skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
@LAO ja det gäller att ha en ”plan” för alla sociala event. Svårt ibland. Det har vart så mycket ”avslut” på sistone.
skrev prinsessa i Kaffestugan
skrev prinsessa i Kaffestugan
Godmorgon i kaffestugan! Man vaknar tidigt på morgonen nu när det är så ljust, men jag klagar inte, det är bara ett konstaterande. Dricker gott kaffe och snart ut på morgonpromenad.
Sen blir det lunch med några vänner, utan vin.
Önskar mina kaffekompisar en fin söndag!
skrev prinsessa i Kaffestugan
skrev prinsessa i Kaffestugan
@Natalia God dag! Nu är det äntligen sommar. Tyvärr har det blivit lite för mycket vin.
skrev LAO i Del 2
skrev LAO i Del 2
@esterest skönt! Bra val. Dessutom är ju just odd bird gott!
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Odd-bird-glaset.
Bättre strategi på kvällens studentfest. Gick hem i skymningen och kände mest lättnad att få skriva noll i dagens kalenderuppdatering.
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
Godmorgon i stugan!
Hoppas ni mår bra.
Har lite ledighet och det är skönt.
Kikar in och önskar en fin dag ❤️
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Varför blev det så mycket vin igår? När jag kan stå över glas i andra sammanhang? Eller är jag egentligen rätt kass på att ”tacka nej”? Börjar kanske se ett mönster i kalendern jag skriver ner antalet glas i.
Det blir alltid mycket alkohol hemma hos paret vi var hos igår. Vi kan kalla dem Anna och Niklas för att ge dem namn här i tråden. Anna vill ofta ”prata ut” när hon har druckit, vissa middagar har gått från trevlig stämning till verbal avrättning i en handvändning. Hon är selektiv på vänner och har samtidigt gärna stora middagar. Hon håller kanske lite hov nu när jag tänker efter. Sitter alltid högst upp på kortsidan. Skålar frekvent. Vill hålla tal. Kanske att jag känner mig lite ”utvald” när jag sitter uppe hos dem på ”fina gatan”, på höjden och ser ut över vyerna?
Jag är beroende av hennes vänskap av flera skäl. Så kanske att jag drar mig för att vara nykter - och därmed tråkig (?)- i hennes sällskap? Känns ju en smula patetiskt nu när jag skriver det!
Men egentligen lika patetiskt att hon ofta somnar på sina egna middagar.
Varför är det svårt att kapa alkohol med vissa vänner?
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
@Carisie ja nu blir det mer nollor registrerade närmaste veckan. Det kändes misslyckat i morse med glas-dokumenteringen men tänker att dessa noteringar ändå hjälper mig att reflektera.
skrev Carisie i Del 2
skrev Carisie i Del 2
@esterest Hej 👋🏼 Jag avundas dig inte bakiskänslan. Det är lätt att glömma vad man skulle eller inte skulle men det har ju sin förklaring. När hjärnan är kidnappad så styr du inte längre själv över vilka val du gör. Jag förstår att det tar emot att skriva ner ett större antal glas än du planerat- och du inte kommer ihåg hur många det verkligen var.
Imorgon är en bättre dag. Kram! 🩵
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Klockan-ett-på-natten-glaset.
Jag vet inte hur många glas det blev igår. Ska jag skriva in sju?
Det var studentmottagningsfest med livemusik och alkohol precis överallt. Såg jag ens alkoholfritt? Vart fanns kaffet?
Det blev sent. Gick hem i natten. Men minns varken stjärnorna, syrenernas doft eller fåglarnas kvitter. Kanske minns jag att barnen sa till sin pappa att inte gå mitt på gatan. Eller att inte kissa i någons häck. Minns att jag sa till barnen att vi skulle fortsätta gå.
Nu söndag. Min man sover. Jag stirrar i taket. Är absolut bakis på det sättet att kroppen vill inte lämna sängen. Hör barnen i köket.
Inget ”hände” igår kväll. Skäms kanske över att jag känner mig lättad när jag inser det. Men känner mig inte ok med antalet glas jag skriver in i kalendern.
Känns som att söndagen inte blir produktiv idag. Det skaver. Mycket.
Det skaver när jag inser att jag dricker extra glas ”för att passa in”. För den insikten skäms jag. Skäms också för att jag övertrasserar min planerade kvot av glas. För att jag ”glömmer” vad jag har planerat.
Min man var så klart i sitt element. Satt strategisk vid dryckesbordet. Glad. Men kanske inte för den som tog studenten.
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Nationaldagsglaset.
Blir tokig på allt som ska ”firas” just nu. Idag kom jag undan kvällsmingel men tackade ja till en spontan lunch. Tog en alkoholfri öl. Tackade nej till snaps och vin. Njöt av kaffet.
Anar lite att jag uppfattades som tråkig. Kanske övertänker jag.
Tycker att sommaren känns som en 100 dagar lång hinderbana med alkohol.
Min man kommentarer att jag blivit alltmer ”sur”. Är det så jag uppfattas när jag inte har 2-3 glas vin på kvällen?
skrev LasseochLenin i Lasse och Lenins funderingar.
skrev LasseochLenin i Lasse och Lenins funderingar.
Tack @vår2022.
Jag vet inte hurvida jag hjälper mig själv att uppdatera här. Eller kanske framför all, hjälper jag andra?
skrev vår2022 i Lasse och Lenins funderingar.
skrev vår2022 i Lasse och Lenins funderingar.
@LasseochLenin Vad bra att alkoholfri öl är uppfriskande och ger samma sensation som en "stor stark”. Vad skönt för dina anhöriga slipper oroa sig för dig och att du slipper vakna bakfull.
Bra jobbat! Hoppas du får en riktigt skön sommar! Ha det gott!🌞🌻
skrev LasseochLenin i Lasse och Lenins funderingar.
skrev LasseochLenin i Lasse och Lenins funderingar.
Vår och sommar och det börjar närma sig ett år sedan jag fattade beslutet att förändra mitt beteende.
Det korta sammanfattningen är att jag på detta året förmodligen varit i sällskap där det druckits alkohol vid mellan 50 och 70 tillfällen. Allt mellan konferenser, AWs, sportarenor, konserter och fester.
Jag har druckit alkohol vid 4 av dessa tillfällen. 1 gång på den fest med gamla vänner som jag tidigare skrivit om. En gång på en middag med kollegor då det blev ett glas skumpa och en öl och en halv öl.
Sen har jag vid två tillfällen gått ut med kollegor och druckit 1 öl per tillfälle.
Det har inte känts konstigt. Min kropp har inte skrikit efter mer. Jag saknar inte bakruset.
Det jag kan säga är att jag har ett liknande sug efter vissa öl som jag har efter mina favoritdeserter.
Visst är ruset trevligt, dock ingenting jag går runt och kräver eller saknar.
Jag lever mitt liv ungefär på samma sätt som när jag drack med skillnaden att jag dricker alkoholfri öl istället. Det är uppfriskande och ger samma sensation som en "stor stark".
Nu kommer sommaren och då finns det tusen anledningar att festa. Det tänker jag göra när tillfälle bjuds och då ägna mig åt att praktisera min nya inställning till livet.
Det är rätt gott att slippa oroa anhöriga. Slippa vakana bakfull och slippa sitta på en buss hem sent på kvällarna.
Goare då att dricka ett pack 0.0or och ha trevligt med folk och sedan ta bilen hem.
Men, jag planerar att dricka när RÄTT tillfälle ges. Inga slentrianmässiga stora stark på stan. Däremot när jag ska träffa min bryggande kompis men kanske även någon festival.
Det får bli som det blir. Detta forum har varit toppen och programmet har varit lättmanövrerat. Tack forumdeltagare och terapeuter.
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
@prinsessa alltid 🥰
skrev prinsessa i Kaffestugan
skrev prinsessa i Kaffestugan
@Natalia Låter underbart! Matar du fåglarna? :-)
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Måttligt eller ingenting?
Jag har lite svårt att veta vad min “veckobudget” är. Vad som är mitt mål. Skrev 12 glas per vecka någonstans. För det var min referens för två år sedan när jag var här.
Att gå ner på “0” kommer bara stressa mig (tror jag?). Har alltid svårt att klara “mål” i träningsappar, stegräkningar, Viktväktarna, kalori-appar. Prestationsmätningar blir helt enkelt inte bra för mig.
Så här ser min registrering ut efter en månad.
Jag tror mitt mål är - “så lite som möjligt”. Så får vi se vart det tar mig.
v.22-2025
4 glas under 4 dagar. Som mest 4 glas.
v.21-2025
6 glas under 7 dagar. Som mest 3 glas.
v.20-2025
10 glas under 7 dagar. Som mest 5 glas.
v.19-2025
12 glas under 8 dagar. Som mest 6 glas.
v.18-2025
15 glas under 7 dagar. Som mest 5 glas.
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Långhelgsglaset (FORTSÄTTNING).
I stunden fick jag ett spontant infall igår och öppnade en flaska vitt. Den var en solig kväll. Fågelkvittret. Förväntan. Kanske innerst inne ville jag kompensera för att vi inte är iväg på någon resa, jag inser det nu när jag skriver. Inget Toscana. Ingen ny storstad. Ingen guldkantad upplevelse i ett nytt land.
Jag kände mig fin i en sommarklänning. Ville rama in allt ännu mer. Fattar ju att det är jakten på “guldkanten”.
Min man drack öl från gissningsvis klockan fyra.
Jag vet att det var lite utmanande för honom att jag valde en vit flaska. Från “hyllan”. Där de bättre flaskorna står.
Min man dricker inte vitt. Eller ja absolut om det bjuds borta eller om vi har fisk. För i hans bok har ingen alkoholfritt till fisk. Fisk som kostar 245:-/kilot kräver kalla vita druvor. Som han sen ska säga inte smakar något.
Givetvis måste han kommentera mitt val med att det finns en flaska rött öppet redan på bänken. Den jag skrev om häromdagen. Öppnad för 12 dagar sedan. “Nu måste den ju bli en sås”.
Vi grillade kött. Han kunde inte sluta prata om att ett vitt bourgogne inte passade till. Att jag förstörde matens upplevelse. Medan han samtidigt tornade upp ett berg med Mariestads-burkar. Wow, ja det är verkligen en sommelier-upplevelse det också.
Jag drack 2 glas. Det mysiga med vinet klingade snabbt av. Inte på grund av sommarkvällen. Utan på grund av sällskapet. Kanske att det smög sig på en annan insikt igen, att jag behöver ett glas vin för att “stå ut” med att lyssna på honom. Funderade i tystnad, när blev han så självcentrerad?
Jag höll mig vaken på grund av att vänta hem en tonåring som kom hem 23:30. Under tiden försökte jag stå ut med min mans repetitiva röst.
Åter igen “glitchar” han. Fastnar i saker. Minns tiden när det var ovanligt. Nu reagerar vi i familjen inte längre.
Jag vet inte vad jag ska säga till honom dagen efter.
Helst av allt kanske “jag är så trött på att du uppträder som en idiot när du dricker, när du uppfattar dig själv som trevlig”. Den retoriken går ju inte.
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
@Se klart 🌸tack! det du skriver betyder mycket! Det är ju precis de här tankarna jag brottas med.
Inte minst det du skriver om barnen. En kaotisk framtidstro-tanke jag har är att jag ibland iscensätter en scen i mitt huvud, där en läkare kommenterar en diagnos med “ja det är pga att du har druckit för mycket alkohol”.
När blir det konsekvenser? Visst har jag chansen att hoppa a fortfarande?
Nu när jag skriver det här så inser jag att dessa tankar absolut nog är kopplat till min mans osunda konsumtion, en och annan gång har han nuddat just detta ämne med “det är redan försent, han kommer ändå att få levercancer”.
Vilket gör att jag får panik och tar ett ensamt ansvar, för att finnas kvar länge på jorden - för barnen.
Skriv gärna igen! 🌸
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
Godkväll.
Har jobbat långpass och gick nu ut på en liten promenad till vattnet med kaffekoppen. Det är ett härligt väder 🙂
skrev Se klart i Del 2
skrev Se klart i Del 2
Hej,
Jaa du var många glas det finns att dricka, eller inte. Jag slutade för i januari 2020, fem och ett halvt år sedan. Nu finns inga tankar på glas, saknad obefintlig, tacksamhet stor. Jag drack kanske som du eller mer? Vet inte. Men jag vet att jag drack på ett sätt som gjorde mig sårbar. Jag kände mig inte robust, utan grubblade mycket på hur jag skulle kunna hantera livssorg och kriser på andra sätt och jag förstod också att jag behövde bygga en grund som höll för livet.
Sen var jag orolig för hälsan, för barnen- unga vuxna, barnbarnen som började dimpa ner som små stjärnskott i marken framför mina fötter. Hur värna, vårda och njuta?
Jag reflekterar ofta över ordet guldkant som måste vara ett väldigt ofta förekommande ord just här. Tänker på att vi konstruerar oss liv som ”kräver” det vi kallar guldkant. Det är inte det minsta grått att leva livet som det är! Det sprakar och brusar, bländar och överraskar! Finns inget här som behöver ”förhöjas”. Den insikten tar tid men blir så småningom ett nytt sätt att leva sitt liv!
Välkommen hit 🤗
skrev esterest i Del 2
skrev esterest i Del 2
Långhelgsglaset.
Vi är hemma den här helgen. Laddar batterier som det heter. Har redan sopat terrassen. Fyllt en tvättmaskin. Ställt återvinning vid bilen.
Telefonen fylls av sms om att “ta ett glas”. Här eller där. Det spontana och kravlösa.
Just idag skaver det lite. För att jag inser att jag är nog verkligen förknippad med “ett glas”. Innan bio. På teatern. Efter shoppingen. På klipporna. Vid bryggan. Efter konferensen. Innan flyget. På bokklubben. På balkongen. Istället för att gå ut. För att prova nya glas (!). För att det ska bli semester. För att semestern tar slut.
Behöver fundera mer på det här.
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
Och tack för påminnelse n @Molnet
Det är en jobbig loop att vara i.
Man vill inte vara i den loopen.
skrev Natalia i Kaffestugan
skrev Natalia i Kaffestugan
Godmorgon i stugan!
Morgonkaffe på balkongen innan jobbet. Önskar en fin dag ❤️
Stänger den här veckan med totalt 7 glas i kalendern.
Har börjat skriva veckosummeringarna på presentationssidan: https://alkoholhjalpen.se/user/40991
Det är jobbigt ikväll.
Allt stressar mig.
Tvn är för högt på. Min man streamar en sport som tydligen är ett nytt intresse och hejar på ett nytt lag. Eller är det mest för att dricka öl. Såklart.
Barnen har fått sommarlov och nya vanor. Det känns långt till mitten av augusti och rutiner är tillbaka. Det är som att bo i ett getingbo. De bara ryker ihop.
Jobbet stressar. Ny kortvecka. Semesterschemat håller inte. Längtar till att sommaren är över och vi är full styrka igen.
Midsommar nästa vecka stressar. För att jag inte vet hur jag vill ha den.
Stressar över fler saker som jag inte kan skriva om här. Ohanterbara saker.
Men jag drack inget ikväll.
Det var nära. Jag gick ut och grävde i en rabatt när det var som mest nära att öppna en flaska rumsvarmt vitt vin. Det gick över. Mitt gamla jag hade hällt upp Baileys i en kaffekopp. Just ikväll hade gin med isbitar och en citronskiva gått fint utan tonic. Vad som helst faktiskt. Avskyr den känslan.
Nu är jag i sängen och har smort in fötterna med så mycket fotkräm att jag omöjligt kan ta mig ner för trappan och nå barskåpet. Tror det är det som räddar mig just ikväll.
Ibland undrar jag hur länge allt ska kännas jobbigt.
Saknar att ha en psykologtid bokad i kalendern. Men det blir inga mer tider. Hoppas kanske fortfarande att ngn vårdutbildad ska komma med ett trollspö och bara lösa allt.