Alkohol Destruktiv

Hej allihopa!

Jag har alltid haft problem att dricka alkohol i lagom mängd. Detta beteende har jag haft sedan debuten för 30 år sedan. Mitt stora problem är tempo och mängderna jag dricker. Jag dricker ofta för mycket och har inte kontroll på hur mycket jag klarar av. Detta har och leder till att jag ofta på fester varit den som däckar eller spyr långt innan festen knappt har börjat.

På senare år har jag även börjat dricka hemma själv eller under en myskväll med min sambo. Även då händer det att jag blir för full och hon blir ju då självklart både arg och besviken på mig. Vet inte hur många gånger detta har hänt under de åren vi varit tillsammans.

Hennes besvikelse och min rädsla för att bli upptäckt har nu lett till att jag gömmer alkohol runt om i huset som jag springer och smuttar på vid olika tillfällen när hon inte ser. Detta händer långt ifrån dagligen men sista halvåret säkert 1-2 ggr var 14:e dag. Fram till i lördags då jag blev påkommen, med ett kontoutdrag från fredagen på en bag-in-box. Jag är både lättad, glad och tacksam för att hon kom på mig och jag hymlade inte med något utan var ärlig och berättade om hur mitt beteende varit den senaste perioden av våra liv.

Jag känner absolut inget beroende av alkohol men någonting gör ju att jag måste ”bedöva” känslor med den. Har varit ganska tumultartat och stormigt i vår relation det senaste halvåret så mycket av mitt beteende beror säkert på det. Har ändå inget bra svar på varför jag gör detta?
Min far var väldigt glad i spriten och herediteten på missbruk är ju stor. Han smusslade också med alkoholen och trodde vi barn inte såg, fast det var uppenbart.

Jag är livrädd över att mina 3 barn ska märka av att jag dricker så har såklart bestämt mig för att aldrig dricka alkohol igen efter att sambon kom på mig. (Detta har jag nog gjort över 10 ggr innan och uppenbarligen misslyckats).

Jag är livrädd för att misslyckas igen för jag vill inte dricka alkohol överhuvudtaget för tillfället. Men vad händer om ett par veckor när detta lagt sig och impulsiviteten när jag åker förbi Systembolaget kommer tillbaks?
För det kommer den att göra, och jag vill kunna säga nej till mig själv. Jag med min bakgrund och beteende ska inte dricka alkohol överhuvudtaget. Det är ”allt eller inget”, som gäller för mig dvs. INGET!

Någon här som känner igen sig och har hittat verktyg att klara av det?

TACK!

@Alkohol Destruktiv Hej och välkommen hit!
Det kunde lika gärna varit jag som skrivit den texten,, har gått den vägen själv,, och trodde att jag kunde dricka folköl istället nu på senare år,, men icke ens det.
Förmodligen som du säger, att du, och jag, samt dom flesta här, aldrig kommer att kunna dricka ett glas mer utan att det blir kaos. Vi kommer aldrig att klara av att dricka måttligt igen.
Jag har varit nykter i 6 dagar nu, och mår bra.
På denna sida har jag hittat det stöd jag behöver.
Jag tycker att du ska läsa runt lite här och jag hoppas du stannar hos oss.
Kämpa på!

Hundra procent igenkänning! Jag ringde och sökte hjälp. Jag betraktar mig som alkoholist och har bestämt mig för att sluta helt. Jag har druckit min beskärda del som givits mig! Kanske du kan börja med att prata med vc? Jag tog kontakt med alkohol-och beroendekliniken. Alkoholgenen är nog stark för oss som är lite glad i alkohol och det är kanske lättare att trilla dit. @Alkohol Destruktiv

Alkohol Destruktiv

@Tikka @Kebne1 Tack för era snabba svar. Så skönt att veta att jag inte är ensam om detta & @Tikka det där med folköl känns igen, även mellanöl har jag haft som ursäkt för att inte dricka för mycket och bli för full. Men visst har jag lyckats med det ändå. Vid ngt tillfälle var det 1 flak med folköl som kroppen självklart inte klarar av pga mängden och det slutade med ”porslinsbuss” som vanligt. Har även hänt att jag sitter med ett gäng polare och vi kör att vi betalar varje runda åt varandra. Och mina kompisar är knappt berusade men jag kör kastspyor. Och @Kebne1 jag är också alkolist. Även om jag inte ser mig själv som beroende så kommer suget så kraftigt ibland. Särskilt när livet är allmänt jobbigt omkring mig. Har precis som du druckit min beskärda del av alkohol i mina dagar.
Tycker det här forumet är väldigt bra och skönt att se att vi inte är ensamma i vår problematik.
Jag känner inget som helst sug idag efter alkohol så har svårt att veta om jag behöver behandling just här och nu. Vad tycker ni om att invänta när behovet/impulsen kommer att då istället för att införskaffa den där förbannade bag-in-boxen istället ringa VC och få hjälp?

Tack för att ni finns!❤️

Jag skulle inte vänta! Riv av plåstret nu och sök hjälp! Du kommer inte ångra dig. Varför vänta liksom? Jag fick medicin mot suget, ska få samtalsterapi, fick kolla mina levervärden. @Alkohol Destruktiv

Alkohol Destruktiv

@Kebne1 Så sant är nog egentligen inte alkoholen som är problemet. Är de bakomliggande bekymren och ångesten som leder till alkoholintag som jag måste ta tag i känner jag. Ska boka samtalskontakt via jobbet redan imorgon!

Hej! @Kebne har helt rätt , ring VC nu. Dom kan det där.
Ta tag i det nu, annars rinner det ut i sanden.
Sen är det viktigt att du själv verkligen vill sluta.
Jag har många gånger "slutat" men ville nog inte det tillräckligt mycket,, det är dömt att misslyckas. Jag lovar.
Det får inte finnas en droppe i mitt hus. då är det kört. Jag kan aldrig hänga på till en fest där det dricks alkohol.
Just nu känner jag inget sug alls,, men vet att det kan vända fort.
Men efter 6 nyktra dagar och jag känner hur bra jag mår så känns det lättare att säga nej.
Jag började dricka i 15 års åldern och har öst på sen dess,, har levt lite lugnare dom senaste 7 åren dock på folköl.
Mellan 30-40 årsåldern var det kaos, full jämnt, ställde till med en massa oreda. Är nu 49 år och tänker vända på detta.
Farsan var alkolist, så man har väl genen därifrån.
Hoppas du hänger på oss i vår Flock @Alkohol Destruktiv.
Ozzy Osbourne skrev en bok som är riktigt bra, I am Ozzy. Citerar därifrån: En alkolist gör vad som helst för att få en sup. Om du säger åt en alkolist att enda sättet för att hen ska få en sup,, är att finna ett botemedel mot cancer,, Om nån timme skulle det problemet vara löst!

Ja, det blir lätt ett moment 22. Dämpa ångest, eller vad man nu dämpar, med alkohol som sen ger mer ångest. Bra att börja söka hjälp; finns inget att förlora på det❤️🙏🏼@Alkohol Destruktiv

Alkohol Destruktiv

@Kebne1 @Tikka Tack snälla ni för ert stöd. Det värmer. Sitter för tillfället helt ensam på café och dricker en slät kopp kaffe i min ensamhet. Första ggn det händer. Har varit ute och druckit själv förr. Men då har det varit öl, whiskey eller grogg som serverats.
Känns bra!

@Alkohol Destruktiv Du ser,, café är inte alls dumt. Jag ska gå till ett kristet café ikväll medan gumman är och tränar.
Jag mår bra av att sitta med en slät kopp bland folk som sitter och småpratar, jag behöver inte ha någon att prata med, jag sitter bara och studerar andra.
Och eftersom det är kristet så behöver man inte vara rädd att nån gammal polare ska dyka upp och vilja ha med en på krogen så det blir dubbla pandemier x 10 i stan.
Eller gör som@Kebne1, spring en mil, bada isvak och hoppa lite hopprep när du kommer hem😉
(hade nog blivit det sista jag gjort om jag provat🤔)
Sköt om dig, vi finns här👍

@Alkohol Destruktiv Hej! Här på forumet känner många igen sig i det du skriver. För mig ökade konsumtionen mer och mer liksom toleransen, till slut drack jag vin varje dag. Jag gömde, smygdrack, tog återställare, det första jag gjorde var att hälla upp ett glas vin efter jobbet med skorna och jackan på🤪. Typiskt alkoholist beteende. Det är så otroligt skönt att vara nykter och slippa hålla på med detta beteende! Slippa planera inköp och så att det verkligen inte tar slut mitt i. Nu kan jag bearbeta och ta itu med min ”ryggsäck” tillsammans med min psykolog och komma till botten med det i det verkliga livet. Som alkoholist har jag bara ett val och det är att inte dricka alkohol. Idag dag 50 nykter😀

Bra val att skriva här. Det finns massor av erfarenhet att ta del av, från de som påbörjat resan till de som varit nyktra i år. Häng på!

Alkohol Destruktiv

Kikar in och önskar er alla lycka till. Själv är jag på dag 3 med beslutet att aldrig dricka mer. Känner inga som helst behov eller begär just nu. Mår dock otroligt mycket bättre och känner mig lyckligare och otroligt lättad efter att sambon ”kom på mig” i lördags. Nu siktar vi på en alkoholfri jul och ett alkoholfritt nyår som ett första steg bort från skiten för alltid!

KRAM på er alla kämpar!❤️