av Soffi

Anonym26613
sön, 2021-01-10 - 07:44

Flera av er som klarat av att stå emot när andra dricker!! Så starkt !!

Hmm... närvaropodden. Det ska jag prova idag. Tack ???

Vinare
sön, 2021-01-10 - 09:55

Eller godmorgon klockan är ju snart 10 ? starkt gjort att ta dig igenom gårdagen. Min man kan dricka en whiskey på kvällen. Det är ingen dryck jag är intresserad av och han kan dricka bara en liten. Jag vill ha mer rus om jag ska dricka. Kul att vi är så många som klarat lördagen utan rus ?

Sisyfos
sön, 2021-01-10 - 14:19

Tänker att nyckeln finns där... man duger som man är. Man duger med det man gör. Just det där att inse att om nån annan mår dåligt för att man inte dricker vin så är det deras problem. Det är inte mitt ansvar att se till att alla andra mår bra... det är nåt som jag jobbar med att hantera. Det är klart att man ska bry sig om, men man måste inte gissa sig till vad man tror att andra behöver och försöka utföra det. ”Det räcker bra som det är”, sitter oerhört långt in, men det är en del i mitt tillfrisknande och i att vara här och nu. Så just nu sitter jag här i soffan och läser på Forumet, istället för att städa ut julen. Men strax ska jag ändå städa ut julen för att jag faktiskt mår bra när det är gjort.
För att återvända till dig, tycker jag att du verkar vara otroligt okej och en spännande människa med driv och humor. Kul att du skriver här, tycker jag.

Soffi
sön, 2021-01-10 - 15:06

Era vänliga kommentarer gör mig alldeles varm och glad, tack!

Japp, det är jag som drar upp solen och väcker tuppen varje morgon, spelar ingen roll hur trött jag är ibland, har ingen ro att sova. Skönt att veta att vi är två i alla fall som delar på att starta forumet på morgonen.

Mary, Vinare: Tack! Ja, vi verkar vara ett starkt startfält, glad att ni är med mig :-).

Se klart: Tack, ja, det känns så. Hoppas jag inte tappar vittringen.

Sisyfos: Ja, tänk att det kan vara så svårt... Men om det är nyckeln så är det absolut värt att jobba på.
Jag har aldrig jobbat med affirmationer men två saker du skriver skulle nog vara jättebra affirmationer:
-Jag är okej som jag är.
-Det räcker bra som det är.
Tar dem med mig så får jag se...

Kram

Soffi
mån, 2021-01-11 - 05:09

Jajjamen! Jag är har klarat tio dagar, varav två helger, och är på den elfte dagen!!

Igår var en riktigt bra dag :-)
Långfrukost på morgonen tillsammans med min älskade gubbe, uppskattar verkligen våra frukostsamtal.
Jag hade dessutom blivit av med tyngden i huvudet, kände mig inte längre så enormt hålögd och trycket över tinningarna var borta. YES!
Åkte och tränade efter frukost och det gick bra, fick ingen yrsel och behövde inte koncentrera mig och lägga energi på att gå rakt. Vilken skillnad mot dagen innan, vad mycket som kan hända på bara ett dygn! Lyckorus!
Kom hem och såg vad gubben gjort medan jag varit borta, jag blir nästan tårögd bara jag tänker på det - han hjälper mig att göra så fint!
Framåt eftermiddagen/kvällen tände jag en brasa, fixade en stor kanna te, sjönk ner i soffan och lyssnade på de första avsnitten av Närvaropodden. Jo, där finns absolut en del att hämta för mig. Tacksam att jag fick vetskap om den.

Vakna stunder i natt, ja jag har ju alltid avbrott i min nattsömn då jag brukar ligga och vrida på mig - "måste sova...". Nu låg jag mer och bara tänkte, tänkte på att jag mer eller mindre omedvetet har börjat samla ihop mina verktyg igen, jag vet ju faktiskt ganska många saker som hjälper mig att hålla mig nykter, "bara" att börja använda mig av dem igen. Nu tror jag dessutom att jag förstår vikten av "här och nu", förstår varför det är bra och tips på hur man kan komma dit, det kräver jobb men det är jag inte rädd för, "bara" att börja öva.

Arbetsdag idag. Starten på oxveckorna. Andas djupt. Minnen dyker upp. För ganska exakt ett år sedan skrev jag här på forumet något om att "nu startar oxveckorna, jag får se upp" typ. Då hade jag stöd i ryggen av fyra nyktra månader. Oxveckorna fick mig ändå på fall, orkade bara till slutet februari. Nej, mitt sätt att hantera allt som hände, allt jag drog igång fick mig på fall.
Andas.
Lugn.
Lär av erfarenheten.
Håll koll på verktygen och ANVÄND dem.
Minns att jag höll stridsyxan krampaktigt framför mig.
Nu: jag ser till att den är i bra skick, välslipad, och inom räckhåll.
Energin som jag tidigare lagt på att hela tiden tänka på när, var, hur jag kan dricka får inte gå åt till att tänka lika mycket på att inte dricka.
Den energin ska jag istället försöka lägga på att bromsa mig själv när det börja gå för fort samt att lära mig nya sätt att må bra.

Är jag tillräckligt återställd för att orka jobba?
-Jag får göra vad jag kan och orkar. DET RÄCKER BRA! (hua, vilken ovan tanke..)

Jag är okej som jag är.

Jag är nykter - det är "jätteokej"!

Citrus
mån, 2021-01-11 - 07:00

Dags att jobba här också, och jag har riktigt längtat! Så härligt gå till jobbet utan att ha druckit kvällen innan, minns inte när det hände senast ?

Ha en fin dag, Sofi! ??

Andrahalvlek
mån, 2021-01-11 - 07:18

Det låter som om du verkligen lärt dig massor av tidigare alkoholstopp! Närvaropodden är svinbra. Tänket ”okej, okej, okej” tills okejet verkligen landar i kroppen har hjälp mig massor.

Kram ?

Soffi
mån, 2021-01-11 - 17:44

Citrus: Tack för en sprudlande energiinjektion, precis vad jag behövde nu!

AH: Tack! Ja, jag var en ganska duktig elev (eller ska jag säga är??). Jag "råkade" bara glömma... Eller var det kanske "Jag ska bara" som kom i vägen. Minns min första chef, hon kallade mig Alfons för mitt ständiga "Jag ska bara (göra allt en gång, typ)". Dags att göra om och göra rätt. Jag KAN ju!

Kram

Soffi
mån, 2021-01-11 - 18:08

Jag har varit inne på jobbet idag.
Bara att ta sig dit i morse, över en timma på vintrig och hal landsväg i mörker, tog nästan all min energi.
På jobbet var allt motigt. Har haft den här tjänsten i över ett halvår nu, lyckas inte "komma in" och få flyt på något...
Har flera gånger tänkt att "det kommer" eller "det blir bättre om jag är nykter och kan tänka mer positivt". Jag vet inte jag... Kanske är jag helt enkelt bara för trött...

Nu har jag massor av tankar på att döva frustrationen och tröttheten med whiskey.
Men det är bara tankar. Jag känner inget egentligt sug.
En tanke är bara en tanke och den kan avfärdas som FULLSTÄNDIGT BEFÄNGD OCH KORKAD.

Jag vill må bra.
Alltså är jag nykter idag.
Allt är OK.

Citrus
mån, 2021-01-11 - 19:16

Själv utmanar jag mig med matlagning i nyktert tillstånd! Jo, det har såklart hänt senaste 10 dagarna också, men idag är första dagen efter jobbet. Alltid hällt upp vin det första jag gjort, och efter ett glas har jag varit redo för att påbörja middagen... nu står jag vid spisen med Ramlösa ? ??

Det blir bättre, Soffi! ?

Andrahalvlek
mån, 2021-01-11 - 19:18

Det är kanske surdegen under yllefilten alkohol som du behöver ta itu med så småningom. Men skynda långsamt, fokusera på nykterheten nu istället. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Soffi
tis, 2021-01-12 - 05:35

Sant Citrus, man får utmana sig själv och kämpa.
Men jag känner mig uppgiven. Trött. Golvad. Jag orkar inte kämpa mer...

AH: *Trött skratt* Du anar inte, mitt i prick!
Viktigast först - nykter. Mmmm.

Tog mig igenom kvällen igår med pannbenet, slutade i fosterställning i sängen...
En seger att jag klarade att hålla mig nykter?
???
Sådär kan jag ju inte leva och ha det...

Ska jag åka till jobbet idag eller ska jag jobba hemifrån?
Jag vet inte. Men hög tid att bestämma nu...

Vända på tankar.
Avfärda tankar.
Skilja på tankar och känslor.
Ställa sig "vid sidan" och observera.
-Men, det kan jag ju faktiskt!
När jag gör något dumt, dumt som knasigt korkat alltså, så har jag ju faktiskt förmågan att se mig själv utifrån och skratta åt eländet.

Övning ger färdighet.
Jobbet ger mig just nu många tillfällen till träning.
Hoppas inte "träningsmatchen" idag blir för tuff.

Jag ska åka till jobbet.
Gå vid sidan av mig själv.
Då har jag ju också någon att hålla i handen om det behövs.
Inte ens säkert, inte alls säkert faktiskt, att jobbet är ett problem. Min sömnbrist är ett problem.

Jag är okej som jag är.
Jag är nykter - allt gott.

Sisyfos
tis, 2021-01-12 - 07:49

Oxveckor - ett riktigt hemskt ord egentligen och du använde det även i dina tidigare trådar. Tänker att det är en period som man bara upplever att man måste genomlida och nånstans därborta finns ljuset. Det var en sån period jag återföll. Förstår varför såhär i efterhand. Det fanns ingen återhämtning nånstans. På jobb var det alldeles för mycket. Jag hann inte med. Hemma var det andras behov i första rummet. Högar med ”borden”, högar med ”ogjort”, ”krav” på mig själv att se till andras behov.... Å plötsligt fanns den där lösningen... eller... det gick ganska snabbt att hitta tillbaka in i dåliga vanor.
Om jag tänker på vad jag hade behövt då så var det ju att känna mig duktig och tillräcklig någonstans. Och att få tid för reflektion, inte bara ta stridsyxan i handen och köra på som jag gjorde. Det handlar ju inte om att det var tråkigt då, att inte en del av måsten och borden inte var roliga saker, men när man kör slut på sig så blev känslan att alla saker var något som skulle bockas av. AW check, skolavslutning check, födelsedag check, städa check, träna check. Jag mår bättre nu, men halkar dit ibland igen i prestationen och tankar på vad som ska göras härnäst istället för att vara i ”här och nu”. Tänker på det ibland när jag tränar hårt trots att jag är för trött. I de lägena kör jag över mig själv och vad kroppen säger. Samtidigt är det svårt att låta bli. Jag har börjat promenera i stället för att ändå röra mig men utan att träningen blir en prestation som kan skyndas på och ska tvingas på. Promenerar och lyssnar på radio istället, sommarip1, radiopsykologen, alkispodden. Blir mer meditativt. Mer här och nu. Tänker på att gå avslappnat och att vara i kroppen. Jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom för rätt länge sen och fick då gå till en sjukgymnast. Där fick jag träna på att slappna av kroppen. Ganska påtagligt att observera att kroppen ofta var på väg nånstans... även när hon sa att jag skulle sätta mig. Hon tryckte ner mig på stolen så att jag skulle sitta ordentligt, inte på språng.
Oj, oj, oj vad det här blev långt. Men det jag menar är att hör och nu kanske handlar mycket om att kropp och själ är på samma plats och vilar där tillsammans. Kroppen är inte på väg och medvetande njuter av den varma chokladen. När jag drack hände det att jag tog några klunkar innan jag gick in genom dörren hemma för att orka köra det sista racet. Inte konstigt att jag inte fick nån njutning av alkoholen eftersom den skulle drickas i smyg. Ett projekt för hela kvällen att få i sig sin dricka. Men den skulle ju drickas upp...
Nu kan jag vila istället. När kvällen kommer går jag på en promenad, äter och vilar. Det räcker så.

Soffi
tis, 2021-01-12 - 12:49

Du träffar så rätt, Sisyfos!
Precis så där har jag haft det, för mycket på alla kanter, hela tiden otillräcklig, hela tiden på en annan plats i tanken - "där jag borde vara för att hinna ..."
Börja dricka igen för att orka, för att få ro. För att stå ut med att jag är otillräcklig.

"Om jag tänker på vad jag hade behövt då så var det ju att känna mig duktig och tillräcklig någonstans. Och att få tid för reflektion, inte bara ta stridsyxan i handen och köra på som jag gjorde."
Så sant!

Och tack Citrus, din kram värmer :-)

Soffi
tis, 2021-01-12 - 17:34

Jag är tydligen aldrig nöjd...
Jag har haft för lite att göra på jobbet idag. Det är nästan ännu mera stressande än att ha för mycket att göra.
Antagligen hänger det ihop med det där att jag måste få känna mig duktig.
Nåväl, jag har tränat efter jobbet, det kändes skönt iaf :-)
När jag åkte från träningen poppade tankar jobbet upp igen. Med dem kom frustrationen och, naturligtvis, dess kompanjon tankar på vin och whiskey. Åh vad gott det vore ikväll!
Nej, det är inte alls lika illa som igår.
Det jag behöver är en stund för mig själv, försöka foga ihop kropp och sinne, bara vara.
Tar nog hjälp av närvaropodden och min numera obligatoriska kanna te.

Nykter dag 12.
God kväll!

Pixie
tis, 2021-01-12 - 18:22

Låter som en bra plan för kvällen.
Starkt att du kom iväg och tränade.

Jag tycker också jobbdagarna varit tunga. Inte så mkt pga av sug efter A utan mer att det blev så påtagligt en grå vardag.

Vi få väl kämpa på? ?