av Boston95

Boston95
sön, 2021-05-02 - 21:31

Citatet i titeln (redigerat av admi för att inte riskera anonymiteten) beskriver min personlighet väldigt bra men orden har väckt tankar under de senaste åren.. För mig betyder citatet att man ska tänka positivt och inte bli bitter.. att man faktiskt inte har misslyckats förrän man gett upp.. och tro mig.. jag kämpade många år.. jag gav inte upp.. men den dagen mina barns pappa tog strypgrepp på mig så gav jag upp. Betyder det att jag misslyckats? Nej självklart gör det inte det. Ibland MÅSTE man ge upp för att över huvud taget få uppleva en morgondag. Att ge upp är ibland ett tecken på styrka och mod och jag är så otroligt glad att jag kommit till den insikten. Misslyckandet för mig var att jag inte kunde ge mina barn det jag hade hoppats kunna ge dem.. en kärleksfull kärnfamilj.. och att jag skulle förlora 50 % av deras uppväxt. Jag tror det är en sorg som alla går genom vid en skilsmässa oavsett om det finns missbruk med i bilden eller inte så här känner jag mig inte ensam alls. För mig var det en process att komma fram till beslutet att lämna. Jag vägde för och nackdelar fram och tillbaka men när man lever med en alkohol-, drog-, spel-, maktmissbrukets så blir fördelarna ganska få.. När jag lämnade så ska jag ärligt säga att jag gjorde det till 100 % för barnens skull och 0 % för min skull. Jag levde enbart för barnen och jag kunde inte tänka mig att prägla deras tidiga år med våldet och missbruket.. Citatet jag bär på armen är fortfarande högst aktuellt men jag har börjat se en djupare mening med det.. Så länge jag inte ger upp om mig själv och mina barn så kommer jag inte misslyckas.

Det har nu gått 1,5 år sedan mitt senaste (och första) inlägg här.. Det senaste året har varit en berg och dalbana känslomässigt. Barnens pappa (kallad J i fortsättningen) och jag har fått en hyffsad relation men medberoendet är svårt att hantera. Han skaffade ny redan innan jag hade flyttat ut och det håller än. Den här tjejen (kallad S i fortsättningen) är helt fantastisk med barnen och jag kan ärligt säga att det är helt tack vare henne som jag känner mig trygg att lämna till J. De väntar sitt första gemensamma barn till hösten så det blir en ”spännande” tid framöver. Jag jobbar mycket med min terapeut för att inte låta katastroftankarna kontrollera mig. Det kan ju faktiskt gå hur bra som helst.. Alla runt omkring honom tycker han förändrats och att han nog lärt sig.. men jag ser tecken som inte andra ser.. jag hör saker inte andra hör.. mina sinnen är konstant skärpta för att uppfatta minsta nyans hos barnen (som idag är 3 och 5 år och därmed inte förstår allt som sker).. Det är en väldigt märklig känsla att se mitt eget förhållande med J återuppspela sig framför mina ögon. Samma jargong, samma dynamik, samma maktspel.. men ingen ser det förutom jag..

Jag vet att J spelar igen (hur mycket har jag så klart ingen aning om). Han dricker igen.. hur jag vet det? Barnen säger att pappa dricker öl och whiskey... barn som 3-5 år skulle inte svara det om det inte hände här och nu och dessutom framför deras ögon. De är nutidsmänniskor och minns inte merparten av det som skedde för 1,5 år sedan så om de säger att pappa dricker öl så gör han det OFTA..

J ringer mig 2-4 ggr per vecka.. och ja jag vet jag måste sluta svara.. det är som en j***** reflex att svara honom.. framförallt när han har barnen.. medberoendet är så galet starkt och jag hatar det verkligen.. jag har flera ggr under det gångna året markerat för honom genom att inte svara och det har respekterats någon månad.. sedan börjar han sakta men säkert slingra dig tillbaka igen..

Jag tror egentligen bara jag behövde skriva av mig lite här.. det pratas så mycket om eftervården just nu i media.. för mig är eftervåldet inte våld i sig.. det är mer en respektlöshet mot mig som person och min tid vilket också kan ses som en typ av våld.. men han är ju narcissist så vad hade jag väntat mig..

Ni är många här som varit i min situation och till er vill jag bara ge styrka och kärlek.. kom ihåg att den enda ni aldrig får ge upp om är dig själv ❤️.