I relationer där det förekommer eller tidigare förekommit alkoholproblem har ofta samspelet förändrats. Vare sig du är här för dina egna alkoholvanor eller som anhörig kan du känna ett behov av att förbättra kommunikationen och nå fram med ditt budskap.

Den här texten handlar om hur du kan kommunicera på ett hjälpsamt sätt, och därmed öka chansen till ett mer positivt samspel för er båda. Det är en omarbetning av ett avsnitt som finns i Anhörigstödet. Förhoppningsvis hjälper det i att minska gräl och öka neutrala eller trevliga samtal. Det kan också öka chansen att din närstående ska lyssna på dig. Det handlar alltså inte om att du ska lära dig att säga de magiska orden som gör att din närstående förändrar sig. Den förändringen kan bara din närstående själv åstadkomma.

Hjälpsam kommunikation kan fungera som ett sätt att uppmuntra önskvärt beteende hos den andre, i stället för att ägna uppmärksamhet åt det som inte fungerar. Ett bra samtal med din närstående kan göra att hens tankar kan röra sig mot förändring. Det är också mindre risk att den som lyssnar intar försvarsställning när du använder dig av hjälpsam kommunikation.

hand med de mem principerna på de fem fingrarna

 

Samtalsfemman
De fem principer vi kallar för samtalsfemman är följande:

  1. Var kortfattad
  2. Uttrycka dig positivt
  3. Utgå från dig själv – ”jag-budskap”
  4. Visa förståelse
  5. Hjälpa till

 

 

Dessa fem principer har visat sig fungera väl för många. Försök att få med några av principerna från femman varje gång du pratar med din närstående om något som ni inte är helt överens om. Gör så gott du kan och öva gärna så ofta du kan med olika personer för att få in vanan att formulera dig i hjälpsamma termer. Ge inte upp vid eventuella motgångar, utan påminn dig om att ta ett steg i taget!

Kom ihåg! När du har någonting du vill säga till din närstående bör du försöka att välja ett tillfälle då förutsättningarna är goda för ett bra samtal. Det är bra om ingen av er är alkoholpåverkade eller bakfulla, att ni är på ett relativt bra humör samt har tillräckligt med tid för samtalet.

 

1. Var kortfattad
När vi verkligen vill göra oss väl förstådda, till exempel när vi vill ta upp något känsligt, vecklar vi ibland in oss i långa förklaringar. Ett problem med det är att budskapet blir otydligt eftersom det helt enkelt blir för mycket information. Det ökar också risken att vi säger någonting som gör mottagaren arg eller upprörd. 

Undvik att ta upp sådant som hänt tidigare, hur viktigt eller upprörande det än är. Risken är nämligen att mottagaren reagerar negativt och försvarar sig i stället för att lyssna. Tänk ut vad det viktigaste budskapet är och gör ditt bästa för att bara prata om det. Vad är det du vill få fram?

 

2. Uttrycka sig positivt
Ta 10 sekunder till att tänka efter hur du känner angående situationen. Du kanske känner oro, ilska, besvikelse? Det är inte konstigt om kommunikationen färgas av den känslan och då ligger det nära till hands att kritisera, anklaga och skuldbelägga.

Försök att undvika just det, då det antagligen kommer att bemötas med försvarsargument och i slutändan ökar risken för konflikt. Sådant som personen uppfattar som anklagelser eller skuldbeläggande väcker starka och oönskade känslor såsom ångest, skuld och skam. Det i sin tur kan göra det svårare att komma till förändring.

Genom att uttrycka sig positivt försöker vi fokusera på det vi uppskattar eller önskar, snarare än att fokusera på allt det negativa som vi inte vill ha. 

 

3. Utgå från dig själv – ”jag-budskap”
Att inleda en mening med “du” gör att den andre redan där kan känna att den kanske måste gå i försvar. Om du i stället börjar meningen med “Jag…”, så minskar risken att din närstående ska känna sig anklagad. Det är dessutom bra för dig, för du får tydligt beskriva dina känslor eller upplevelser av en situation.

 

4. Visa förståelse
När samspelet har blivit förändrat är det vanligt att det finns känslor av ilska och besvikelse hos en eller båda parter. Det kan i det läget vara svårt att ens tänka sig att visa förståelse för den andres situation. Men att ändå göra det kan förbättra kommunikationen mellan dig och din närstående. Det minskar risken att din närstående ska försvara sig i stället för att lyssna på dig. 

OBS! Meningen här är inte att du ska visa förståelse för beteenden som inte känns okej, utan visa att du kan se annat som din närstående brottas med, till exempel stress, nedstämdhet eller socialt tryck från vänner.

 

5. Erbjud dig att hjälpa till
Att bli erbjuden hjälp upplevs ofta positivt. Det är ju ett erbjudande om stöd, och det är också så det brukar uppfattas. Även när du inte har ett konkret förslag om hur du kan hjälpa kan en öppen fråga uppfattas på ett bra sätt. “Hur kan jag hjälpa dig?”