Senaste kommentarerna i forumet

@Crusade Jag tycker absolut att du är på rätt väg och så fint att din man stöttade dig igår. Du har ju berättat att du har en del diagnoser som kanske försvårat för dig, men inte ens det har stoppat dig!!!💪🏻😀
Du har tagit dig hit och jag tror allt kommer att bli bättre.
Tänk bara på att leva här och nu, inte i framtiden.
Jag är äldre än du men livet är ändå värt att leva, varje dag.❤️
Har en vän som slutade dricka för en massa år sedan, det var leva eller dö, enligt hans läkare.
Sen dess har han gått 7 km varje förmiddag. Det ger honom det lugn han behövde och sen har han fortsatt, i alla väder.
Kanske en lång promenad med vovven varje dag skulle kunna vara en bra start för dig också?
Man blir ju lugn och avslappnad av att vandra. Bara en fundering.
Fast idag vandrar du ju på loppis! Hoppas du har kul!🙏🏻❤️🎉

@vår2022 Helt rätt 🤣 Fick fel mottagare av mitt inlägg ovan. Ibland känner jag mig som en gammeldags bandspelare, jag spelar upp valda delar gång på gång. Men det är samtidigt ett sätt för mig att få nödvändig repetition. Jag tänker ju typ aldrig på icke-drickandet längre, förutom när jag läser och skriver här på forumet. Med tiden blir ens råd mer och mer nedkokta till essensen, man hittar formuleringar som når fram.

Sen kan jag ärligt säga att jag efter över 3 år inte orkar/hinner möta alla nynyktra. Väldigt många skriver bara några få inlägg och försvinner sen igen ut i tomma intet, och det är svårt att veta vilka som det är mest givande att lägga krutet på. Det är ju en del av mitt skav, att jag vill rädda hela världen typ. Inkludera alla i värmen och gemenskapen. Och det funkar inte, jag kan inte frälsa alla. Varje individ har ansvar för sitt eget liv och tillfrisknande.

Kram 🐘

@Tropa Sova är grunden till all läkning. Enligt eget citat😴
Du är på rätt väg!❤️

@Jan.3. Jag var också otroligt blyg som ung. Började i tidiga tonåren. Alkohol gjorde mig friare, tyckte jag. Nu som äldre kan jag se stt blygheten bottnade i låg självkänsla. Nu är den böttre och få skulle nog kalla mig blyg.
Men ändå, självkänslan är något som påverkar och påverkat mig.
Och hänger ihop med alkoholen. Kanske har du liknande saker i bagaget? Eller så var du ”bara” en festprisse? Kan ju vara värt att fundera på. Men huvudsaken detta funkar för dig.
Har ju hört att du visslar också. 😄
👍
Ursäkta Daemon att jag snodde din tråd. Kunde inte låta bli…😇

Hej Vår2022 och tack även för ditt svar. Vad skönt det känns att få svar från andra som inte dömer. Jag har lagt locket på mina känslor så länge att mitt inre är som en sjö med stillastående och ruttnande vatten, utan varken in- eller utlopp. Bara att få släppa ut och ta in lite nya tankar gör stor skillnad. Härligt att höra att du har varit nykter så länge och vilken skillnad det har gjort för dig, det är dit jag vill också, och att få ta del av din och andras resor ger mycket hopp och inspiration. Jag vill också kunna möta mig själv och världen precis som den är. Utan alkohol. Precis som du säger så suger ju alkoholen all must och livslust ur dem som inte skruvar på korken i tid. <3

@DRacker Stort grattis till snart 9 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Du kommer att klara sommaren galant också - och upptäcka att njutet finns omkring oss hela tiden. Man får bara öppna ögonen, andas lugnt och ta in njutet i hela kroppen 🥰 Skönt att din livspartner inte tillhör festgänget som du inte orkar med längre. Ni har nya äventyr att upptäcka, ihop med dina/era barn.

Tack för ditt livsbejakande inlägg, många nynyktra får nog inspiration och råg i ryggen av det. ”Kan hon så kan jag.” Yes! Nu får du flytta över till ”Det vidare livet”, för det där med alkohol verkar du ha lagt bakom dig för gott.

Kram 🐘

Hej Kennie, tack för svar. Ja, skammen och självföraktet har jag alltid haft med mig, från början också en stor blyghet, jag skulle nog kalla det social fobi. Om alkoholen över huvud taget har gjort något gott i mitt liv, så var det att den hjälpte mig över den värsta sociala fobin. Men blyg är jag fortfarande, och ganska osäker i sociala sammanhang. Jag har aldrig fått någon hjälp med dessa känslor, eftersom jag aldrig själv sökt hjälp. Jag har hållit upp från alkoholen tidigare vid några tillfällen, någon månad, tre månader kanske ett halvår. Konditionsträning hjälper, och att leva allmänt sunt. Det svåra är jobbet och sociala sammanhang. Mitt jobb är krävande (för mig) och jag lider av prestationsångest (eftersom jag tror att bra prestationer är det enda som gör att jag duger) och att ungås med människor i sammanhang där folk dricker tycker jag är tråkigt om jag inte själv dricker. Men det kanske är sånt som blir lättare med tiden?

Hej,
Så härligt att höra att du mår bra. Minns min första nyktra sommar, hur överraskande positiv den var. Att möta den närvarande och utan bakfylla och trötthet var underbart. Jag väljer också bort vissa sammanhang, så får det vara, man prioriterar. Och att må bra för mig om de nära är viktigast.

@Kretsgång Hej och välkommen hit! Vad bra gjort av dig att skriva här och att ta beslutet ta sluta dricka som totalt förgör dig. Jag kan känna igen mig i mycket av det du skriver, om hur jag mer och mer isolerade mig tillsammans med alkoholdjävulen och dess destruktiva värld. Min självkänsla och skam var oerhört stor och jag kände mig värdelös. Jag höll på att gå under. Ingen livsglädje eller livslust egentligen. Såg inget ljus eller en möjlighet till förändring, jag var fast.

Någonstans ifrån kom ändå en kraft, det som jag kan utläsa hos dig sker, att sluta dricka. Att det var den enda möjliga lösningen för att på något sätt kunna komma vidare. Alkoholen höll på att ta livet av mig kändes det som. Jag började även att gå i terapi för att få på något sätt kunna få tag i vad jag kände innerst inne och vilka behov som jag hade. Jag var så förvirrad i mina känslor och visste inte riktigt vad jag kände eller ville. Vem jag egentligen var. Det har varit en så oerhört stor hjälp och räddning för mig. Jag fick hjälp att få tag på mina känslor och se vem jag var i förhållande till alla runt om mig. Jag såg mig själv och mitt ”medberoende” till andra. Inte medberoende till någon alkoholist utan som medberoende där jag tappat bort mig själv och var andra tillags på bekostnad av mig själv.

Det absolut viktigaste var att bli nykter, det har inneburit att all ångest och skit som alkoholen medför försvann, och det var massor som alkoholen orsakade. Min alkoholhjärnan fick återhämta sig och komma i balans igen. Jag blev stabilare, lugnare och kunde hantera livet på ett helt annat sätt som nykter. Jag kunde inte tro eller förstå att det skulle bli en sådan skillnad som nykter. Men där alkoholen går in, går vettet ut - det stämmer verkligen!

Idag har jag varit nykter i över 1 år och 7 månader. Mitt liv har förändrats totalt och jag älskar verkligen livet igen. Med det har bättre självkänsla, självförtroende kommit, medkänsla med mig själv och andra samt att jag tycker att jag är bra som jag är och jag duger. Jag är tillgänglig för mig själv och andra och jag gömmer mig inte längre. Jag har livslust och livsglädje.

Mitt råd till dig är att börja med en tre månaders nykterhet som ett första mål. Då kan din hjärna få återhämta sig och komma i balans igen. Du kommer att hinna känna en förändring i tankar och känslor. Gå med i alkoholprogrammet här som är ett bra stöd för en nykter planering. Ta hjälp av en psykolog för samtal, du har mycket att prata om. Det är det psykologer är till för, att hjälpa oss sortera, förstå och få ihop oss själva. Att gömma sig med sin skam är inte bra och det är svårt att komma vidare på egen hand.

Lycka till och fortsätt skriva här. Det är bra egenterapi och att sätta ord på sina känslor är så välgörande och lättar på det inre trycket. Man kan bättre se vad som pågår inom sig själv. Ha det gott❤️

Så bra att du stod emot och valde bort alkoholen! Och att du har en fin man som stöttar dig. När hjärnan kaosar kan det vara hjälpsamt med lugn motion, som promenader, kan det funka för dig? Kämpa på och håll ut, det blir bättre!

Tack för din betraktelse. Låter som att du har mycket fint i tillvaron! Kaffe, barn och äppelblom.

Hej Kretsgång,
Tack för din fina text. Och vad bra att du var ärlig mot arbetsgivaren samt bad om ursäkt. Jag tror de flesta av oss är beredda att ge våra medmänniskor en ny chans, så om du orkar behöver inte jobbet vara kört. Du skriver om din känsla av skam, och självförakt. Har den funnits med dig även innan drickandet? Har du fått någon hjälp med känslorna, tex samtalsterapi eller liknande? Att skriva här kan ju nästan funka så ibland också. Har du någon tanke själv om vad som kan hjälpa dig att stå emot när suget kommer? Styrka till dig, det går att sluta dricka!

@Jan.3. Jo, vi människor är ju olika och olika djupa😁. Det är så många olika faktorer som påverkar oss olika i våra liv och det är dessa faktorer man behöver få koll på och förstå. Helt klart är alkohol beroendeframkallande som man kan fastna i, som vi här på forumet, men oftast finns det nog djupare förklaringar till att man fastnar i beroendet. Sedan har vi olika tillgång till våra innersta känslor och har man inte sedan barnsben fått lära sig att hantera sina olika känslouttryck så är det även svårare att göra det som vuxen. Så vi är väldigt olika i hur vi fått lära oss att hantera känslor. Har man fått med sig att känslor ska döljas, ignoreras och att detta prata man inte om, så blir denna förmåga inte utvecklad och gångbar. Man lägger lager på lager av känslor som inte hanteras och det kan en vacker dag explodera, men man fattar inte varför och vad som händer. För man har inte fått den kunskapen eller färdigheten, att ta itu med sådant som känns och skaver. Man vet inte vad som känns eller skaver.

Så det kanske finns något bakom blygheten du berättar om ändå. Men vi har också olika behov av att gräva i det och med nyfikenhet fundera på vad det kan stå för och innehålla😁. Ha en fin dag❤️

Det sägs att det ska vara välgörande att skriva när vilsenheten är stor, så jag testar. För flera år sedan var jag inne här på forumet och läste vad andra skrev och fann stor tröst i människors berättelser, framförallt tror jag tack vare den ärlighet och mänsklighet jag fann i tråden. En stor kontrast mot hårdheten och förljugenheten som härskar på många håll i samhället idag. Kunde förstås ha skrivit bara för mig själv, men det finns något trösterikt i att dela sina innersta tankar med andra, att kunna det och kanske inte bli hårt dömd och utesluten, som annars ofta händer. Jag har ingen jag kan tala med om mina problem, eftersom jag inte vågar öppna mig för andra. Min erfarenhet hittills i livet är att det krävs mycket lite för att andra människor ska vända sig ifrån en om inte till och med emot en. Det kan förstås också bero på att jag inte är ärlig med vem jag är, att jag inte står för den jag är och egentligen helt saknar självkänsla och självförtroende, fast jag försöker agera som om jag hade bäggedera. Att jag inte står för vem jag är beror delvis på att jag faktiskt inte vet vem jag är, egentligen, och på den stora skam jag känner över delar av mig själv och känslan jag haft hela livet av att inte duga som jag är. Om någon skulle fråga mig vilken känsla som är den dominerande i mitt liv skulle jag ärligt svara: Skammen. Det är grundackordet. Och mitt sätt att hantera det är alkoholen. Och som alla vet som läser härinne är det en kur som i sig föder mer av samma åkomma den tillfälligt kan dränka. Det är en tung känsla, också för att den är svår att dela. Den är skamlig i sig själv. Det krävs mycket av både självkänsla och självförtroende för att våga visa sin skam, stå för sin skam, och stort självförtroende och god självkänsla ger automatiskt mindre utrymme för skammen. Så det är något av ett moment 22. Men jag har inget val. Jag måste hitta mig, vara mig och lära mig älska mig. Annars kan jag inte fortsätta leva. Utan det kan jag inte fungera bland människor. Utan det kommer jag bara att väcka andra människors förakt, eftersom jag i grund och botten föraktar mig själv. Att skriva här, kanske är ett första steg. Jag behöver någon som tar emot och kanske förstår det jag säger, annars kanske det bara blir rundgång i huvudet, som det brukar vara. Och många av oss som dricker eller har druckit för mycket vet vad skam är, vi har känt skammen. Jag hoppas att vi kanske kan dela våra erfarenheter och därigenom kanske stötta varandra på vägen mot frigörelse från både alkoholen och skammen. Igår morse vaknade jag med den sortens bakfylla som jag bara inte klarar en enda till av. Med en ångest från Dantes nionde krets. Och tog då beslutet (för vilken gång i ordningen? 30:e? 40:e?) att aldrig mer dricka en droppe alkohol. Så är på andra dagen. Andra och tredje dagen efter en idiotfylla där jag gjort bort mig totalt, på jobbet dessutom, brukar det vara lätt att avstå. Skammen är då så stor, liksom viljan till botgöring, att jag mest liknar en munk som ger upp allt för att tillbringa resten av mina dagar i bön. Jag sjukskrev mig igår och hela nästa vecka. För en gångs skull sa jag faktiskt som det är: "Jag mår så psykiskt dåligt att jag helt enkelt inte klarar av att jobba". Jag sa att jag skulle söka hjälp, och bad om förlåtelse för att jag beter mig som ett as och är otrevlig och sprider negativ stämning bland mina jobbarkompisar som är väldigt trevliga och helt oskyldiga i sammanhanget. Det kändes ändå positivt. Men jag tror att jag är körd där ändå. Jag kan leva med det om hela den här händelsen och allt annat som lett fram till idag, i slutändan kan leda fram till ett till ett tillfrisknande. Då var det värt det. Och jag kommer aldrig bli frisk om jag dricker vin så snart jag blir stressad, av jobbet, relationer, känslor av otillräcklighet och underlägsenhet, prestationsångest eller vad det nu må vara. Jag orkar ju inte ens umgås med människor utan att vara åtminstone lite påverkad. Särskilt inte nu. Ända sedan pandemin har jag isolerat mig, inte på grund av rädsla för virus, utan för att jag genomgick en operation som förstörde mitt utseende. Sedan dess har jag genomgått flera operationer, men jag ser fortfarande konstig ut. Så när alla andra gick tillbaka till jobbet så fortsatte jag att jobba hemma. Jag går egentligen bara ut för att handla och när jag måste. Jag känner mig väldigt obekväm bland människor med det utseende jag har nu. På jobbet har de försökt tvinga tillbaka mig och jag har gjort allt för att slippa. Till sist berättade jag hur det låg till, och sa att jag hoppas vara tillbaka till hösten. Det hoppas jag också att jag ska vara. Nu ska jag ha en lång semester. Och lagom till den har jag alltså gjort bort mig på fyllan, igen. Och tagit beslutet att aldrig mer dricka. Och att under ledigheten försöka hitta mig, vara mig, acceptera mig och älska mig (kan knappt ens skriva orden). Oavsett hur jag ser ut, vad jag har gjort, vem jag har varit och hur framtiden ser ut. Det blir en utmaning. Men jag tror faktiskt att det kan gå, det måste gå. Första steget är att inte köpa en flaska vin framåt måndag, tisdag när den värsta ångesten runnit undan och det börjar kännas som en god idé att bara ta ett glas vin och slappa lite – det är ju ändå semester. Nej, jobbet börjar nu.

@vår2022 Igår kväll gav jag Alkoholdjävulen fingret! 👍 Käkade jordnötter, Wasa Sport, och drack Cola zero framför TVn. Inget alkoholande! 😁

I mitt fall kan drickandet kanske vara kopplat till lite grand frihetsflykt, inte minst på helgen. Vet inte när det började dock. Jobbade oerhört mycket för ett antal år sedan, kanske det började lite grand då. Nu har jag en mycket bättre balans mellan jobb och fritid sedan ett antal år, men då känns det som att drickandet ändå blivit ännu viktigare för mig… Fredagens första glas vin ville jag ta så snabbt som möjligt och det var extremt viktigt för mig. Det gällde alltid, även om jag var sjuk eller ensam hemma. Sen smög det sig mer in på vardagarna.

@Amanda L Min förhoppning och känsla är också att detta forum är det jag behöver, att det täcker mina behov. Men när jag lyssnade på boken blev jag lite överrumplad.

@Varafrisk och @Andrahalvlek Jag har 12-stegsmetoden i tankarna. Är nog inte helt emot den faktiskt. När man läser om den så verkar det vara en väldigt bra metod. För mig är det viktigt att prata om problem, oavsett vad problemet är. Så löser vi problem på jobb också.

Här på forumet får man mycket hjälp tycker jag. Sen pratar jag mycket om detta med min fru, många gånger varje dag. Hon är en extremt bra lyssnare och bra stöd. Hon står bakom detta till 100% och hon lyfter fram saker hon ser redan har förbättrats! 😊

Craig Beck ska jag kolla in! 👍

Nu ska jag iväg på ett 1.5- timmes träningspass! 😁

Ha en fin dag! ☀️😍

@Loppan härlig pepp från dig 🤗
Det är jag tacksam för. Tänkte på vad du skrev att vi skulle jämföra om 2 månader och blev peppad av det.
Så tacksam för att detta forum finns som gör att jag kan skriva av mig och få råd och stöd av andra här.
Ha en fin helg, Hejja oss..🤗🌞🌸

@Jan.3. Yes, jag gillar träning också, så det blir ett bra hjälpmedel då. 😀👍 Kul att variera mellan lite olika träningsformer. Nuförtiden får man lägga mycket möda på att se till att återhämta sig… Kroppen behöver mer vila! 🤪😂 Fantastiskt härligt att vara ute och kuta nu när vädret är så här fint!

Ha en bra dag!

Kaffe under äppelträdet, strålande sol, lite svala vindar…jag vill bli bra på att ta vara på de goda stunderna. Jag vill upphöra älta tankar om ensamhet…ensamheten som bor i mig och ensamheten som livet medfört…

Det var länge sedan vi skildes jag o fd maken, ingen som fallit mig på läppen efter det…eller jo, två, men den ene var elak och den andre föll inte för mig. Trasiga dejtingsajter har jag fått nog av och verkar inte möta nya män där jag befinner mig dagligdags…jaja…bara för att jag inte föreställt mig livet som en som lever själv, MÅSTE det ju inte vara sorgligt…jaja…vad är väl en bal på slottet…

Fåglarna sjunger i kör, bara kaffe, ingen likör…tvätt i drivor och blivande ved i meter längder. Det blir bra, jobba sig mör, som sig bör, sova gott, av en kropp, som använts hela dagen.

Imorgon mors dag. Jag får träffa en av två, det blir fint. Jobb, studier, kärleksrelationer har fört dem mååånga långa mil från mig, så är det. Tuuur det finns fäjstajm nu för’tin. Så var det inte när jag var au pair på 80-talet. Fick ringa hem 1 gång varannan vecka, tyyyp 2 minuter. SOM jag längtade efter mamma o pappa ♥️ Mina barn längtar inte efter mig när det finns det som finns…men jag längtar efter dem OCH mor och far, som gått ur tiden för tidigt, gått och dött från mig.

Livet livet och döden döden. Kaffet är verkligen gott en solig majlördag om morgonkvisten och jag är tacksam över att jag får hjälp med veden i eftermiddag. Den tjommen ska också få kaffe. Kommer alltså inte dricka eftermiddagskaffet ensam. Där ser jag!!! Inte själv 💃

Vad djupt ni tänker om problem och orsaker till drickandet, jag har inte ens tänkt tanken på nåt sånt.🤔Jag trodde alkohol bara var en beroendeframkallande substans som en del fastnade i.
Själv började jag i min ungdom som en glad festprisse, förresten orsaken kanske var blyghet från början.

Ha det bra.😊

@DRacker Hej! Vad roligt att du tittar in😁. Och ännu roligare att höra om hur otroligt bra du mår sedan du slutade dricka. Wow, snart 9 månader!🥳. Din lista är fantastisk och tänk hur bra man kan må när man inte längre dricker. Alkohol är verkligen ett djävulskt beroendeframkallande gift. Kan känna igen så mycket i det du skriver och just att det är början av nykterheten som är den riktigt stora utmaningen, men när man kommer förbi den första tiden så är den värsta puckeln över. Ungefär som när man som helt otränad ska ta sig an att springa en mil. Det känns helt omöjligt i början och man orkar med nöd och näppe knappt lunka en halv km. Men med en bra plan, mycket vilja, öva, öva, styrketräning mellan varven, mental träning och tilltro till den egna förmågan, öka på längden över lång tid så kommer man till slut att klara det.

Jag fick höra en ny kollega som gissade min ålder och hon gissade att jag var just 10 år yngre😂. Måste säga att det var så roligt att höra, men att sluta dricka är en föryngringskur. Man behöver inte köpa massor av dyra krämer eller annat. Man behöver bara sluta dricka! Du kommer att klara sommaren galant! Detta är min andra sommar som nykter och det är underbart att kunna se alla skiftningar med alla sinnen klara och att slippa vara bakis med ångest efter alkoholtillställningar. Semestern blir verkligen semester och återhämtning när man inte bryter ned sig själv med alkohol.

Välkommen till det ”vidare livet” när du är redo. Ha en riktigt fin lördag, fan vad du är bra!💪🌞❤️

@Vinäger Taaack! Behöver stöd, särskilt när jag får för mig fel idéer om tingens ordning! Eller när det är svårt…

Vaknar utan hufvudvärk, utan alkohol i hemmet, en dag med massa ”måsten” av huslig karaktär på agendan, sen en kväll i hemmets lugna vrå, men först kaffe i trädgården ☀️☕️☀️

@Andrahalvlek Ha, ha! Måste skratta för jag vet att inlägg ovan är menat för @Daemon. Kändes som tillbaka i tiden då du @Andrahalvlek kom med massor av goda råd och tips till mig i min nynykterhet😁.

@Amanda L Vi är många på forumet som bara haft forumet som stöd i ”det vidare livet”, men tänker också att om det inte räcker så ska man absolut ta hjälp av AA. Tänker precis som@Andrahalvlek att det handlar om att komma åt vad det är som ligger bakom att man dricker så att man inte bara ”vänder på bladet” och går vidare utan att ha närmat sig vad som skaver. Att man får självkännedom om vem man är. Risken är annars att man inte gjort hela den förändringen som krävs för att det ska bli hållbart över tid. Sedan kan vi ha olika mycket som behöver bearbetas. Det skulle kunna liknas vid att komma ur ett destruktivt äktenskap och sedan gå in i ett liknande igen, pga man inte lärt känna sig själv på djupet och kan se orsakerna till varför man lockas till ännu ett destruktivt förhållande. Man gör om samma sak men förstår inte varför.

Nykterhetsprocessen innebär att få en förståelse för sig själv och att kunna se vem man är och hur man tänker om sig själv. Det är förändringen i sitt förhållningssätt till sig själv, livet och därmed också till alkohol. Craig Beck är så bra och rakt på sak som Andrahalvlek säger. Han säger att drickande grundar sig i att man inte tar tag i sina underliggande problem och det tror jag stenhårt på.

Ha en fin lördag alla🌞❤️

Dag 13.
Sover mycket, mycket bättre. Ska försöka vila upp mig i helgen. Är en allmänt påfrestande period just nu med jobb och flytt. Behöver all energi jag kan få.

@Crusade God morgon!
Grattis till alla nyktra dagar! Bra jobbat!

Jag tror du skulle behöva hjälp med din vardagsstruktur. Någon som du kan sitta ner med och tillsammans lägga upp en hållbar plan för hur du ska kunna skapa balans i din vardag. Arbetsterapeuter jobbar mycket med sådant. Finns på rehabmottagningar och/ eller vårdcentraler. Om det är öppenvårdspsykiatrin som du har din läkare på, har de egna arbetsterapeuter.

Ha en fin dag på loppmarknaden!🌼🌟💫

@Constance -
Tror du hamnat i fel tråd ...
xxx