Hejsan!

Jag har kämpat med alkoholen i över 10 år. 2020 sökte jag hjälp hos beroendeenheten. Har testat allt möjligt och det går bra, faktiskt jättebra tidvis, men jag har en tendens att falla tillbaka lite då och då. Min sambo förstår inte alls problematiken. Det är ju bara ett val, ingen sjukdom och det är bara att sluta… Ja, tänk om det vore så enkelt!!

Vad som händer nu är att varje gång jag får/tar ett återfall så blir sambon skitsur och slutar prata med mig. Ignorerar mig fullständigt. Kan vara i ett par veckor och får mig att må ännu sämre och det blir ännu svårare att komma ur återfallet. När sambon väl pratar med mig igen inleds det alltid med en lång utläggning om hur korkad/inkompetent/värdelös jag är. Så faller man rakt ner i mörkret igen…

Börjar tro att detta mönster är negativt för min problematik. Går inte att prata om, då försöker jag bara skylla mina problem på min sambo..

Någon som har liknande erfarenheter? Hur skall man nå fram? Börjar överväga att lämna relationen, men det skulle vända upp och ner på livet för hela vår familj.

//Martin

@Martin som änt…
Tror nog att din sambo förstår problematiken men hennes problematik är inte samma som din.
Det är ett enormt arbete att att ta sej ur ett alkoholberoende men så värt det.
När du tillåter dej att dricka då och då så blir du en annan, det är en del av alkoholens ansikte.Och den andra personligheten du uppvisar när du är berusad tilltalar inte din sambo alls. Någon som är berusad bli osmaklig även om du försöker vara snäll och rar mot henne. Du blir någon hon inte kan lita på, någon som är oberäknelig någon som pendlar mellan olika sinnestillstånd.
Du kan inte styra det hjärnan är kidnappad av alkoholen och du kan inte styra dej på ett skickligt sätt längre under dess inflytande.
Klart att hon blir sur !!!
Du säjer att det går väldigt bra i perioder häng i där då tillåt dej inte falla tillbaka utan bestäm dej för att håll dej nykter i längre perioder 3 mån 6mån 1 år då får du distans till ditt beroende och sug efter alkohol / avkoppling. Att ge upp ditt förhållande för att du vill dricka då och då visar ju på att du verkligen är beroende att ens tänka tanken.
Vad skulle du känna om din din sambo bryter ert förhållande istället.
Din sambo tror att du klarar det hon litar på att du kan om du vill. Vad tror du ?
Alkoholism är en sjukdom när man är kemiskt/ fysiskt/ psykiskt beroende av alkohol men det är också som din sambo säjer - att vilja sluta det behövs viljestyrka.
Hon vill ha dej som när du är nykter var glad för det.Du kommer att växa som människa i din nykterhet och må bra. Vem vill du vara?Du säjer inte hur gammal du är eller om ni har barn då är det än viktigare att kunna vara nykter.
Under tiden när suget kommer hitta aktiviteter som stimulerar och gör dej avkopplad. Träna basta jogga.
Ge inte upp och förlora ditt liv i ett alkoholberoende med allt vad det innebär.
Kämpa på och ge inte upp
Se nyktert på er situation och låt inte kärleken till alkoholen förstöra den är verkligen inte värd det !!!

Lycka till !

Sambon kan också registrera sig här, totalt anonymt, du behöver inte veta användarnamn t. sambon etc. Finns program för anhöriga här.

Diskutera en utvecklingsplan samt hur ni hanterar situationen tillsammans, diskutera den med specialist (digitalt eller genom vården). Vissa kommuner har även stöd för parterapi i ank. till beroende.

Jag har berättad om alla program jag deltar i samt försöker vi komma överens hur vi hanterar mina egna . Lång process och mycket jobb. Som allt i livet.

Önskar att jag kunde önska lycka till, men faktumet är att man ska önska "jobba på".