Hej - några av er kanske känner igen mig - har inte ändrat nick... men känner mig på ett sätt hemma här men ändå inte..jag verkar vara så sjukt mer alkoholiserad. Ändå har jag familj, bostad o karriär Innan jag åker till jobbet och jag hoppas att jag ska ha nyktrat till så ingen märker. Min familj har märkt och är extremt oroliga.

Nu (och jag har sagt det förut) ORKAR jag nog inte längre. Jag väger ca 50 kilo och har börjat märka att kroppen säger emot - hur känns det??

Har två jättefina tonåringar - är uppskattad på mitt jobb för min kunskap... men nu håller jag på att sumpa allt!

Ikväll ska jg gå på AA-möte o hoppas att det kan hjälpa!!

Sinnituss

Bra med AA har många här sagt, hoppas att det är bra för dej också.
Har du funderat på att söka hjälp inom vården?
Lycka till

Ellan

Hej,
Jag satt fast i skiten länge. I kombination med familj och karriär. Till slut håller det inte längre, vi går sönder. Gå på ett möte, dela om du orkar, annars sitt o andas och ta in. Jag har ingen aning om du bor i en större stad eller inte men möten finns det gott om.
Jag tog en paus från livet och åkte iväg på behandling. Nu inser jag hur avgörande det var för mig. Jag behövde bryta upp från mitt liv för en lång stund för att läka på insidan.
All styrka till dig!❤️

Bubblaren

Vi finns alla här!❤️ Jag vill också testa AA-möten men vet inte om jag vågar. Du är så stark som går! Vill du dela med dig sen av hur det var och hur det kändes för dig? All styrka till dig!

Bubblaren

Om du orkar dela med dig sen vill säga ❤️ All styrka till dig!

Anders 48

Jag tror att vi alla härinne är alkisar i alla skalor, riktningar, nivåer och skiftningar - och ofta rör vi oss emellan dessa skikt. Ibland bra, ibland sämre. Vi sitter verkligen i samma båt - även om det på ytan kan verka annorlunda. Jag, som är "periodare", och oftast inte dricker något alls större delen av året känner mig lika "alkad" som någon som drar i sig en flaska vin varje kväll osv. Vi är lika mycket värda alkisar allihopa:-)

Hoppas att det går bra på mötet. Lycka till. Du är modig. Jag har inte vågat mig så långt......

Ellan

Nya möjligheter...❤️ vilken typ av hjälp vill du ha? Har du möjligheter att prata med din arbetsgivare? De har ju ett ansvar.
Å du dessa PET-flaskor ger mig rysningar än idag. Gjorde likadant...

Kram!

Anders 48

Jag tror att du måste söka hjälp - skit i "att finna styrkan". Styrkan kommer när du sökt hjälp! Antingen via arbetsgivaren (vet att det kan verka skrämmande, känner så själv), eller via vilken vårdcentral som helst - om du inte har ett "beroendecentrum" i närheten av där du bor. Bor du på en liten ort, och är rädd för vem du skall möta? Skit i det. Skit verkligen i det. De HAR tystnadsplikt! Vänta inte på kraften - ring idag, eller bara knata iväg till vårdcentralen. Berätta sanningen - och få hjälp! Hoppas att du har styrkan. Jag håller på dig. All kraft till dig....../Anders

AlkoDHyperD

Att be om hjälp för att man inser att man inte klarar det på egen hand är styrka. Att våga se att man inte har makt över sin sjukdom är styrka. Om du så ska krypa in på mottagningen - gör det!
Hade du klarat detta på egen hand skulle du gjort det. Du är inte där du nu är för att du vill det. Beroendehjärnan vill det. Den vill också att du ska låta bli att söka hjälp så den får fortsätta. Gå emot den. Gå emot skammen och rädslan. Gör det!
Kram

Gunda

Jag behöver också hjälp på något sätt. Vi är nos som många säger här, alkisar alla. Sen om vi dricker i perioder eller varje dag som jag gör, vi
har samma beroende beteende alla.
Känner att vi sitter i samma båt, vill prova AA men bor i ett litet samhälle så jag vågar inte, då vet ju alla hur jag har det.
Varje morgon är jag besluten att jag ska sluta smyga, men varje kväll strandar jag i smygandet.
Det som är positivt ändå är att jag minskat ner i alla fall, nu häller jag inte i mig en liter utan det har räckt med två glas, men
vilken dag som helst så är jag där jag var förut och ökat på igen.
Pärlemor du är en kämpe och väldigt modig om du tar dig dit, berätta om du orkar vad du var med om iså fall, vi är nog många som vill höra.
Stor kram

Ellan

"Att be om hjälp för att man inser att man inte klarar det på egen hand är styrka. Att våga se att man inte har makt över sin sjukdom är styrka." Så bra formulerat, exakt så är det.
Den jäkla skammen som styr oss i vårt beroende. Att ta hjälp är att ta ansvar för sig själv. Det är modigt.
Gunda: Jag kände oxå rädsla och skam när jag gick på mitt första möte. För vad jag skulle se och vilka jag skulle möta. Men hellre det än att sitta hemma med min mörka ångest. För att kunna må bättre behöver vi möta och övervinna våra hinder. Du kan och du är värd det?

Kram Ellan

Jag har legat vaken hela natten och inte kunna sova. Har varit inne och läst på Forumet. Ringde till beroendecenter igår och lämnade meddelande så jag hoppas att de ringer upp mig idag. Nu finns det ingen återvändo - jag vill ta kontrollen över mitt liv igen och alkoholen kan fara ända åt pipsvängen!!
Kramar

Du har rätt inställning och har tagit ett viktigt steg.
Kampen mot A är hård i början, men sedan kommer vinsterna och det går lättare.

Kämpa på! Kramar

NyaMagnus

Hej Pärlemor!
Det verkar som att du är i ett perfekt läge för att bli frisk. Dvs du har kapitulerat inför maktlösheten. Då först kan vi bli friska och påbörja vår resa till ett friskt och nyktert liv.

Jag var otroligt nervös inför mitt första besök hos AA. Jag gick dit tidigt som tusan (25 min innan mötet började) bara för att hinna prata lite med någon innan rummet fylldes. Killen som hade låst upp lokalen hälsade mig välkommen och frågade om jag varit där tidigare. Jag svarade nej och han sken upp som en sol. Då är du extra välkommen och vår hedersgäst idag sade han.

Jag påtalade att jag var nervös. Han sade: vad bra! Det betyder att du är fullständigt normal.

Vad vill jag säga dig Pärlemor? Jo, det är naturligt att gruva sig för sitt första möte men jag lovar dig att du inte kommer att ångra dig. Hos AA är du omgiven av alkoholister som förstår exakt vad du går igenom. Ett viktigt steg i att bli frisk är att hjälpa andra med samma problem. Därför kommer du att uppleva genuin välvilja och stöd.

Ha gärna kontakt med beroendecentrum etc men ge AA en chans. Jag garanterar att du inte kommer att ångra dig.

Lycka till nu!

Gunda

I dag? Hoppas din dag har varit bra och jag tänker på dig.
Kram vännen. Ny dag nya tag ❤️ ❤️ ❤️

Gunda

Ditt inlägg om att du tagit kontakt med beroendeenheten.
Jättebra gjort och hoppas de hörde av sig.
Kram fina du och ha en bra fredag. ❤️❤️❤️

Har hållit mig ifrån A och är nu inne på dag 2. Från att ha varit vaken hela natten till igår utan ens någon minuts sömn somnade jag gott igår kväll och sov som en stock. Svettades mängder men ser det som något gott - giftet ska ur kroppen!! Magen känns redan bättre och nu ser jag fram emot att möta våren nykter och förhoppningsvis fräschare för varje dag som går. Har möjlighet att jobba hemifrån denna vecka så håller mig sysselsatt med jobb på dagarna och sedan umgås med familjen på kvällen. Beroendecentrum har inte hört av sig men nu känner jag mig stark och målmedveten med familjen som stöd. Jag och maken har pratat (mycket) och det känns bra och jag har nu deras stöd. Massor av kramar till er alla därute som kämpar!! Ha en underbar dag❤️❤️❤️

Gunda

Härligt att höra att du kunnat stå emot A, trotts att det blir jobbigt i några dagar. Men ju längre man håller upp ju bättre mår man.
Så skönt att du pratat med mannen, det är lättare om man får hjälp, önskar att jag kunde göra det jag också, men här funkar inte det, då han är så jäkla kontrollerande.
Jag har i dag tagit beslutet att det får vara nog. Hade ingen rolig kväll i går, blev så ledsen över en sak och då drack jag mycket mer än jag ville. Jag kan inte fortsätta så här det kommer att ta död på mig och köra mitt förhållande helt i sank.
Vi stötta och hjälper varandra så klarar vi det här!
Ha en bra helg ??

Bedrövadsambo

En dag i taget, en timme i taget när det känns som värst. Ha tillit för att det blir bra, måla din "målbild" i starka vackra färger, men bibehåll "skräckfilmen", dvs där du varit men inte vill hamna igen, högst levande också. Blir "skräckfilmen" för diffus glömmer man lätt bort hur illa det faktiskt var, och det är vanskligt.