av AnnaJB

AnnaJB
tis, 2020-09-08 - 22:21

När jag har ångest över mitt Tidigare drickande så vill man ju fly ifrån tankarna. Ibland känner jag att det hade varit lättare ensam, Att börja om och vara nykter hela livet är inte skrämmande för mig. Det skrämmande är att alltid leva med ångesten vad ens sambo fått se och att aldrig bli sedd på samma sätt igen som före han såg mina brister. Att jag kastat ner honom i vrede På marken för jag var full och ledsen. Att han hela tiden kommer tänka att jag kunde göra så emot honom.
Är detta bara en rädsla inom mig att bli lämnad av honom så jag vill lämna först kanske..? Jag vill komma ifrån mina dåliga sidor, att inte längre leva för festerna på helgerna och inte veta när nästa snefylla kommer. Men just nu vill jag fly, ensam, en annan stad, allt !! Bli nollställd.

AnnaJB
tis, 2020-09-08 - 22:42

Får man säga att man inte vill höra fler gånger vad man gjorde, och att han borde prata med psykolog kring det för att bearbeta det?
Det jag kan göra är ju att jag lovar att förbli nykterist, men det är svårt att orka stanna när någon lägger på en samma ångest gång efter gång..

Jullan65
ons, 2020-09-09 - 06:46

Välkommen hit. Jag skulle tro att det är herr Ågren som hälsar på. De tillsammans med baksmälla och generell ångest och dåligt mående i samband med för mycket a. Min gubbe har fått se en del verkligen tråkiga händelser när jag fått snefylla. Jag tänker att det är inte direkt jag som framkommer i dessa ögonblick, utan det är verkningar av för mycket alkohol. Alkoholism är en sjukdom, dessutom kronisk, så om de förstår det är hälften vunnet. Jag har aldrig lovat att jag ska bli nykterist. Det är ett stort löfte för sådana som mej, jag kanske får ett återfall....då blir det ett hårt slag, som varken hjälper mig eller min gubbe. Jag tror på att ta en dag i taget och hoppas på att våra nära ska förstå och förlåta oss, med tiden. Att sticka huvudet i sanden och dra, hjälper nog föga. Du kommer iallafall möta dig själv och dina problem, var du än befinner dig o med vem. Slå inte på dig själv och om din sambo hela tiden vill diskutera dina fyllor, tycker jag han ska söka hjälp, precis som du säger. Min gubbe finns fortfarande kvar vid min sida, och är helt informerad om min situation. Jag är inte min sjukdom, jag är jag. Kram o lycka till på din väg. Jullan

Blenda
ons, 2020-09-09 - 07:56

Jag är i ett förhållande där vi båda gjort och sagt elaka saker mot varandra i fyllan. Han har dock gjort det under mycket längre tid, och dessutom mot barnen, min mamma, sina vänner etc. Innan jag själv ramlade ner i alkoholträsket kände jag ett stort behov av att påminna honom gång på gång, men det var främst för att jag trodde att jag skulle kunna få honom att förstå och söka hjälp. Han inser inte sin egen personlighetsförändring under fyllorna, tror inte ens att han minns sina värsta utbrott. Och mitt tjat gjorde det så klart bara värre.

Men i ditt fall HAR du ju tagit tag i problemen. Så bra gjort!
Jag tror egentligen att både du och din sambo behöver bearbeta dina "synder". Men nu när jag själv försöker bli nykter inser jag det stora arbete som det innebär i början. Kan du försöka prata med din sambo och be honom lägga sina tankar på dåtiden åt sidan, bara under en tid just nu. Eller – som du själv skriver – bearbeta med någon annan? Så att du får den ro som du behöver att utan skuld och skam bli nykter. Efter en längre nykter tid tror jag att du är mer redo, och att ni tillsammans får en bättre möjlighet att bearbeta det som hänt. Lycka till!