Vuxnabarn-vecka
- Läs mer om Vuxnabarn-vecka
- 4 kommentarer
- Logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Är det någon här som blivit beviljad att åka på Vuxna barn-vecka via kommunen?
Här finns diskussioner som handlar om att vara anhörig till någon som har beroendeproblem. Här kan man läsa eller skriva om hur man kan uppleva sin situation, vad man kan göra för att själv må lite bättre eller för att hjälpa sin närstående.
Är det någon här som blivit beviljad att åka på Vuxna barn-vecka via kommunen?
Appen "Language of letting go" har hjälpt mig mycket!
Hej, min sambo är alkoholist, han ljuger, smyger mm men allt de där vet ni hur det funkar, min fråga är: De är så att vi jobbar på samma jobb och chefen vet inte om något om allt som har hänt. Ska jag berätta något för honom? Jag vet att han kommer att bli så arg på mig och han har alltid skött sig där. Jag älskar han när han är nykter som tyvärr inte är så ofta. Jag känner mig maktlös,ensam i vårat förhållande men känner att jag börjar få nog. Jag känner mig kluven! Vill inte förstöra något för han heller så att han inte går å gör något dumt. Vad skulle ni ha gjort??
Hej min man har druckit de senaste 20 åren. Jag insåg först för 10 år sen att han var alkolist.Han har alltid smygdruckit så därför tog det tid för mig att förstå hur det var.Han har alltid skött sitt jobb. Men barnen o jag har fått utstå mycket eftersom han blev lätt arg när han drack.Barnen vågade inte ta hem kompisar pga. pappas humör.Alllt uppdagades 2006 då dotterns pojkvän fått nog av att se hur respektlöst han behandlade oss. Han blev utskälld av svärsonen. Jag försökte efter det prata med honom att ta tag problemet. Förklarade hur det påverkade hela familjen.
Hej. Min man är nykter sedan 3 mån och även lagt av med kokainet.
Hej alla ”elefantskötare”,
Jag starta en ny tråd då jag inte vet hur man plockar upp den gamla. Jag vill börja att tacka för alla historier jag genom denna kanal har möjlighet att ta del av. Att hitta hit har påskyndat mitt arbete med mitt medberoende. Jag ser mig själv i en och en var av era historier och lider med er. Jag kan läsa ifrån ett utifrån och in perspektiv och ser all den sorg och kraft som läggs på en annan människa och hur lite det blir kvar av jaget, hur alla marganaliserar sitt eget mående och hänger upp sitt mående på sin partner.
Jag starta en ny tråd då jag inte vet hur man plockar upp den gamla. Jag vill börja att tacka för alla historier jag genom denna kanal har möjlighet att ta del av. Att hitta hit har påskyndat mitt arbete med mitt medberoende. Jag ser mig själv i en och en var av era historier och lider med er. Jag kan läsa ifrån ett utifrån och in perspektiv och ser all den sorg och kraft som läggs på en annan människa och hur lite det blir kvar av jaget, hur alla marganaliserar sitt eget mående och hänger upp sitt mående på sin partner.
Hej
Jag har börjat fått mer o mer känslor i.kroppen efter allt med mannen som jag vart tillsammans med.
Känner ni igen er? Att när han rör vid mig så känner jag emellanåt irritation, lite avsky
Tänker att det vart så mycket kamp, smärta, om alkohol och mycket bråk? Att kroppen signalerar det jag inte kan säga riktigt?
Samma sak gäller sexet! Har alltid velat haft de med han men nu känner jag att det blir jobbigt, äcklad lix
Hej !
Det här blir ett långt inlägg och syftet är en förhoppning om några råd från er med erfarenhet.
För 15 år sedan flyttade jag ihop med en alkoholist. Vi fick barn. Han var mestadels nykter första halvåret men sen barkade det iväg. Man kunde inte lämna honom ensam ens kortare stunder utan att han blev full. Det klassiska: smygdrack, gömde alkohol överallt, försvann en helg här och där. Men skötte alltid jobbet under veckorna.
Jag är ingen lugn och tålmodig person så jag flyttade efter ett par år.