skrev Abraxa i Hur hantera tråkigheten?

Nu är jag hemma igen. Nöjd med resan och mysigt att komma hem och ha riktig vinter även här! Men har dåligt samvete för vinintaget - även om jag får göra undantag under semestrar. Det känns såklart inte bra när det blir många dagar i rad. Har därför tagit ett - för mig - stort steg, som jag inte alls är säker på att klara av. Fr o m 1 januari är det max 2 dagar i veckan som gäller, och då 4 glas per tillfälle. Helst färre, men huvudsaken är att det blir färre dagar, jag tror att det är det viktigaste för mig just nu. Att vita dagar ska bli det normala. Har tänkt mycket på att det finns många tillfällen då jag inte alls tänker på A, och aldrig skulle tacka ja till ett glas då. T ex på förmiddagar, på jobbet, i stallet mm. Av det jag läst här på forumet förstår jag att det beror på att min hjärna aldrig "programmerats" till att koppla ihop dessa tillfällen med alkoholintag. Och att jag behöver avprogrammeras från fler tillfällen, t ex att koppla av med några glas vin när partnern är bortrest. (Inte för att han har några synpunkter på mitt drickande.) Då är det mysigt att bulla upp med snacks, godis och gott rött vin till en bra brittisk tv-serie. Men vinet borde kunna bytas ut mot annat, just nu kanske julmust men hittat många andra bra tips här på forumet.
Däremot ser jag det fortfarande som omöjligt/väldigt svårt att inte ta en öl/glas vin i sociala sammanhang. Därför får jag helt enkelt se till att det inte blir mer än två sådana i veckan. Mot vissa kompisar kan jag vara ärlig och säga som det är, att jag behöver skärpa till mig när det gäller A. "Träffas gärna, men inte denna vecka, vill inte dricka fler kvällar."
Inser att det ÄR sjukt att detta ska kännas som ett stort steg, men så är det. Just nu ser jag riktigt fram mot att ta itu med mitt nya mål. Och denna vecka inleder jag med flera vita dagar efter semesterns utsvävningar.


skrev Sisyfos i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

Jag tror att det är olika beroende på hur beroendet sett ut och hur långt det har gått om måttfullhet är möjligt eller ej.
Jag trasslade runt i många år med för mycket, bara på helger etc. Har slutat ordentligt två gånger. Vid första tillfället hade jag börjat tvivla på mig själv om det skulle gå bra att sluta. Då höll jag upp 11 månader, och när jag började dricka igen var det måttfullt i början. Sen följde måttfullt blandat med för mycket, tills jag slutade igen. Nu dricker jag sparsamt, vilket betyder mycket sällan, bara ute ibland och då högst två glas. Men det är ALLTID en risk för att man dricker av fel anledning (stress etc). Och jag känner av de där glasen, i form av ökad stress i kroppen, ångest etc. dagen efter. Det är ju sånt som jag har druckit på tidigare, så det gäller att inte kunna fortsätta. Inte ha nåt hemma.
För mig var det svårt att gå från beroende till måttfull direkt (omöjligt). Alltså det funkade långa perioder, men rätt var det var gick det överstyr och jag har behövt de där långa vita perioderna för att känna efter hur jag mår utan alkohol. Den första 11 månaders perioden gjorde jag en del jobb med mig själv, den andra desto mer. Min uppfattning är att det är mycket lättare att se både sig själv och andra om man är nykter och har varit det en längre period.
Och Rabbitgirl… jag har ju funderingar angående hur allt det här hänger ihop. Diabetes, vitaminer, mineraler, anorexia och beroenden. Beroendet skiljer sig åt hos oss som är härinne, vi har periodarna som jag definitivt skilde mig ifrån när jag började dricka, men som plötsligt fanns där nån gång senare. Som hetsätning. Väldigt obehagligt och väldigt främmande från hur det sett ut tidigare. Jag tror att signalsubstanserna spökar. Jag tror att man får jobba på att ha allt på bra nivåer med bra mat, motion, jobba med att vara lycklig. Jobba med sig själv och sina tankar. Där och då när allt är på plats tror jag att några av oss kanske kan ta ett liiiitet glas nån gång då och då. Men så fort man använder alkohol för dess effekter så är man där och meckar med våra må-bra hormoner. Och jag är helt övertygad om att några ska låta bli att testa alls och att om det är möjligt att dricka eller inte beror på den effekt alkoholen har haft hos dig från början och hur långt framskriden i beroendet du var när du slutade. Och många dör i det vidare livet är kloka nog att avstå helt och mår bra i det. Jag tycker att man ska ta sig en funderare på varför man vill dricka för det är ett risktagande. Det går till precis så som Rabbitgirl beskriver för så många. Bromsa, köra, bromsa, köra och så ner i diket. Fördelarna med nykterhet för mig är att livet är på riktigt. När jag är glad är jag lycklig. Känslorna är inte dövade. Vissa vill man ju döva ibland, men man är så mycket mer levande utan alkohol på nåt sätt. Mer energi, närmare till skratt.
Oj oj det här blev långt.


skrev Cekita i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

Detta behövde jag läsa, tack. Hade precis lovat mej en belöning A eftersom jag varit så"duktig" idag +det är Lucia.


skrev rabbitgirl i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

@Saskij, haha, det är nog ingenting att vara imponerad över :) Jag försöker övertyga mig själv att det finns någon typ av mening med livet, det hjälper att inte dricka.
Jag har också diabetes. Egentligen min diabeteshistoria liknar väldigt mycket alkoholhistorian.
När jag fick veta att jag har diabetes (typ 2) fick jag panik. Åt knappt någonting. Jag var smal från början så att mitt BMI hamnade under acceptabelt nivå. Och idag fungerar det som med alkohol. Periodvis kan jag dra ner på kolhydrater rejält. Men ibland tappar jag kontrollen, får ångest, ständig oro att jag gör fel.
Sånt är mitt liv. Jag närmar mig till kanten av min värld och sedan backar tillbaka.
Jag är bara rädd att om något händer, tryggheten faller, någon av nära personer går bort eller något sånt, att då orkar jag inte backa tillbaka. Då gäller det att ha några stycken "meningen med mitt liv" på lager.
Jag vet inte om du gillar plugga, men jag har lärt mig spanska när jag slutade dricka. Hittade en superbra lärare som jag har fortfarande lektioner med online tre gånger i veckan. Hon är min goda vän också nu :) Och jag fick läxor i början, så att jag fick hålla takten med språket :)


skrev Saskij i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

@rabbitgirl tack för ditt svar. Det är så bra att få insikt om hur beroende man är och att det är en sjukdom som inte går över. Jag har funderat idag och jag ska helt enkelt vara helt vit en dag i taget. Har ändå klarat 3 dygn nu och kroppen och knoppen börja hämta sig skapligt. Det gäller att ha annat att göra på kvällarna så att jag lurar hjärnan liksom. Men kan bara ta en dag i taget. Men jag vet att det ska gå att vara helt nykter, säga stopp i tid och stå ut med suget.
Tack för att du delade din historia och jag är imponerad av dig!


skrev rabbitgirl i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

En svår fråga. Det finns så klart olika åsikter. Jag kan skriva hur det fungerar för mig.
Jag var ganska nere i vin träsket och drack i princip varje dag. Gjorde bort mig några gånger så att jag inte vill minnas. 2 december 2016 sa jag stopp totalt till drickandet. Jag var både kemiskt och psykiskt beroende, det tog ca 6 månader när jag märkte att en helg var allt normalt, dvs att jag inte hade tankar på alkohol alls.
Sedan drack kanske 2 gånger om året, tre glas vin maximalt. Mycket försiktigt.
Sista två år började jag tänka: hm, det kanske fungerar ändå. Och så fort jag tänker så, blir det fel. Först en flaska vin en helg i månaden. Sedan två helger. Sedan tre helger. Och sedan måste jag säga stopp annars sitter jag där med vin varje helg igen.
När jag säger stopp (som tur så länge i god tid) är jag bara psykiskt beroende. Men det tar på krafter ändå att dra sig ur. November var en dålig månad. Jag hatar denna "tanke kampen", ska jag köpa denna helg eller inte. Det tar tid, energi och skapar ångest hos mig. Så nu tar jag det lugnt...
Jag har inte missbrukat på 6 år, men jag är fortfarande sjuk, jag är alkoholist och blir det resten av mitt liv.


skrev Saskij i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

Hur ser ni andra på det här med måttfullhet kontra sluta helt? Hur länge ska man vara "vit" för att kunna slippa suget och begäret efter alkohol? Jag funderar mycket och vill ha ett hållbart liv där jag inte behöver vara rädd för att åka ner i vinträsket igen.


skrev Saskij i Nytt försök att ta en paus eller sluta helt.

Idag är mitt mantra:
Idag är en ny dag
Bästa dagen att ta nya tag
Tänka snällt om mig själv
Även när suget kommer en mörk kväll
Jag ska tacka nej till vinets rus
Istället tar jag mig en kopp te och tänder ett ljus


skrev EttNyttLiv i Tillbaka igen

@vår2022 ja, måste nog göra det för min egen skull. Och hålla på min gräns den här gången, tummade lite på den senast. På grund av känslor för hen, så ja det är lite knepigare när det är känslor inblandade.. fast å andra sidan så riskerar känslor att försvinna om detta fortsätter, så det blir att stå på mig.
Hoppas du lyckas med gränssättning med arbetskamrat. Det svåra är inte att sätta gränsen, utan det svåra är att hålla den. Så är det för mig iallafall.
Lycka till💕


skrev vår2022 i Tillbaka igen

@Majblomman Vad bra att ni pratat och att du har satt en gräns. Det är svårt och knepigt med någon som är vän och mer än vän. Funderar själv i en annan situation kring en arbetskamrat och hur jag ska sätta gräns. Det är så lätt att dras in, iväg och svårt att hejda. Men det enda som kan göras är att sätta en gräns, tydligt och sedan göra det i verklig handling om situationen uppstår, inte bara prata om det. Det är då det ger verkan och då man tar eget kommando.

Ha en riktigt skön lördag💕❄️


skrev EttNyttLiv i Tillbaka igen

@Milady @vår2022 och @Sisyfos tack för att ni svarar och för kloka ord och råd i min tråd❤️ Jag läser, reflekterar och tänker till.

Inte druckit på 5 dagar, mitt sug efter vin är faktiskt på minus! Låt det fortsätta vara så🙏

Fortsätter träffa min vän - som är mer än en vän vilket det gör det svårt att bara avsluta - vi har pratat om det.... igen... det som händer och hur det påverkar mig när hen druckit för mycket.
Har faktiskt lett till att hen dricker mer sällan men när hen väl dricker så blir det alldeles för mycket. Jag har satt en gräns, händer det igen så kommer jag inte träffas mer för jag fixar inte mer av det beteendet. Punkt!

Nu lite positivt, glad att sitta vid frukostbordet utan att vara trött och tung i huvudet efter för mycket vin. I love it😀
Ska ta tag i det jag behöver göra idag men har lovat mig själv att ta det lugnt också. Vila hjärnan, andas, frisk luft och god mat😀 och framför allt, inget vin.
Känns som att det blir en bra lördag.

Kram🤗


skrev Sisyfos i Tillbaka igen

Vilken intressant fråga egentligen - vilket är det rätta jaget, den nyktra eller den onyktra? För jag tänker nog att vi är mest sanna när vi är nyktra, men att det finns andra faktorer som också tar bort våra filter och spärrar ibland. Stress, depressioner, sömnbrist etc.

När man googlar på det här hittar man lite olika studier, bl.a en som delade in personlighetsförändringarna i 4.
Ernest Hemingway, The Nutty Professor - efter filmkaraktären “Den galna professorn”, Mr Hyde och Mary Poppins.

Själv var jag nog mest Hemingway - upplever mig inte så personlighetsförändrad och personlighetsförändringen är en av de långsiktiga effekter av alkoholmissbruk som jag har varit mest orolig för. Jag vet att jag vid något tillfälle blev ganska arg och då rätt elak, vilket jag vanligtvis försöker låta bli att vara. Det kändes inte alls ok, inte ens då i stunden. När jag drack i min ensamhet tittade ibland ”den ältande alkoholisten” fram, ingen som beskrevs i den där studien ovan. Det var en oerhört tråkig typ som ältar oförätter.
MaryPoppins har man ju träffat några gånger - solstrålen på festerna, MrHyde - otäck och när det är riktigt illa, rätt farlig,
Å så Galna professorn som blir överdrivet social och lite hämningslös efter ett tag.
Vad jag menar egentligen är att man kanske inte behöver tänka så mycket på om det är ”ens Sanna jag” som tittar fram. Jag tror inte det finns något ”sant jag”. Eller i så fall är det den man är med alla filter på. Den reflekterande människan.
Du kanske borde prata med din vän om hur du upplever hens personlighetsförändring. Det låter ju inte som om ni har så kul där i slutet på kvällen.
Vår2022 har skrivit så mycket klokt i inlägget ovan. Jag tänker också att du ska ta dig en funderare på vad som händer med dig i de här stunderna. Att du funderar på om det är såhär hen egentligen tycker och är, handlar kanske mer om en osäkerhet hos dig. Är det den osäkerheten du dricker på? Alkohol påverkar ju på så många sätt - och för mig förstärkte den helt klart min osäkerhet, i alla fall dagen efter. Det blev så svårt att se vad som var vad. Obehaget, ledsenheten, oro och ångest.
Lycka till med dina funderingar. För mig har nykterhetsarbetet inneburit många reflektioner och såna inlägg som det du just skrev bidrar till ytterligare reflektion om hur det var, vad man dricker på etc. Så tack för att du delar @majblomma.


skrev Abraxa i Hur hantera tråkigheten?

@annbe20 Hej! Inget har hänt, jag har bara varit dålig på att gå in på forumet - och ditt inlägg från den 26:e har jag missat. Slarvigt av mig.
Kalendern fyller jag noga i.
Jag är bortrest nu (i Sverige) och många vintillfällen. Min mage krånglar lite, vet så väl att A är dåligt för magen. Så mitt nästa mål med max 2 dgr per vecka ska dra igång efter nyår, är planen.
Skriver mer sen, blir avbruten nu!
Kram


skrev vår2022 i Tillbaka igen

@Majblomman Låter jobbigt att det blir så mycket mer alkohol än du tänkt dig. Det blir väl svårare med en vän som dricker rejält, men det är även hjärnan som blir triggad, vill ha mer och vill få kickar. Ett invant mönster hjärnan känner igen och går igång på. Vad gäller din vän, låter det nästan som ett medberoende. Din vän blir elak, blir gränslös och ändrar personlighet. Du står kvar och ser på, låter henne hålla på och du känner oro innan ni träffas att det ska hända. Det finns liksom en acceptans för att det får ske, att hon får bete sig som hon gör mot dig. Mitt enda råd är att du måste sätta en gräns. Hon har alkoholproblem och dricker gränslöst. Du har svårt att inte dras med i drickandet. Ni kanske bara ska umgås som nyktra? Men det kanske är alkoholen som förenar er, att det är så ni mest umgås?

Du skriver att ”Svårare att stå a emot när man reser med en person som inte heller har någon begränsning i sitt drickande”. Det talar för att även du har svårt med begränsning till alkohol. Fundera över hur du vill att det ska se ut med alkohol i ditt liv, hur du vill umgås med vänner och alkohol. Plan på hur du vill dricka måttligt och hur det ska se ut. Det är nog där du måste börja. Ha det gott❤️


skrev annbe20 i Hur hantera tråkigheten?

@Abraxa. saknar dig...har det hänt ngn?


skrev Milady i Tillbaka igen

Det är verkligen jättejobbigt och trist när nån har dåligt ölsinne. Hade en väninna som spårade ur rejält en gång, vi slutade på nåt sätt att umgås utan att prata om det.
Tycker att det finns några fina rader i julkalendern i dag om att ta hand om sig själv, läs och begrunda Det är ju viktigt att sätta gränser för andra men på ett bra sätt. Lycka till med minskningen av antal glas. Jag trivs bäst att vara utan vin numera.


skrev EttNyttLiv i Tillbaka igen

Dags för några rader igen.
Tre alkoholfria dagar efter en långhelg med mer a än vad jag tänkt mig. Var på weekendresa och blev att det ena glaset ledde till det andra…tredje, tionde…
Svårare att stå a emot när man reser med en person som inte heller har någon begränsning i sitt drickande. Fast jag skyller inte på någon annan än mig själv att jag druckit.
Vet inte riktigt hur jag ska hantera det just nu, vill ju inte sluta träffas. Så himla svårt, vill inte att vi ska dricka för mycket när vi träffas men ändå blir det så gång på gång.
Som nykter eller efter en-två öl, världens mysigaste och omtänksammaste. Över den gränsen blir vännen en annan personlighet, gränslös, distanslös och lite taskiga kommentarer.
Detta gör mig förvirrad och jag börjar fundera över vilket som är det rätta jaget🤷‍♀️ den nyktra eller den onyktra, hur vet man det?
Har till och med blivit så att jag känner mig orolig och spänd inför dagar/kvällar vi ska ses när jag på förhand känt på mig att personen kommer att dricka för mycket.
Behövde bara lufta detta och skriva ner mina tankar och känslor.

Kram från en fundersam och förvirrad majblomma


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

Det var så fina rader julkalendern i dag - tog dom till mig!

Sju är ett spännande tal
en dag för medvetna val
regnbågens färger är till exempel sju
och veckans alla dagar är ju sju
det talas också om sju underverk
så märk
att även du
är ett mirakel
faktiskt ditt eget orakel
så vad är ditt eget bästa råd nu?

Glöm inte hur det varit och låt bli vinet är mitt råd.


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Sisyfos
Tack för raderna och ska vara vaksam framöver. Vaksam över ungarnas födelsedagar och julen! Nyår tänker jag mig att jag ska smaka på alkoholfritt bubbel. Ska på Aw i kväll men kommer dricka en alkoholfri öl vilket blir bättre än ett glas vin.............


skrev Sisyfos i Jag vill vara måttlig och leva sunt

Håller med, var vaksam på hur du reagerar. Det är ytterst sällan (en gång) jag har druckit tre glas vin sen jag slutade dricka osunt. Tre glas är mycket om man i princip aldrig dricker. Jag tycker att man känner av två glas vin också i form av en ökad stress (ångest) och rastlöshet i kroppen dagen efter. Jag kan heller inte dricka flera dagar efter varandra (inte för att jag har testat på senare år). Men medan jag höll på att sluta och börja dricka, med långa uppehåll, märkte jag hur lätt det var att halka tillbaka i gamla ovanor. Du hade 100 dagar nyligen. Även jag upplevde de faktiska fördelarna med nykterheten mellan 3-6 månader, så ta det lugnt nu i jul tänker jag. Jag tar min julsnaps till julbordet, sen är det bra. När jag drack var julen en tid där jag stressat oerhört mycket innan. Behovet av vila var så stort, men när jag tänker efter om hur det egentligen blir(blev) när jag dricker, så blir man så oerhört seg av alkohol. Jag hade inga fyllejular men en halv flaska vin nästan dagligen får effekter. Nu när det inte dricks är julen en tid av vila och njutning. Det är stressigt innan, kan vara lite stressigt med allt även under julen, men att hitta ro och vila utan alkohol är nog den bästa känslan som finns. Jag upplevde nästan aldrig ”här och nu” när jag drack regelbundet. Läste lite i början av din tråd när du skriver att det ska bli skönt efter nyår när det är slut på drickandet. Hamna inte där i jul. Det är så lätt att åka tillbaka.


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

Jag blev överraskad av att jag fortfarande kunde känna suget - trodde nog att det skulle vara borta. Det är nog som du skriver något jag måste vara väldigt vaksam för ! Njuter av mina dagar med nollor och träning och ett bra mående. Tack för raderna!


skrev vår2022 i Jag vill vara måttlig och leva sunt

@Milady Var vaksam nu på suget och lusten. Din hjärna går igång direkt på alkohol och vill ha mer, det går tyvärr inte bort av ett uppehåll, det är en inprogrammering vi gjort i hjärnan som sitter för gott. Vin drar också igång oron och ångesten än mer. Det blir också lättare att hantera tuffa saker om man är nykter. Njut av nollorna i loggan, du har kämpat så otroligt bra med över 100 dagar och du har berättat om hur bra du mår som nykter.

Sköt om dig!❤️


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

Jag har testat och drack tre glas i lördags. Jag blev inte berusad men suget och lusten fanns kvar! Jag tyckte inte att jag mådde bra nästa morgon och vet inte om det berodde på vinet eller min oro och ångest för att en av döttrarna inte mår bra.
Njuter av mina dagar när jag skrivit in en nolla i loggan!


skrev Milady i Jag vill vara måttlig och leva sunt

Tänker mig ett glas till julbordet.............