Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Sitter med tårar rinnande nedför kinderna.... klandrar mig själv.... tänker att om jag inte sagt si eller så, om jag varit mer tillmötesgående, att jag borde vara mer flexibel, att jag skulle accepterat mer.... ja jag vet inte allt.
Är sambo med en man 74 år som är periodare. Han dricker i perioder både ute och inne. Han dricker i källaren, i bilen (kör inte) överallt där han tror han inte syns. Men hans syns och människor pratar om honom.
Kommer hem från ett em/kvälls pass, möts av min man i hallen jag ser på honom på en gång att han tagit några öl jag behöver inte känna någon doft utan jag bara vet,räcker med en öl så kommer hans små ljud/fram han vet inte vilka grejer jag ser det på pch det kommer jag aldrig avslöja!!
Han har sista tiden haft en lite hård ton och arrogant sätt som jag inte är riktigt van vid....
Tror att han är på gång igen. Oron gnager i kroppen. Hoppas att det bara är alkohol såfall. Det här inlägget handlar inte om att jag ska lämna honom, utan det handlar om att jag ska lära mig att hantera det.
Jag har egen lägenhet och egen ekonomi så det handlar inte om att lämna
Skrev mitt första långa meddelnde i någon annans tråd,ny här..;)
Jag är gift har 2 söner min man vi har känt varandra sedan 87 men vi började dejta 99
Träffade en kille förra året hos vänner och föll hårt för honom. Tyckte att vi hade så mycket gemensamt och roligt ihop vi skrattade hela tiden.
Men varje gång vi träffades var det alkohol.
Vi satt uppe till sent på nätterna pratade om allt och drack vin och han öl mycket mer än mig fanns ingen botten i honom. Efter en månad fick jag nog då han ringt mig en kväll sa kom hit och när jag kom dit en timme senare var han inte hemma utan hos en granne och var full!
Hej alla kloka,
Jag behöver lite oberoende tankar kring min situation till min sambo som inatt kissade på sig på fyllan, vilket han inte gjort på två år men jag hoppades aldrig skulle hända igen..
Hej
båda mina föräldrar är alkisar, jag är vuxen med egen familj men känner att jag måste få dem att sluta. De kommer dö av sitt missbruk inom kort och jag vill inte det. Hur tar jag upp detta med dem på ett moget sätt. Jag har försökt förut utan att få dem att förstå alvaret.
ledsen PiaL
Av en slump (?) fick jag syn på boken "Århundradets kärlekshistoria" av Märta Tikkanen på biblioteket. Jag hade hört talas om den men aldrig läst den. Är så glad att den kom min väg och jag måste bara tipsa om den för er som inte läst den! Så enormt fin och gripande skidring av ett äktenskap där mannen dricker. Varje sida får en att dra efter andan!
"En tid
gömde jag flaskor
små skvättar
i blomkrukor och askkoppar
och genom fönstret
så fort du vände ryggen till
Hej!
Jag har en alkoholberoende sambo! Hen har missbrukat sedan tonåren med olika preparater men just nu är det bara alkohol!
Hen har lovat att sluta med denna jävla alkohol ex antal gånger, hen ha supit bort semestrar, födelsedagar, helger ja ni vet. Jag har kanske druckit ca 10 burkar cider/öl sedan vi träffades för jag vill inte stödja problemet så jag kan mer en gärna avstå! Och det vet personen!
