Fredag

Profile picture for user Pan pan

Tänk va bra dom är på att ljuga och gömma burkarna men vi som bor ihop med dessa. Men vi lär oss att leta och vi hittar dessa gömställen väldigt bra. Hittade ett nytt idag. Skulle slänga sopor i soptunnan och brevid den står det en tvättmaskin som ska till tippen men där låg det en påse med burkar. Har faktiskt varit två lugna helger nu så då är det väl dags för en helg med öl. Önskar till söndag kväll, jag jobbar även denna helg så då vet man ju vad man kommer hem till??.

Profile picture for user Bernie

Hej! Jag har en dotter som haft svåra alkoholproblem och psykiatriska problem mm i 6-7 år nu allt började med fel kille. Hon har varit på flera LVM om flera behandlingshem. Nu verkade som hon har blivit bättre, hon mår bättre o börjat plugga när hon är på behandlingshem o klarar det bra. Hon är extremt smart med. Men vi har legat mycket lågt och inte kommit med kommentarer eller tips o råd utan helt enkelt mycket neutrala. Men nu börjar hon gå in in samma destruktiva beteende igen att ragga ny kille för hon kan inte vara själv och så har hon någonstans att flytta när hon kommer därifrån. Troligtvis ingen dålig kille men att fortsätta och hålla på med destruktivt beteende och inte kunna vara själv och klara sig själv är ju tyvärr ett riktigt bakslag. När jag frågade henne när hon börjar dejta så var svaret att nej det var inget seriöst för det var hon inte redo för o nu tre veckor senare så är hon så förbannat redo. Enl henne så tycker personalen att det är bra att hon börja dejta igen. Ja för att hon väljer att berätta vad hon vill o inte har förstått att det år så hon gör varje gång o det slutar aldrig bra. Nu blev jag orolig och irriterad och sa till henne vad jag tyckte att hon skulle prioritera sig själv först och bli mycket stabilare och kan klara av vad den nye säger om han skulle säga något mindre bra en dag och att hon kan ta det allt detta innan hon träffar någon igen (varit nykter i 5 månader) Och ta vara på tiden ordentligt på behandlingshemmet o vad händer jo hon blir skitsur och vill inte prata med mig o säger att hon är ledsen för att jag inte tycker som hon o kan acceptera det. Det handlar om ren omtanke om henne. Detta är ett tydligt tecken på att jag har rätt att hon inte kan ta att någon säger något till henne. Idag vet ja fint hur det är hon kanske sitter o super där nu och skyller på mig. Ärligt talat jag är så less på allt detta efter så många år. Ska man inte få uttrycka att man är orolig över hennes beteende? Och lovar att hon sitter o smutskastar mig inför personalen som hon brukar göra om hur dum jag är. Vad ska jag göra? Tips? Ge upp? Själv mår jag inte bra och är nära utmattning. Vill jättegärna få tips. Ha en trevlig helg.