Fått tips att använda forumet som en dagbok för att följa mitt beteende och förhoppningsvis min framgång ?
Idag är det dag 2 och ångesten har lättat lite.
Jag var på AA kvinnomöte igår och det var ett skönt gäng så det kommer jag att fortsätta med. Drickandet + andra faktorer i livet har gjort mig asocial och isolerad och det är egentligen inte min grundpersonlighet att inte ha gemenskap, så det känns som en viktig nyckel att hitta nya, nyktra bekantskaper.
Förra sommaren/hösten gick jag också på ACA möten som jag slutade med på grund av praktiska orsaker, men där fanns också en härlig gemenskap som jag vill ta upp, så imorgon tänkte jag gå på ett sånt möte?
Jag tar en dag i taget och idag känner jag mig stark i mitt beslut?
Hade ett jobbigt ögonblick igår kväll och sneglade några gånger mot barhyllan. Bestämde mig dock relativt snabbt att avstå och kände mig genast mycket starkare.
Fortfarande lite svårt att somna men när jag väl somnar sover jag djupare och fler timmar på raken så det är positivt i alla fall ?
Idag ska jag gå på ACA möte för första gången på ca 10 månader. Lite nervöst, men jag ser fram emot att träffa "stammisarna" där. Det är fin gemenskap och det behöver jag verkligen nu.
Ha en fin dag alla?
Välkommen till detta forum!
Hoppas det är ok att jag skriver i din dagbok?
Starkt att du lät bar hyllan vara!
Det är så skönt att få riktig sömn numera och vakna med energi och bara vilja kliva upp och börja en ny dag.
Några rader från Pilla
Igår ACA möte och det var sååå skönt att vara tillbaka♥️
Känner mig piggare och har sovit ok ett par nätter.
Är inte särskilt aktiv hemma, men jag tänker unna mig att vila några dagar till och lyssna på både kroppen och psyket. Tänker ut lite strategier som jag kan använda om och när suget kommer. Vet inte hur det är med er andra, men för mig finns helt enkelt inte alternativet att kunna dricka måttligt, jag måste avstå helt. Så snart det första glaset är i kroppen så vaknar begäret och alla spärrar släpper. Det gör det egentligen enklare på ett sätt, just detta att det bara finns ett enda val - att inte dricka.
Va bra att det va ok att jag skrev lite...?Jag kan inte heller dricka måttligt.Eller 1 glas.
Jag gjorde programmet här i höstas ,och kämpade i 3 månader ca.Då jag fick för mig att jag kunde dricka normalt.
Idag vet jag bättre.Idag kämpar jag inte.
Kram Pilla
Jag kan inte heller dricka måttligt eller ”normalt”, det finns inte som alternativ för mig, antingen är jag 100% nykter eller så blir jag jättefull och har insikt i när jag tycker att jag är mitt bästa jag. Svajar jag blir det svårare för mig, jag måste vara bestämd i min nykterhet för att veta att jag aldrig kommer göra något dumt igen. Jag vill bara må bra, och bra mår jag när jag vet vad jag gjort och står för mina handlingar ??
Äntligen har första fredagen kommit? Det känns jättebra att ha tagit beslutet att inte dricka alkohol idag?
Imorgon kommer jag vakna pigg och nykter. På söndag är det ACA möte igen och det ser jag verkligen fram emot?
Är det fler än jag som har väldigt lätt att låta bli att dricka? Mitt problem är alltid när jag tagit första glaset, det är då det kemiska begäret kickar igång. Jag är aldrig sugen på alkohol på det sättet när jag är nykter, då finns inget kemiskt begär alls. Anledningen till första glaset är alltid något annat, t ex stress, ångest, tristess, ensamhet, rädsla mm mm.
Jag tänker att det är både en styrka och en svaghet att slippa det kemiska. Det är nog förmodligen lätt att få för sig att det kanske är ok med ett glas och sen är det färdigt igen..??
Precis så tänker jag också.
Att det kan vara lätt att gå i fällan just bara för att min enda dag av ånger är dagen efter när jag är bakfull.
Att identifiera vilka svagheter man har är nog en viktig nyckel.
Just nu känner jag mig väldigt stark, men det kommer svagare dagar och då måste tanken på VARFÖR jag är nykter komma snabbt och automatiskt + att jag behöver minnas mina svagheter.
En vecka har gått och ikväll är det möte igen.
Det är otroligt skönt att gå på möten och få träffa andra i samma situation. ACA är ju egentligen en anhörig grupp som jobbar med de 12 stegen och traditionerna, men det är där jag känner mig som mest hemma.
Stort grattis till första nyktra veckan! Du tar dig an utmaningen med hull och hår, det gillar jag!
(Den liknelsen ”hull och hår” använder jag ofta muntligt, men skriftligt ser den makaber ut. Som om du är ett rovdjur som glufsar i dig ett tjockt och hårigt byte ?)
Tack Andrahalvlek ?
Hemma från möte, väldigt trött?
Man ska väl egentligen inte vara glad att det finns andra som en själv, men egendomligt nog är jag det ändå. Genom att lyssna på delningar på möten lär jag mig otroligt mycket om mig själv. Känner att jag är ljusår från att göra en stegstudiegrupp, det där med förlåtelse skrämmer mig något oerhört. Både att förlåta mig själv och att förlåta andra och det är ju det man behöver göra för att komma vidare.
Jag är uppvuxen med en (troligtvis) narcissistisk mamma och jag vägrar för tillfället att förlåta henne. Jag är nästan mer rädd för det än för att börja dricka igen. Det låter väldigt sjukt och skevt, men så är det just nu i alla fall.
Känner inget sug alls efter alkohol, men ingen direkt glädje över att ha slutat dricka heller.
Nu när jag inte har kvar ångesten av alkohol kommer depressionen fram tydligare. Jag känner mig som ett tomt skal. Avskyr mitt jobb, men går dit för att jag inte orkar söka nytt.
Sommaren har alltid varit en jobbig tid psykiskt för mig och det brukar börja lätta i augusti. Men detta med jobbet är en plåga, har vantrivts länge. Vet dock inte vad jag skulle vilja göra istället.
Har börjat jobba efter 2 veckors sjukskrivning och genast infinner sig ångesten. Under det senaste året har det blivit mer och mer klart för mig att jag måste byta jobb. Är så trött på att se mina tomma ögon i spegeln. Känner absolut ingen glädje eller hopp när det gäller jobbet. Jag vill vakna med inspiration och känna att jag kan påverka något i min arbetssituation och det gör jag inte nu.
Det blir extra klart när man kommer tillbaka efter en tids frånvaro.
Jag kommer att göra det till en prioritering nu för jag vet att det är intimt kopplat till mitt drickande.
Hur som helst... Dag 10 och idag är det ACA möte igen. Det känns skönt i alla fall ?
Jag är exakt likadan med mitt drickande. Allt eller inget. Ensamheten är överjävlig. Den känslan har jag också brottats med och det är något som försvinner när man är på fyllan och villan men sen mår man helt fruktansvärt dagen efter.
Jag förstår att det är skitjobbigt med jobbsituationen och vet hur det är och att orken att söka nytt inte riktigt finns där, men det är nog något du behöver. En ny miljö. Försök att kanske ta några minutet varje dag till att leta och skriva ansökningar. Kämpa på!
Jag kan också känna att det här med "socialt drickande" kan vara en knivsegg att balansera på. 9 av 10 personer har ju inget problem med sitt drickande och om jag ska vara ärlig hade inte jag heller problem med att begränsa mig i sällskap med andra. Mitt problem uppstår alltid i hemmet när jag är ensam. Då behöver jag inte "uppföra" mig. De flesta gånger jag går ut och äter eller umgås så kör jag bil eller är nykter av någon annan anledning. Just när man dricker hemma för att "koppla av" släpper spärrarna. Otroligt konstigt.
Börjar få tillbaka lusten att göra sådant som får mig att må bra. Pyssla med hemmet, baka, sy, sticka, gå ut i naturen.
Fortfarande känner jag ingen WOW-känsla över nykterheten. Jag tror det kan vara för att jag blir så fruktansvärt irriterad på den där typen av nyktra alkoholister som gör sin nykterhet till en drog om ni förstår vad jag menar... De skapar sig en identitet som "nykter alkoholist" och inget annat. Jag vill vara så mycket annat än sån... kanske därför jag inte får någon "halleluja-känsla" över nykterheten?
Jag tror att det är lätt hänt att bete sig nyfrälst när man upptäckt något som verkligen funkar, och då vill man att fler ska upptäcka samma sak. Så beteendet är gjort med omtanke.
Andrahalvlek; alla har väl lite olika sätt att hantera det antar jag, men det jag menar är att om man har en missbrukspersonlighet så är det lätt att ersätta ett missbruk med ett annat t ex träning, religion, mat, sex, relationer osv. Jag har sett flera exempel på hur man som nykter alkoholist skapar sig en identitet som är just bara "nykter alkoholist" och blir manisk i den identiteten. Själv tycker jag att det är jobbigt med människor som är maniska i ett beteende till den punkt att det slukar hela människan såsom t ex alkoholen kan göra.
Jag vill gå vidare i livet som nykter, men det ska vara en liten del av livet. Man är så mycket annat än sitt missbruk, mamma, vän, arbetskamrat, medmänniska och vi har alla hobbies, önskningar, drömmar. När jag säger att jag blir irriterad så menar jag mer alla maniska beteenden, jag vill inte ersätta mani på alkohol med någon ny mani, jag vill bara avsluta det kapitlet och gå vidare som en helhet.
Hur som helst; dag 13 är här och det känns bra. Livet börjar få lite mer färger än den trista gråa planeringen runt alkoholen??
Hej!
Att du vill ha din identitet i något annat än "nykter", "nykter alkoholist" tror jag är riktigt sunt, man är så mycket mer än det som man lämnat. Det finns kvar där som en liten tegelsten/ett minne. Jag vill också aldrig mer dricka, never, ännu så länge är jag lite rädd glömma bort mig o hamna tillbaka på ruta 1 eller värre, komma tillbaka hit om ett år igen. Så att låta bli alkohol är för mig en stor del av min vardag ännu så länge - kanske inte så mycket sug, men ändå nyorientering.
Bra med mer färg i livet än det som alkoholen gav dig!
De flesta av oss problemdrickare är ju all in-personligheter. Vi kastar oss in i allt med hull och hår. Även nykterhetsarbetet. Tror jag. I alla fall om vi är övertygade om att vi tagit rätt beslut.
Men det är rätt meningslöst att irritera sig på det, det är bara att scrolla vidare. Var och en gör på sitt sätt. Men att på ett forum för personer som vill sluta dricka bli irriterad på dem som lyckas känns konstigt i mina ögon.
Nykterheten är ju grunden till ett fortsatt bra liv, så det är nog viktigt att satsa helhjärtat på det projektet för annars sitter man där snart med ett glas igen. Tror jag.
Kämpa på det är nu din kropp har gjort sig av med giftet. Det är nu fällorna kommer. Se upp för dom. Slappna inte av. Jobba och kämpa på. Du har gjort det otroligt bra.
Ytterligare en sovdag? och nu måste jag försöka sova inatt också för imorgon är det fm-jobb.
Det här med sömn är alltid ett stressmoment för mig har jag upptäckt. Jag är livrädd för att vara sömnlös och har ofta tagit till drickande för att bli trött.
Svårt att förklara, men jag ska försöka. För att verkligen sluta så anser jag att man lite måste bli ”en som inte dricker”. Jag har inte druckit på över två år och alkoholen tog ganska stor plats. Drack inte varje dag och hade inte det ”överjävliga suget” men det började komma och då och då blev det rejält. Ofta koppat till ångest och stress. Men med alkoholångest, baksmälla, oro över intaget eller en viss rädsla inför nästa intag så tog det en stor tårtbit av mitt liv. Så lite för att klara av att sluta så var det tvunget att bli ”jag” att inte dricka. Jag tjatar inte om det, eller prackar på folk i omgivningen eller liknande. Man blir snabbt impopulär vilket knyter an till min andra poäng att det nog snarare är 4 av 10 eller mindre (i alla fall bland män) som inte har några som helst problem kopplade till alkohol. Och då vill man inte vara den som påminner dem om problemen. Men jag försöker i alla fall krama om bilden av mig som ”den som inte dricker” i sällskapen. Göra det till något positivt i stället för den negativa bilden man lätt får i huvudet: ”den som inte KAN dricka”. Och något som tagit stor plats försvinner inte utan att lämna ett tomrum som måste fyllas med något. Så varför inte en lite frälst känsla av att man är bra som inte gör det? Men återigen inte försöka frälsa andra som lätt tröttnar på tjatet.
Lite händelselös dag igår. Idag möte på ACA och där kom det helt oväntat ur mig en massa ilska. Jag fick en oväntad insikt i att jag inte VILL släppa ilskan och hatet heller? Jag använder det som en sköld mellan mig och omvärlden.
Är nedtyngd av jobb just nu, springer från det ena till det andra stället så det blir svårt att hinna med allt jag vill hinna hemma och det irriterar mig?
Att hålla mig upptagen gör i alla fall att alkohol inte hinns med.
Dag 2.
Fått tips att använda forumet som en dagbok för att följa mitt beteende och förhoppningsvis min framgång ?
Idag är det dag 2 och ångesten har lättat lite.
Jag var på AA kvinnomöte igår och det var ett skönt gäng så det kommer jag att fortsätta med. Drickandet + andra faktorer i livet har gjort mig asocial och isolerad och det är egentligen inte min grundpersonlighet att inte ha gemenskap, så det känns som en viktig nyckel att hitta nya, nyktra bekantskaper.
Förra sommaren/hösten gick jag också på ACA möten som jag slutade med på grund av praktiska orsaker, men där fanns också en härlig gemenskap som jag vill ta upp, så imorgon tänkte jag gå på ett sånt möte?
Jag tar en dag i taget och idag känner jag mig stark i mitt beslut?
Dag 3.
Hade ett jobbigt ögonblick igår kväll och sneglade några gånger mot barhyllan. Bestämde mig dock relativt snabbt att avstå och kände mig genast mycket starkare.
Fortfarande lite svårt att somna men när jag väl somnar sover jag djupare och fler timmar på raken så det är positivt i alla fall ?
Idag ska jag gå på ACA möte för första gången på ca 10 månader. Lite nervöst, men jag ser fram emot att träffa "stammisarna" där. Det är fin gemenskap och det behöver jag verkligen nu.
Ha en fin dag alla?
Vill bara sluta
Välkommen till detta forum!
Hoppas det är ok att jag skriver i din dagbok?
Starkt att du lät bar hyllan vara!
Det är så skönt att få riktig sömn numera och vakna med energi och bara vilja kliva upp och börja en ny dag.
Några rader från Pilla
Tack♥️
Som svar på Vill bara sluta av Pilla
Det är helt ok att du skriver i min dagbok? jättekul att veta att någon läser den♥️?
Dag 4.
Igår ACA möte och det var sååå skönt att vara tillbaka♥️
Känner mig piggare och har sovit ok ett par nätter.
Är inte särskilt aktiv hemma, men jag tänker unna mig att vila några dagar till och lyssna på både kroppen och psyket. Tänker ut lite strategier som jag kan använda om och när suget kommer. Vet inte hur det är med er andra, men för mig finns helt enkelt inte alternativet att kunna dricka måttligt, jag måste avstå helt. Så snart det första glaset är i kroppen så vaknar begäret och alla spärrar släpper. Det gör det egentligen enklare på ett sätt, just detta att det bara finns ett enda val - att inte dricka.
Japp
Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset. Viktigast först - vara nykter!
Mitt nya livsmotto ?
Kram ?
Vill bara sluta
Va bra att det va ok att jag skrev lite...?Jag kan inte heller dricka måttligt.Eller 1 glas.
Jag gjorde programmet här i höstas ,och kämpade i 3 månader ca.Då jag fick för mig att jag kunde dricka normalt.
Idag vet jag bättre.Idag kämpar jag inte.
Kram Pilla
Jag kan inte heller dricka
Jag kan inte heller dricka måttligt eller ”normalt”, det finns inte som alternativ för mig, antingen är jag 100% nykter eller så blir jag jättefull och har insikt i när jag tycker att jag är mitt bästa jag. Svajar jag blir det svårare för mig, jag måste vara bestämd i min nykterhet för att veta att jag aldrig kommer göra något dumt igen. Jag vill bara må bra, och bra mår jag när jag vet vad jag gjort och står för mina handlingar ??
Dag 5?
Äntligen har första fredagen kommit? Det känns jättebra att ha tagit beslutet att inte dricka alkohol idag?
Imorgon kommer jag vakna pigg och nykter. På söndag är det ACA möte igen och det ser jag verkligen fram emot?
Dag 6
Är det fler än jag som har väldigt lätt att låta bli att dricka? Mitt problem är alltid när jag tagit första glaset, det är då det kemiska begäret kickar igång. Jag är aldrig sugen på alkohol på det sättet när jag är nykter, då finns inget kemiskt begär alls. Anledningen till första glaset är alltid något annat, t ex stress, ångest, tristess, ensamhet, rädsla mm mm.
Jag tänker att det är både en styrka och en svaghet att slippa det kemiska. Det är nog förmodligen lätt att få för sig att det kanske är ok med ett glas och sen är det färdigt igen..??
Jo, det är ju det
Väldigt vanlig fälla. ”Det var så lätt att sluta dricka så jag är nog inte alkoholist. Jag kan nog dricka lite.”
Så kan man hålla på i flera år. Men alkoholism är en progressiv sjukdom och blir värre och värre efterhand.
Själv slutade jag när jag märkte att min tolerans hade ökat enormt mycket jämfört med tidigare, och jag fick minnesluckor nästan varje gång.
Var glad att du slipper suget! Allt blir så mycket enklare om man ”bara” behöver tänka på att ändra sina vanor och undvika första glaset.
Jag har också sluppit det överjävliga suget. Jag får tankar på alkohol ibland, men de kan jag lätt vifta bort.
Kram ?
Så sant.
Som svar på Jo, det är ju det av Andrahalvlek
Precis så tänker jag också.
Att det kan vara lätt att gå i fällan just bara för att min enda dag av ånger är dagen efter när jag är bakfull.
Att identifiera vilka svagheter man har är nog en viktig nyckel.
Just nu känner jag mig väldigt stark, men det kommer svagare dagar och då måste tanken på VARFÖR jag är nykter komma snabbt och automatiskt + att jag behöver minnas mina svagheter.
Dag 7 och ACA möte
En vecka har gått och ikväll är det möte igen.
Det är otroligt skönt att gå på möten och få träffa andra i samma situation. ACA är ju egentligen en anhörig grupp som jobbar med de 12 stegen och traditionerna, men det är där jag känner mig som mest hemma.
Grattis!
Stort grattis till första nyktra veckan! Du tar dig an utmaningen med hull och hår, det gillar jag!
(Den liknelsen ”hull och hår” använder jag ofta muntligt, men skriftligt ser den makaber ut. Som om du är ett rovdjur som glufsar i dig ett tjockt och hårigt byte ?)
Kram ?
Dag 7, del 2
Tack Andrahalvlek ?
Hemma från möte, väldigt trött?
Man ska väl egentligen inte vara glad att det finns andra som en själv, men egendomligt nog är jag det ändå. Genom att lyssna på delningar på möten lär jag mig otroligt mycket om mig själv. Känner att jag är ljusår från att göra en stegstudiegrupp, det där med förlåtelse skrämmer mig något oerhört. Både att förlåta mig själv och att förlåta andra och det är ju det man behöver göra för att komma vidare.
Jag är uppvuxen med en (troligtvis) narcissistisk mamma och jag vägrar för tillfället att förlåta henne. Jag är nästan mer rädd för det än för att börja dricka igen. Det låter väldigt sjukt och skevt, men så är det just nu i alla fall.
Dag 8 och första dagen på v 2
Ser framför mig 52 nyktra veckor per år i resten av mitt liv ?
Känns fantastiskt att vecka 2 är här redan.
Dag 9
Känner inget sug alls efter alkohol, men ingen direkt glädje över att ha slutat dricka heller.
Nu när jag inte har kvar ångesten av alkohol kommer depressionen fram tydligare. Jag känner mig som ett tomt skal. Avskyr mitt jobb, men går dit för att jag inte orkar söka nytt.
Sommaren har alltid varit en jobbig tid psykiskt för mig och det brukar börja lätta i augusti. Men detta med jobbet är en plåga, har vantrivts länge. Vet dock inte vad jag skulle vilja göra istället.
Får jag lov att fråga var du
Får jag lov att fråga var du hittade AA med bara kvinnor?
AA hemsida
Som svar på Får jag lov att fråga var du av Kattsingen
Om du går in på hemsidan och söker upp möten på din ort (eller ort i närheten) så får du fram vilka typer av möten som finns?
Dag 10
Har börjat jobba efter 2 veckors sjukskrivning och genast infinner sig ångesten. Under det senaste året har det blivit mer och mer klart för mig att jag måste byta jobb. Är så trött på att se mina tomma ögon i spegeln. Känner absolut ingen glädje eller hopp när det gäller jobbet. Jag vill vakna med inspiration och känna att jag kan påverka något i min arbetssituation och det gör jag inte nu.
Det blir extra klart när man kommer tillbaka efter en tids frånvaro.
Jag kommer att göra det till en prioritering nu för jag vet att det är intimt kopplat till mitt drickande.
Hur som helst... Dag 10 och idag är det ACA möte igen. Det känns skönt i alla fall ?
Dag 11
Fortfarande inget sug eller tankar på alkohol. ACA möte igår, positivt som vanligt ?
Igenkänning
Jag är exakt likadan med mitt drickande. Allt eller inget. Ensamheten är överjävlig. Den känslan har jag också brottats med och det är något som försvinner när man är på fyllan och villan men sen mår man helt fruktansvärt dagen efter.
Jag förstår att det är skitjobbigt med jobbsituationen och vet hur det är och att orken att söka nytt inte riktigt finns där, men det är nog något du behöver. En ny miljö. Försök att kanske ta några minutet varje dag till att leta och skriva ansökningar. Kämpa på!
Ensamhet...
Som svar på Igenkänning av Stormenlilla
Jag kan också känna att det här med "socialt drickande" kan vara en knivsegg att balansera på. 9 av 10 personer har ju inget problem med sitt drickande och om jag ska vara ärlig hade inte jag heller problem med att begränsa mig i sällskap med andra. Mitt problem uppstår alltid i hemmet när jag är ensam. Då behöver jag inte "uppföra" mig. De flesta gånger jag går ut och äter eller umgås så kör jag bil eller är nykter av någon annan anledning. Just när man dricker hemma för att "koppla av" släpper spärrarna. Otroligt konstigt.
Dag 12
Börjar få tillbaka lusten att göra sådant som får mig att må bra. Pyssla med hemmet, baka, sy, sticka, gå ut i naturen.
Fortfarande känner jag ingen WOW-känsla över nykterheten. Jag tror det kan vara för att jag blir så fruktansvärt irriterad på den där typen av nyktra alkoholister som gör sin nykterhet till en drog om ni förstår vad jag menar... De skapar sig en identitet som "nykter alkoholist" och inget annat. Jag vill vara så mycket annat än sån... kanske därför jag inte får någon "halleluja-känsla" över nykterheten?
Varför irriterad?
Den känslan får du nog rota i litegrann.
Jag tror att det är lätt hänt att bete sig nyfrälst när man upptäckt något som verkligen funkar, och då vill man att fler ska upptäcka samma sak. Så beteendet är gjort med omtanke.
Kram ?
Dag 13
Andrahalvlek; alla har väl lite olika sätt att hantera det antar jag, men det jag menar är att om man har en missbrukspersonlighet så är det lätt att ersätta ett missbruk med ett annat t ex träning, religion, mat, sex, relationer osv. Jag har sett flera exempel på hur man som nykter alkoholist skapar sig en identitet som är just bara "nykter alkoholist" och blir manisk i den identiteten. Själv tycker jag att det är jobbigt med människor som är maniska i ett beteende till den punkt att det slukar hela människan såsom t ex alkoholen kan göra.
Jag vill gå vidare i livet som nykter, men det ska vara en liten del av livet. Man är så mycket annat än sitt missbruk, mamma, vän, arbetskamrat, medmänniska och vi har alla hobbies, önskningar, drömmar. När jag säger att jag blir irriterad så menar jag mer alla maniska beteenden, jag vill inte ersätta mani på alkohol med någon ny mani, jag vill bara avsluta det kapitlet och gå vidare som en helhet.
Hur som helst; dag 13 är här och det känns bra. Livet börjar få lite mer färger än den trista gråa planeringen runt alkoholen??
Hej!
Hej!
Att du vill ha din identitet i något annat än "nykter", "nykter alkoholist" tror jag är riktigt sunt, man är så mycket mer än det som man lämnat. Det finns kvar där som en liten tegelsten/ett minne. Jag vill också aldrig mer dricka, never, ännu så länge är jag lite rädd glömma bort mig o hamna tillbaka på ruta 1 eller värre, komma tillbaka hit om ett år igen. Så att låta bli alkohol är för mig en stor del av min vardag ännu så länge - kanske inte så mycket sug, men ändå nyorientering.
Bra med mer färg i livet än det som alkoholen gav dig!
All in-personligheter
De flesta av oss problemdrickare är ju all in-personligheter. Vi kastar oss in i allt med hull och hår. Även nykterhetsarbetet. Tror jag. I alla fall om vi är övertygade om att vi tagit rätt beslut.
Men det är rätt meningslöst att irritera sig på det, det är bara att scrolla vidare. Var och en gör på sitt sätt. Men att på ett forum för personer som vill sluta dricka bli irriterad på dem som lyckas känns konstigt i mina ögon.
Nykterheten är ju grunden till ett fortsatt bra liv, så det är nog viktigt att satsa helhjärtat på det projektet för annars sitter man där snart med ett glas igen. Tror jag.
Kram ?
Dag 14
Sovit heeela dagen efter 5 nattskift?? En natt kvar också.
Hade tänkt att gå på ACA möte ikväll, men orken finns inte.
Hejaheja
Kämpa på det är nu din kropp har gjort sig av med giftet. Det är nu fällorna kommer. Se upp för dom. Slappna inte av. Jobba och kämpa på. Du har gjort det otroligt bra.
Dag 15
Ytterligare en sovdag? och nu måste jag försöka sova inatt också för imorgon är det fm-jobb.
Det här med sömn är alltid ett stressmoment för mig har jag upptäckt. Jag är livrädd för att vara sömnlös och har ofta tagit till drickande för att bli trött.
Den som inte dricker
Svårt att förklara, men jag ska försöka. För att verkligen sluta så anser jag att man lite måste bli ”en som inte dricker”. Jag har inte druckit på över två år och alkoholen tog ganska stor plats. Drack inte varje dag och hade inte det ”överjävliga suget” men det började komma och då och då blev det rejält. Ofta koppat till ångest och stress. Men med alkoholångest, baksmälla, oro över intaget eller en viss rädsla inför nästa intag så tog det en stor tårtbit av mitt liv. Så lite för att klara av att sluta så var det tvunget att bli ”jag” att inte dricka. Jag tjatar inte om det, eller prackar på folk i omgivningen eller liknande. Man blir snabbt impopulär vilket knyter an till min andra poäng att det nog snarare är 4 av 10 eller mindre (i alla fall bland män) som inte har några som helst problem kopplade till alkohol. Och då vill man inte vara den som påminner dem om problemen. Men jag försöker i alla fall krama om bilden av mig som ”den som inte dricker” i sällskapen. Göra det till något positivt i stället för den negativa bilden man lätt får i huvudet: ”den som inte KAN dricka”. Och något som tagit stor plats försvinner inte utan att lämna ett tomrum som måste fyllas med något. Så varför inte en lite frälst känsla av att man är bra som inte gör det? Men återigen inte försöka frälsa andra som lätt tröttnar på tjatet.
Du verkar vara på god väg, lycka till!
Väldigt intressant insikt
Väldigt intressant insikt/erfarenhet av IronWill ; det är nog värt att minnas längre fram på resan tänker jag.
Dag 16 och 17
Lite händelselös dag igår. Idag möte på ACA och där kom det helt oväntat ur mig en massa ilska. Jag fick en oväntad insikt i att jag inte VILL släppa ilskan och hatet heller? Jag använder det som en sköld mellan mig och omvärlden.
Dag 18-19
Är nedtyngd av jobb just nu, springer från det ena till det andra stället så det blir svårt att hinna med allt jag vill hinna hemma och det irriterar mig?
Att hålla mig upptagen gör i alla fall att alkohol inte hinns med.
Hahaha!
Men jösses - släpp snubben. Inte okej att stalka ?