Forum för anhöriga

Är så trött på detta. För hundraelfte gången har vi diskuterat att jag tycker att han dricker för mycket.
Jag arg och förtvivlad. Börjar gråta. Går och lägger mig i gästrummet, på obestämd tid dessutom.
Vill bo där tills något annat händer. Kan han själv fatta att han har ett riskbruk?!?

Han säger att han inte alls vill ”kolla upp det” på olika tester eller sidor för han vet redan ”vad de skulle säga om hans alkoholvanor”. Han menar att han vet själv att han inte har problem. Att han gör VAL. Nu VÄLJER han att dricka såhär. Han BEHÖVER det inte. Därav, inga problem!

Jag och min sambo har en sårbar relation just nu och han gnäller på att jag inte litar på honom.... vi har haft samtal om ren ärlighet och speciellt intag av hur många öl mm han druckit eftersom han ska hålla sig inom gränser....

Ligger en spritflaska i kylen som jag satt ett märke på, för jag litar inte innerligt på han men försöker jobba på det.

Nyss hittade jag flaskan med mindre i.... han har tagit ur den utan att berätta :(

Är sjukt besviken nu och ska ta det i lugn o ro ikväll.....

Abstinens & ångest pga slut starkare ångestmedicin & försök att sluta m alkohol. Ska jag ge honom 3 öl ikväll så han kan äta nånting eller ska jag vara hård & säga nej till öl? Som det är nu kan han inte äta och har svårt att få i sig vätska, kan inte heller sova. 4 öl drack han igår

Jag blir galen. Jag är grovt medberoende och är så djupt i skiten speciellt dessa dagar då jag inte klarar av att ens äta eller dricka. Jag är förtvivlad och vet inte vad vi ska göra med vårat syskon som har ett grovt tablettmissbruk. Jag blir galen. Finns det hjälp att få så snabbt som möjligt? Någon som kan ge mig stöd???

Min mamma har druckit sen min syster var bebis. Alltså typ sedan jag var det med. Jag är äldst, min syster är tre år yngre och min bror är sju år yngre. Eftersom jag alltid försökt skydda mina syskon så har jag alltid varit den som fått ta tag i det här. Vi är uppvuxna i en bra familj. Det är en stabil uppväxt. Våra föräldrar har varit underbara föräldrar. Dessutom har det varit "tryggt ekonomiskt" Vi har haft det bra med andra ord. Förutom det lilla problemet med min mammas förkärlek till alkohol.

Hej

Har hittat en uppdrucken rödvinsflaska i sanitetspåsen på toaletten på en biograf.

Det gör extra ont när ja tänker på att det är en kvinna som kände att hon var tvungen att dricka.

Har hon vart där med barnen? Vet inte. Kvinnor är väldigt bra på att dölja sånna saker.

Vet inte varför jag tänker på det just nu.

Hej alla, är helt ny här och behöver ventilera.

Jag och min sambo har hängt ihop i drygt 1,5 år men känt varandra längre då vi jobbar på samma företag.

Han är glad, snygg, driven, duktig och den jag älskar mest i världen.

Han har 2 barn sedan ett tidigare äktenskap som nu är mina bonusbarn, de är 6 och 9. I oktober ska vi få vårt första gemensamma barn.

Livet fungerar generellt nästan för bra, sådär bra så att man inte vill tro på att det är på riktigt.

Hej
Är inte direkt ny här men har haft långt uppehåll.
Lämnade en man som var och är grovt alkoholiserad....

En lång hostoria kort så lever jag med en ny man....
Han dricker en del han med men inte fullt ut som den innan

Nuläget är inte så bra pga häftiga konfliker och gräl...jag är den som far illa och mår dåligt.... sover illa, tankar på att lämna finns ständigt närvarande...

Han och jag kommer överens ena stunden om enheter per vecka till att han kliver över gränser och gör mig besviken och sviker förstroendet....

Är det någon här som är anhörig till någon med diagnosticerad eller misstänkt Korsakoffs sjukdom? Jag är anhörig till en nära vän, jag brukar agera ombud för honom i myndighetskontakter etc, han är inte ens 40 år fyllda men jag och några andra vänner har oberoende av varandra börjat misstänka starkt att vår vän har drabbats av Korsakoff. Men jag tror inte att någon läkare har uppmärksammat detta. Hur vanligt är det att sånt här snappas upp inom beroendevården? Han åker in och ut på behandling ett parr gånger om året, ibland frivilligt, ibland LVM.