skrev e.m i känns så långt borta

2021-09-06 - 19:33 skrev e.m i Ny och skräckslagen!:
Dricker aldrig på dagarna. Klockan 17 är det magiska klockslaget. Då lagar jag mat och vill ha ett glas vitt vin att smutta på eller två, eller ... Fortsätter med rött under kvällen, sätter mig vid datorn och skriver vidare på min femte roman. Sippar på mitt vin och känner hur lätt det går att skriva. Flaskan är tom .Vaknar av att jag nickat till framför datorn och ramlar i säng, ibland utan att ha tvättat mig eller borstat tänderna. Sover hyggligt och vaknar nästa dag utan det minsta baksmälla. Ingen har mått dåligt av mitt drickande, ingen har reagerat. Allt är som vanligt och jag tänker för tusende gången ... idag, i dag ska jag verkligen. Sedan händer något som känns jobbigt. "I kväll behöver jag faktiskt lite trevligt." Men i morgon, då ska jag verkligen ...


skrev Tombor i Nu då?

@Maja71 Blir glad när jag läser det du skrivit. Önskar dig all lycka till.


skrev kvinna 38 i Nu då?

Hur går det?

Jag har ett tjejgäng som både druckit vin ihop men också gjort andra saker med. När de frågar om vi ska gå ut säger jag ja och dricker alkoholfritt. Men med dem är jag trygg och har berättat att jag inte vill dricka. Gör ingen affär eller ber dem anpassa sig efter mig.

Dryckeskompisar har jag inte då jag drack i min ensamhet.

Hoppas dina 100 dagar gjorde dig stark i nykterheten och att du är tillbaka.

Kram


skrev FinaLisa i Och så vidare...

@Varafrisk Tack och Godmåndagsmorgon! ☀️

Hemma igen efter en avkopplande helg i naturen 😊. Så härligt att få andas skogsluft och gå långa promenader tillsammans med vänner och bara trivas i nuet.
Laga god mat och spela spel på kvällen. Drack en halv flaska vin på två dagar. Vilken skillnad från förr!

Varafrisk, jag läste din tråd i går kväll, så många inlägg bara på två dagar!
Och Vinägers råd till dig i sin egna tråd; kanske du skulle göra ett försök att ändå begränsa dig?
Att då kanske inte behöva bli så besviken på dig själv gång på gång?
Att du istället kan få möjlighet att känna dig nöjd när du klarar att avstå och "spara" dig till helgen till exempel?
Hursomhelst så hejar jag alltid på dig Varafrisk! 💗

Kram 💚🤗💚


skrev Kennie i Måttlig 2021

Hej, hur har du det? Hoppas du mår lite bättre... Hur ser livet i övrigt ut, kan det finnas omständigheter som påverkar humöret? Har du tid för vila, återhämtning när du jobbar?


skrev Varafrisk i Och så vidare...

@FinaLisa Vad mysigt det låter med en helg med goda vänner. Eftersom du bor i en storstad och ganska centralt som jag har förstått det...så måste det kännas gott att komma ut i naturen.

När det gäller världen och planeten...jag förstår din känsla...men ibland blir det lite övermäktigt för mig...och jag försöker att dra mitt strå till stacken. Nu har jag inga barnbarn..men man tänker på barnen och även nästa generation...hur kommer det att bli.

Ha det fint:)


skrev FinaLisa i Och så vidare...

@Se klart Godmorgon ☀️🤗

En dag i taget, en sak i sänder.
Klok mening att hålla sig i när livet strular.
Vissa knutar tar tid att lösa upp och man får ha tålamodet med sig.

Just nu är det lugnt i min egen lilla ankdamm men världen och planeten mår dåligt och det gör mig nedstämd.
Svårt att vara glad men försöker hitta meningen i tillvaron ändå.
Och utan alkohol. Bättre med träning och promenader.

Till helgen ska jag vara ledig med goda vänner. Ut i skogen 🌳 och plocka svamp🍄. Bo i stuga och känna naturen in på skinnet. Kanske det blir ett glas vin eller två. Vi får se.
Kram 💚


skrev Sisyfos i Måttlig 2021

Ja, hoppas du får en läkare som lyssnar. Jag tror inte att nedstämdhet på det sättet som du beskriver är ett normaltillstånd. Det är svårt att ta sig ur och jag förstår känslan du har när du har tittat på Grey en hel dag. Har inga direkta toppenerfarenheter av läkare, men stå på dig. Det finns hjälp att få, det är jag säker på. Det gäller att hitta rätt.


skrev Vitsippan. i Måttlig 2021

@Nykter2021 Jag har följt din resa med intresse. Du har lämnat ett värdefullt avtryck här på forumet.
Kanske kan det bli än mer en resa inåt om du nu skriver dagbok bara för dig själv och tar upp det i terapin.
Du har orden, du kan uttrycka dig väl verbalt.
Klarar du också att möta negativa känslor? Eller att stå ut med dom?
Med värme / Vitsippan


skrev Vitsippan. i Måttlig även under semestern

Bag in box inget för mig...
Ok, semestern är slut. Hur var det med måttligheten då?
Det blev fler och fler tillfällen under 3 veckor, alla "måttliga" i avseende på mängd. Jag registrerade allt t.o.m. folköl i måttfull-appen.
Men jag drack mer än min egen målsättning. 11 enheter på en vecka räknas som måttligt. Jag vill inte dricka mer än typ 4 enheter när det är semester och 2 enheter under arbetsveckor.
Den där bag in boxen gjorde det allt för enkelt att ta sig ett glas. Sista lördan innan semestern tutade jag i mig en hel del utan att fylla i måttfullappen nånting.
Det var troligen min sista sommarsemester. Jag planerar att gå i pension nästa år och därför är det viktigt för mig att ha koll på mitt drickande.

Nu är jag tillbaka i selen, måttlig ska jag vara. 2 enheter i veckan. Om det är fest max 4. Och fest är då inte bara för att det är helg, utan lite special.


skrev Se klart i Och så vidare...

Hej finalisa,
Jag hejar också på dig (har inte heller fattat nya trådarna riktigt…) och hoppas och tror att det ska reda sig med dina bekymmer.
Jag läste också Åsa Linderborgs bok nyligen, jag gillade den.
Vi tar en dag i taget och gråter när det behövs. Kram 🥰


skrev FinaLisa i Och så vidare...

@Nykter2021 💗
Skrev några rader i din tråd.
Ibland får man ta en paus och stanna upp och känna efter vart man är på väg. Forumet finns ju alltid här och vetskapen om det är en trygghet.
Jag är själv lite ojämn i min aktivitet här inne men är glad för att forumet finns.
Har haft en turbulent vecka med sjukdom och olycka bland närstående men läget är på bättringsvägen.
Vi kämpar vidare!😊
Kram 🧡🌷🧡


skrev FinaLisa i Måttlig 2021

@Nykter2021 💚

Så tråkigt att du börjar känna av depressionen igen!😟
Jag är ju inte rätt person att råda vad gäller mediciner. Bättre att du lyssnar på de som har bra erfarenhet och blivit hjälpta.
Viktigast är att du har regelbundna samtal med din terapeut och läkare när du äter medicin.
Och att du inte tar på dig för mycket arbete. Stress kan ju framkalla en djupare depression!
Var rädd om dig kära Nykter 2021!💗
Du hör av dig när du känner lust för det😊
Stor lycka till kram! 🍀🤗🧡


skrev Torn i Måttlig 2021

@Nykter2021 Hej! Det låter jobbigt.❤️ Jag gillar att läsa din inlägg för du jobbar verkligen hårt för att hålla ett kontrollerat drickande, och tänker dig noga för så det inte riskerar att bli värre. Det måste man nog göra resten av livet, för slappnar man av blir det nog lätt att man dricker fast man egentligen inte vill, eller att det blir mer än vad man har tänkt sig. Jag har tänkt flera gånger varför du inte avstår alkoholen helt och hållet eftersom du har problem med depression. Alkohol tillför ju aldrig något positivt när det gäller sådant. Då hade du ju i alla fall haft en sak mindre att tänka på.

Du gör ju självklart som du vill och jag hoppas du får må riktigt bra snart. För det är ju det som är huvudsaken oavsett.

Kram


skrev Pianisten i Måttlig 2021

Hej,
Försökte läsa lite tillbaka i din tråd men hittade inte varför det blev att du slutade med de antidepressiva? Du har börjat jobba på 50% men det är för att du skulle studera upptill om jag förstod det rätt?
Jag var sjukskriven 50% under ett par månader för ca 2 år sedan när min alkoholbägare rann över, milt sagt och jag tillslut fick hjälp i vården. Den tiden blev avgörande för min förbättringsresa. Jag använde tiden själv hemma till att försöka hitta en inre frid. Jag började bygga lite små fasta morgonrutiner som gjorde att jag startade igång dagen. Bädda sängen, klä på mig, plocka lite omkring mig för att ha ordning i omgivningen, äta frukost. Lagade lunch till mig själv, jag har tyckt om matlagning. Där emellan läste jag lite böcker, om bl.a ångest, tips på övningar m.m.
Mycket kan bli väldigt rofyllt om man kan försöka fokusera på att vara här och nu i det man gör utan att bli störd, det jobbigaste är väl att man alltid kan bli störd av sina tankar, men lite mindfullness-tänk kan fungera bra, notera att en tanke kommer och försök visualisera att du släpper den vidare ut i luften utan att reflektera över den. Sen gå tillbaka till det man gör.

Varför tänker du att forumet inte är rätt? Är det för att du tänker att alkoholen inte är den centrala orsaken till ditt mående nu? Eller för att du inte är nykter? Fortsätt skriva om du känner för det, alkohol är väl vår gemensamma nämnare men för mig och många lika mycket en dagbok om allt mellan himmel och jord.

Fin stund den där med hunden, tänkte att det var som en lite meditativ stund för dig, någon som fanns vid din sida, utan att döma eller kräva något. Ni satt där och tittade på omvärlden och det kändes som du njöt en stund av att bara vara.


skrev Andrahalvlek i Måttlig 2021

Lider verkligen med dig. Den depression du känner just nu kan vara ett symtom på utsättning av medicinen. Jag har samma erfarenheter från att ha försökt trappa ut Venlafaxin flera gånger tidigare. Depressionen kommer tillbaka nästan direkt. Så jag har ätit venlafaxin sen 2007. Vågar inte sluta. Men nu när jag är nykter så trappar jag ut yttepyttesakta. Totalt tar det 1,5 år att nolla. Jag minskar med 1/2 tablett per vecka och månad.

Kram 🐘


skrev Nykter2021 i Och så vidare...

@FinaLisa Hej! Hoppas allt är bra med dig och att allt går vägen! Tack för dina fina inlägg hos mig - du har varit ett fint stöd. Jag har börjat jobba och tar itu med en djupare terapi där jag kommer att skriva fysisk dagbok. Hoppas räta ut en del men inser att det jag behöver är rätt antidepressiva. Jag tar en liten paus här ifrån. Stor varm kram!


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

En hel förmiddag har gått åt att se på Greys Anatomy. Egentligen samma sak som att stirra på väggen.
Efter att jag att jag satt ut mina antidepressiva kom en dag då det kändes som om en strömbrytare slogs på inom mig och tungsintheten är tillbaka med full kraft. Jag var hos min nya terapeut igår och det tog så hårt att jag är som i en dimma. Jag har inte druckit någon alkohol och jag kan bara konstatera att jag mår inte ett dugg bättre för det, kraften av min nedstämdhet är den samma fast utan tillfällig lindring. Så tillbaka till läkaren nästa vecka för att sätta in antidepressiva igen och 5 samtal hos terapeuten inbokade. Har börjar jobba och det går bra - det är på 50% och hemifrån. Hade säkert varit bättre för mig att vara tvungen att ta mig samman, snygga till mig och åka till kontoret. Om så bara för att se andra människor.
Jag ska börja skriva fysisk dagbok i min terapi och det får räcka en tid framåt. Detta är inte rätt forum för mig just nu så jag kommer inte att gå in här varje dag.

Stort lycka till alla ni som kämpar!


skrev Nykter2021 i Måttlig 2021

@Sisyfos God morgon!
Nu har vi möblerat om så att alla får plats med skolarbete och jobb och så får det duga så! Du har rätt att det är nog återkommande här inne. Att ständigt skapa arbete när man egentligen borde koppla av. Inte helt lätt.

Jag har med mig tanken på D-vitamin så jag ska ta upp det med min läkare nästa vecka. Ska försöka ”kräva” blodprover så att vi kan utesluta sköldkörtelrubbningar mm och då kanske även se hur D-vitamin ser ut. Mina tarmar har alltid varit känsliga och jag har läst lite här och där nu och ska verkligen försöka få läkaren att engagera sig. Min förra läkare verkade trivas med det löpande bandet och var ganska hastig trots att hon var AT-läkare.

Och ja, hunden ska jag träffa igen. Jag är uppvuxen med hund och har sedan varit medhjälpare på en kennel under många år (nu pratar vi 2000-tal) och har avstått hund eftersom jag rest i jobbet. Tänker att det snart blir en hund klar till mig för adoption när alla ska tillbaka till kontoret. Ett och annat hundköp var nog inte riktigt genomtänkt under pandemin…jag ska aldrig tillbaka till kontoret igen mer än högst på 50% så det börjar bli möjligt…dessutom har jag hittat en person som kan tänka sig vara extra matte om jag slår till. Tiden får utvisa.

Tack för ditt inlägg och Ha en fin dag!!


skrev Nykter2021 i När vågar man testa?

@Fiktiv Vi är ju alla olika men om man läser allt man kommer över här inne så verkar det som om en nykterhet på tre månader är bra för att hitta sig själv efter en långvarig överkonsumtion.
Nu är det här helt och hållet min åsikt och erfarenhet jag delar vilket kan provocera. Men jag tänker så här:
När alkoholen har blivit en ”icke-fråga” då tänker jag att man kan dricka en liten mängd ifall man vill. Då får du se om du kan hålla dig inom en måttlig mängd utan att det blir jobbigt - d v s två enheter. Börjar du förhandla där så är du inte redo, Jag har kommit fram till att jag mår bra av att ha koll och sedan dra ut på tiden inför nästa tillfälle till över 10 dagar. Då finns inget sug längre. Jag misslyckas ibland men är medveten på ett annat sätt nu. Så fort jag sätter upp förbud för mig själv så blir det intressant att bryta mot detta, spelar ingen roll vad det är. Låter jag det vara och tar en dag i taget så blir livet så mycket enklare. ”En dag i taget” är en väldigt bra devis att leva efter oavsett.
Jag är nöjd över att inte fundera över nästa tillfälle jag ska dricka. Det är på väg att bli en ”icke-fråga”.


skrev Sisyfos i Måttlig 2021

@Nykter2021 skrev:"Som det varit sista veckan har jag haft för mycket tid att tänka så jag satte igång med att planera ett renoveringsprojekt. Det har jag nu stoppat då jag inser att jag går in i gamla hjulspår med mina projekt som sedan blir övermäktiga och så är den negativa spiralen av tvång tillbaka. "
Det där tror jag är så vanligt härinne. Att vi när vi blir piggare drar igång något och sen inte riktigt orkar färdigställa. Bra insikt att dra i bromsen.
Minns du att jag skrev om D-vitamin tidigare? Du kanske ska testa något sånt tillskott nu när du börjar bli deppig igen. Det är ju giftigt i för höga halter, men min sambo blir verkligen bättre av det när hen får sina årstidsbundna depressioner. Ja, jag tror ju inte att det är nån mirakelkur såklart, men funkar det ens litegrann så är det kanske bra.
I övrigt tror jag du gör helt rätt som jobbar med livet och slutar att jobba mot dig själv. Tänker att din hundupplevelse var väldigt nyttig. Det är svårt att stanna upp och hunden bröt kanske en del tankar när han pockade på uppmärksamhet.


skrev Sisyfos i När vågar man testa?

En vanlig erfarenhet är att det går bra första gången/första gångerna. Sen halkar man tillbaka i samma hjulspår eventuellt värre än tidigare. Jag har den erfarenheten själv också. Det går bra tills jag återigen börjar medicinera med alkohol.
Fördelen med att göra ett längre uppehåll först är ju att man, beroende på hur drickandet har sett ut tidigare, ofta får väldigt positiva effekter efter ett tag. Många får de där effekterna efter 1-3 månader.
Det är otroligt lätt hänt att gradvis gå tillbaka till hur det var innan.
Läste lite i din andra tråd och jag rekommenderar dig verkligen att göra ett längre uppehåll. Det är bra att nykterheten blir en vana och det tar lite tid. Jag hör till dem som inte har slutat helt, tar nåt glas i sociala sammanhang men det är inte så ofta och väldigt lite de gångerna och inte varje gång tillfälle ges. Kan inte ha vin hemma och kan inte ”vanedricka” varje helg eller så längre för det är lätt att halka tillbaka när man en gång använt alkohol som medicin.
Jag hör till de som har ersatt med alkoholfritt ibland. För festkänslan. Vissa rekommenderar inte det och det gick snabbt att byta tillbaka till alkohol igen när jag inte brutit vanan (hände första gången efter ett långt uppehåll). Men jag dricker alkoholfritt nu också ibland. Jag gillar inte söta drycker så det finns inte så många bra alternativ annars.
Tycker du ska avvakta lite med att testa tills den där tjatande rösten har tystnat. Det blir bättre. Många här vittnar om stabilare humör, mindre ångest, starkare känslor (även glädje), bättre sömn och för mig är fördelarna jättestora och jag saknar definitivt inte mitt vanevin längre. Är så nöjd med att inte dricka.


skrev Fiktiv i När vågar man testa?

Tack för era kommentarer. När jag läser så håller jag med om att jag måste vänta tills det känns oviktigt. Men mina hjärnspöken håller på med mig dagligen. Övertalar mig, eller försöker. Har inte druckit nått än. När dagen väl kommer då jag provar ska jag ha bestämt hur mycket jag får dricka samt se om jag kan hålla mig till det. Fixar jag inte det så har jag ju svaret sen. Då får jag med stänga den dörren.