Senaste kommentarerna i forumet

Det låter som att du kan vara en av de som kan ta ett glas då och då och hålla dig till det. Förmodligen hjälper det väl också att du hade ett så långt uppehåll och du tog dig tid att reflektera över ditt drickande och hur det påverkar dig och din hjärna är förmodligen nollställd från drickandet i ditt tidigare liv.

Har du någon maxgräns på antal glas eller frekvens eller plan ifall det inte skulle gå som du tänkt? Nu tyder ju inget på att något skulle gå snett för dig, men jag bara tänkte.

Vad bra att de glasen inte väckte mersug, då vet du att du utan problem kan tacka ja när det bjuds. Bara du inte blir bjuden var och varannan dag ? Det är en verklig aha-upplevelse att verkligen förstå att man kan göra allt man vill göra lika bra nykter, bättre till och med ibland. Då blir valet inte alls svårt längre.

Kram ?

Härligt att du har hittat det som känns bäst för dig.? Jag tror du har en bra chans att klara ett glas vin emellanåt. Just för att du nog inte var så kraftigt beroende när du slutade. En fråga bara från mig som absolut inte vill dricka något. Är det alkoholens effekt du vill ha av de enstaka glasen, eller är det en önskan om att vara lite som alla andra? Jag menar, om du mår precis lika bra utan att dricka alls, varför vill du ta ett glas emellanåt? För mig känns det så obegripligt.?

Ha det bra! Kram

God fortsättning på 2021 alla forumvänner!
För mig tickar det på som vanligt. På nyårsafton drack jag enligt plan ett par glas mousserande efter tolvslaget. Skönt att konstatera att det inte gav något mersug varken då på natten eller nu efteråt. Jag är nöjd med att vara nykter, och det kommer jag vara även om jag någon enstaka gång kommer att dricka ett glas vin. Den stora förändringen är att alkohol inte känns viktigt för mig längre. Jag har nu levt nykter sen april och insett att allt det jag tidigare kopplade till alkohol går att göra nykter. Lika bra, och oftast bättre. Det har blivit en del av mig, jag är en person som inte dricker. Lika nöjd som jag förut var över att sjunka ner i soffan med ett glas vin är jag nu över att sätta mig med ett glas mineralvatten, läsa och skriva lite här och rita ett streck för ännu en nykter dag i min kalender. Livet är fortfarande toppar och dalar, men jag tar mig igenom det med en ökad känsla av lugn och tillfredsställelse som kommit med nykterheten.

Kram ?

Jullan, ja känslan av balans går i vågor, och det är nog så livet är. Att förvänta sig ständig glädje är orealistiskt. Se Klart, förstår vad du menar med att oron blir hanterlig utan alkohol. Jag har också haft mycket katastroftankar tidigare, men de har minskat enormt i och med att jag slutade dricka. Känns väldigt skönt att vara nykter nu, ser fram emot en vilsam och hälsosam julledighet. Ta hand om er!

Härom veckan kom jag att tänka ”’men var förra december verkligen så illa”. Konstigt (kanske det låter) men det var inte förknippat med någon laddning eller sug. Det var som om jag såg tillbaka på mig själv utan att det var jag.. kan inte förklara bättre. En annan sak för någon vecka sedan var att jag gick min vanliga runda, handla, hämta upp lite julklappspaket och insåg att väldigt mycket var sig likt från förra året (vädret, tungt att bära, mörkret) så jag konstaterade att livet inte är en nykter fest alla dagar. Det som däremot är den stors skillnaden är ångesten. Låggradig, ofta, galopperande då och då.
Men den där underliggande känslan av: oro för kroppen, levern, barnen. Oron över vad som skulle hända vid en skilsmässa, ett dödsfall, förlora jobbet. Ja de här sakerna ska man såklart inte gå och oroa sig för varje dag. Men jag kände stor osäkerhet kring hur jag skulle klara av en kris.
Det gör jag inte idag. Och att det finns många fördelar, kaffemorgnar, relationer, pengar, vikt, eller vad man nu tycker är viktigt. Men kanske får man acceptera nykterheten i nya skepnader. Det är ju ditt och mitt liv som det är, om du förstår? Leva i verkligheten så som den är.
Hade egentligen inget klokt att säga men jag upplever att det går i vågor och för mig har det stabiliserats enormt bara senaste två- tre månaderna.
Kram till dig kompis! ?

Det går ju i vågor skulle jag vilja påstå. Suget, livet, känslorna. Att hitta balansen är svårt, tycker jag. Samma gäller tråkigheten, den är svår att stå ut med. Dessa tider bjuder ju inte direkt till roligheter, även om man säkert kan göra saker för att pigga upp sig. Jag tränar så ofta jag kan och träffar barnbarnen då o då, om vi känner oss friska. Vilket små barn oftast inte är, ofta är de lite snoriga o förkylda tyvärr. Men denna konstiga tid vi lever i har haft nåt riktigt positivt med sig...nykterheten och tid för mig själv. Hoppas du hittar balansen och bibehåller din nykterhet längre, länge . Stort grattis till din nykterhet o kämpa vidare. Kram Jullan

Tack för omtanken! Det har vänt lite, känner mig för tillfället nöjd med nykterheten. Tror att jag landat lite i att det inte måste hända så mycket hela tiden, trivs med det enkla. Skönt att surfa på den känslan ett tag..

Hoppas att du mår lite bättre nu.

Tack för att du skriver om både det positiva och det lite jobbiga. Du är så klarsynt.

Kram till dig

Jo, det stämmer nog att jag är mer frestad nu än efter månad tre. Och det kan ha att göra med att jag dels haft mycket på jobbet, inte tycker att det jag jobbar med är särskilt kul, samt inte fullt så fokuserat ägnat mig åt min stora hobby som är att spela musik. Har dock planer på gång för det senare, så det finns en ljusning... Och tills dess har jag god tillit till min självdisciplin. En till grej som gör att jag funderar är att det var så kort tid som drickandet var problematiskt för mig jämfört med alla år som jag drack normalt. Det gör att jag tänker att jag skulle kunna dricka så igen. Men då är det framför allt att jag ogillar romantiseringen av alkohol som stretar emot, att jag inte vill följa med strömmen. Alkoholfrihet får mig att må bättre fysiskt och psykiskt, så varför skulle jag dricka även om jag skulle klara att hålla det på låg nivå?

Hej Kennie! Jag har tyckt mig se att du har haft det lite svajigt den senaste tiden. En viss längtan/saknad av
alkohol som dyker upp i bland. Är lite nyfiken bara, är det värre nu, än typ vid månad 3? Jag känner inte igen mig alls på den fronten, det har snarare gått spikrakt åt andra hållet för mig. Mindre och mindre ju längre tiden gick. Nu tror jag ju inte att alkoholdjävulen vinner förhandlandet i första taget när det gäller dig, men det gäller nog att vara på sin vakt. Som Vinäger skrev i ett inlägg, vi är ju alla olika och har olika resor, bottnar mm. Och inte minst så ser ju de pågående livet väldigt olika ut för person till person. Du kanske skulle behöva ha lite
mer utmaningar, framtida mål och inte minst göra saker som du tycker är kul? För mig har det varit A och O,
men det betyder ju som sagt inte att det är det som gäller för dig.

Det kanske bara är jag som är dum, men jag vill att folk ska slippa sug efter alkohol, sug efter alkohol suger! ?
Särskilt när man har klarat sig så långt som du har.?

Ha det bra! Kram

Första fira-något-särskilt-utan-alkohol ✅

Var lite frestad att tycka synd om mig själv och börja förhandla fram att få beställa vin när restaurangen vi åt på inte hade alkoholfritt bubbel, men höll mig i kragen och allt avlöpte väl. Njuter nu av morgonkaffet och ser fram emot en ledig dag på stan med mannen.

Så sant, håglösheten jag kände när jag drack var långt mer segdragen och bredde ut sig som en våt filt mellan vinkvällarna. Det jag upplever nu är korta stunder av missnöjdhet som faktiskt går över om jag tar mig i kragen och tar en promenad eller något. Lätt val när man tänker på det så...

... som försiktigt puttar dig på rätt väg. Håglös kan man ju vara. Det är bara lätt att glömma den galopperande håglösheten (läs ångest) vi hade när vi drack.
Så vill vi inte ha det. Vi dricker inte. Inte du och jag iallafall, det är helt säkert att vi inte gör.
Kram, och skriv, skriv när det är motigt ?

Ja, vi verkar vara flera som ibland känner oss lite håglösa i nykterheten. Men övervägande mår vi mycket bättre, så vi får väl träna på att ta det onda med det goda och ha lite tålamod och självdisciplin.. Drömmer om alkohol just nu. Inatt drömde jag att jag vaknade efter att ha varit ute med kompisar, och jag kom inte ihåg nästan något, hade bara en minnesbild av en öl och att jag fått en cigg av någon. Pratade med en av kompisarna som var med och hon sa att jag verkligen borde hålla mig till att inte dricka, för jag hade helt tappat kontrollen. Tror att mitt drömjag håller på att bearbeta en liten spirande fundering som jag haft att jag kanske skulle prova att dricka ett glas vin nästa helg när jag ska iväg och fira min och mannens 15-års dag. Men jag tar varning av drömmarna, plus att jag är emot det rent principiellt, det skulle innebära att ge alkoholen en status jag inte vill att den ska ha i mitt liv, typ att ska det verkligen firas något viktigt så ska man ändå ha alkohol. Så nu ställer jag in mig på alkoholfritt bubbel och att etablera nya mönster, första firandet utan alkohol!

Stress och alla ”måsten” va min trigger till alkohol. Som för många andra. Bara sudda ut det. Slippa tänka...
igår söndag var jag rätt off. Ungefär som att vara bakis. Men jag var inte bakis. Hade inte ork till nåt. Ingenting. Oproduktiv! Bara var.... Kändes riktigt deppigt...
Men idag när jag tänker tillbaka. Så lyssnade jag nog på kroppen.
Jag var bakis utan att vara bakis. :)
Var nog toppen trots allt!

Blir så tacksam över dessa som innefattar vad många känner igen sig i. Saknaden efter något vi egentligen inte vill ha. Men ändå kan längta efter. Det är inte helt okomplicerat.

Stort tack för det. Igenkänningen är så himla viktig i processen.

Kram

Ja det kan ju vara lite segt med det sk. Livet. Men om man betänker att man nu kan snickra på sitt nya liv och jag, tycker jag att det känns lättare. Sen har vi ju kemin i hjärnan oxå som vi lurat med a, för att inbilla oss kickar och välbehag. Det tar nog lite tid för kroppen och knoppen att stabilisera sig igen. Men vi kämpar väl på en dag i taget. Kram

Ja, ”det ska hända dig med”
Jag längtar ibland också efter det vilda. Var det över nu, händer det att jag och en kompis resonerar.
Jag är inte säker- men det vilda as we know it kommer inte tillbaka till mig. Hitta nya vägar i smältfloderna.
Irrbloss- så sant!
Kram till dig ?

Bra beskrivning, tar den med mig..

Fly ansvar och göda drömmar. Det hjälper ju de första glasen oss att göra bra.
Men det är det som jag har börjat kalla för irrbloss.

Har en vecka när varenda timme egentligen kunde ägnas åt måsten.. Då börjar jag tänka längtansfullt på oansvariga sena nätter. Som för att sudda bort all rutin som den vardag jag skapat åt mig själv innebär. Jag påminner mig om att det inte är frihet man uppnår av att sitta och nattsudda med starka drycker, snart nog blir det en annan typ av fångenskap jag inte vill tillbaks till. Men det är dubbelt, idag känns nykterheten inte självklar. Jag är inte sugen på att dricka, men jag saknar en lite vildare del av mitt liv som jag inser att jag är på väg att lämna. Eller egentligen har jag nog lämnat den för många år sen, men alkoholen har tagit mig tillbaks dit ibland, och nu utan den flyktvägen vaknar jag och behöver acceptera att livet inte är lika fullt av möjligheter. För sent att bli konsertsolist, försent att bli gymnast, som Annika Norlin sjunger i Det ska hända dig med. Men det går att hitta äventyr utan alkohol, det är bara det att man är så satans busy making a living att man glömmer to make a life, för att citera en annan ikon (Dolly Parton).

Själv har jag passerat 2 mån. Känns som en evighet sen jag drack :) så kan bara tänka mig hur det känns att komma till ett halvår! Ser fram emot det. Sjukt bra kämpat ✨?⚡️

Vad glad jag blir av era hälsningar!
Detsamma till er alla som jobbar för att hitta nykterhet, balans och livsglädje och delar och peppar varandra här. Det här forumet är essensen av vad som är bra med internet: gemenskap och delad kunskap.