Senaste kommentarerna i forumet

Oj, jag blev alldeles slut av att läsa dina ”regler” men det kanske funkar för dig. Problemet är att alkoholen är ett beroendeframkallande nervgift så att normalisera det kommer bli väldigt svårt. Din hjärna vill alltid ha mer alkohol när du väl tar det första glaset. Det ser ju inte heller ut som att du vill begränsa det särskilt mycket, utan du vill fortsätta leva ungefär som du har gjort. Du vill ha en alkoholfri vardag men ändå kunna ta ett glas med vänner eller själv i vardagen (?) t.ex. Jag skulle rekommendera att du prövade en vit månad och ser hur du mår.

Förlåt om jag låter hård. Önskar dig lycka till i alla fall ?

Jag är bara 4 veckor före dig här på forumet.. men kan säga att jag redan gjort stora insikter. När jag kikade in här var det med EXAKT samma tankar som du har. Såg på mig själv exakt som du.
Efter rekommendation här lyssnar jag nu lite på "skål ta mig fan" och när jag kände igen mig av flera saker där insåg jag att -även om jag inte vill kalla mig alkoholist (för det vill man inte) så kan jag absolut ERKÄNNA (nu kan jag det. erkänna.) att jag är en "problemdrickare".
Precis som du ligger måååånga faktorer till grund för detta. Jobbar just nu med att streta ut alla dessa faktorer. En i taget. Måendet. Ångesten. Risktillfällen.
Precis som du vill jag hitta tillbaka till det mer sunda förhållandet. Där jag VÄLJER mitt tillfälle, snarare än som det blivit för mig när jag drog i handbromsen "vardagsdrickande". -som blev för mycket varenda gång. Och ångest. ov osv osv. Ja, jag tror du vet det där ;)
Min plan var/är att hitta tillbaka till mitt sunda, glada, pigga jag.
Det ska jag göra genom att hitta tillbaka till träning och kost och under en period skippa alkohol och andra onyttigheter. Anmälde mig till programmet här. Slutade då dricka.
Det som känns extra skönt med den planen och det här programmet tycker jag är att jag under resan kommer kunna utvärdera vilken funktion exakt alkoholen egentligen har/hade? En bonus är att man inte behöver ha större förklaringar än så mot sitt umgänge runtomkring.
(Nu har detta i mitt fall fått andra ringar på vattnet i mitt förhållande men det är en helt annan sida/historia, jag väljer att skriva till dig om det jag anser vara likt oss emellan)

Såklart gör vi alla enskilda val.
Såklart är vi alla olika.
Såklart har vi alla olika mål.
Men lyssna på den där "skål ta mig fan" med öppna öron och öppet hjärta.
Fortsätt läs omkring i trådarna här.
Och kanske testa ett tag helt utan alkohol -just för den där utvärderingen.
Kanske gör du det nu..
Kanske aldrig..
Alla sätt att lyckas är bra utom dom dåliga eller hur man brukar säga? =)
Det som är skönt här är att ingen dömer. Alla peppar.

Under omstart av datorn.
Jag känner mig inte särskilt präktig (dricker heller inte te ?) och det var nog inte min rädsla med nyktert liv.
På fredag kväll tar jag en tonic-drink när min man dricker gt, eller en miniflaska bubbel. Eller cola zero.
Min stora rädsla var att inte ha chansen till flykt och lätthet.
Att vara nykter minskar dock skälen till att behöva fly. Jag har ingen ångest, stressen är hanterbar.
Skälen att berusa sig har i viss mån försvunnit. Jag sover. Jag läker.
Så är det för mig! ?

Jag självmedicinerade helt klart för att kunna sova. Levde i en absolut tro att jag skulle ligga vaken hela natten om jag inte drack. Jag hade inte problem med att sova pga av ångest utan jag har alltid haft svårt att somna och "räknat timmarna" som jag tycker att jag behöver sova. De första nätterna utan a tod jag faktiskt en halv sömntablett för att komma till ro och för att inte märka de enorma svettningarna som jag hade på natten pga abstinensen.

Efter någon vecka började den naturliga tröttheten komma på kvällen och jag kunde vara helt slut när kl var 22. Sov som en stock hela natten och så har det faktiskt fortsatt.

Nu slipper jag de där ångestattackerna vid 4-5 på morgonen. Vaknar utvilad och går aldrig ner i den där enorma trötthetskoman som jag alltid fick på eftermiddagarna innan. Lycka till med din resa!

Jag slutade dricka sön 9/2. Natten till mån 10/2 sov jag inte en minut pga ångest som sved och brände i skinnet och tryckte mot bålen. Inte en minut sov jag.

Efter en vecka, natten till nästkommande måndag, sov jag hela natten, med en-två toabesök men jag somnade om direkt.

Sen har sömnen bara blivit bättre och bättre. Jag är mer naturligt kvällstrött och går och lägger mig kl 22 jämfört med kl 23 tidigare. Jag vaknar sällan för toabesök längre. Jag svettas mindre på natten.

Och jag drack tidigare också vin för att få sova. Jag har tagit så mycket insomningsmedicin historiskt att det inte hjälper längre, så då var vin enda lösningen. Trodde jag.

Problemet med vin är att den stillar ångesten tillfälligt - men den kommer tillbaka etter värre! I värsta fall mitt i natten.

Jag ska följa din resa, varmt lycka till!

Hej Andrahalvlek! Jag hör dig, allt du säger är helt rimligt och det låter klokt att du hellre avstår än försöker som jag. Vi får se, jag kanske gör som du (ni) så småningom. Det där med sömnen är intressant... hur sover du nu, som nykter? Jag använde vin som sövande medel i många år eftersom jag var HELT övertygad om att jag aldrig skulle komma till ro annars. Pga grundliggande ångest. Och sen, varje gång jag vant mig av vid att dricka (på bara några dagar oftast), så sover jag förstås bättre. Och vaknar mer eller mindre ångestfri, medan jag efter "vinsömn" vaknar med ångest och seghet? Otroligt värt att lägga på minnet.

Hur mår ni i kroppen, när ni slutat dricka? Har ni märkt av positiva känslor och förbättringar i det allmänna måendet? Bara efter 2-3 dagar kände jag mig klar i blicken, liksom att ögonen är öppna och "större", och att ansiktet svullnar ner lite. Tycker sånt är väldigt peppande!

Jag känner också igen mig i analogin med rökande och att man snabbt anammar gamla vanor. Been there, done that! Men då är det för att jag också "släppt" min målsättning och tappat tålamodet, i någon slags likgiltighet för hur det ska gå med allt. Ska göra mitt bästa att inte låta det bli så denna gång - mitt stora problem är just slentrian-drickande, dricker pga andra dricker, pga jag har hemma, pga jag har tråkigt, pga vill sova/vill bli lite uppfyllt, pga lagar mat och det är "mysigt", osv. Så jag måste vara uppmärksam, välja mina tillfällen och då faktiskt njuta av det (eller känna efter om jag gör det - annars kan man ju bara låta bli). Till exempel idag är det fredag och det är väldigt få fredagar/lördagar som jag inte tar tillfälle att dricka eftersom det känns som man har automatisk tillåtelse (från vem??) då. Men jag drack ju igår, och har inga sociala planer ikväll. Så då blir det inte så. Kanske imorgon, vi får se!

kram på dig, dela gärna med dig om du vill!

Se klart, tack för din kommentar. Jag märker att jag inte fattar hur man svarar folk direkt, blir bara poster med märkliga titlar haha. Ja visst kan det låta som en underbar vecka! Men jag har levt i kortare helnyktra perioder också och jag tyckte det var underbart det med. Kanske landar det där - vi får se. Förstår vad du menar med en annan slags botten än den "klassiska". Det där lågintensiva slitet på sig själv och sin vardag... verkligen inget roligt bruk av tid. Jag vet att jag också slösat bort mycket tid, energi, välmående och möjligheter på grund av att jag druckit på ett sätt som sänkt mitt allmänna mående. Dels pga själva alkoholbruket men också "oron" runt det som man har själv. Jag har ändå lyckats prestera på jobb och ha många relationer runt mig, men kan absolut fantisera om hur bra saker kanske varit om jag också varit på min egen sida och inte ständigt gjort saker svårt för mig själv.

Det där med "ens egen tidigare värsta mardröm" är också kul. Jag har ju kunnat fnysa åt folk som (enligt mig då) ska vara så präktigt måttliga och hellre njuter en kopp grönt te än en öl, tänkt att dom är asketiska tråkmånsar, hehe. Men sen kommer jag själv hem som igår och sitter plötsligt i en pyjamas och dricker te. Och det är supermysigt!

Hej Kennie! Tack för din kommentar. Överlag så mysigt att logga in här och ser att jag fått svar! Ja precis, jag tror inte alkoholen är mitt grundproblem, och den övertygelsen ligger i att jag tidigare tagit till andra medel. Jag har svårt att hantera känslor, och då är mat/alkohol/relationer eller annat ett "praktiskt sätt" att kanalisera eller bedöva dom med. Nu går jag i en sorts terapi som ska passa just borderliners (om jag nu är det, men så verkar det) med målet att jag ska hitta bättre strategier som inte är skadliga.

Och i samma veva vill jag undersöka om jag kan ha en sund relation till alkohol. För att vara tydlig, så har jag INTE haft det de senaste 10+ åren. Jag har varit väldigt fixerad vid alkohol, alltid druckit mer än andra även om jag mycket sällan blivit "full" eller att det märkts så värst mycket. Men de två relationer som jag haft under den här tiden har påverkats av det på så sätt att jag blivit känslig och tolkat saker på ett onödigt sätt, vilket dragit igång konflikter. Alkoholen har också gett mig en högre grundångest (så motsägelsefullt, när man från början tagit till något för att dämpa sin ångest, ni vet hur det är...) vilket gjort att jag haft svårt att bara vara lugn i vardag, skapar stress för min partner, osv. Min senaste relation (just nu är jag i en) avslutades eftersom jag var otrogen, vilket jag inte hade varit nykter. Det är jag säker på. Så kort sagt finns det många bakläxor.

Med detta sagt så låter det kanske inte så klokt att ändå försöka normalisera min relation till alkohol, utan snarare som att jag bara helt borde sluta. Kan delvis hålla med dom som tycker det! Men jag vill bara utesluta att jag kan klara av det, innan jag i så fall fattar ett sånt lite mer "drastiskt" beslut. Drastiskt för mig menar jag, som är i tidiga 30 och ändå vill kunna ha ett avslappnat och inte absolutistiskt sätt till det resten av livet.. Har ju levt väldigt absolutistiskt med mat och vill så gärna kunna njuta av trevliga saker i livet utan att alltid vara "så speciell". Om ni förstår.

Bra tips om boken! Jag ska kolla upp den, tack! Angående din fråga om "vinet suger tag" så visst kan jag känna att jag vill ha mer, eller att man har bra koll på hur mycket som finns att tillgå, etc. Jag har en svåger som dricker i en otrolig hastighet (han har inte alkoholproblem vad jag vet, men dricker och äter liksom FORT) och det stressar mig alltid att han "hinner dricka upp" större delen av det vi köpt innan man själv hunnit få 2 glas exempelvis. Sånt är kanske inte helt normalt.

Samtidigt har jag inga problem att sluta dricka i stunden om jag bestämt mig för det. Igår till exempel, skulle jag ha en sådan där "onsdag/torsdag med något glas" som jag beskrev i min målsättning. Köpte en flaska bubbel, delade glatt med dom som ville ha (i vanliga fall försöker jag gömma det jag köpt till mig själv pga vill inte bjuda runt, blir irriterad på folk som inte tar med eget dricka utan ska be om ens eget så att det tar slut.. osv) och fick väl kanske 2.5 glas för mig själv vilket var just lagom/mer än tillräckligt där och då. När den var slut, och vi hade umgåtts klart, gick jag halvmilen hem, tog en dusch, drack en kopp te, och gick och la mig strax efter 10. Inga som helst behov av att dricka mer och har inte heller alkohol hemma nu för tiden om jag inte planerat in något speciellt.

Ursäkta att det blir så långt, har lite att få ur mig såhär i början.. Hur mår du Kennie?

Har också försökt ta mig fram på den begränsade vägen, men det funkade inte alls.

Ett-två glas går bra, men efter det tredje glaset dricker jag tills alkoholen är slut eller jag somnar. OBS: Inte varje gång förstås, men alldeles för ofta för att det ska kännas sunt.

Jag tappade liksom Se Klart tålamodet med mig själv till slut. Återkommande ångest och sömnstörningar var droppen. Att slippa det är värt allt!

Jag saknar inte alkoholen. Jag tänker att jag kan njuta lika mycket i solen och på fest med ett gott alkoholfritt alternativ.

Hade jag varit glutenallergiker så hade jag inte kunnat äta allt - och nu kan jag inte dricka allt. Thats it. Och jag kan vara både proffstrevlig och genuint trevlig även när jag är nykter ?

Jag vet att jag snabbt är på samma nivå igen om jag börjar dricka ”lite”. Det är som att en inbiten rökare skulle sluta röka och sen bara röka ”lite”. Funkar inte. Två veckor så är man uppe i gamla volymen igen. Jag har försökt det också. Hundratals gånger tror jag faktiskt.

Men alla väljer förstås sin egen väg i allt detta - och det ska bli väldigt spännande att följa din väg. Du verkar vara både strukturerad och beslutsam så du lyckas säkert!

Forumet heter ”Förändra sitt drickande” - så alla här har inte valt den helnyktra vägen.

Är vad du beskriver.
Dessvärre har jag övertrasserat kontot och nu dricker jag inte längre alls. Jag har inte nått nån botten vad gäller att ha supit bort relationer eller jobb. Jag har nått botten av tålamod med mig själv och mitt slöseri av tid och liv. Jag lever mitt i min (tidigare) värsta mardröm.
Och mår så väldigt bra!
Vi är olika, pröva dig fram och hitta din väg ?

Intressant det du skriver om att det inte egentligen är själva alkoholen som är ditt problem, utan att det mer är den grundläggande ångesten du självmedicinerar mot. Med den insikten kan du säkert lyckas med din föresats att dricka lagom. Själv har jag efter att i många år jonglerat runt och växlat mellan en massa småberoenden äntligen lyckats sluta snusa för ett halvår sen och sedan några veckor heller ingen alkohol. Jag känner att jag vill lära mig att möta både ångest och kunna ha tråkigt utan att ta till alkohol. Läste nyligen en bok som jag gillade, den heter 'Jag som var så rolig att dricka vin med-rapport från ett år som nykter alkoholist"
Tyckte att hon skrev bra om att hantera känslor utan ett beroende att stoppa undan dem i. För mig är det svåra att inte dricka för mycket just vid trevliga middagar när många dricker. Där känner jag att vinet suget tag i mig efter ett par glas och att jag bara vill ha mer. Har du upplevt det så?

Hej!

Ser i min egen historik att jag startat en tråd på samma tema (och typ samma titel) i höstas och det är väl för att jag helt enkelt är bestämd på att denna bana ska fungera för mig.

Det här är inte en tråd för total nykterhet utan för en fungerande relation till alkohol. En icke-skadlig, neutral/positiv, förhållning där jag vill kunna dricka på mitt sätt och känna att det inte på något sätt står i konflikt med ett välmående liv.

Jag har någon slags mild borderline-diagnos eller i varje fall bordeline-"personlighet" i grunden som vad det verkar ligger till grund för lite alla möjliga problem i mitt nu 31-åriga liv. Ätstörningar, ersättandet av matproblem med alkoholproblem (för att orka stå ut med ångesten som kom med tillfrisknandet av min bulimi) och relationsproblem är några av dessa. Detta är relevant eftersom jag nu vet att det är vanligt att man som "BPD"-person ständigt söker efter saker att fly in i/självmedicinera med. Jag rådde bot på min bulimi, som jag hade i 10 år, helt på egen hand och jag vet att det varken var maten eller som nu, alkoholen som var mitt problem.

Jag ser mig inte som alkoholist utan som någon som skapat en vana att missbruka alkohol för att hantera alla möjliga slags känslor som jag upplever som för intensiva. Och som någon som kan lära sig att balansera detta, precis som jag lärt mig att äta normalt och friskt.

Jag vet inte hur många likasinnade som finns där ute, kanske inte så många på detta forum som mer verkar sträva efter total nykterhet, men jag skapar denna tråd för egen del och med förhoppning om sällskap... :)

Här är mina mål:

- En alkoholfri vardag med bra rutiner så som mat, rörelse, sömn och att inte reagera för starkt på ensamhet, ångest m.m. I min vardag är det också okej att ta något glas med vänner eller själv (ja!) vid enstaka tillfälle.

- Uppnå en känsla av balanserad kontroll (inte ett överslag!) där jag bestämmer själv, inte mina impulser/osunda ångeststrategier. Detta blir alltid enklare efter en period av att leva enligt punkt 1.

- Frihet att leva helg & semesterliv enligt alkoholnormen. Japp, kanske det mest kontroversiella. Men jag vill, som många andra, ha alkohol som ett (TREVLIGT) inslag i mitt liv, på helger och till middagar, på picknickar och landställe, och på semestrar. Att leva enligt alkoholnormen innebär således också att inte dricka mer än "normalt", utan att vara måttlig och rimlig på mitt eget sätt.

- Återfå fysisk balans. Jag ser att några skriver om ytligheter och kroppen nästan som ett tabu-belagt ämne eller källa till motivering, men för mig är detta en stor del. Min kropp är påverkad av att jag under lång tid druckit för mycket och jag vet inte hur min "grundfysik" egentligen är. Jag lever bra på de flesta områden (mat och motion till exempel) förutom just att mitt intag av alkohol varit för stort och att jag druckit för ofta. När jag tidigare ansträngt mig extra för att minska på alkohol har jag ganska snabbt blivit av med den övervikt jag har, som inte är så stor, men kanske på 7-10 kilo. Det vore fantastiskt att känna att min kropp mår bra och är på en hälsosam vikt, även för gamla ätstörnings-tankar, och att "veta hur" den fungerar med ämnesomsättning och annat - sånt som jag nu inbillar mig är ur funktion, men som antagligen fungerar helt okej utan all denna alkohol. Jag märker till exempel att jag blir hungrigare utan alkohol (inte samma sak som att man "äter mer med alkohol i kroppen" för det gör jag också, men en naturlig hunger menar jag nu) och att min kropp tydligare signalerar matbehov. Antar att det är för att alkohol varit en för stor del i min kostcirkel...

Min livsstil, inklusive umgänge med familj och vänner, kan inkludera ett sunt förhållningssätt till alkohol i balans med en övervägande nykterhet (eller alkoholuppehåll?) och det är detta jag eftersträvar.

Ett exempel på hur jag vill leva och hur jag levt nu de senaste 10 dagarna (som ett stickprov):

Sön/mån-tors: fokus på vardag, jobb, springa och gå promenader, styrketräna måttligt, regelbunden mat (såklart) och sova mellan cirka 23-7/8. Eventuellt 1-2 glas en onsdag eller torsdag (t.ex.).

Fredag & lördag: Mer socialt liv, bjuder hem på middagar med alkohol, räknar inte glas men dricker medvetet och har "vakt" i bakhuvudet på hur mycket jag vill dricka och vad syftet med det är (att ha trevligt, inte att må dåligt dagen efter etc.).

Därefter söndag - och tillbaka till den balanserade vardagen. Kanske en extra lång promenad för att "komma i fas" och landa inför den nya veckan, och känna mig tacksam över att både ha rutinerad vardag och njutsam helg :)

Detta tror jag på! Skulle vara toppenkul om någon ville vara med eller komma med inspel.

kram till er allihop!

Det fungerar för en del men inte för alla...För mig var det (och är ff till viss del) omöjligt att tänka aldrig mer alkohol, därför säger jag inte det men jag säger ingen alkohol just nu i alla fall...Välkommen hit, här finns alla av en anledning...vi försöker hjälpa varandra! Rosa

Oj, vad längesen du skrev..☺️. Jag har inte heller varit så aktiv här på forumet på ett tag, men nu så fick jag lite fart och då vill jag förstås passa på o önska dig en fin påsk??☀️!
Hoppas det är bra med dig?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Men, vad tråkigt att DIN födelsedagsresa inte fick bli som DU önskade! Inte ska man behöva stå till svars för sina val...
Kram!

Och vilka bra insikter. Jag tror vi är några stycken som behöver påminnas om att vi är vuxna nu.
Det låter som en mkt bra strategi m träning, och att läsa här och skriva nån gång ibland.
Man får vara som man vill brukar jag säga till mina barn och ju mer jag tänker på det, desto mer är det väl den enda livsvisdom jag besitter.
Kram och bra kämpat!

...1 månad sen jag skrev. Jag läser nästan varje dag men jag har behövt den lilla pausen från skrivandet. Att få läsa om hur mycket pepp och kärlek det finns här inne bland alla och rädslan från min sida att bli helt ignorerad. Men ni ska veta att jag funderar på ALLT här i livet, hjärnan går på högvarv och ibland blir hårddisken full. Jag kommer närmare och närmare i min trygghet att jag MÅSTE strunta i hur andra påverkar mig och hur rädd jag är att folk pratar illa om mig för att jag är tråkig när jag väljer bort alkoholen.

Det dricks mycket i vårat umgänge, alldeles för mycket socialt drickande och jag är nästan den enda som håller igång motionen och tränar mycket. Kombinationen är ju som ni förstår ohållbar. Jag vill vara uppe tidigt på morgonen och känna mig pigg och stark, jag vill lägga mig tidigt och slösurfa i sängen.

Har precis varit på en födelsedagsresa på Kanarieöarna. Min resa, min födelsedag. Vi tog med oss några goda vänner så vi var 2 vuxna par helt enkelt. Jag hade sett framemot denna resa som min viloresa och att jag skulle få "bestämma" men min känsla var att det blev 3 mot 1hela tiden. Inte ens min man som lever med mig stöttade mig i diskussioner utan triggade snarare ämnet för att han var nyfiken på mina tankar. Självklart en sån gång dricker ju alla vin.

Veckan dränerade mig fullständigt och jag bestämde mig där och då för att undvika situationer med vissa människor. De får tycka precis vad dom vill om mig. I vilken gång i ordning har jag tänkt så?

Sköna söndag...det blåser...jag känner mig stressad inför veckan...men ska njuta idag, Gå långpromenad nu på morgonen, fixa hemma, sen gruppträning.

Jag är vuxen nu! Kram på er!

Alltså om man skulle förenkla det, så är den starka motivationen till träning, samma som gör det svårt att motivera sig till helvitt..?!
Tror jag iaf..
Belöningssystemet vill ha mer av just det som ger belöning. Och både träning och tyvärr alkohol ger ju detta..
Som sagt, jag tycker du är grym som håller i din träning ? och så länge den motivationen finns, har du världens bästa motvikt ? till att gå till den andra belöningen, som vi ju vet, inte alls är det i längden..
Sedan klurade jag också lite på det här med vem det är som skaver egentligen..?. Känner igen din upplevelse..?. Antar att det generellt skaver när man gör förändringar ?. Det skaver hos en själv OCH hos omgivningen..! Det är väl snarare regel än undantag att det uppstår motstånd när någon vill förändring. Många gånger är det skönast och det mest bekväma att allt bara förblir som det alltid varit. Folk är bekväma, vill ha en som de alltid haft en. Börjar du/jag förändras, "tvingar" det personerna i vår omgivning att också göra det. Det blir omständligt för dem, att behöva förhålla sig till det.. Och som vi varit inne på innan. Alkohol är en sådan normaliserad drog i vårt samhälle. Om då någon börjar ifrågasätta den, beslutar sig vara utan den, väcker det säkerligen oro och funderingar över eget intag. Antalet som är ute på farlig is gällande alkohol, är ju som bekant väldigt många. Men fortfarande är det så tabubelagt att erkänna att man tappat greppet lite om det. "Alla andra kan ju hantera det"..
Jaja, det var lite av mina tankar angående ditt senaste inlägg ☺️. Och det är fint att få lite livstecken ifrån dig emellanåt ?! Jag tycker du gör ett jättebra jobb?! Det går ju inte att stirra sig blind på helvitt eller ej. Då är det lätt att misströsta och snacka ner sig själv och det brukar sällan leda till mindre drickande..
Hejar på dig??! Och tack för ditt besök hos mig! Det gjorde mig glad?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Äntligen hittade jag den, på Life. Köpte Captain (höll på att skriva Morgan... ?) hallon och ginger-lime. Båda var goda, men hallon lite för söt i min smak. Ska definitivt leta vidare bland sorterna, då även mannen gillade dem.

Håller med Lennis, du är bra. Jag brukar säga, nu kommer det en repris igen, att funkar inte det bästa alternativet får man tillsvidare nöja sig med det näst bästa.

Kram till dig

Nej ibland har man inte rätta motivationen helt enkelt - men en gyllene medelväg funkar med! Gör som du tränar som besatt nu - försöker starkt att göra det till en vana! Försöker få till minst 3 helst 4 pass i veckan o tänker att det måste ge verkan på både kondition ork energi positivitet o allt annat ?
Visst märker man att det gör det!! Jag tycker vi gör det bra med träningen klanka inte ner på dig själv! Du gör faktiskt något för dig själv o bra jobbat med att försöka sälja in kombuchan även om dom inte nappade på det ?
Jag tycker du gör det bra! Mycket runt dig så känns inte som du hinner eller vill ha mer än lagom mycket vin! Lagom kan vara ok medans man samlar styrka ? kramar till dig o härligt att höra att du mår bra!! Kram kram ??

Härligt med ett livstecken ?
Skönt att du fått sova i natt ?
Bra att du hittat en mellanväg att gå på ett tag. Du känner själv när och hur det är läge att ändra riktning.
Huvudsaken är att du mår bra!?

Önskar dig en finfin onsdag☀️
Kram ?

När sov jag som en stock sist? Jo inatt!!! Kan knappt fatta. Visserligen med lite Melatonin hjälp men ändå. Eller... för att jag körde ett träningspass igår på 75 min...Skivstång Intervall...eller kombinationen.
I måndags tränande jag också, sov inte särskilt bra på natten. Benen var tunga igår innan passet men av någon konstig anledning piggnar jag till så fort musiken sätter igång.

Summa summarum...åh så skönt det är att få sova. Har faktiskt inte "hunnit" skriva eller vara här inne så jag har mycket att läsa ikapp, jobb, bygget och träning samt hemmet har upptagit all min tid.
Inga större förändringar för mig men jag är så otroligt imponerad och glad för alla som verkligen lyckas var helvita. Funderar mycket på det där faktiskt. Vad beror det på att jag INTE HAR motivationen till att vara helvit? Vad beror det på att jag är SÅ STARK i motivationen av att träna? Skulle aldrig ställa in en träning pga att jag är bakis eller hellre vill dricka vin? Eller visst har det krockat någon gång med att man kanske varit bortbjuden och hellre är uppe och är social än att lägga sig för att sova.

Jag får fundera vidare...känner mig iaf pigg och glad i tankarna idag bara för att jag har fått sova. Har känt mig sur och ilsken i flera dagar mycket pga av sömnen men även människor runt omkring mig som "skaver". Eller så är det jag som är en konstig skavande figur. Ytterligare en lunch med "fruarna" har passerat och den tog mycket energi ska säga. En sån lunch ska ge energi inte ta energi. Nåväl...jag ville bara ge ett livstecken, och att jag inte försvunnit ner i dimman utan livet lunkar på men den stora förändring har inte skett ännu. Jag fyller kylskåpet med Komboucha, mina goda Captains. Var på middag i lördagskväll och gjorde reklam för mitt alkoholfria alternativ, hade med mig en flaska. Kändes inte som någon nappade direkt, alla fick smaka...

Ha en fin dag! Äntligen, äntligen är januari snart slut! Kram

Ska försöka hitta den där drycken. Har letat i två affärer, men får leta vidare.

Känner att jag citerar andra en del, men det finns ju så många här som säger så många kloka saker. Just nu fastnade jag för Le nis rubrik: Det som funkar är rätt. Kunde inte sagt det bättre själv. Det sammanfattar det jag tänkte skriva, men jag hade försts helt i onödan brett på med en massa ord.

Det som funkar är rätt!

Ta det med dig. Du gör det så bra, Pellis. Du letar efter det sätt som passar just dig. Och vem ska det annars passa?

Kram till dig ?

Du kör din träning precis som jag gör min :-) man mår så bra att ta ut sig själv och få ett lugn i kroppen!! Denna vecka har jag redan kört tre pass, har ett kvar att göra i morgon bitti, ja varför inte göra det över jävligt när man kan liksom att vara uppe och köra kl 8 en lördagmorgon! Här gäller det att chocka kroppen rejält haha ;-)
Träning är toppen och tror som du att det är ett stort livankare! Du gör det bra Pellis heja heja dig! Att inte vara helvit det är inte hela världen! Just nu kör jag helvitt och har gjort sen nyårsafton så 18 dagar idag, planen varierar slutet av januari mitten på februari, sen tror jag inte att jag kommer vara helvit längre. Jag tycker jag mår bra av att ta mina vita perioder emellanåt och låta kroppen vila. Alla är olika, men testar den varianten nu :-)
Hoppas du får en riktigt skön och härlig helg! Var rädd om dig! Kram kram

Jag har testat många köpekombucha, alla är för söta för mej, men nu har jag hittat på Willys, Kevita Master Brew Kombucha ginger, (finns även Pineapple tror jag.) Helt i min smak, ganska sur ?
Den står vid juicen i kyldisken.

Har även gjort egen Kombucha, lätt som en plätt och kul att se scobyn växa ? Och billigt ? Kolla You Tube tex.
Man behöver bara startvätska och en scoby, Symbiotic Culture of Bacteria and Yeast som är en jästkultur, ”moder”, som man köper, te och socker.