Senaste kommentarerna i forumet

Ingen mer bag in box i detta hus!
Tack vare, att det inte finns, som jag klarar av att inte balla ur.

Så mkt mer tid jag har nu, alla dagar men speciellt på helgen! 🙂

@rabbitgirl åh sp skönt att läsa! Jag har gjort lite samma resa som dig, drucikt dagligen i perioder, i smyg, inte blivit för onykter men andra gånger långt över gränsen med svår ångest som följd. Haft längre nyktra perioder utan problem och vill kunna ta ett glas rött till kvällens oxfile. Har bestämt mig för att avstå i risksituationer, större tillställningar där glasen bara fylls på. Känner mig hoppfull att jag har kontroll och kan leva livet som jag vill utan A i konstant fokus. Hörs gärna mer med dig då vi verkar ha liknande situationer!

Välkommen lördag 🙂

Jag tror att vi måste börja prata om alkohol på ett nytt sätt. Ett sätt som låter människor hålla huvudet högt.
Samhällsnormen är så skev i förhållande till verkligheten – och det gör det svårt för många att hitta sin plats och relatera. Man bara faller.

Egentligen är det ingen stor sak att dricka för mycket, för ofta. Det handlar oftast om något mänskligt: en vana, ett sätt att hantera känslor, eller något helt annat som ligger bakom.
Det sorgliga är att vi gjort det till en så stor, skamfylld fråga – fast det är något så vanligt.

Jag skulle vilja dra ett streck över hela den där skuldbeläggande diskussionen och istället ställa en annan fråga:
Hur kan vi människor skapa ett lyckligt liv utifrån våra givna förutsättningar?

I en sådan fråga finns ingen plats för skam. Bara för handling.
Börja med ett litet steg. Dag ett. Gör något enkelt som får dig att tro på dig själv.
Lägg det gamla på paus. Fokusera på dig – på din lycka.

Och om någon försöker stå i vägen för den processen – be dem fara.
Det viktigaste i de första sköra stegen är att du tror på dig, på din riktning.
Allt annat kan vänta.

@JHL Bra, vill INTE tillbaka till hur det varit tidigare! Bara fortsätta på detta spåret nu, ngr alternativ finns inte.

@eliz Hej, det verkar som första veckan gått riktigt bra, mycket bra jobbat! Hur känns det inför helgen?

@champagnegirl låter kanske konstigt men mitt mål är inte att skippa alkohol i mitt liv, utan att dricka på ett kontrollerat sätt, inte på ett okontrollerat/destruktivt sätt som tidigare.

@champagnegirl ah, tack för tips om energi-dryck…tror jag drabbades av ngn slags panik över att hitta ngt alternativt 😂

@esterest tack för dina tankar kring 3 vita månader och hur det skulle kunna påverka dig. Jag fungerar lite likadant och fastnar i mina misslyckanden istället för att se det positiva. Jag tar till mig av dina tankar och förhållningssätt för hur jag ska förhålla mig till mitt drickande. Gillar tanken med "veckobudget"
Hur har det gått för dig?
@brysselkex hur har det gått för dig?

@eliz mitt mål är också att bryta en ond spiral. Pepp till oss och heja dig för vecka. Tänkte på det där med sömn och att du bunkrat upp med annan dryck. Du har säkert koll på detta, men Nocco kan också påverka sömnen negativt - ffa för att dom innehåller koffein. Vilket i sig kan trigga suget efter alkohol.. Jag håller mig till en sån om dagen och dricker inte den för sent på kvällen.
Lycka till och trevlig helg.

Fredag och en ny helg på intåg 💕☀️❤️

Hej, starkt av dig att uppfatta faran med alkoholdjävulen så tidigt! Det är sant att man kan uppleva lindring för stunden men det blir bara värre. Har du haft någon kontakt med vården angående din ångest? Du är inte ensam om det och det finns bra behandlingsmetoder, du behöver inte vara orolig för att prata med vården om sådant dom finns där för att hjälpa. Det i samband med Kristoffers tips om 3 nyktra månader. Lycka till och skriv mycket här. Det kryllar av duktiga snälla hjälpsamma människor här.

Torsdag, då har det gått 1 vecka med mitt nya förhållningssätt till alkohol. Känner mig så otroligt tacksam och hoppfull 💕☀️

Onsdag snart avklarad, en bra onsdag trots genomförkyld och feber. Överraskad över hur bra det går…men vet att man inte ska ta ut ngt i förväg. Men måste ändå säga att det går bra, trodde jag inte. Varför gjorde jag inte det här/testade tidigare?!!

Jag kommer att flytt över till forumet alkoholfritt för det är det jag måste sträva mot.

@Pianisten Tack att du skriver tillbaka.

Jo, Riddargatan 1 i Stockholm, där jag har gått, bekräftar att alkoberoende inte är ett kroniskt tillstånd, men att endast kanske en på tio klarar av att dricka sk socialt sedan. Läkaren sa, då vi skildes till sist: -Minns nu att detta är en kraftfull fiende. Jo, jag vill mena det.

Jaså, bipolär säger du, dessa eviga signalsubstanser - själv får jag hjälp med serotoninet. Vad bra att det verkar för dig nu då, och nu ska jag inte försöka lägga ord i din läkares mun, men sikta inte att på att klara allt på en gång - vitt tillstånd är viktigast nog, så är andemeningen här på AH.

Du får bättre sömn utan alkohol, alla gånger. Fast såklart kan det svänga fram och tillbaka över tid.

Ha det bra, Pianisten, kompis, spela på, jag kör gitarr, vi får höras mera framöver är så kan vi stämma av läget :)

Hej @xyz23 roligt att höra från dig.
Ja det där med viljestyrka har jag tackochlov insett för längesedan, att 15% ändå tycks klara det är imponerande. För de resterande 85% inkl jag är a och o att bryta mönster och fokus.
Problemet med min bipolaritet har varit att fokusbytet gått för snabbt när det vänder. Jag får energi att förändra allt första veckan. Allt från träningsprogram, kost, städning, to-do listor, helst ska hela familjen ska vara med. Man tror att denna gången ska jag lyckas men går i väggen inom ett par veckor, kroppen säger stopp. Ännu ett misslyckande som begraver den lilla självkänslan som kanske grävts upp igen.
Tackochlov är de yttersta polerna av detta historia sedan jag fick medicinering, men också med insikten att det här är så min hjärna fungerar, det är inte brist på viljestyrka eller "karaktär".
Just därför är mitt fokus nu första veckan bara återhämtning. Återställa sömnen, nervsystemet och balansera signalsubstanserna. Nästa steg, kanske nästa vecka är lättare motion utan prestation, det är min supermedicin om nått.

Kvällen igår gick bra, det var ingen tanke på garaget (även om spriten är uthälld). Till att börja med somnade jag skönt. Orkade inte läsa mer än kanske ett tiotal sidor i min bok innan ögonlocken tyngde. Men senare delen av sömnen blev orolig. Jag vaknade långt tidigare än det var dags att säga god morgon efter intensiva drömmar och tankar mellan himmel och gjort började snurra bananas. Jag var uppstressad och försökte djupandas men fick nöja mig med något mellanting av vakenhet och lättsömn under ett par timmar fram till väckarklockan. Har känt mig lite piggare idag ändå. En dag i taget.

@eliz nu kör vi mot ny nolla!

@eliz . Go girl💪

Hej tisdag, nu kör vi 💪🏼

@Pianisten Hej Pianisten, trodde jag såg din fråga igår, och ville svara eftersom det var blankt under ditt meddelande men det kom något emellan. Jag tycker du har alla förutsättningar att fixa detta, klok och analyserande som du är. Och detta med garaget, jodå, jag har varit där också.

Du frågar om min medicin. Jo, den är trots allt att spola kröken totalt, inget annat verkar funka för mig, och det bästa rådet jag fått är följande. Endast 15% av de som vill sluta klarar detta med enbart viljestyrka, så lyder tesen. Istället ska man fråga sig 'Varför/Why', varför vill jag sluta. Och sedan se det som naturligt att jag vill:
- ha kvar min familj
- inte ljuga
- ha kvar hälsan
- vårda mina slantar
- ha PEth= mindre än 0,05 framöver och rent samvete
- sova skönt
- glömma svettiga uppvaknanden på nätterna med ångest
- slippa allmän alkoångest.

Lycka till med allt framöver.

@JHL ja tänk att just att tanken varje dag att jag ska skriva ett inlägg i forumets faktiskt gör att jag skärper mig, otroligt men bra 🙂

Tack alla för all pepp! Det behövs ❤️💕

Med ryggsäcken jag har och nystarten på mitt liv som blev 2019 så trodde jag inte att jag skulle hamna där igen.
Det är 5 år sedan jag fick min bipolär-diagnos, ca 2 år efter mitt första inlägg här 2018. Jag har varit måttlig under ett antal års tid, ibland mer som en 9 månader total nykterhet. Ibland mindre under semestertider och ledighet, men på nått vis plus minus noll.
I somras hade jag en av mina bästa perioder på länge. Alla livets nyckeldelar samspelade i perfekt harmoni. Sömn, motion, kost, alkoholrestriktion. Vanor, rutiner och grundpelare som är a och o för livet i allmänhet, för en bipolär i synnerhet.
Men, tänk att nått så vackert som en efterlängtad sensommar-solsemester med familjen, då jag bestämt mig för att "unna mig" en vecka, en kort paus från vardagens fyrkant, skulle rasera allt värre än på många år.
På semestern försvinner all rutin, dygnsrytm och trygghet. Pizza, pasta, vin, öl och drinkar avlöstes på löpande band. Klart det var härligt men.
Hemma igen så föll jag, hårdare och djupare än vanligt. Jag ville inget annat än tillbaka i hjulspåren snabbt men precis som hela mitt liv fungerat så spelar det ingen roll vad hjärtat vill när huvudet säger stopp.
Jag hade druckit mycket gott vin på resan så vi fick ta och köpa hem ett par flaskor direkt. De gick åt på ett par dagar mitt i veckan. På nått vis så såg jag den där hägringen igen, idyllen av att kunna stå i köket, laga mat och ta ett glas vin lördag som onsdag. Nya flaskor köptes, det blev snabbt lite varje kväll och min fru började reagera. En bekant känsla av misslyckande att återta kontroll gnagde och mitt kvälls-vin var skönt och tröstande. Jag vet ärligt talat inte hur sjutton det gick till i mitt huvud, bara att det gick obehagligt fort men vid nästa inköp följde det med en flaska vodka. Som hamnade i garaget.. Några klunkar gav en fin spets på kvällslugnet, kamoflerat i ett glas vin.

För drygt tre veckor sedan gick en av mina närmsta vänner bort. 40 år, pang en hjärtinfarkt i löpspåret. Ödets ironi hade han anmält sig till ett lopp, och börjat komma igång och träna.
Fy fan va livet är skört, man får aldrig, aldrig nånsin ta nått för givet. Det gjorde inte saken bättre. Kvällarna fortsatte på rutin. Några klunkar i garaget sen ett mindre glas vin i köket så kunde jag både skylta med måttlighet och känna full effekt, sjunka ner i soffan och våga möta min sorg. Tom flaska i garaget byttes ut till en ny. Förra måndagen stod jag och ställde upp ännu en flaska vodka på kassabandet på Systembolaget. En måndag, och jag tittade på mig själv uppifrån och kände lika mycket tragik som en obehaglig likgiltighet.

Igår vaknade jag upp med en tung huvudvärk. Till trots en bekant liten inre gnista som plötsligt blottar sig, -dagen hade kommit när det får vara nog. Igår blev första dagen på tre veckor som jag inte gick till garaget.
Nu ska jag göra det jag vet att jag kan. Förvalta gnistan. Allt annat än förhasta mig, hejda en lockande mani. Börja med återhämtning; Sömn, lugna korta promenader, avslappningsövningar, varma duschar och läsning. Förenkla vardagen och minimera krav. Det är min medicin.

Vad är din medicin?