av RedRidingHood

emmi60
tis, 2026-01-27 - 23:31

@RedRidingHood
Jag var ofta nervös och orolig som barn. Visade det inte för mina föräldrar. Min mamma som var tryggheten, hon såg till att vi fick bra mat, kontakt med skola osv. Men även mamma förstådd nog inte hur mycket det påverkade mig. Vi pratade om det när jag var vuxen. Nu är både hon och pappa döda.

Jag utvecklade ett medberoende redan då eftersom jag tyckte synd om pappa bla, förstod tidigt att det var en sjukdom. Tog hand om honom och samtidigt var jag rädd att mamma skulle dö. Hon blev ofta sjuk pga hans drickande.

Barn är sensibla och märker hur ens föräldrar mår, med eller utan alkohol.
Den stress som alkoholen innebär påverkar ett barn mycket negativt.

Från 12 års ålder tog jag även hand om min farmor. Jag åkte ofta till Skåne där hon bodde. Hon fick alkoholproblem, många med samma problem kom hem till henne. Hon var generös och bjöd alla på den mat hon hade.

Avslutar med att jag älskade dem alla och också hade roliga stunder. Men det är inte värt det. Jag är medberoende som vuxen eftersom jag lärde mig att det är ett naturligt tillstånd och har dragit till mig till män med beroende. Hjälp dina barn och visa att det inte är naturligt. Du är deras förebild. Ta hjälp om du inte klarar det själv 🩷 Det är inte lätt att bryta upp. Du är fortfarande ung och kan få ett lugnt och fint liv med dina barn.

Bryr mig om dig