatta det. Det lilla som bidrar till det stora och helheten❤️

@vår2022 Ja så förlösande att komma till insikten om att det är alkoholen som är det absoluta hindret och den djupaste källan till det dåliga måendet. Och så befriande , så är känslan idag i alla fall , att jag kommit fram till att jag helt måste avstå . Inte trixa som jag gjort framförallt det här senaste året , med en hel massa kompromisser om x antal glas eller så. Utan bara avstå , jag vill inte ha nåt med den där skiten att göra , alls .

När du beskriver din terapi och elefanten i rummet , oj vilken igenkänning och vilken aha-upplevelse jag fick nu. Jag hade mitt senaste samtal i juni och hade ju då inte landat i något beslut men min terapeut var fundersam kring olika känslo-lägen hos mig och min självkänsla, hon fick nog inte riktigt kläm på det eller vad jag säga. Då var jag nog dels inte klar över hur stor bov alkoholen var för mig men vågade som sagt var heller inte öppna upp det locket . Jag ska tillbaka i september och då ska jag berätta för henne ! Det ser jag fram emot 💪😀

Tack för dina betydelsefulla ord , jag blir varm och stärkt ❤️

(Tycker för övrigt att det är en häftig känsla att samtidigt som jag är svag och matt i min förkylning ändå känna mig så stark i mitt nya liv och beslut😅 💪❤️)

@Delfinen80 Vad fint att det betydde mycket för dig, ditt svar betyder mycket för mig❤️. Det är intressant att fundera på skam, men ibland kan det bli så skamligt att man inte vill tänka på det eller prata om det. Vad spännande med compassion inriktad terapi. Att kunna känna medkänsla med sig själv är så varmt och förlösande. Att man kan bekräfta sig själv och den man är. Jag lyssnade mycket på mindfulness/meditation om medkänsla med mig själv men även med andra och det häftiga var att jag i hela kroppen kände av det. Det var då jag även kunde försonas med mig själv och andra.

Jag började i terapi, denna gång, under tiden jag drack för mycket. Tänkte att terapin skulle lösa min ångest och min skam, sen skulle det bli bra. Att sluta dricka var inget jag ännu tagit tag i, kunde ju behöva ta ett glas efter terapin😂. Tror det var på mitt andra eller tredje besök jag berättade om mitt alkoholproblem. Jag hade då varit nykter en dag. Alkoholproblemet låg i vägen, som en elefant i rummet, i terapin. Jag satt där med skammen av det och ville inte berätta pga skam. Terapeuten hade känt att det var något som inte kommit fram och kunde inte riktigt få kontakt med mig, för jag var inte sann och ärlig. Det var en sådan befrielse att berätta om mitt beroende och efter det kunde vi nå varandra på ett helt annat sätt. Nu kunde vi börja terapin på ett ärligt och sant sätt. Det började hända saker inom mig efter att jag berättat. Min stora skam som lade sig som ett vått mörkt täcke över alla mina känslor.

Det jag kan uppleva som det allra största när jag slutat dricka är att jag är sann och ärlig, mot mig själv men även mot andra. Jag blir mer genuin och autentisk. Jag är mig själv och jag kan känna både stolthet och glädje över mig själv. Jag är bra och jag duger. Det är en sådan befrielse att sluta dricka och alkoholen har säkert försvårat mitt liv med minst 75% om inte mer. Det kan jag så tydligt se idag när alkoholen är borta ur mitt liv.

Krya på dig! Jag tycker att du är så reflekterande och du är sann mot dig själv. Det kommer att hela dig❤️

Det är andra gången nu som jag bestämmer mig för att vara alkoholfri. Jag hoppades att efter förra uppehållet hitta ett hållbart brukande men mitt problem är att det blir för mycket när jag väl dricker. Svårt att bara ta ett eller två glas utan det blir gärna 4-5 glas.
Min stora utmaning ligger i de andras förväntningar. Är jag bortbjuden eller själv har gäster behöver jag förklara mig. Blir jag tråkig? Har jag tråkigt? Vad dricker jag istället?
Många tankar nu.

@Himmelellerhelvette @Amanda L Jepp! Det verkar som att kontrollhelvetet går att bemästra 😊 Trodde inte det i går morse när jag vaknade. Känslan var att jag var fast, det finns ingen utväg. Sakta mindes jag, jag har varit här förut. Känslor ändras och de kan släppa ganska fort. Via den processen så släppte jag taget. Stämmer att man inte blir nån vidare rolig människa när man är i kontroll läget. Den kommentaren gick rätt in, för så har jag känt mig. Som en ganska hemsk människa att vara med. Men nånstans så har jag tagit de första stegen att förlåta mig själv för det. Jag kunde inte bättre även om jag då ville ❤️

Ha en fin dag 🤗❤️

@@JoLi tack för att du skrev❤️. Varje person som kommenterar att de läst vad jag skrivit och känner igen sig så mycket är väldigt betydelsefullt upplever jag 🙏 Vi är inte ensamma ! Ja detta med rollen som förälder , som mamma i vårt fall det har föranlett mycket av mina skam och ångestkänslor . Mitt senaste , och förhoppningsvis sista , alkoholintag som jag upplever som min botten var mycket kopplat till mina barn. Utifrån sett kanske inte någon direkt ”botten” men för mig blev det så. Jag gjorde val, enbart påverkad av alkohol , där jag prioriterade bort att skjutsa mitt vuxna barn morgonen efter så att jag kunde dricka mer på kvällen (kompenserade snabbt med att betala för taxi istället för skjuts 🙄) och annat senare på kvällen som påverkade både mina stora och yngre barn. Som sagt ; inte någon ”botten ” för många utomstående men personligt för mig så blev det så! För alla andra gånger genom åren där jag prioriterat alkoholen före mina barn, där jag blivit frånvarande för dem , där jag morgonen efter pga bakfylla ramlat och slagit mig (det är riktig ångest för mig att tänka på det tillfället ) och skrämt mitt yngsta barn allt det ihopsamlat gjorde att jag kände att det här går inte längre . Jag Vet att jag också genom åren som mamma varit en stor trygghet och funnits där för dem på många sätt men nu och framöver vill jag känna inifrån och ut att jag verkligen är det .

Jag vet inte vilket livsavgörande beslut du står inför och det kan säkerligen påverka . Jag kan se att det finns så många förklaringar till att jag tagit till alkohol , först och främst gener , därtill i mitt liv flera på nära håll dödsfall , trauman , stress , stor familj med många behov osv . Det jag landat i är att det tillsammans är som sagt en förklaring /en orsak och för att ha medkänsla för sig själv så är det nog viktigt att kunna se det. Men det viktigaste är att jag inte använder det som en Ursäkt för att döva mig med alkoholen. Jag försöker tänka tvärtom om ; för att vara extra snäll mot mig själv så väljer jag bort alkoholen . Jag har druckit tillräckligt många glas , det räcker nu.
Stor kram till dig ❤️

@vår2022 kloka ord!

@delfinen läst din tråd, känner igen mig så mycket. Jag är inte beroende så jag måste ha alkohol varje dag men om jag kommer över en viss gräns då dricker jag mer och mer. De senaste åren 4-5 så har jag inte gjort några riktiga dumheter utifrån sett håller mig på bena hyfsat stadigt, säger inget elakt gör inget jättedumt MEN jag känner att jag tappar kontrollen, jag minns aldrig att jag går och lägger mig ex. Jag är påverkad när jag har mina barn här och blir frånvarande.
Dricker inga kopiösa mängder, en flaska vin och ibland nåt glas bubbel

Ångesten över dessa saker äter upp mig inifrån.
Om jag dricker för mycket så känner jag mig tvungen att alltid höra av mig till dem som var där. Oftast hemma middagar med god mat och vin. Men tror det är det där med kontrollen... och att jag är en mamma. Känns alltid som om jag inte förtjänar dem när jag slösar tid på att ex dela en flaska vin med en kompis i köket.. mitt ena barn påpekade för snart 6 månader sen att du dricker ju alltid vin... sen dess har jag skött mig fram till för 2 v sen. Max 1-2 glas per kväll, vid nåt tillfälle 3-4. Max 1-2 dagar i veckan ofta noll. Men ångesten över alla kvällar jag har förstört, allt som kunde ha hänt de kvällar jag druckit. Tänk om något hänt barnen och jag inte märkt det osv , det snurrar konstant i hjärnan...
Fått ett tufft livsavgörande besked, vet inte om det var det som gjorde att jag tappade kontrollen för 2 v sen.. här hemma med några vänner helt lugnt men jag drack för många glas vin... gjorde väl egentligen inget dumt mer än att jag blev sladdrig och trött... pinsamt.
Har under sommaren tillåtit mig fler glas än under våren..

Ja men …igår pratade vi om tacksamhet på eftervården. Och mitt i allt som pågår är det ändå himla skönt att jag har varit nykter i 200 dagar idag💪🏻🙏🏻 Idag blir det jobbet…..

Kram 🐬🤗

@vår2022 Tack för att du delar med dig ❤️ det betydde mycket för mig att läsa ska du veta . Du formulerar det så fint också , om hur skammen och ångesten har släppt taget om dig och framför allt viken medkänsla för dig själv och ditt inre barn som istället klivit fram ❤️ Jag tror du sätter fingret på något viktigt , alkoholen har känts som en ”hjälp” - jag har ju tidigare inlägg skrivit om att en av fördelarna med att ha druckit har gjort mig skamlös … men det har ju varit precis tvärtom . Alkoholen har gjort att skammen envist har bitit sig fast . Jag har också gått en del i terapi , senast nu detta år . Faktiskt en compassion-inriktad terapi , alltså med fokus på medkänsla . Har också läst en hel del om compassion och tilltalas mycket av det . I terapin har jag dock inte vågat lyfta på det jag nånstans vetat ; hur stor alkoholens roll varit och att den varit mitt absolut största problem . Den nämndes av mig vid ett tillfälle , men med omskrivningen att jag inte tål så mycket efter min operation osv . Vet ärligt talat inte om jag i våras hade vågat heller vara så uppriktig som jag t ex varit i detta forum.

Trots att jag vaknat idag med en fullt utblommad förkylning och nog kommer pendla mellan säng och soffa idag så känner jag mig ändå stark ska ni veta 💪🙏❤️ Jag ska fortsätta med att avstå den här alkoholen , med det kommer skammen att sakta men säkert släppa taget och jag kan gå med rakare rygg . Jag är helt säker på det ! Idag är en ny dag och en förkylning viker inte ner mig (i alla fall inte mitt beslut om att avstå alkoholen 😉)
Tack alla ni fina för allt stöd och kloka tankar , det är så betydelsefullt ❤️

@Surkärring Starkt och härligt med sådan motståndskraft och det är också väldigt fint med din ärlighet och öppenhet kring hur svår denna kampen är! Du ska veta att jag uppskattar att läsa dina trådar och din självinsikt (och humor) är helt klart till stor inspiration till att jobba med mig själv. Också lärorikt (men smärtsamt) att förstå att resan kan vara så lång och kämpig. Njut idag över att din frontallob stod emot lockelsen! En dag når du ditt mål, med den kämparglöden och ärligheten finns inget annat.
🌻🌻🌻

Jag fixade det.
Har de senaste 2 dagarna gått igenom en förskräcklig massa som inneburit enormt starka tvivel på mig själv, sorg, oro, uppgivenhet, utmattning, rädsla, stress...you name it.
Men nu är det en ny dag och här står jag (nja, ligger kvar i sängen det är ju tidigt ännu) men jag höll emot. Ingen alkohol igår heller. Vet inte om jag i skrivande stund känner mig så väldans stärkt av erfarenheten då det ännu är tidig morgon och många av de jobbiga känslorna sitter kvar, men jag hölliaf emot den gamla tanken att trösta mig med alkohol.
En dag i taget.

@vår2022 härligt att du fått in ljuset i ditt liv igen. Vad glad jag blir för din skull. Nykterheten ger så många fördelar.❤️❤️

@Delfinen80 Något som var en stor bidragande orsak till att jag inte orkade mer och startade min nykterhetsresa var just min skuld och skam. Det kan tära så enormt. Skammen förvärrades oerhört mycket av alkoholdrickandet och skammen som alkoholen medförde bleknade liksom ångesten när jag blev nykter. För att komma åt min skam inom mig började jag i terapi, jag kunde inte riktigt komma åt och förstå den själv utan hjälp och någon att bolla med. Det var så förlösande att komma åt den, något som jag burit med mig sedan barnsben. Skammen hade mycket med självkänslan att göra, att inte duga, inte blivit sedd, inte sett till mina egna behov och vara tillags. Att få sätta ord på sina känslor, beskriva dem och uttrycka dem är befriande. Man sätter ord på innehållet i skammen och när man gör det mister den sin kraft och sitt grepp. Jag kunde möta mig själv och den lilla flickan inom mig, ta henne i hand och säga att jag är ok, det kommer att bli bra. Jag kunde återta min berättelse om mig själv, lösgöra mig från det jag inte ville ha kvar längre. Skapa mig det liv jag ville leva och på mitt sätt. Nykterheten var en förutsättning för att kunna får en äkta och djup kontakt med mig själv. Alkoholen var en sabotör och fördunklade mitt sinne. Jag blev även fri från denna destruktiva och ångestladdad kraft, den tillförde inget för mitt psykiska mående, den drog ned mig i mörkret. Så nykterhetsprocessen är en process på många livsplan och den helade mig. Jag har fått medkänsla och försonats med mig själv och även med andra. Min skam som plågade mig gör inte det längre, när den kom upp på ytan försvann den. Alkoholen ville att jag skulle lägga locket på, men nykterheten ville att jag skulle släppa in ljuset i mitt liv igen❤️

Jag kämpar på ...

Mot allt som inte är bra för mig.

xxx

@Amanda L det hoppade till av glädje och lättnad nu när jag läste dina rader , så fint att få läsa 🙏❤️

@Amanda L Tack käresta du🙏🏻❤️