Jag är en kille som nu har fyllt 45 år. För fyra år sedan genomgick jag en skilsmässa där jag blev lämnad och har sedan dess haft barnen varannan vecka.
Har aldrig haft problem med mitt drickande. Aldrig sett mig själv som alkoholist. Ingen i min familj är det och ingen i min familj har haft de problemen. Men, jag har alltid tyckt om goda viner, öl och alltid sett till att ha alkoholhaltiga drycker hemma. Under min tid som gift drack jag en del, mest på helgerna. Aldrig några större mängder och kände inte heller något beroende av alkohol.
Efter skilsmässan, och framför allt under de veckor som jag inte har barnen, har mitt drickande ökat med åren. Börjat se varningssignaler. Nu sista två åren så har jag druckit minst 2 stycken 7.5% öl varje kväll efter jobbet. Och ibland även något glas vin. Aldrig så att jag blir full eller får minnesluckor.
Har också börjat handla på olika Systembolag eftersom jag skäms att handla på ett och samma bolag varje gång. Tänker mer på alkohol, planerar så att jag hinner handla och får nästan panik om jag inte har alkohol hemma. Belöningen är så skön när jag får dricka min öl och mitt vin på kvällarna. Men, jag känner ju att jag inte mår bra av det. Framför allt när så mycket kretsar kring att jag måste ha alkohol hemma. Så, förra söndagen, den 20 september, drack jag min sista droppe vin och öl. Barnen kom hem till mig samma kväll och jag kände att nu får det vara nog. Det är 10 dagar sedan och jag har fortfarande inget sug! Jag känner mig piggare, gladare, lugnare och sover djupare. Så skönt det känns! Låt oss stötta varandra i denna kamp. Snart kommer en helg då jag är ensam och kanske jag känner suget efter belöningen....

Välkommen hit. Ja precis sådär smyger det sig på. Man brukar säga att vem som helst kan bli alkolist, det har att göra med hur ofta du för glaset till munnen o dricker. Det spelar egentligen mindre roll mao om du har det som arv eller i generna. Beroende blir man av beroendeframkallande medel. Helt rätt att ta sig en funderare på vart man är på väg, att avstå från alkohol är aldrig orätt. Jullan

Precis så man ska tänka som du gör, när du vill göra ett alkostopp. Att fundera kring hur mycket tid alkoholen tar av ens tankeverksamhet, att man skäms(byta bolag etc) Och vad man har vunnit och vad som blivit bättre..Jag kan lova dig att din kropp också mår bättre med tiden av att slippa filtrera alkohol..Bra jobbat..???..

Så bra att du tar tag i problemen innan de tar tag i dig. Så blir det ju ofta. Iaf för oss som dricker med varningsklockorna dånande.
Jag har varit konsekvent med en dag i taget och det har funkat bra även om sug och stress funnits, så har en dag- ändå känts överkomligt.
Hejar på dig, läs och skriv här, det betyder massor! ??

Tack för era uppmuntrande kommentarer. Jag har läst massor här och även från er som har kommenterat mitt inlägg. Jag är så stolt över er och att vi har detta forum tillsammans. Det känns att man inte längre är ensam om sina tankar och problem. Jag känner att detta går jättebra och att jag verkligen tog tag i mina problem i tid! Kämpa på, beundrar er alla!

Här är vi ett gott gäng, både nyktra halvnyktra och onyktra. Vägen är så olika krokig för oss alla - men du har redan det värsta bakom dig!

Kommande helg fixar du galant med vår hjälp. Minns SÅ väl min första nyktra helg. Vad gör man om man inte dricker liksom?

Nu blir det min 30-nånting nyktra helg. Jag vet inte exakt, 33, 34 eller 35 kanske. Och helgerna blir så mycket längre att fylla med trevligheter nu när man slipper baksmälla.

Kram ?