Senaste kommentarerna i forumet

Och tack för grattis ❤️

@Ny dag Precis så ville jag att du skulle känna! Jävlaranamma! Bevisa för dig själv att du kan både sluta och förbli nykter ❤️ Allt det som är bra i ditt liv blir bara bättre ❤️

Påminner dig igen om Annie Graces framgångsrecept:
1) Tro på att du klarar av det.
2) Fokusera på alla fördelar med nykterheten.
3) Identifiera dig som en person som lever nyktert.

Kram 🐘

@Andrahalvlek 🙏❤️ för att du bryr dig! Jag vill annorlunda, jag är färdig med detta. Jag beundrar verkligen dig och ditt fantastiska pannben. Grattis till viktnedgång och nya kläder btw. Du går verkligen från klarhet till klarhet med allt du företar dig. Dina ord kring din pappa var inte smickrande och jag förstår vilket trauma det måste varit för dig. Vill inte tro att jag är så illa däran än men sjukdomen är ju progressiv så visst känns det att läsa. Jag kan också komma dit. Men det ska jag fasiken inte. Och att läsa det känns också som ett ”nu jäklarannama”. Detta var sista återfallet. Jag har så mycket annat värdefullt i mitt liv som pågår just nu att jag inte vill riskera ännu ett bakslag. Mest för att jag inte orkar med mig själv och mitt jäkla dubbelliv vilket skapar dissonans inuti mig. Tack för din långa utläggning, den bet lite men på rätt ställe. Önskar dig en fortsatt fin lördag! ❤️

@Flarran Go kväll! Jag vet att du inte gillar att som du säger, slösa energi på att planlös promenerande, men man får ju också energi av att röra sig. Hela kroppen och knoppen mår bra av det. Att starta en ny vana är lite jobbigt i början, men precis som med att sluta dricka så går det lättare och lättare. För att det inte ska bli planlöst kan man bestämma att man ska gå en viss rutt på någon km. Att man går en ”må-bra runda” varje dag med start från sin dörr antal längd man bestämt och som avslutas vid dörren. Därefter kan man vila och ta något gott att äta. Det är som medicin mot psykiskt dåligt mående, men naturlig sådan. Typ rörelse på recept, eller vad det heter, som läkare kan ordinera. Folk brukar fråga mig hur jag orkar hålla på och springa mina rundor, då svarar jag att det är att just för att orka som jag springer, det ger mig energi till att orka med jobbet och livet och mina rundor. Det har blivit en god och livsnödvändig vana för mig.

Ha en fin kväll kompis❤️

@Ny dag Älskade vän ❤️ Det är bara du som kan göra jobbet. Och du måste ha tillit till din egen förmåga. Tyvärr har jag upplevt upprepade återfall i mitt barndomshem, och till slut var det ingen som trodde att min pappa kunde förbli nykter ett längre tag. Vi blev luttrade och uppgivna. Allra mest han tyvärr.

Det är det som är så vanskligt med återfall, att man till slut tappar tron på den egna förmågan. Just därför måste du bevisa för dig själv att du visst kan sluta dricka, och förbli nykter. För alternativet är så himla mycket värre. Det är en progressiv sjukdom, och du vill inte uppleva den resterande resan på misärens väg.

Det var just det som fick mig att sluta dricka. Till slut fejsade jag sanningen, att jag traskade i min pappas fotspår. Och hans sista 20 år i missbrukets våld vill jag inte att min värsta ovän ska uppleva. Total förnedring 24/7. Konflikter och misär, och alla dessa lögner.

En gång skulle jag ta bilnycklarna ifrån honom, för att hindra honom att köra. Han blånekade, han hade inga bilnycklar. Till slut såg jag att han hade slängt dem på golvet under soffbordet, i en vinkel jag inte skulle se när jag stod upp. Och han ryckte bara på axlarna när jag plockade upp bilnycklarna från golvet.

Lögnen såg ut att inte bekomma honom, men inombords vet jag att han grät. För hur han hade blivit. Ett stort skämt, en så kallad pappa som bara blev osams med sin tonåriga dotter så fort de vistades i samma rum i mer än 15 min. Ett halvår innan han dog, med söndertrasad lever, sa han till mig i telefon att han hade minsann inga problem med alkoholen. Det var sista gången vi pratade, och han ljög för mig.

Lång utläggning, men återfall är verkligen inte bra. Just för att man tappar tron på sin egen förmåga. Och det är bara du som kan bevisa för dig själv att du vill annorlunda.

Kram 🐘

Hejsan! @Denlillamänniskan, har funderat lite på din reflektion kring sånt som var fokus ska ligga på för något. Tidsrymden tre månader drygt som helt alkoholfri. Vilket jag uppnått nyligen som bland annat medlem på detta eminenta forum. Det är egentligen inte en så värst lång tid i sammanhanget när man betänker att det var någon gång i början av 1980-talet som jag sist kunde skryta med en tremånaders period utan någon form av alkohol i kroppen.

Det är mycket nytt att stegvis förändra i tänkande och görande. Tror inte att det är en bra ide' att gå för fort fram för min del. Jag lyssnar nu på min kropps signaler och känner mig inte redo för att försöka att förändra allting i ett flygande fläng liksom. Det finns dock en del planer som jag har framöver när jag känner mig lite mer mentalt redo. Det jag tänker mest på är väl affärstekniskt att styra upp en hel del grejer som fått stå tillbaka en hel del.

Där bland annat mitt musikskapande har prioriterats långt ned när drickandet stått i fokus tidigare. Har väl att arbeta med sånt inom det området när jag får ork till det liksom. Känner mig nu inte manad att bara kuta omkring och kanske slösa energi på sånt som ett planlöst promenerande eller kallprat med okänt folk utomhus. Men ett mer socialiserande utanför dörren kommer väl också med tiden kan jag tänka mig när jag är lite mer varm i de nyktra kläderna så att säga.

Om jag är nöjd med vad jag har uppnått handlar väl om hur man ser på saker och ting. Det att jag har lyckats att vara nykter så här pass länge, det är jag då faktiskt rätt nöjd med. Men det finns en hel del omstrukturering som jag väl borde göra inom flera områden för att komma framåt och nå en del mål som jag har funderat smått på genom åren. Men som sagt nykterheten först. Sedan får jag ta andra saker stegvis. Den personliga utvecklingen finns det väl hos de flesta en hel del att arbeta på om alkohol varit centralt dagligen i så många år som det varit hos mig kan jag tänka.

Ha det gott!

@vår2022 Svårt att rikta fokus framåt idag, vet nog med mig själv att jag kommer klara vara utan a ett bra tag nu. Andas in och försöker flytta fokus från ångest. Jag vet ju att jag en dag kommer bli nykter på riktigt för jag ger mig inte. Jag vet bara inte när, därav tvivel om kapitulation. En lördagskväll med familjen, vi har tagit en afri drink (tonic) med massor av is och ätit lite charkuterier mm. Spelat spel. Just så som jag vill ha det o saknar inte a ett dugg. Så varför flyr jag undan mig själv och tar återfall i min ensamhet, skyller på migrän och håller mig undan familjen så de inte ska märka. Så hemskt är det. Läkarbesöket igår handlade mycket om mitt beteende och jag beskrev det absurda i det hela. För det är det! Snacka om dubbelliv. Ja, jag fortsätter skriva av mig min ångest för jag måste ha denna fruktansvärda känsla nedskriven så att jag verkligen kan g tillbaka i känslan nästa gång adjävulen gör sig hörd. Nu är det fasiken nog med att må dåligt. ❤️❤️❤️
@Denlillamänniskan Hmm, det är med att kapitulera. För mig är det att faktiskt stå emot en gång för alla, att faktiskt inte vilja dricka och att de kommer inifrån och ut på riktigt. Jag tar hand om mig själv idag, har inga måsten mer än att bara vara och mysa med familjen. Och de kan jag göra bäst när jag är nykter. Jag har absolut inget sug här och nu. Därför vill jag bevara denna fruktansvärda känsla för alltid och låta den bli min ena film. I den andra filmen vill jag visualisera mitt framtida liv. Inget kan göras ogjort men framtiden är ännu ett oskrivet blad där jag ska ta befälet. Jag har haft nog med delomgångar 😥. ❤️🙏 för din stöttning. Kram
@Smillans 🙏❤️ kramen värmer

@Flarran Hej! Du ger en god lägesbeskrivning. Jag har aldrig besvärats av ditt "gnäll". Du har gjort en stor förändring i din livsföring genom nykterhetsarbetet. För dig är det nog dags att förflytta ditt fokus från att avhålla dig från något till att GÖRA något. Du sitter i princip instängd i din lägenhet dygnet om. Värjer dig för varje förändring av det tillståndet. Hur länge tänkte du undvika att leva bara för att det känns ovant och otäckt? Har då något önskemål om ett annat liv?
Om du tycker att du uppnått det du ville och är nöjd så, kan du bara bortse från vad jag skrivit. Det var mest en reflektion.

Tänk man bara gnäller och gnyr var tanken som poppade upp som från ingenstans efter att jag hade ätit lite flingor och filmjölk på eftermiddagen för nån timme sen. Jag bara skriver en massa deppiga prylar som inte är upplyftande för nån på forumet tänkte jag och skämdes lite smått. Men har känt mig extra nedstämd ett par dar, vet inte riktigt varför. Men så kan det ju vara ibland. Fick till och med nästan tankar på att helt ge upp nykterheten ett par timmar innan bolaget stängde. Skulle väl egentligen varit till apoteket, men vågade mig inte utanför dörren då jag inte ville utmana ödet och råka gå som i trans in på bolaget och handla starköl, portvin och Jäger. Jag är ju faktiskt nu rätt så stolt och även tacksam över mina tre månader som nykter och ville inte ned i alkoholträsket igen. Det var faktiskt rätt panikartat en stund. Men det gick vägen ska jag säga, men inte kan man då blåsa faran över än utan jag måste verkligen fokusera på nykterheten som jag vill hålla fast vid. Sitter nu och dricker lite alkoholfri äppelcider och har läst att det ser ut som att det är fler än jag som har haft en brottningskamp med alkoholdjävulen idag.
Ha en fin kväll mina vänner!

@Ny dag Jag läser din text och känner med dig. Det du beskriver låter enormt jobbigt och jag förstår att du känner dig förtvivlad. Att trots så stora ansträngningar ändå inte komma loss från något som drar så hårt i dig, som du helst bara vill lämna därhän. Tvivel och kamp som du försökt lugna genom vistelse i skogen. Sömnen som inte ger återhämtning. Om du kan; Krama någon som du älskar och ge dig själv respit. Godis och film, musik, varm dusch eller något annat som ger dig lite andrum och tröst. Jag tror inte att det bara är att kapitulera en gång för alla, så simpla är inte vi människor. Det kommer kanske i flera delomgångar för somliga.

@Ny dag Jag känner så mycket med dig och önskar jag kunde skriva nåt som lindrar❤️
Försöker skicka styrka via universum.
Stor varm kram till dig.

@Ny dag Du skriver om ångest och panik över att du kanske inte kapitulerat. Tänker att de tankarna kan skapa ännu mer ångest och panik. Att du riktar fokus på detta i dina tankar som skapar panikkänslor. Om du skulle kunna försöka rikta fokus på positiva saker, att tex nu är du nykter igen på dag 3 och denna gång kommer det att gå. Att du kommer att klara det. Det påverkar dina känslor positivt. Tänker att kapitulera handlar om att inte kämpa emot, vilket det kan bli om det finns en rädsla i att inte klara av att kapitulera. Tänker på tex en idrottskvinna som är överladdad inför en tävling, pressen tar över för det liksom blir en kamp som ställer till det i hjärna, i tankarna och känslorna. Att det blir blandat med rädsla för att inte lyckas. Att kapitulera tänker jag handlar om att inte kämpa emot sina tankar, men att flytta fokus på sina tankar, för att ge utrymme till att andas och släppa garden, de knutna nävarna som är höjda och spända, som är redo i fall det skulle bli en fight eller kamp.

Så försök vila i dig själv och tro på dig själv att det kommer att gå bra❤️

Min första nyktra dag som jag hoppas också blir min sista första nyktra dag är den 25 januari. Summa hittills i år än övervägande nyktra dagar även om jag haft två återfall. Jag vill banka in känslan jag har i kroppen nu för alltid för så här vill jag inte känna det. Fysiskt känner jag mig stark och faktiskt i bättre form än på länge men det mentala är katastrof. Så förtvivlad och rädd. Ni är många som vittnar om hur bra livet blir utan och jag tror på er till 100 procent. Jag har bara så svårt att stå emot ”rösten” som intalar mig att en sista gång kan du unna dig att släppa alla tankar för en stund. Det är som om jag faktiskt tror på det själv… vet att det är beroendet som talar och jag vill bara kunna skrika håll käft och verkligen mena det inifrån och ut. Jag måste få kraft att stå emot! Jag vill aldrig må så här igen, har ätit en atarax för min ångest men den hjälper inte och starkare tabletter äter jag inte, jag menar jag behöver inte ett beroende till. Alkoholen är min största fiende och jag mår ju så bra förhållandevis utan även om jag har svårt ångest, ork och att mina tankar ångar på. Vissa nätter har jag dessutom väldigt svårt att sova. Osammanhängande text men jag måste få ner denna ångest på pränt i förebyggande syfte.

Lördag eftermiddag, har tillbringat dagen mestadels utomhus, ångesten river i kroppen men jag har iaf varit ute i naturen och avverkat många steg. Nu är det NOG för min del. Skriver mycket i min tråd idag för jag vill kunna gå tillbaka till just denna dag och läsa hur överjävligt jag mår. Dag tre med ångest och panik över att jag kanske inte kapitulerat, kommer jag behöva kämpa med vita knogar resten av mitt liv trots att alkoholen inte tillför utan bara förgör. Tänk om detta kan vara sista gången jag mår så här, det måste verkligen bli det för jag orkar inte ha det så här. Jag lever ett dubbelliv och bara det skaver. Och genom alkoholen blir mitt liv ohanterligt, utan alkoholen blir det iaf hanterligt. Tror mycket på återfallsprevention och hoppas verkligen att jag får stöd i det. Jag lider verkligen idag och för varje återfall blir ångesten tusen gånger värre än förra gången. Besvikelsen över mig själv är monumental. Hur kan jag göra så mot min familj och mig själv? Jag älskar min familj över allt annat och kunde haft ett fantastiskt liv om det inte vore för den jäkla alkoholen som ibland tar över min hjärna fullständigt. Pust, blir upprörd på mig själv bara av att skriva det här. Nu måste det vara nog! Nu måste det till en bestående förändring en gång för alla. Jag ska aldrig utsätta mig själv för detta mer. Kram till er som kämpar och jag behöver allt stöd jag kan få just nu🥰

@ISE Skriv en rad oavsett hur det går. Tänker på dig och jag upplever att du har det lika svårt som jag… Är på dag 3 och mår pyton med ångesten över att ja gå än en gång tog ett återfall. Vi kan hjälpas åt🥰, någon på forumet skrev om att växeldra varandra…

@Denlillamänniskan Så är det. Som nykter är konfronteras man med sin emotionella verklighet.

@Elleme Hoppas dagen idag var bättre än igår. Det är aldrig värt att dricka och du har nu tre veckor i ryggen. Tar gärna sällskap här, jag har också ångestproblemstik och mår olika från dag till dag vilket är så jobbigt men vi klarar det här….🥰

Hej! @Andrahalvlek, Det var kul att du tittade in. Nog är det precis som du säger viktigt hur man tänker, tillåter sig att känna och agerar. Försöker att tänka så positivt det går. Har ofta bara tänkt negativt och ofta bara tänkt att ge upp men traskar på ändå eftersom... Ja, vad ska man säga - kanske på grund av en naiv förhoppning om att det nån gång kanske kommer lite bättre och ljusare tider. Känner väl även andligt inom mig att det vore en skam inte minst mot skaparen att bara ge upp. Dessutom, kunde mina helnyktra föräldrar kämpa sig genom sin svåra tillvaro utan att ge upp så borde det väl inte vara en helt omöjlig uppgift för mig heller liksom.

Som helt nykter sen tre månader tillbaka kan jag väl säga att jag nu i stort sett är tillbaka i det psykologiska grundtillstånd som jag hade innan alkohol blev vardag. I grunden är jag rätt orkeslös, har lågintensiv nedstämdhet, svårt att fokusera och hålla intresset uppe längre tag på sånt som jag inte till hundra procent brinner för. Orkar inte längre stunder fokusera mig rent socialt. Får ofta jobbig panikångest utan tillsynes anledning i diverse situationer. Drabbas då tack och lov som mor min inte av sånt som psykoser som jag har sett på nära håll vad det är för något.

Kan om jag så känner mig tvungen av någon anledning, bita ihop och ta mig igenom det mesta även om det är svårt. Blir ibland extremt mörk med inre självdestruktiva tankar, men kan nyktert ta mig igenom det mesta på en ren envishet. Medicinskt sett har läkare har talat om att jag väl har flera sorts psykiatriska deldiagnoser och ses som färdigbehandlad då de inte haft något att erbjuda mig som fungerat utan diverse knepiga biverkningar. Ser inte mycket mening med tillvaron, men har lärt mig att med åren sätta mig över det mesta liksom.

Har bland annat till sjukvården sagt att så länge kroppen fysiskt fungerar skapligt acceptabelt så får det väl gå en dag i taget som vanligt. Ska ju inte klaga då det ju kunde vara värre - se där, hittade just en liten ljuspunkt. Hur som helst kämpar jag nyktert vidare. Kanske blir det förhoppningsvis även lite bättre psykiskt sett nu när vi går mot vår och sommar. Men då blir det väl nya utmaningar att kämpa med, tvivlade ju på nykterhet inför jultiden så klarar nog kanske även av sommartiden. Hur som helst, tycker att du kämpar på bra med dina grejer kompis.

Ha en fin dag!

@Smillans Har skummat din tråd och vilken resa du gjort! Ett drygt halvår nykter är strongt! Om du skulle komma på andra tankar så läs i min tråd…. Den kanske avskräcker. Vad fint att du fått en bra kontakt via Mindler. Jag känner som du att jag har en hjärna som aldrig tystnar, jag oroar mig ständigt för allt. Tycker verkligen att din grubbeltid är värd att prova, säkerligen svårt men övning kanske ger färdighet… Grattis ❤️ till alla dina nyktra dagar! Strongt 🥰

@Varafrisk Tror att jag liksom du kan allt, läst allt, förstår allt osv. Jag har heller inte slått i botten om man tänker att jag har familj, jobb, körkort, bil etc… men mentalt har jag kraschat fullständigt. Klarar perioder utan a för att sedan gå ned i botten igen. Din resa påminner ändå om min då vi länge kämpat. Du har dock kommit ”dit” och en stor eloge och grattis till dig. Du har visat det typ omöjliga möjligt. Känns inte som om du är nykter på vita knogar utan bara för att du vill och mår bäst genom att vara nykter.
@vår2022 @Himmelellerhelvette Jag börjar nog förstå innebörden av att kapitulera. Har nog skrivit det förut men fasiken vad hemsk min framtid kommer bli annars. Nu får det helt enkelt vara nog. Fortsätt gärna skriva i min tråd när jag nu behöver det som mest. Jag ska bli nykter och jag läser allt vad ni skriver noga för jag vet att ni bara vill väl så skriv vad ni tycker!!! ❤️

@Varafrisk @vår2022 @Himmelellerhelvette Tack 🙏 för ni fortsätter tro på min förmåga att verkligen vilja bryta detta liv för ett nyktert liv. Intalar mig själv att denna gång verkligen är den sista. Vad bra ni berättar om hur ni typ kapitulerade. Vad tusan mitt liv kommer bli ohanterligt om jag inte nu kapitulerar för jag mår ju så dåligt efteråt. Så har det inte varit tidigare… är detta kanske dissonansen med mitt undermedvetna. Hursomhelst jag är maktlös inför alkoholen och därför ska jag inte dricka den. Dag 3 och imorgon blir det dag fyra. Har ingen a hemma och ska inte handla något heller. Ångest och ånger präglar denna dag. Oj vad jag längtar till att jag mår bättre igen. Tack för ni skriver till mig och berättar. Det hjälper mer än ni anar. Stor Kram 🥰 till er!

Bästa fina @Ny dag Som du kämpar! För man kämpar före man blir nykter inte efteråt som många tror som inte är beroende. Skillnaden mellan dig och mig när jag var i den fasen där du befinner dig är att jag drack hela tiden förutom söndagar. Det hände att jag även drack på söndagar fast öl 3,5 alltså hur uppblåst och mätt blev jag inte pga att jag var tvungen att dricka ganska många. Jag hade 58 dagar när jag tog antabusen men under väldigt många år drack jag varje dag. Ny dag du lyckas ju med väldigt många nyktra dagar innan du tar ett återfall eller det går lite upp och ner? Det är svårt att beskriva känslan när jag gav upp. För mig handlade det inte om att läsa massa böcker, klippa bankkortet som kuratorn sa, be mannen säga något till mig, ta en promenad…det handlade inte om att göra något istället för att dricka…dessa råd var helt ofunktionella…gjorde ingen nytta alls. Jag drack ju tom när jag berättat på jobbet, börjat på motivationsgruppen….Jag var så motiverad att börja behandlingen…men sluta dricka? Jag ljög för socialsekreteraren när hon messade mig och frågade om jag hade brutit m alkohol och jag svarade ja. När jag kom till systembolaget fem i sju sista dagen som jag drack då kvinnan som jag känner sa ”det var i grevens tid” och jag sa att jag måste nog lägga in mig den ångesten som jag kände då hade jag nog aldrig känt tidigare. Efter det ruset….det var nog då jag kapitulerade. Det fanns ingen återvändo…för mig var det över…om jag fortsatte så kände jag att jag kommer bli inlagd…å kampen var helt över efter turerna i rondellerna som jag berättat om.
Det första steget inom AA låter enligt följande ”Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv blivit ohanterliga”.
Jag är inte kristen och köper inte allt som AA står för eller rättare sagt allt passar inte in på mig. Jag levde ju ett dubbelliv. Jag slog inte ända ner i botten för jag hade/har familj, jobb, körkortet kvar. När jag tänker på känslan när jag tog antabus och känslan när jag hade börjat behandlingen är två skilda känslorna. När jag började behandlingen var jag ”där” jag var framme🙏🏻

Ny dag du kommer komma dit…jag är helt övertygad om att ditt ”där” kommer att komma. Fortsätt att skriv och ta inte första glaset.

Önskar dig en jättefin lördag☀️Kram❤️

@Flarran Tänk på treenigheten tanke-känsla-göra. Det vi tänker påverkar hur vi känner och vad vi gör. På samma sätt kan det vi gör påverka hur vi tänker och sen känner. Om inte depressionen är förlamande, vilket jag vet att den kan bli, så kan det funka att göra bra saker - och på sikt påverkas våra tankar och känslor positivt.

Sen är det olika från person till person vad som är bra saker. När jag vid min senaste depression (vinter- vår-sommar 2022) fick en antidepp som fick mig att räta på ryggen och höja blicken, efter flera månaders totalt mörker, så började jag aktivt göra bra saker.

För mig var de bra sakerna att boka in träffar varje vecka med vänner och anhöriga, för jag var helt svältfödd på att umgås. Jag får energi av gött snack. Jag började också planera inköp och tillaga matlådor. Jag såg till att ta en promenad direkt efter frukost, efter lunch och efter middag. Väldigt korta promenader i början, efterhand längre och längre. Ofta ut i naturen, den ger mig energi. Havet, skogen 🥰

Så genom att göra bra saker förändrades mina tankar och känslor, och ihop med antidepp lyckades jag ta mig ur depressionen och efter några månader tillbaka till arbetet. Jag har sen tonåren varit deprimerad fler gånger än jag kan räkna. Det är ett vidrigt tillstånd. Varje gång jag slutat med antidepp de senaste 20 åren blir jag deprimerad inom tre månader. Nu tänker jag inte sluta ta antidepp, jag behöver det som ett gips på ett brutet ben. Gipset behövs för att jag överhuvudtaget ska kunna ta mig ut.

Jag vet att du är anti mediciner. Men nu när du har varit nykter i tre månader så tycker jag att du ska göra ett nytt försök. Den jag tar heter Duloxetine och gav mig inga biverkningar, jämfört med andra som gav mig en massa biverkningar. Ta ett snack med din läkare. Som nykter har du helt andra grundförutsättningar.

Kram 🐘

@Smillans Men vad bra! Att få bolla alla sina tankar och känslor med en terapeut tycker jag själv är lyx😁. Att helt få fokusera på sig själv och prata om sig själv. Få vara helt öppen, sann och transparent. Som att få bli ompysslad i skönhetsbehandlingar eller hos frissan. Att lägga tid på sig själv och unna sig det, fast med samtal. Vad spännande att du ska få möta dig själv under 10 veckors tid.

Här skiner också solen, ska strax iväg på en löptur med hundarna. Nu är det perfekt skare som håller. Ha en fin lördag🌞❤️

Nykterhetens lovsång borde man väl som alkoholfri sjunga varje morgon. Men om man nu inte är mycket till sångare, och väl kanske inte heller är mycket gladare än vad man var innan den dag man för några månader tillbaka i tiden logiskt bestämde sig för att bli alkoholfri. Hur gör man då som helt oberoende på alla sätt med kanske en lite sviktande motivation att gå vidare nyktert i livet. Detta speciellt om man kanske lider av energibrist och dystert sinne som är del av ens egen personlighet liksom. Måste man varje morgon då tvinga sig själv till att ta en nyttig rask promenad, lyfta tunga vikter eller springa så fort och mycket man kan klara av för att slippa tänka så mycket som det är lätt att göra. Nej, nu får det vara nog med ostrukturerade känslans tänkande. Spelade just upp sista delen av den inre filmen om det negativa i drickandet som man minns. Nu dags för frukost och ett fullt fokus på nykterheten.
Har just dragit upp persiennerna här i köket och skålar för denna lite grådisiga lördag i varm mjölkchoklad och tuggar i mig ännu en bit av en limpsmörgås.
Ha det gott!