Drack i natt igen, känns som jag svikigt min pojkvän, samtidigt vill han ha mig kvar så han låter mig dricka så länge jag ej tar livet av mig, men jag kommer ta livet av mig, eller? Jag vet ej vad jag vill mer, jag är en hemsk människa och förtjänar inte ens att leva, eller?
Jag är en hemsk dotter med, kan skriva värsta elaka saker till min mamma med, hota med att ta mitt liv.. vars är jag?
Vet ej va jag vill mer, leva, dö? Vet ej? Dricka? Vara nykter? Vet ej..
Var mega rädd idag när jag vaknat, är jag dumpad? Måste jag flytta nu? Vilken gata och trapp upp gång ska jag nu bo i? På? Med vem då? Borde ej dricka mer om jag vill ha tak över huvudet.. eller ska jag dö? Vad finns i livet? Inget va jag vet.. jag vet ej va jag gör här.. vars är nästa? Vem är jag? Ingen aning, vet ej... jag aldrig varit mig själv förut, intressen? Vet ej? Vilken musik gillar du? Vet ej.... de ska låta bra? Vet ej... kanske....
Kommer nog bara fortsätta dricka och ta livet av mig i fyllan... eller?
Vill jag leva?? Vad finns för mig? Vad finns..
Jag är den mest värdelöstaste person på denna jord så vad finns för mig???? Vad???? Vad finns???
Livet går ju ut på att dricka.....alkohol är livet....

Ebba

Det låter väldigt väldigt jobbigt inom dig nu. Att känna som du beskriver är inte lätt eller behagligt, det är också ett tecken på kanske depression? I alla fall ett tecken på att du behöver och förtjänar hjälp.

Att vara fast i alkohol och dricka gör en sårbar och ens tankar kan bli skeva, det vet jag.

Önskar att du hittar kraft att kanske ringa någonstans och be om hjälp. Det kan vara svårt men du förtjänar hjälp. Du är INTE en värdelös person men jag vet hur det känns att känna så.

Sök hjälp.
Bra att du har skrivit här.
Drick vatten, andas lugna andetag.
Skriv mer här om du tror att det kan hjälpa dig.

Var rädd om dig!
Det kan bli bra igen, jag vet många som har fått bra liv trots att allt en gång kändes omöjligt.

KRAM

Miss_Osynlig

Ja det har blivit väldigt konstigt liv nu av allt.. jag vet inte om detta är rätt forumsida för mig, vet inte heller om jag är beroende av alkohol vet bara jag druckigt varje dag nu i över 1 år, kanske i 1 år och 4 månader något.
Ibland jag varit utan dricka, har som inte hänt något speciellt då mer än att jag sover bort hela dagen då, eftersom jag använder alkohol som sömnpiller speciellt på lördagar.. så utan alkohol jag kan ej somna eller de kan jag men då tar de som innan jag började dricka 2-3 timmar, alltid haft svårt att somna, så alkohol var lösningen.. har provat två olika sömnpiller men inga av de har gjort mig ens trött.. ena var beroende framkallande, men hur kan de vara de om det ej ens funkar..
Har sjukdom med som gjort så jag är mega pigg av mig och så, men de får jag medicin för nu, förut kunde jag vara vaken lätt 3 dagar, sova sen lite vara vaken 3 dagar igen..

Kram kram skriv gärna mer... och andra med som läser detta...

trasmatta

Jag är här som anhörig till en alkoholist och har inte själv befunnit mig i din situation, så jag har svårt att ge konkreta tips, men det gör ont i mig när jag läser hur du mår. En sak kan jag lova dig, och det är att du har någon som älskar dig, din pojkvän, dina föräldrar, någon vän. Du är värdefull och förtjänar att må bra. Hur gammal är du?

Miss_Osynlig

Nå.. killen är aldrig hemma, jag set han 2-3 timmar idag och nu sover han.. jag är alltid ensam nu för tiden.. har inte en ena vän... föräldrar är bara en mamma som bor 200 mil bort.. känner mig inte så värdeful.. är uppvuxen med fattig och våldsam familj, fattig.. idag så är kanske fattigdom något annat men jag var typ vi åt bara fisk ifrån sjö och med potatis och till skolan fick man gå med trasiga kläder, kunde aldrig vara med på något eller så.. man kan säga så här att mobbningen i skolan var rena avnjuttningen än att få komma hem, vela inte hem, försökte bli iväg till fosterhem men mamma min vägrade. Så egentligen ej konstigt jag mår dåligt för det är rätt mycket och tar aldrig slut... hur gammal jag är? Nå det är skämmigt jag säger så här att jag är något på 30 men ej 39.. men har ett liv som en 10 åring brukar jag säga... hur gammal är du?

trasmatta

Det låter verkligen inte konstigt att du mår dåligt, med så mycket i ditt liv som är kaos. Men att du skriver här ger mig ändå känslan av att du vill förändra och må bra - supermodigt och fint tycker jag. För vet du, det kan faktiskt bli bra. Jag vet att det är sjukt lätt för mig att säga som sitter utanför och inte upplever det du känner, men jag undrar om du har sökt hjälp? Att prata av sig med någon som har erfarenhet tror jag verkligen kan vara till nytta. Sen med dina sömnproblem, det borde ju verkligen finnas någon medicin som hjälper (förutom alkohol) och som inte skadar, jag antar att du kanske har varit hos läkaren för det, men det kanske finns någon medicin du inte har provat än? Att ha sömnproblem måste ju förvärra dina andra problem väldigt mycket också, eftersom det är ett grundläggande behov och jag vet ju själv hur rent ut sagt förjävligt det blir om man inte får sova. Jag tänker att om den biten ordnar sig kanske du kan ha styrka och kraft att bearbeta all annan skit. Jag är ledsen att höra om din uppväxt och dina relationer. Är du och din pojkvän lyckliga tillsammans? (Hatar att använda ordet lycklig, men jag menar, är du kär i honom, eller betyder er relation någonting för dig?) Kan du prata med honom om hur du mår? Jag vet att jag bara öser ur mig klyschor, men livet kan faktiskt bli någonting värdefullt och vackert även för dig och jag vet att du kan hamna där, även om det krävs mycket styrka och mod. Hjälp finns att få och det förtjänar du. Jag är 24 år förresten

Miss_Osynlig

Jag har sökt hjälp för många saker, men har ej hittat någon bra läkare osv
Jag gårnjust nu inte mer hos något sjukhus osv för de började bråka nu här och då blev de för mycket så tar en paus.
Jag fick sist piller för sova och för jag var deppig men det piller funkade inte.. nå han skulle säga allt är super bra osv jag själv är olycklig dock.
Han vet jag mår dåligt men kan som inget göra än köpa alkohol åt mig, i början hade han krav osv men han fatta de ej gick tex fick jag ej vara uppe länge, så stor lipade jag i sängen (får panik av killar som ska bestämma), så han insåg de ej funkar, nu mera får jag göra va jag vill bara jag ej tar mitt liv.. kär? Oj, skit.. jag har fått tabort alla känslor för kunna gå vidare, så jag vet inte, jag brukar säga jag tycker om han och han är snäll, när han ej är hemma saknar jag honom, men alla känslor med kärlek känner jag ej mer, varit tvungen tabort de för kunna leva.. fråga mig inte varför.. är för deppig för sånt idag.. men fråga gärna annat..

trasmatta

Du säger att du inte vet vilken musik du gillar osv, dina intressen och så. Helt förståeligt såklart, när man är deprimerad blir ju det allra enklaste så himla himla svårt. Men jag tänker att det kanske är en liten väg ut, att göra något som får dig att stänga av allt annat en stund? Det behöver ju inte vara något speciellt alls och du behöver inte ens tycka det är kul. Kanske läsa en bok eller lösa ett korsord eller baka något eller motionera, bara så du kanske kan koncentrera dig på något annat om ens för 5 minuter liksom. Det är verkligen sjukt svårt att försöka ge tips och det känns nästan löjligt när jag skriver, men det känns som att om du får en sak att "lossna" så kanske du iallafall hamnar på rätt spår. Det är så hemskt att läsa att du inte känner kärlek, och i vanliga fall skulle jag nog säga att du borde lämna din pojkvän. För mig är det svårt att förstå folk som är i ett förhållande men inte har känslor för personen. Men jag fattar ju att det nog är en annan sak i ditt fall om du har svårt för kärlekskänslor i övrigt liksom, och att du inte mår bra. Har du något jobb eller någon annan sysselsättning?

Hej Miss_Osynlig!

Jag har skrivit till dig förut och här kommer ytterligare en reflektion.
Det går tydligt att se ditt behov av stöd och förstå att du just nu har det kämpigt på flera olika sätt och stundtals kanske tom. kämpar för att över huvud taget orka vidare. Tufft och uttröttande tänker jag. Du verkar även ha gått med det här måendet så pass länge att du hamnat i tankar/känslor av att inte vara värdefull, även om din historia på många sätt varit utmanande så kan man få hjälp och stöd i att känna mindre sånt, även om det tycks långt borta just nu.

Du återkommer till att beskriva starka känningar av ångest, panik låter det nästan som. Och alkoholen finns med som ett stöd i stunden som gör att du kan få paus och lindring i det som är jobbigt, och på kort sikt orkar du stå ut lite till även om det sannolikt tyvärr gör det ännu mer tungrott för dig i längden.

Jag tror ändå att det är viktigt att påpeka syftet med det här forumet och det är ju just att skriva om alkoholrelaterade problem och då oftast med ambitionen att på sikt kunna förändra sitt drickande. Och det är ju självklart något helt frivilligt och något man själv behöver bestämma sig för att satsa mot. Du är varmt välkommen hit till oss och jag hoppas att du ska kunna ha nytta av ditt deltagande här, men det är viktigt att fokus just här är på alkoholrelaterade problem eftersom att det är det som Alkoholhjälpen handlar om.

Därför tänker jag, som jag nog skrev om även tidigare, att det skulle kunna vara mer hjälpsamt för dig att få rätt hjälp för exempelvis din ångestproblematik vid någon annan instans. Även om jag förstår att ditt förtroende för vården just nu är ganska omkullvällt. Jag skulle ändå vilja rekommendera dig att gå in på www.internetpsykiatri.se och läsa mer om deras ångestbehandlingar, och se om du kan känna igen dig i någon av dessa och i annat fall kunna få en bra hänvisning vidare därifrån. För även om alkohol och ångest hänger ihop kan det ibland vara bra med särskilda strategier just för att kunna ta hand om den typen av starka kroppsliga ångestsymtom du beskriver. Det finns även självhjälpsböcker jag kan rekommendera, du skulle kunna börja med att titta på en som heter Fri från oro ångest och fobier, jag tror att den skulle kunna vara en hjälp för dig.

Det här handlar inte på något vis om att du inte är välkommen här, utan snarare är vi måna om att du får rätt hjälp så att du ska kunna må bättre, och i det här forumet får man främst stöd för alkoholrelaterade problem.

Varma hälsningar,
Miriam Alkoholhjälpen

Miss_Osynlig

Hej igen! Önska så att du hade funnits på en helt annan sida så vi kunnat fortsätta skriva.. vi ska nog bara hålla oss till alkohol problem nu. :#
Men kan ändå svara på din fråga för när jag ändå skriver, nej har inget jobb just nu, men har jobbat förut i ett kök med flera 100 kunder om dagen, så jepps kan laga mat, kan gå på "torg" tillochmed med riktiga människor där, tänka sig.. Nu lär de väl bli förbannade när de ser detta.. eller hur? :# Hur som helst, öhm.. nja jag ser nog mest tv tror jag, böcker ej varit något för mig, och gör vad som helst för att komma på andra tankar en stund.. jag känner mig som ett får trodde detta var seriös sida.. :#
Hade tänkt skriva mer men..
Önskar dig all lycka i hela världen.. massa kram på dig!