Senaste kommentarerna i forumet

Jag kom faktiskt utanför dörren idag, men inte som tänkt klockan 12:00 precis. Fick verkligen ligga på mig själv för att liksom knuffa iväg mig på nåt sätt. Runt halv två hade jag kastat soppåsarna och hade väl inte så värst mycket energi, men stark vilja att ta mig i väg efter min favoritpizza och sallad i glasburk. Ungefär två kilometer till butiken och i snigelfart gick det. Men han ut i dagsljus och kunde då även ta lite foto på änder vid kanten av en sjö. Det som var kul var att det inte var en massa folk där och matade änderna just då.

Tycker att det blev rätt naturliga och bra bilder med mobilen. Ska väl redigera dessa lite framöver när jag känner för att pyssla med sånt. Idag handlade jag inte fullt lika mycket som sist, men det blev i alla fall att bära en kasse i var hand då jag passade på att köpa både ost, mjölk, franska och även några frysta fiskgratänger förutom ett antal burkar med inlagd sallad i vinäger. När jag kom innanför dörren 16:30 och hade vägt packningen så visade det sig att den var på drygt 15 kilo, så det var inte lika tungt som sist, men nog är man ändå rätt så mör i ryggen. Promenaden blev totalt så gott som fyra kilometer faktiskt.

Sitter nu och dricker alkoholfri cider har även ätit en hel del ostkrokar. Kanske inte världens nyttigaste kost, men var sugen på ostkrokar och tänkte att man väl kan ta lite sallad senare och en klementin så får man väl någon vitamin också. När jag passerade hyllan med drycker så tittade jag på ett pilsnerpaket på håll och tänkte att, om man var korkad och köpte sånt där, då får man ju inte plats med nåt annat i ryggsäcken. Hade faktiskt inget speciellt sug heller så köpte alltså lite god lagrad ost i stället som det var rätt så bra pris på i avdelningen för mjölk och sånt.
Kort sagt så blev det en rätt bra söndag faktiskt. Kul att ni tittade in här @Philia @Denlillamänniskan @vår2022.

Ha en fin kväll mina vänner!

@erivan Ellerhur är det helt underbart när man inser hur mycket mer livet kan innehålla än att bara supa och vara bakis och seg och ha ångest och sova dåligt och längta till nästa gång man får dricka. Det är verkligen fullkomligt galet hur man kan tro att man kommer gå miste om något när man slutar dricka. Men så lurar beroendet oss! Men tillslut kan vi ta tillbaka makten över våra hjärnor och våra liv, bara det där beroendet inte får bränsle så slocknar det tillslut, sedan måste vi såklart alltid hålla koll på hur vi mår och vad vi gör med livet så vi inte halkar tillbaka, det jobbet får vi ha med oss för alltid men det är bara positivt tänker jag för då är man alltid vaken på att försöka hålla en härlig riktning i livet. Kram

@marshmallow11 Grattis till 3 månader! Vist är det underbart när man vaknar på morgonen och inte behöver undvika spegeln för att slippa extra ångest på den man redan har! Kram

@Ny dag Så himla bra att du är tillbaka❤️Tänk på att inget blir bättre av att du dömer dig själv nu utan försök förstå vart det gick fel så kanske du kan se när signalerna börjar visa sig nästa gång❤️Du är fantastiskt! Glöm inte det! Jätte stor kram❤️

@Andrahalvlek Haha! Ja det låter bra 😀

Glädje kan man aldrig får för mycket utav 😊

Säkert mycket känslor som man bedövar och undviker med alkoholen.

Vad är AFV?

Haha, Det där med att jag sover som en stock hamnade helt fel. Men blev lite kul istället.. :)

@Me Du har så rätt! Det är så skönt att vakna nykter varenda morgon, utan ångest . Och dessutom komma ihåg vem man träffat, vad man sa och vara säker på att man inte skrivit något dumt på Facebook...!
Sen finns det en massa andra fördelar också. Jag behöver inte vara orolig inför en fest eller tillställning. Jag vet att jag kommer att vara nykter. Jag vet att jag kommer att ha trevligt om det är en trevlig tillställning. Jag vet att jag inte kommer att göra bort mig. Jag vet att jag kommer att vakna nykter och nöjd. Bara det!
Jag har dessutom börjat träna mer och återkommande, känner mig ö.h.t. starkare, lugnare och gladare.
Som du förstår tänker jag aldrig mer dricka. Inte värt risken och inget jag behöver.
Önskar bara jag slutat tidigare.
Jag hoppas att du också kommer dit. Det var besvärligast i början för mig, kanske 3-4 månader innan kroppen och hjärnan återhämtat sig. Då kunde jag bli oresonligt arg, plötsligt eller deppad någon dag då och då. Men processen går hela tiden vidare. Det som var svårt i förrförrgår är lätt idag. Det jag tänkte på då finns många gånger inte kvar ens.
Så håll ut. Var trygg i att allt blir bättre, hela tiden tar du steg mot ett bättre liv. Friare och lugnare.
Jag håller också tummarna för dig! :) :)
Och sover som en stock...

@Stoppnu Har du kollat på Alkoholprogrammet? Det ger ett bra stöd och en massa tips för hur man kan sluta dricka.
De rekommenderar tre månaders uppehåll till att börja med.
Tre månader kan verka långt när man är beroende, men du kan ta det stegvis. En vecka i taget, eller en dag i taget. Det som händer är att suget försvinner (nästan helt), du återhämtar din kropp och även hjärnan. Skönt och viktigt. Samtidigt hämtar du krafter för att lösa dina andra problem. Kanske ditt drickande är en flykt? Eller för att något saknas i livet?
Alkohol kommer aldrig att ge dig det, men som nykter kan du analysera det hela, fatta beslut och göra ditt liv bättre. Jag håller tummarna! :)

@erivan Jättebra att du ser alla fördelarna med att vara nykter. Egentligen handlar det ju om att leva, inte i en trött, oklar hjärndimma utan helt närvarande. Bra jobbat också. Tre veckor som brukar vara svåra är nu avklarade! Bravo! :)

God kväll! Snart slut på ännu en skön helg utan alkohol. Snart 3 veckor, alltid nåt. Det slog mig idag vad mycket man får gjort en helg när man inte dricker. Det har hunnits med att tvätta, dubbla träningspass o ett antal hundpromenader. Dessutom sett idrott på tv. Om jag druckit hade det knappt blivit nåt gjort, trött o seg. Det känns som man är på rätt väg. Ha det bra!!!

@Ny dag Så bra att du är tillbaka igen❤️ Vi är här alla dina vänner❤️ Det är modigt att kliva upp och fortsätta på den nyktra vägen.
Har lärt mig på behandlingen att återfall har man planerat ett tag om än kanske omedvetet. En person på min behandling var inte varse om att hen hade tagit ett återfall eftersom det var bara ett glas vin och en öl på en restaurang i somras. Hen tänkte att återfall..ja det är iaf en rejäl fylla. Hursomhelst så himla skönt att du är tillbaka🙏🏻❤️Kram 🥰

@Ny dag Vad bra att du kommit tillbaka❤️. Tänker att det kan vara bra att borra i vad som hände där i bilen. Fundera på hur det gick till, hur du tänkte, identifiera riskfaktorer. Ledde glaset champagne till att du väckte alkoholdjävulen? Började planer att smidas efter det? Du berättade om den jobbiga omställningen du var rädd för när du skulle komma hem, att de skulle leda till återfall som det gjort tidigare. Upp med hakan! Bra att återfallet inte blev längre, nya tag!

Sköt om dig❤️

@Varafrisk @vår2022 @Himmelellerhelvette Klarade inte att komma hem till vardagen igen. Som en radarstyrd rusade jag in på systemet. Tror jag planerade att jag skulle göra redan under bilresan hem. Så jäkla trött på mig själv. Nu nykter och ledsen. Men tar sjävklart nya tag. Nykter i 70 dagar, återfall i två…. Jag fortsätter iallafall min nyktra resa….

@Flarran Ja, ibland är det att bara göra utan att tänka och känna efter, framförallt när man ska göra lite tråkiga saker😁. Sen är det ju så att genom att börja ta tex promenader kontinuerligt desto mer energi får man. Det är när man inte rör på sig så mycket som man blir tröttare och inte orkar.

Ha en fin dag kompis!

@Flarran Gott att höra att du stärker dig med lite frisk luft. Jag tycker att du gör det väldigt bra och jag har många gånger tänkt; Fan, kan Flarran så kan väl jag! Det där med rutiner tar tid att få in. Det gäller att hitta sin egen rutin och där tror jag inte det finns några facit. Gå framåt på din väg, i ditt liv, det är det enda du kan göra.
Kommer sedan du och soppåsen ut, så får du ta det som en bonus och ett äventyr.
Ha en bra dag, kompis!!

Kommande två veckor checkar jag av det som gjorde att jag en gång föll. Det som gjorde att allt bara blev för mycket. Nu går jag mot avslut och ser till att leverera på allt jag en gång lovade min familj. Nu får de resultatet med början idag när de vaknar. Jag gjorde det. Herre jösses jag gjorde det!

Det absolut värsta med dessa år har varit motståndet och frustrationen från familjen. Jag kan förstå den men samtidigt har den varit rejält orättfärdig anser jag. Läger har bildats som jag nu hoppas vi en gång för alla kan sluta. Läger som inte helt berodde på alkohol men alkohol fick klä skottet då inte andra var redo att se sin del i bristen på respektfull kommunikation. Enklare att bara peka mot just det så man inte behöver reflektera över sin del. Nu är det iaf vi. Inte jag och ni / du.

Jag har ju hamrat på gällande skam och synen på människor med beroende. Även diskrepansen mellan medberoendes frustration och den skam man känner när man är fast. Dessa båda känslor borrar sig in och lamslår lätt om kommunikation havererar. Läger uppstår. Det krävs mognad för att ta sig förbi dessa spärrar. Det krävs mod. Man måste våga vända spegeln och hjälpa sig själv ur låsta beteenden och känslor. Man måste våga lyssna utan att direkt gå i försvar.

Såg en gång en dokumentär tidigt när jag insåg att jag var tvungen att ta tag i mina problem. En man som var relativt långt gången. Familjen var redigt trött på att han hela tiden föll. Han kämpade verkligen. Ingen verkade på riktigt se honom. Möta honom utan man snackade nedsättande över hans huvud och spred sin frustration som ett dammoln i hemmet.

"Ok, så mycket vi gått igenom. Så trött på detta. Får väl se om det går denna gång? Nu får du besannas dig."

Så fortskred kommentarer över huvudet på den beroende. Jag studerade det hela och tänkte. Om han inte får återfall nu då har jag fattat 0. Det gick åt helvete för honom...

Jag kan bli så oerhört illa berörd. Att man lixom tar sig rätten att tala ner en beroende på det sättet. För mig handlar det så mycket om att man måste tro på sig själv. Inte låta andra slå på ens självkänsla för då ger man inte sig själv en chans. Låt inte andra definiera dig. Gör det jobbet själv. De medberoende som beter sig som jag beskriver ovan har i min värld kapslat in sig i sin egen rädsla. Överför densamma utan att reflektera över dess konsekvenser. De måste inse att det krävs läkande för att sluta sprida sin frustration och skapa vi-känsla. Ingen klarar att hela tiden känna sig ifrågasatt. Det sätter sig på vemsomhelst och skapar dåliga förutsättningar för förändring. Är man inte beredd på att sluta sprida egen rädsla så bör man säga det. Så den beroende kan gå vidare och bygga sig själv på egen hand. På något sätt måste frustration och skam mötas och ersättas med " - It takes two to tango". Våga syna egen rädsla / skam / frustration och lär dig hantera dessa utan att kasta över allt detta på din motpart. Dessa känslor får var och en lösa upp om man ska lyckas att mötas i ett vi. Ingen orkar bli slagen med ord om och om igen - oavsett vad man gjort. Det gäller att lära sig krama sin egen kaktus i form av historiska beteenden. Lära sig att se att de är del av sin resa. Våga bygga på en ny relation där man frånkopplar historien. Istället ser den som en tillgång där man lärt sig massor om sig själv och andra.

@Flarran Vilka bra texter du skriver, och vad intressant att läsa om din resa! 🌟

Tankar om goda rutiner. Har funderat lite på det här med rutiner och överfört tänkandet från datorernas värld där det gäller att man har rätt drivrutiner för att saker och ting ska fungera bra. Minns första datorn man köpte för att göra musik med. Det tog bra lång tid innan man förstod varför det inte fungerade som det skulle med ljudet liksom. För allt verkade funka som det skulle men det gick inte att höra något ljud alls. Mycket retfullt alltså. Till slut så kom man ju på att det krävdes att man hade rätt drivrutin som passade i sammanhanget och till ljudkortet så att säga.
Det är alltså viktigt med bra och rätt rutiner för att saker och ting ska fungera.

Har alltid sett rutiner som ett onödigt tvång och varit i det närmaste allergisk mot allt sånt liksom. Men rutinen att börja dagen med alkohol i form av öl var ju inget som fungerade värst bra för mig. Har nu öppnat fönstret och tittat ut på dagsljuset och kände att det nog vore en bra ide' att försöka att koma utanför dörren och inte bara sitta här inne och stirra på min datorskärm hela dagen lång. Har just druckit morgonchoklad och ätit mina limpsmörgåsar som visat sig vara en riktigt god rutin. Dricker nu kallt kolsyrat vatten som också känns som en bra rutin att ha så här i början på dagen.

Borde nog försöka att komma ut med soppåsarna före klockan 12:00 helst, för det vore inte en dum grej det heller förstår jag. För lite dagsljus skulle nog inte skada. Förstår att om jag nu skulle göra som vanligt och lägga mig för att vila lite till fast jag faktiskt lyckades sova oavbrutet från fyra i natt till faktiskt klockan nio nu på morgonen. Då missar jag ju med stor säkerhet dagsljuset även idag. Vilket inte skulle kännas riktigt bra. Därför är min målsättning om jag orkar, att klä på mig så fort som möjligt och försöka att gå emot min känsla av att bara slöa till och inte göra något vettigt.

Det känns som att det vore klokt och bra att ta sig en promenad någon kilometer bort och köpa lite god sallad och kanske en fryst favoritpizza. Så det är ju en drivkraft i alla fall. Har ju så svårt för att kunna göra saker om jag inte känner mig helt motiverad inifrån och har en stark vilja av mig själv att genomföra något. Det är märkligt att det ska gå så segt att komma in i en vettig stil. Men nykter är jag, och inget alkoholsug finns, så nog borde det gå att ta sig en promenad idag, synd bara att jag ska känna mig så orkeslös och trött.

Men nog mår jag som nykter rent allmänt lite bättre nu, än när jag bara satt och drack en massa strunt och sket i allt. Kan säga att det tar allt sin tid att förändra sitt tänkande i grunden, men jag gör mitt bästa och försöker nu i alla fall så gott det går. Förresten, såg att du @Se klart, tittade in tidigt denna söndag. Det piggade faktiskt upp lite.

Ha en fin dag kompis!

@vår2022 helgen gick bra men inte veckan.
Är dock nykter idag.
Jag har svårt att komma över ”puckeln”. 4-5 dagar går bra.
Men nu framöver kommer jag inte ha möjlighet att dricka på nästan två veckor. Jag hoppas att det kan bli ett avstamp.

@Varafrisk Och jag tänker att var sak har sin tid. Jag har ätit mycket sött (kakor, glass, choklad i huvudsak) under mina nyktra snart fyra år. Så mycket att det till slut blev ännu ett missbruk. Det tog sin tid att verkligen fatta det - att substitutet jag gav mig själv hade utvecklats till ännu ett missbruk. Det fanns ingen guldkant på mitt moffande alls mot slutet.

Och det var först i höstas som jag var redo att göra en förändring. Mycket berodde det på att jag verkligen vill vara i tillräckligt god fysisk form för att motionera min hund, och mina artrosknän satte lite stopp där. Bästa sättet att göra knäna bättre är att styrketräna och gå ner i vikt. Då hittade jag min motivation. Och jag hittade min metod också (kaloriräkna och två buljongdagar/vecka) för jag behöver framgångar på vågen nästan varje vecka för att orka fortsätta.

Men som sagt, var sak har sin tid. Nykterheten först. Och pannben handlar om att verkligen bestämma sig, inifrån och ut. Precis som med drickandet. Och du - har vi klarat att sluta dricka så klarar vi allt!

Kram 🐘

Jag kikar in och säger hej och instämmer att det verkligen är en ynnest att få följa din resa. Så mycket nya tankar och insikter och en hel del rutiner i form av mat och dryck som du ju njuter av - och städning, hålla ordning omkring och är betydelsebärande på fler sätt än att det ser fint ut- tror jag (som blivit med ordningssam på vissa plan- och slarvigare med annat dessa år.)
Dina inlägg om din uppväxt är också vldigt berörande och frågor dyker upp av omsorg om hur du har haft det. Jag har en känsla av att du kanske är i början av att veckla ut din historia- kanske hade det inte varit möjligt utan att samtidigt vara nykter? Ha det fint kompis!

@Varafrisk Så himla bra du jobbar med dig själv, så väldigt bra tankar❤️

Jag tycker du ska vara självsnäll när det kommer till att gå ner i vikt, börja med att lägga till, det brukar vara lättare än att ta bort, lägger du till massa grönsaker, frukt och riktigt mat, lagad från grunden. Äter regelbundet frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål då håller du hela tiden en stabil blodsockernivå och får inte samma sug på det där vi vet att vi inte ska pilla i oss. Börja där och drick mycket vatten, man kommer långt bara på den förändringen när man har såpass mycket vikt att gå ner, sedan kan du lägga till promenader eller något annat som du tycker verkar trevligt men det är helt okej att ta en sak i taget annars blir det lätt att man ställer för höga krav på sig själv och så faller man pladask och ser det som ett misslyckande, dit vill vi inte utan en sak i taget, maten först, den är den största faktorn i en viktnedgång även om träning såklart är toppen det med.

Sedan ska man inte döma sig själv de gångerna man inte lyckas med sina uppsatta mål utan acceptera att det blev så idag, t.ex jag kunde inte stå emot chokladen, imorgon är en ny dag. Och inte ha bråttom. Kram❤️

Fick aldrig något vettigt gjort tidigare när man bara envisades med att hälla i sig en massa alkohol.
Nu är man dock lite trött. Men så är diskbänken rengjord på riktigt. För ska det vara, så ska det vara rejält gjort och inte bara ett skinande yttre, det ska vara rent på insidan också var liksom tanken. Men sen så ska man väl inte gå till överdrift så att det bara mest blir ett städande för städandets egen skull heller så att säga. Man hann då filosofera och meditera så att säga en hel del när man lade ner några timmar på att i princip helt slipa rent slasktrattens hålslagna runda plåt med stålull liksom. Har nu skruvat tillbaka den och nog är det trevligt när det är rent och fint, liksom avstressande på nåt sätt. När man ändå hade ångan uppe så att säga, tog jag en sväng runt i rummen med sopborste och skyffel, så nu är det rätt skapligt. Men nog finns det en hel del att pyssla med, för kom på att man nog framöver borde köra runt lite med dammsugaren också, men det får bli en senare fråga. Borde väl gå och vila, men då somnar man väl bara. Vilket kanske inte är en så dum ide'... Förresten, kul att du skrev lite kompis @vår2022.
Ha det gott!

@Flarran Alltså det är så fantastiskt att få ta del av dina inlägg. Du gör en så otrolig resa i din nykterhetsprocess och i ditt närmade av att lär känna dig själv och dina känslor. Jag som läsare och som följt dig sedan du började skriva här, kan se en stor förändring i dina tankar kring allt möjligt. Du reflekterar så bra. Man kan verkligen se vilken skillnad det är när tankarna börjar blir klarare och när man kommer allt längre ifrån alkoholens påverkan och inverkan. När hjärnan börjar bli återhämtad och balanserad. Det är som att nu skriver du din egna berättelse om dig själv och ditt liv. Med dina egna ord, tankar och känslor, inte det som andra sagt eller säger om dig. Härligt och imponerande!

Jag blev också så mer varse om mina relationer och vilken påverkan det haft och har på mig. Jag har ifrågasatt bilden/uppfattningar som jag har om mig själv och om det verkligen stämmer eller om det är något jag levt upp till utan att riktigt ha bestämt det själv. Vad som varit meningen med mitt liv. Man måste ändå säga att det är magiskt och befriande att vara nykter och göra denna upptäcktsresa inom sig själv och börja skriva sin egna berättelse om sig själv.

På något sätt är det också symboliskt med att rensa den där skitiga slasktratten, när den är rengjord kommer det att flyta på så mycket bättre😁. Ha en fin kväll kompis!❤️

Jag har upptäckt att alkoholen till stor del för mig har varit ett bedövningsmedel för att jag inte helt orkat med verkligheten och kunnat tänka riktigt logiskt alla gånger. Har sällan haft ork eller kraft att säga ifrån och fokusera på mitt eget mående. Tror att någon bekant när man var rätt ung även sade ord som - Den grabben fattar då inte sitt eget bästa. Nu när jag har varit här på forumet ett tag och bland annat läst en hel del om medberoende. Så förstår jag nu på ett lite djupare plan än tidigare att jag själv har varit enormt medberoende, från mina allra tidigaste år och även långt senare.

Men jag var inte medberoende till en person med alkoholproblematik. Nej, jag var medberoende till en närstående person med psykisk sjukdom som har färgat hela min uppväxttid. Har väl till och med ärvt en del trista gener som givit mig delar av denna annars mycket snälla och trevliga persons bipolära sjukdom och lite annat smått, men väl inte så gott liksom. Talar här alltså om genetiska arvet efter min mor med psykiatrisk problembild som väl smittat av till viss del liksom. Men klagar inte över henne, detta då hon alltid gjorde så gott hon kunde.

Min i grunden lätt nervöse och rutinstyrde farsa hade väl sporadiskt tankar på att lämna henne när han var omkring fyrtioårsåldern, men han landade till sist i beslutet att stanna vid hennes sida då han följde orden om att har man gift sig så handlar det om att arbeta tillsammans i nöd och lust - och inte bara när, och om man har lust liksom tror jag att han väl ungefär sade ibland.

Kommer ihåg att morsan på grund av yttre påverkan av bland annat min mormor hade planer på att lämna min far som hade svårt att behärska sina inre känslor och lätt bara kunde skrika rakt ut för till synes allra minsta småsak. Han hade det nog inte lätt han heller. Det fanns alltså de som trodde att min mor var psykiskt sjuk på grund av min fars rätt dominerande personlighet. Ska man hårdra det hela så var väl inte min mormor helt balanserad hon heller, inte medicinskt sjuk, men ändå...

När mor fick höra av ytligt bekanta, ord som – att inte är du sjuk. Då slutade hon ta antidepressiva och antipsykotisk medicin som hon hade fått utprovat under en sex-veckors period från hennes först akuta psykos av läkarexpertis.
Då redan inom några få dagar föll hon ur den mer normala medicinerade balansen och var helt okontaktbar och fick åka in akut till psykiatrin på en låst avdelning med dygnet runt vård med övervakande sjukvårdspersonal för att återinsätta adekvat medicinering.

Så visst har man sett en hel del från att man var riktigt liten och vet lite om hur det kan vara här i livet på lite olika sätt så att säga. Inte minst hur det kan bli om man kanske inte har haft tur med det genetiska arvet och sånt liksom. Psykiska funktionsvariationer kan vara rätt krävande. När jag växte upp höll jag god min och visade inte utåt hur jag kände inuti mig så att säga. Utan spelade glad och normal, men ville egentligen inte existera, men gjorde ändå detta av respekt för min föräldrar fast jag mest kände att hela livet var ett enda meningslöst tvång. Det var väl det som gjorde att man fastnade direkt i alkoholträsket så att säga.

Men när man är inne i grejen som sådan då blir allt ganska så förvrängt. Jag trodde att det var en frihet att få bli berusad när som helst om jag så kände för det. Så det blev då bara mer och mer av alkohol fast jag egentligen inte gillade smaken av alkohol utan tvingade i mig skiten för att slippa tänka så himla mörkt, som jag oftast har gjort. Många gånger blev dock de mörka tankarna ännu mörkare och direkt livsfarliga för mig.

Men nu idag så mår jag skapligt och har till och med skurat diskbänken med stålull för att jag tyckte att det var dags. Vet inte varför jag fortsätter kämpa, men det ger sig väl det med om man håller i och håller ut. Kan inte påstå att jag varit eller är guds bästa barn, men skaparen är ändå levande i min tanke och känslovärld vilket jag är tacksam för. Har inte kommit utanför dörren i dag heller för jag har faktiskt inte haft ork till det. Men kanske blir det av i morgon, men vi får väl se hur det blir. Men nykter det är jag och sitter nu och dricker lite alkoholfri cider och tar det lugnt.

Jag klarar inte av sånt som jag upplever vara ett påtvingat tvång. Men klarar av det mesta om jag ger mig sjutton på det av fri vilja liksom. Som just nu då jag ska ta och skura färdigt slasktrattens galler på undersidan som är ingrott som bara den, då det inte har putsats rent med stålull på rätt så många år. Man måste ju ha nåt kul att göra på en lördagskväll... Förresten, @Kennie kul att du tittade förbi på min sida, sånt piggar alltid upp.

Ha en fin kväll!