skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Lördag 7 augusti

Registrerar 0 enheter och ett litet sug, säg en 2:a.


skrev skrynkelnylle i För feg

@håkanbråkan Tack för att du finns!


skrev håkanbråkan i För feg

Jag är också där nu, efter måååååånga års period drickande som på senare år eskalerat och brakade loss under pandemiåret. Allt för många motgångar och att domna bort kändes skönare och skönare. Har druckit alldeles för mycket sista året . Har en vän som såg igenom mig och drog med mig på möte. Va på mitt första AA möte i måndags. Haft sjuk jobbigt i 4 dagar utan alkohol. Aldrig supit mig full varje dag men tagit mer eller mindre intag varje dag under många år.
Förut var jag mer periodare men nu har det blivit varje dag och ökat på med lögner, gömmor, och en massa ångest. Jag hoppas att vi kan finna känslan av att det är bättre att vara nykter i de perioderna/situationerna där suget kommer tillbaka igen. Jag vill bli måttlig men vet faktiskt inte om jag någonsin kommer klara det.
Jag tror inte jag vart utan alkohol i en hel månad. Jag blir imponerad att du kan! Heja dig. ”Aldrig första glaset”är numera mitt mantra, stulet av andra.


skrev Gaia i Och så vidare...

FinaLisa
Din situation nu, känner vi väl alla igen. Problem och svårigheter får oss att famla efter flaskan. Lindra den akuta känslan av vanmakt och hopplöshet, sväva bort en stund, få tyst på malande tankar. Så skönt. Men kortvarigt. Och deppigheten blir inte bättre, den blir värre, djupare, rotar sig fast och så rullar det på igen. För att orkamåste man dricka och så blir man ännu deppigare för att man dricker Det som var jobbigt och svårt att hantera är det fortfarande. Det är väl det som är det jobbiga med att sluta dricka, man måste ta tag i problem, försöka trassla sig fram till nån lösning, se klart,acceptera, vara ärlig, be om hjälp. Och jag tror att om man väl börjar våga närma kanske man kan fatta ett beslut som leder till något bättre. Jag vet inte om jag vågar Jag är livrädd.
Nu vet jag ju inte vad du har för problem, det här var bara lite tankar som ramlade ner.men kanske inte alls passar din situation just nu.
Hoppas det löser sig till det bästa.
Kram


skrev Nykter2021 i Och så vidare...

@FinaLisa Jag har tänkt tanken själv kring att bli igenkänd - det finns ju en orsak till att vi bär på våra tankar i ensamhet. Tungt att inte kunna vara öppen. Skönt att du ändå är här.

Du vet som jag att domna bort är skönt i stunden. Att få tyst på grubblandet. Du vet precis som jag att det på sikt inte leder någon vart. Jag känner med dig och önskar jag kunde lyssna på dig. Att det inte fanns risker med att bli igenkänd. En dag tänker jag att jag ska våga strunta i det…jag är inte där ännu.

Skickar kraft och hoppas den når fram genom cyberrymden.


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Fredag 6 augusti

Upp med tuppen och ser att solen fortfarande går upp innan 05. Ha sovit dåligt och drömt de mest märkliga drömmarna om död, otrohet, svek och ensamhet. Hjärnan har troligen med sig Grey´s anatomy in i natten. Sträcksåg 4 avsnitt igår kväll. Det är komprimerat dravel och underhållning i snygg förpackning. Just nu passar det mig.

Träningskläderna ligger framme och jag undrar i mitt stilla sinne om det är möjligt att nå den njutning som ofta inträder på mitt morgonpass ännu en gång. Återstår att se.

Jag tog mig samman igår efter att ha skrivit här och arbetade med känd metod (tog till och med på mig en tröja med texten) ”Just do it”. Har alltid gillat den reklamen. Ut och sprang 4 km och gjorde övningarna jag fått av kiropraktorn. Ägnade en timme i solstolen och sedan 2 timmar med att klippa och binda upp hallonbuskar. Ägnade 2 timmar åt att städa och sedan 1 timme i badrummet. Vilade och gick sedan på restaurang och njöt av en sashimi - drack ColaZero. Nöjd samtidigt som jag känner något gnaga…samma gnagande jag började medicinera för i maj. Nästa vecka ska jag jaga upp en samtalsterapeut …

Kroppen är ett mirakel. Om jag sträcker ut benen och flexar med fötterna kan jag se två muskler på låren jag inte sett på minst 10 år. När jag ser dem så tänker jag att jag kan leva med alla rynkorna och skrynklorna bara jag är stark och rörlig. Idag kommer mitt 2-åriga barnbarn för att sova över två nätter. Redan nu njuter mitt inre av den kärlek jag upplever inför honom. Det finns inget vackrare.

Registrerar 0 enheter och 0 sug.


skrev Varafrisk i Och så vidare...

@FinaLisa Men så bra att du skrev ändå🥰Och skulle någon känna igen dig så kanske inte heller den personen vill bli igenkänd. Jag tänker…det är väl ändå sekretess som råder på forumet.

Hoppas att din sömn kommer att bli bättre och även att din sambo får må bättre.

Ses snart igen!

Kram🥰


skrev FinaLisa i Och så vidare...

Har hamnat i en dipp av två orsaker och det känns så jobbigt att inte kunna skriva öppet om det!
Är ju väldigt ängslig i vissa lägen att bli "igenkänd"😕 om jag avslöjar för mycket om mig själv.
Men jag behandlas för en åkomma som påverkar min sömn just nu samtidigt som min sambo har det jobbigt...
Jag känner hur suget efter alkohol växer och det stör mig. Vill kunna domna bort en stund och lindra grubblandet.
Jag har tyvärr gett efter denna vecka och slarvat lite men med små mängder. Måste bryta detta så fort som möjligt. Märker hur lätt det kan bli att falla dit igen. Men det ska jag inte!!
Kram 🧡


skrev Nykter2021 i Nu och framöver

@Sisyfos @Kennie
Fint att läsa om era erfarenheter. Jag håller med om att det är skönt att inte dricka. Det blev ett par enheter mer än planerat på min semester tillsammans med maken. Ärligt talat så längtade jag efter att bli själv här hemma och köra mina 7 veckor hälsosam kost och träning. Åker på ett stort sug och förstår att det beror på de där extra enheterna. Nu stod jag emot - det gjorde jag inte förra hösten då jag började självmedicinerar några veckor in i september och jobbstressen satte fart. Under sommaren har jag definierat vad måttlighet är och jag har manifesterat varför jag vill kunna ta 1 glas vin precis som liknelsen av tårtan. Jag äter tårta när det bjuds på kalas och om tårtan är av den sort jag tycker om - annars avstår jag.
Jätteglad för att ni tittar in ibland och är ”uppmärksamma”. Vinflaskan i ensamhet får aldrig komma in i mitt liv igen - och det gäller att vara uppmärksam.
Kram på er!


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Torsdag den 5 augusti

Igår upplevde jag en märklig känsla av att något mentalt ”rann av mig” och sedan kunde jag känna min stora hopplöshet igen. Medvetet upplevde jag en kraftig svängning i mitt humör som jag inte kunde styra. Min första tanke var; där löstes någon verksam nivå av mina antidepressiva upp. Tidsmässigt stämmer det omvänt av hur jag upplevde en förbättring när jag satte in medicinen. Spooky. Om jag fick göra om mitt liv här på jorden skulle absolut bli läkare och forska på hormoner och kvinnohälsa. Det är så intressant.

Vaknar idag och batteriet är laddat upp över nacken så inget problem där. MEN mitt huvud känns så tungt. Min hjärna vill in här och skriva direkt när jag vaknar. Min tinnitus (som jag levt med i 25 år utan att jag störs allt för mycket) är värre än efter rockkonserten som satte igång bruset.

Det är så lätt att skriva här och börja välja ut det som är bra och kanske till och med förstärka det som är bra - välja bort att skriva om svårigheterna. Det är så lätt att falla in i någon slags fasad kring vem jag är och hur framgångsrik jag är nu…😔 och tappa bort ödmjukhet inför hur svårt det är att bryta livslånga mönster.

Jag var som sagt hos kiropraktorn igår och hade avsatt dagen till att låta kroppen återhämta sig. Gick en långsam promenad och gjorde övningarna jag hade fått med mig hem. Fick den här överväldigande känslan av hopplöshet i att inte göra något (har semester två veckor till) och bara vara. Ansträngde mig att inte starta något projekt - bara låta det vara. Försökte sola, försökte läsa …på eftermiddagen sträcksåg jag 5 avsnitt av Grey´s anatomi (från 2000-talet kanske?) Jag gillade det och tårarna rann för alla möjliga situationer. Lät det hända och så kom SUGET efter rött vin. Med all viljestyrka jag har försökte jag ”surfa på suget” - med all rationalitet jag kunde hitta kämpade jag säkert i en timme. Gick in här och gjorde programmet från början, läste i trådar och till slut satte jag i mig 5 dl gräddglass för att få tyst på suget. Medan jag sörplade i mig glassen började jag frysa och fick ta på mig strumpor och filt. Efter en timme var suget över och jag tvingade mig ut som planerat för att välja en tapet till vårt sovrum. Väl i affären var jag som en uppskruvad Duracellkanin - jag hade en obehaglig känsla av att vara utanför min kropp och se hela besöket i affären snett uppifrån. Undrar hur säljaren uppfattade mig - jag skulle vilja veta men jag vågar inte fråga. Fick prover med mig hem och så har projekt Sovrum startat. I affären insåg jag att vi är tillbaka ett varv i modet (typ sent 70-tal och tidigt 80-tal) och jag kommer definitivt att lägga in heltäckningsmatta. 😆😆😆

Min upplevelse är att jag håller på att integrera flera delar av mig i mitt medvetande och det låter så flummigt att jag nästan inte vill skriva ner det. Dags att boka tid hos samtalsterapeuten.

Registrerar 0 enheter och 8 i sug för gårdagen. Det var inte roligt.

@Vitsippan. Tack för ditt besök i min tråd. Jag läser om igen vad du skriver - ”Det tar tid att förstå sig själv, bitarna faller på plats eftersom.”
Det betyder något för mig - tack och stor kram!


skrev Sisyfos i Nu och framöver

Ja, jag tänkte att det kanske var du som använde tårtliknelsen, men det var nog i en annan tråd. Väldigt bra i alla fall. Den passar så bra för hur det känns.
@Kennie skrev:" Jag längtar inte mer efter att dricka än tidigare, jag försöker inte arrangera tillfällen då det skulle kännas legitimt med ett glas."
Ja, jag tänker att när det är så, så fungerar den här metoden. Jag kan avstå och avstår även om jag blir bjuden. Men jag tänker vara på min vakt och det händer att jag blir sugen på att köpa alkohol, men det är starkt förknippat med trötthet, stress etc. En annan typ av sug som det inte går att ge efter för nånsin mer.
I övrigt tycker jag att det är så skönt att inte dricka. Precis som du skriver känner jag mig mer utvilad. Drickande gör en trött och seg och man får sämre sömnkvalitet. Ingen guldkant - en ickefråga, så känns det just nu, men jag kommer att vara uppmärksam på om det skulle bli nåt annat. Vill verkligen inte hamna där igen.


skrev Kennie i Nu och framöver

@Sisyfos Trevligt att du tittar in! Ja, det är bra att få prova sina tankar och dela erfarenhet kring måttlighet. Tror faktiskt att det var jag som använde tårt-liknelsen, eller så är det flera som börjat skriva om den. Jag tror också att detta att man ogillar att bli full hjälper. På den tiden jag drack gjorde jag allt för att hålla masken och kämpa emot när jag började bli full. På slutet tror jag dock att min gräns för när jag uppfattade mig själv som för full hade höjts, det krävdes en högre promille för att jag skulle börja bromsa. Men efter denna sommar då jag tagit ett (1)glas vin vid några tillfällen så känner jag ingen påverkan på hur jag tänker kring alkohol. Jag längtar inte mer efter att dricka än tidigare, jag försöker inte arrangera tillfällen då det skulle kännas legitimt med ett glas. Och jag vill inte dricka mig full. Njuter istället av att känna mig utvilad efter semestern, som bestått av mycket umgänge och middagar. Tidigare år kände jag mig snarare redo för rehab när hösten kom. Känns som att jag hittat ett sätt att både ha kakan och äta den- ha kul och träffa folk utan att bli utmattad. Och lösningen var så enkel (och svår) som att sluta dricka sig full.


skrev Vitsippan. i Måttlig 2021

@Nykter2021 Hej, det låter härligt med nästan fulladdat batteri!
Jag får energi av att vara ute i naturen. Häromdagen på min promenad såg jag en underbart vacker fjäril fladdra förbi. En sorgmantel. Jag följde den och kunde komma riktigt nära. Kanske var den lite påverkad av att ha druckit sav från en björk. Igår såg jag jag fyra sorgmantlar!
Det går framåt. Det tar tid att förstå sig själv, bitarna faller på plats eftersom. Sen kanske man tappar bort en bit igen. Fint att du kan prata med dina nära och kära.
Kram från Vitsippan


skrev Vitsippan. i Måttlig även under semestern

@Nykter2021 God morgon! Mycket igenkänning där med mycket vill ha mer. Jag är också mer lättpåverkad nu när jag dragit ner. Kroppen behöver ju inte alkohol. Kanske är man dessutom mer känslig om man är högkänslig, har nedsatt stresstolerans och sårbarhet för depression.
Min ambivalens till alkoholen har ökat. Spännande att få höra från dig hur det känns med vit månad. Kanske ska jag också prova i höst. Det är fortfarande så att jag skjuter på att hålla upp helt med alkoholen. Varför är det så svårt trots att jag inte tycker att mitt beroende av alkohol är särskilt starkt. Lurar jag mig själv?


skrev Sisyfos i Nu och framöver

Aha, det är här du håller hus Kennie. Ser ditt namn då och då i kloka inlägg här på forumet. Har ju tydligen även kommenterat i tråden också. Vi har landat i samma bedömning av måttligt du och jag.
Ett glas väldigt sällan. Tror som du att det beror på hur drickandet har sett ut innan och vad man ville med alkoholen om man ska ge sig på måttligt eller inte. Vissa skriver att det är berusningen de är ute efter och att ett glas är meningslöst. Då är det ju ingen bra idé.
Jag har aldrig gillat att vara full och som du gått och lagt mig. I sociala sammanhang var jag alltid måttlig och jag minns de ganska få gånger när det blev för mycket på fester som obehagliga.
Jag har skrivit tidigare att jag vill att alkohol ska vara en ”ickefråga”. Om jag vill ta ett glas ute eller om det bjuds så gör jag det. Men den medicinering jag ägnade mig åt kan jag aldrig starta igen.
Sen kan man ju givetvis fråga sig varför det ska drickas något överhuvudtaget. Mitt svar på det är att det kan vara trevligt och gott. Någon gjorde en så fantastiskt bra jämförelse med tårta i en annan tråd som jag kan relatera till. Jag gillar inte tårta särskilt mycket, men det kan vara trevligt att ta en bit när det bjuds. Vissa tårtor gillar jag inte alls så då tackar jag nej. Jag kan äta tårta en dag, men vill absolut inte ha många bitar eller flera dagar i streck. Är dessutom laktosintolerant så jag måste vara extra försiktig och även fundera över hur magen mår och hur mycket laktos det är i innan innan jag bestämmer mig för att ta en bit. Ingen stor sak helt enkelt. Så vill jag ha det. Men om det flyttar in ett kakmonster i mig får jag ompröva och kanske helt avstå från en bit.
Känns lite trevligt att faktiskt kunna prata om det här i en tråd. Testa och resonera om den här varianten. Jag drar mig lite för att skriva att jag druckit sammanlagt 3 glas vin i juli i samband med mat -ett per gång. Det väckte inte mersmak. Så det känns bra att ha hittat någon som också testar det här och skriver några funderingar.


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Onsdag 4 augusti

Fotboll igår kväll och det blev streaming hemifrån = bra mat och utan vin! Registrerar 0 enheter och 0 sug.
Matchen var gastkramande så jag fick spänning så det räckte!

Tvingade mig, verkligen tvingade mig att ge mig ut och springa trots att benen kändes som betong. Värmde upp och kapade en hel minut på 3 km. Det går enligt plan men oj så tungt det är. Idag är det vilodag och kiropraktorn för en liten lyftning av kotorna.

Jag läser i min tråd och inser hur jag utvecklats under de senaste tre månaderna. I maj skrev jag att min ”batterinivå” var upp strax över knäna, minns så väl känslan av en förlamande trötthet. Nu är batterinivån uppe kring axlarna och jag kan sedan ett par dagar tillbaka ta det där djupa andetaget som ger kraft. Badade tre gånger igår (17 grader) och körde tre gånger tjugo minuter i bastun på kallbadhuset. Stegmätaren visar på 17 000 steg. Det var ett tag sedan.

Praktiserar tidsbegränsad oro och reflektion. Det verkar vara något för mig. Upplever hur jag vänder och vrider på ett problem för att sedan ägna mig åt ”tröstetankar” och planerar för lösningar. Har pratat en del med min gamla mor och ser exakt var beteendet har fått näring. Vad som är genetiskt och vad som är social inlärning är svårt att säga när det gäller en själv. Det känns dock hoppfullt när jag så tydligt ser mig själv i henne. Jag älskar min mor med fel och brister - kan jag älska mig själv på samma sätt? Då behöver jag inte köra mig själv i botten för att bevisa att jag duger. Då behöver jag inte slita för att få ett värde i andra människors ögon.

Dags att lämna grubblandet för att läsa lite här på Forum.

Önskar alla en fin dag!


skrev skrynkelnylle i För feg

@Kennie Tack för din stöd.Det ger mig hopp.


skrev Nykter2021 i Måttlig även under semestern

@Vitsippan. God morgon! Känner igen det! Jag har varit hyfsat måttlig under semestern jämfört med vinterns alkoholbruk. Men jag var helt vit hela förra sommaren så jag har väldigt svårt att se något mönster mer än att ”mycket vill ha mer”. Jag tappar också energi även om jag håller mig inom 2 enheter per tillfälle. Upplever att jag blir mer påverkad nu när jag dragit ner…så jag tar en vit augusti - sedan får jag se. Hösten är ju den stora utmaningen för mig.
Hoppas du hänger kvar här och jobbar på. 🤗


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Tisdag 3 augusti

Igår byttes barn och barnbarn ut mot ”sista tonåringens” kompisar. Tjo och tjim till 01 inatt. Har trots det sovit rätt bra, i alla fall efter att huset tystnade. Känner en enorm glädje över ungdomarna och så skönt att inte ha ett vinglas att gömma undan när ungdomarna plötsligt dundrar ner för trappan…

Först nu, efter 5 månader som måttlig, kan jag se en skillnad i mitt ansikte. De ytliga blodkärlen på näsa och kinder har delvis dragit sig tillbaka och jag är aldrig sådär ”fylleblank” i huden längre…

Registrerar 0 enheter och 0 sug.

Önskar alla en fin dag!


skrev FinaLisa i Och så vidare...

@Maja71 Godmorgon ☀️🤗
Svaret på din fråga handlar väl om att bestämma sig och begränsa intaget.

När jag märkte hur missnöjd jag kände mig när jag inte lyckades med att vara helvit så bestämde jag mig för att testa måttlighet. Och då ledde detta nya till en slags inre frihet för snart sex månader sedan.
Jag bestämmer själv hur mycket eller ofta jag vill dricka. Min övertygelse var att jag måste dra ner den tidigare mängden som varit alldeles för stor. Så nu har jag landat i ett nytt drickmönster som är hälften av vad jag brukade dricka vid varje tillfälle.
Dessutom så från att ha druckit i snitt två gånger per vecka så har det blivit 3-4 gånger i månaden.
Med detta sagt är jag kanske inte helnöjd, skulle vilja dra ner ytterligare, men såhär får det vara ett tag till. Det är iallafall en klar förbättring och jag får vara nöjd så.
Men det jag märker är att när jag minskat mängden så har jag den senaste tiden reagerat snabbare på alkoholen. Jag blir lättare påverkad så nu framöver kommer jag nog att minska mängden till ett glas vin per tillfälle. Alternativt dricka något svagare än vin.

Men jag tycker du ska avvakta med att dricka tills du känner att det är någon alldeles särskilt anledning att skåla.
För mår du så bra utan alkohol som du gör nu så är det onödigt att"testa" bara för att...
Önskar dig stort lycka till vad du än väljer att göra 🍀🤗

Kram! 🧡🌷🧡


skrev Kennie i För feg

Hej!
Starkt att du kämpar vidare! Har du märkt någon förändring i perioderna? Blir de längre eller minskar de med tiden? Har du jobbat något med återfallsprevention? Tror man kan göra program online, eller åtminstone få info och tips. En dag klarar du det och lämnar alkoholen bakom dig, det är ju många som försökt sluta gång på gång och plötsligt lyckas. Jag håller på dig!


skrev Kennie i Nu och framöver

@Andrahalvlek Tack AH! Jag tycker att du är beundransvärd som dels lyckats vända ditt eget liv och även ger så mycket energi här på forumet. Jag tror det är väldigt viktigt att få det där första svaret och peppen som du ofta är där och ger nya användare.


skrev Vitsippan. i Måttlig även under semestern

Det går åt fel håll nu under andra semesterperioden.
Fler tillfällen med alkohol. Måttligt varje gång, men sammantaget mer än jag hade tänkt mig.
Inte så många krav nu på semestern, behaglig tillvaro, mer umgänge, och alkoholen lättillgänglig. Men jag får mindre gjort, vitaliteten och energin minskar.
Den här veckan ska jag försöka begränsa mig till ett tillfälle.


skrev Maja71 i Nu då?

@Liten tjej ja det är lite jobbigt. Kul att du hittat padel! Det gäller att hitta på nya grejer att göra. Tyvärr har jag haft problem med min nacke så tuff träning får bort. Det är synd för det hade varit perfekt för mig. Har dock smugit igång med löpningen. Lite tungt nu men jag vet att kondisen kommer tillbaka rätt snabbt.
Kram 💝


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

Måndag 2 augusti

Barn och barnbarn har åkt hem. Tvättmaskinen snurrar med lakan i och jag har varit på gymet. Solen skiner igen och jag loggar in på alkoholhjälpen. Det kommer att bli en helt vit augusti med träning och nytt arbete. Ska försöka lista ut vad som triggar min årstidsdepression…har gått av antidepressiva och först nu börjar min mage bli normal. Med en hälsosam kostplan tänker jag mig att jag kommer att bli helt bra under augusti. Huhuhu, inga mer experiment med läkemedel för min del.
Är mycket trött och lycklig. Sömnen har varit sådär med huset fullt av ungdomar och småbarn. Helt naturligt.

Registrerar 0 enheter och 0 sug i augusti så långt.