Har bett admin ta bort min tråd ”När kommer dag 2”. Väljer nu att vara här under rubriken ”Vara alkoholfri”.
Det är här jag vill vara och det är här jag ska vara. Jag kommer dock inte vara så aktiv här på forumet för tillfället eftersom jag har blivit för beroende av det. Jag har ändå mina planer.
@Varafrisk Välkommen till att välja vara alkoholfri. Det är ett statement från dig och du verkar målmedveten 💪👌❣️ Kram till dig och skriv hör när du känner, för mig är detta forum lite som AA (har aldrig varit där men…), forumet hjälper mig i att hålla mig nykter. Skriver mest i min egen tråd om mina funderingar och kval för att jag kämpar mycket med mig själv i nynykterheten och forumet och stöttningen här betyder mycket. Kram till dig 🥰❤️🥰
@Allegra Det kanske låter bättre än vad det är men jag måste vidare. Drickandet gör mig väldigt orolig över min hälsa och nedstämd. Nedstämdheten kan lura mig t att dricka. Men det är som min kurator säger att det är beroendehjärnan som försöker lura mig😳
@vår2022 Tack snälla för hälsningen❤️
@Ny dag Jag kan låta starkare än vad jag är men verkligheten är att jag måste vidare❤️
Känner mig oerhört skör, nedstämdhet men jag är ganska säker på att det är beroendehjärnan som hela tiden vill lura mig. Så fort jag känner mig ngt starkare ngt mer målmedveten så är den där och försöker förvrida mina beslut🥵
Det är inte så att jag är blåögd och naiv att bara för att jag bytt tråd och rubrik att jag tänker att det kommer gå lättare. Nej, jag tror inte det. Men. För min skull behövde jag gå vidare🚶♀️
Har firat vår svärdotter idag. Träffat min familj…så gott. Tagit ett kvällsdopp m maken. Verkligen uppfriskande! Imorgon fyller han år så det blir lite firande imorgon igen❤️ Nu kvällsmacka och en dansk serie.
Jag förstår @Varafrisk , nedstämdhet är ingen vidare energi men trots allt skönjer jag en målmedvetenhet i dina ord. Vi står vid ett vägskäl, på ett eller annat sätt. Beslutet är vårt, det är stenhårt och lätt på samma gång. Kram✨✨✨
@Varafrisk Det låter klokt att byta, jag bytte också helt nyligen till alkoholfri🌷Vi hörs och ses, eller vad man säger här😅 Hoppas nedstämdheten lättar något. Kram💓
@Varafrisk hälsar på i din nya tråd. Jag har sagt det tidigare men gör det igen. Din man behöver steppa upp och stötta dig på allvar i detta! Du kan inte göra det ensam. Jag tror att han också behöver avstå en längre tid för att han ska kunna bli ett bättre stöd för dig. Jag vet, man vill fixa själv och ta sitt ansvar, men det är inte alltid det går.
Kram!
Känner igen det där med nedstämdheten. Jag kände så av och an den första tiden. Men jag härdade ut och helt plötsligt så försvann den känslan. Kämpa på 🙏🏼
Bra med ny tråd VaraFrisk! Ibland får jag helt ogrundat för mig att ens trådnamn och ens nick har lite betydelse för hur det sen går. Jag valde själv såklart nicket Sisyfos innan jag hade reflekterar över just det. Jag kanske skulle ha tagit Herkules och då haft en annan resa. Hur som helst ”Att välja livet” och ”VaraFrisk” stämmer väl överens med varandra. Ett viktigt första steg i att välja livet är att välja att inte dricka. Jag tänker på det ibland med mitt nick Sisyfos och att jag verkligen inte vill börja baxa upp den där stenen från början igen. Och jag tror att det finns en massa saker jag behöver göra för att den inte ska braka ner igen. Att välja livet är en sak - för mig ingår i det att välja att göra saker jag mår bra av. Att välja mig själv… jag har en tendens att se andra för mycket ibland och då glömma mig själv. Nu menar jag ju inte att man ska bli mer egoistisk, men att fylla sina egna grundläggande behov är viktigt. Så när du gör tillägget ”mitt liv” i ditt nick, så tycker jag att det är bra. Det är en signal till dig själv om att du kan bestämma. Fundera över vad du behöver i ditt liv. Du har redan gjort en sån sak när du börjar reflektera om hur forumet funkar för dig.
Lycka till nu och kramar!
Bästa @Charlie70 ❤️ Innan jag svarar undrar jag hur du tänker att min mans beteende är och hur han stöttar mig eller inte stöttar mig samt tanken om att jag önskar klara mitt nykterhetsarbete själv?
Frågan kanske låter ifrågasättande vilket inte är min mening utan jag undrar över hur din bild är?
Tänker att jag behöver forumet. Fast på något annat sätt än tidigare. Inte vara beroende . Men om jag inte har kontakten så är det lätt för mig att glömma av hur starkt mitt alkoholberoende beroende är!
Var och vägde mig ikväll hos Viktväktarna. Så skönt! Livsstilstänk👍🏻
Och…jag vet Charlie70 jag vet att du menar väl…men när man säger att min man ska stötta mig osv …så känner jag att jag behöver ta ansvar för hans beteende. Om jag säger ngt om min mans beteende t min kurator säger hon….”du tar ansvar för ditt beteende/beroende ” och ”din man tar ansvar för sitt medberoende”.
Du är du och han är han. När min man slutade dricka (kanske 6 månader in på min nyktra resa) kändes det ännu enklare. Finns ingen alkohol hemma som påminner min beroendehjärna. Det är så skönt!@Varafrisk
Du har ju inte skrivit så mycket om din man VarsFrisk och det är sunt att tänka att han får ta ansvar för sitt medberoende. Jag har tänkt på en sak som du skrev dock och det är att han ifrågasatte en gång när du hade sagt att du ville ha vin. Det tänker jag är bra. Men jag tänker också att du inte borde föreslå vin för honom. Jag tänker på det ibland när jag läser på anhörigsidorna att de som dricker gärna vill få ett ok från sina anhöriga. Jag tänker att på det sättet är det mer ”legitimt” att dricka. Då ligger ansvaret för drickandet också delvis på den som har gått med på det. Givetvis ligger ansvaret på den som dricker, men man försätter anhöriga i en svår situation när man frågar. Jag har bestämt mig för att aldrig fråga min sambo om ”lov”. Nu dricker jag inte hemma men om jag skulle få för mig att göra det och börja intala sambon att det vore en god idé skulle jag kanske till sist få ett ok, men han vet och jag vet att jag inte ska dricka. Att inhämta ett ok är rätt egoistiskt, det skulle bara vara för att rättfärdiga drickandet på nåt sätt och dela ansvaret med någon annan.
Det bästa anhöriga borde göra är att helt frånsäga sig ansvaret. Aldrig köpa, aldrig medge, aldrig skydda alkoholisten och möjliggöra. Jag fattar att det inte är så enkelt i praktiken, men jag som beroende kan också ta min del i det ansvaret. Aldrig begära tillåtelse, säga ok till att anhöriga berättar, skammen ligger delvis hos anhöriga de på anhörigsidorna som lyckas sätta gränser är värd all beundran. Som beroende kan vi välja att möjliggöra för anhöriga att slippa känna sig ansvariga och medberoende genom att aldrig fråga om ”lov”.
Hundra procent enig med dig!@Sisyfos tillfället gör tjuven heter det ju och för mig personligen var min mans okej på att jag skulle ta ett glas champagne här i sommar ett startskott för återfall. Absolut inte hans fel men för mig ett frikort till att "smaka lite". Vilket inte funkar för en alkis som jag.
Kämpa på. Stöd från de allra närmaste är A o O. Ingen alkohol hemma är också en god idé.
Jag är väl medveten om mitt ansvar. Att veta är en sak och att göra en annan sak.
Jag vet även att jag behöver varken förklara mig el försvara mig men jag vill förtydliga mig.
Jag frågar aldrig min man om lov att dricka alkohol eller att köpa alkohol. Den gången när jag frågade honom som jag tydligen skrev om här på forumet var mer för att se var jag hade honom. Jag är superegoist, jag åker själv och köper min alkohol vilket jag oftast gör direkt efter jobbet. Vi har aldrig alkohol hemma mer än när jag har köpt. Då dricks det upp och ngn enstaka gång hälls det ut.
Min man förser mig aldrig med alkohol el åker och köper till mig. Däremot kan han dricka ngt om jag har köpt men i liten mängd.
Det är där hans medberoende kommer in i bilden…när han går in i bubblan m mig.
Han dricker inte varje dag, och det rör sig om en till två öl. Något mer t helgen men är jag nykter då är han också nykter.
I samtal m min kurator har jag sagt att om jag hade varit min man hade jag hällt ut alkoholen men det gör inte han. Hon är då väldigt tydlig med att jag har ansvar för mitt beroende och min man för sitt medberoende.
Det är inte helt enkelt att vara anhörig t mig som gör som jag vill även om jag får stöd. Jag har berättat tidigare att min man har svårt att tackla konflikter det är då lättare att gå in i bubblan m mig. Det är ju inte så att han tycker om att jag dricker.
Jag har fått frågan om min man tidigare och har inte velat utelämna honom här. Det är ju även lättare att berätta om en man som inte är konflikträdd. Han är ändå mitt stora stöd i min vardag. Han följer m mig t kuratorn, han var med på träffen som Alkoholhjälpen hade i feb 2020. Han älskar att arbeta och har ett arbete i ledarfunktion. Så nu kanske vi kan lämna den här diskussionen.
@Kebne1 Nej, du skrev inte något olämpligt inte heller @Sisyfos.
Jag är väl medveten om både mina egna svaga punkter och min mans svaga punkter men jag vill inte att han ska framstå som någon som inte ger mig stöd. Å mina barn…det finns inte på kartan att de skulle servera sin mamma alkohol eller köpa t mig.
Flera kvällar i rad har min man och jag tagit ett kvällsdopp i Vänern👙🩳
Så himla uppfriskande! Kommer inte bli vinterbadare men att ta ett dopp så här känns skönt!
Hade en tid h min kurator igår men funkade inte pga mitt arbete. Nästa vecka ska jag träffa henne och då även den nya socialsekreteraren. Jag minns henne fr gymnasiet som en manhaftig kvinna. Blev lite nervös men tänker att det ska nog gå bra. Alltid lite tufft m myndighetspersoner. Men…jag tänker att hon vill de bästa för mig även om hon kan ställa krav på mig.
Jag är så himla besviken på mig själv….jag vet ju vad jag ska göra och vad jag vill göra….jag hade sex nyktra dagar föll på den sjunde…å så oerhört att hoppa upp på hästen igen (som Annabell skulle säga). Jag åker upp och ner….kanske skulle jag välja en trähäst på en karusell…där man stannar kvar🤪
@Varafrisk
Ber om ursäkt för att jag skrev mitt inlägg som ledde till frågor från din sida och att jag sedan inte varit här på några dagar. Jag har självklart inga tankar på att din man inte stöttar dig. Det vet jag att han gör! Jag kan bara utgå från mig själv och det var det jag gjorde när jag skrev mitt möjligen, lite tanklösa inlägg till dig. Jag ser att du vill stänga diskussionen men jag önskar ändå göra ett inlägg för att förklara mig. Hoppas det är ok?
Min erfarenhet: Jag tror jag tidigare nämnt att det hade varit svårt för mig, om inte omöjligt att bli nykter om jag varit kvar i mitt äktenskap (och då vill jag omedelbart tydliggöra att jag inte föreslår att du ska skilja dig!). Skälet till att det skulle varit svårt för mig är att min exmake gärna gled på överenskommelser. När jag berättade att jag ville ha ett uppehåll så gick det en helg eller två men sedan tyckte han att ett glas kunde jag väl ta, man behöver ju inte dricka en hel flaska varje gång, eller något liknande. Det där glidandet fixade inte jag utan då föll jag direkt trots att jag innerst inne ville göra det jag gjort nu - sluta helt. Jag behövde "arbetsro" under lång tid i början för att kunna fokusera på min nykterhet. Den arbetsron skulle jag säga behövdes under det första året med noll alkohol omkring mig och stora möjligheter att lägga tid på mig själv (läsa och fundera kring nykterheten). Den möjligheten hade jag aldrig i äktenskapet.
MEN, om jag hade varit kvar i äktenskapet så hade min man fått göra extremt stora uppoffringar eftersom han gärna dricker när tillfälle ges. Det hade fått bli absolut nolltolerans hemma och jag hade fått be honom om att hjälpa mig vara min egen grindvakt. Dessutom hade vårt sociala liv fått bli minimerat för min del och det hade drabbat honom. Om jag inte går, går han ensam då eller hur gör man? Om han vill dricka något fredag kväll hade det inte fungerat för mig oavsett om vi satt i olika rum därhemma. Mitt alkoholstopp hade måst bli ett (stort) gemensamt projekt oavsett hur man vänder och vrider på det. Min exman hade inte fixat det eftersom han inte har den grundmurade förståelsen för hur alkohol kan bli ett problem och för att han inte kan hålla en överenskommelse.
Ovan är alltså en beskrivning av mina erfarenheter.
Jag tänker utifrån det att ja, det är otvetydigt så att det är ditt ansvar och mitt ansvar om vi ska bli nyktra. Men, ur perspektivet att du och andra är sammanboende med en annan vuxen så kan vi inte utesluta (det stora) behovet av stöd vi har från våra närstående i denna megaprocess som det är att bli nykter. Jag skulle säga att även närstående måste göra stora uppoffringar för att hjälpa oss. Exakt vad det stödet kan bestå i kan bara du beskriva, men jag tror det är bra att försöka formulera och prata med din man om det.
Min förhoppning med detta inlägg - som var svårt att skriva - är att jag förtydligat vad jag ville ha sagt . Du får självklart förkasta det om det inte funkar för dig.
@Varafrisk Varit utan alkohol i två år nu och känner inget sug heller. Har beroende genen efter min far och farfar tror jag. Jag tog ett återfall på andra grejer när jag fick en dipp för ett tag sedan. Nu är jag ganska säker på att jag har nån form av diagnos. Så jag ska be om en remiss till utredning. Kolla upp det! Med tanke på nedstämdhet osv.
Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!
@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.
Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.
Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.
Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!
@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.
Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.
Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.
Hej
Jag läser ditt inlägg @charlie med väldigt stor- behållning, igenkänning men också ”just det ja”- känslor. När jag och du @varafrisk började skriva här så var det en väldigt speciell tid med tanke på pandemin. Mycket socialt, men även sånt som konserter och restauranger gick ju inte att besöka. Jag har ofta funderat på om det var bra eller dåligt. Men är inte säker på om det har spelat så stor roll.
Det här med arbetsro tror jag är så enormt viktigt. Jag läste senast idag på forumet någon som skrev exakt det jag tänkte- och även skrev- ” allt ska vara som vanligt förutom att jag inte dricker.”
Men ingenting är som vanligt.
Allt är annorlunda och det kräver som vi alla vet- sånt otroligt fokus att inte mycket annat hinns med.
Ett tips @varafrisk som jag tyckte var väldigt hjälpsamt den första tiden- var att ta en gemensam vit månad.
Då blir det också ett gemensamt projekt- oavsett hur alkoholvanorna ser ut hos respektive, det blir enklare att liksom hjälpas åt.
Min man dricker ju ibland och jag har egentligen aldrig lidit av att ha alkohol hemma triggar mig inte.
Men att köra ihop- som start- tror jag är ett bra sätt och då behöver man inte heller kolla av var man har varandra- utan allt är öppet på ett sätt som jag tyckte underlättade.
Önskar dig en fin kväll! 🌸💞
@Varafrisk Jag hade ju en fru som var medberoende på ett vis. Jag skötte jobbet och drack bara på helgerna, men då blev jag lat och gjorde inte många knop hemma. Det blev mer och mer och tillslut gick jag inte till jobbet ens. Jag ringde och sa att jag var sjuk och sen gick det över en vecka och då kom chefen hem till mig. Dom visste att jag hade bekymmer men försökt hjälpa mig på alla sätt. Så jag satt där och drack när chefen satt jämte i soffan. Då fick dom in mig på avgiftning i GBG på Stigbergskliniken. Första besöket för mig på ett sånt ställe. Fan vad kass jag mådde. Men efter ett par dagar så mår man ju bra igen. Men då sa frugan i telefon när jag ringde hem att jag vill skiljas jag vill att du flyttar. Då skrev jag ut mig och åkte hem och drack igen. Sen har du kanske läst om hur det gick när jag flyttade, drack mer och mer. Arbetslös och pengar från radhuset vi sålde. Jag var ju tillslut nere på botten så långt så att jag vaknar hemma där jag bor nu och minns inte hur länge jag druckit eller hur mycket. Men jag fick lätt i mig två 3l rosevin kartonger per dag. Då kände jag att det inte stämmer riktigt. Vilken dag är det. Tavlorna rörde sig på väggarna och jag hörde folk som pratade i köket fast ingen var där. Då blev jag rädd och ringde en bekant som kom direkt. Fick sen åka ambulans in till sjukan. Aldrig mått så dåligt. Kändes som jag druckit lava i magen och mådde illa och det flimrade i huvudet. Hade varit uppe på 4 promille trodde läkaren efter provet dom tog två timmar efter jag drack nåt innan. Då är det farligt på riktigt. Fick ligga där ett par dagar. Men sen gav jag mig fan på att komma ur skiten. för så ville jag aldrig må igen. Det skulle jag aldrig klara. Så det blev öppenvården och deras stöd och nära och kära som fick mig att sluta. Fick jobb igen, först kortvarigt och sen som Hjullastarförare på ett stort företag. Har varit där ett år 1a september och är ju nykter sen 2 år. Men när allt gick bra och jobbet tuffade på så tog jag ett återfall pga att jag kände ångest och oro. Förmodligen stress på jobbet och annat. Så jag blev som radiostyrd och provade på droger istället, för alkohol dricker jag inte mer och klarar det inte utan att spy vid tanken på att ta en öl eller nåt idag. Det gick ju bra på semestern och nån helg, men sen blev det för mycket och då kunde jag inte köra hjullastare som väger 12 ton och riskera att köra ihjäl nån eller så. Då hade jag ju varit körd vid ett blodprov. så jag sjukanmälde mig. Men på min födelsedag den 7e augusti bestämde jag mig för att detta går inte. Det kommer bara gå åt pipan så jag ringde min chef och sa som det var. Han var väldigt snäll och förstående. han visste om mitt tidigare missbruk. Sen ringde jag läkaren och öppenvården direkt efter det och sa att nu behöver jag hjälp innan jag fastnar i något sånt här istället. Sen har jag varit sjukskriven i 3 veckor nu och ska prata med läkare och bli inskriven ordentligt på öppenvården och vill samtidigt göra en remiss för utredning om jag har nån add adhd eller bipolär sjukdom förutom beroendet. För jag känner inte igen mitt eget beteende. Jag skulle aldrig göra detta om nåt som jag inte märkt innan triggat igång det. Har ju alltid druckit bort oro och ångest förr. Men nu var det nåt annat som kom. Jag har en son med ADHD och flera har sagt att du kanske borde kolla om det finns nåt där som gör att du beter dig som du gör. Fast allt egentligen var så bra. Chefen kräver också att jag går till botten med detta innan jag har chans att komma tillbaka. Käkat anti depp medicin sen 2008 då det hände massa grejer och jag fick panikångest mm. Men den funkar ju inte när man dricker för mycket. Då är det ju alkoholen som är medicinen. Så vi ska se om det finns andra sorter att prova som kanske hjälper under tiden om det blir nån utredning. Har nog bara provat två sorter genom åren vad jag minns. Så på måndag börjar allt med läkare och allt det andra. Först måste jag bli längre sjukskriven så jag blir av med detta jag tagit och ren från sånt. Och humöret och hjärnan behöver återhämta sig. Tror det är en mix av att gå in i väggen men samtidigt förneka det och köra på ändå. jag har alltid gillat stress när man har kontroll. Tiden går fort och man får mycket gjort. Nu kan jag knappt gå ut. Sover inte, har ätit två bananer sen igår och bara tagit vitaminer i brusform och magnesium för att förhindra ont i musklerna och att man spänner sig överallt efter den skiten jag stoppat i mig. Jag hade svårt att sitta still i skolan och hängde inte med i alla ämnen. Sen blev jag en bråkstake och fick jobba på bondgård i två veckor och gå i skolan två veckor om vartannat. Men jag har blivit lugnare med åldern, men kan vara rastlös och glömma bort saker jag skulle göra i köket på 1 minut tex. Inte typisk ADHD, men nåt sånt tror jag det kan finnas där. Min son har egen lärare och klarar inte att vara i sin vanliga klass hela dagen. Det blir för mycket. Men det har blivit lite bättre med medicinen han får nu. Detta blev ett långt svar. Kommer knappt ihåg vad du frågade från början så jag får tjuvläsa lite i ditt inlägg. Men jag kommer höra av mig här om hur det går osv. Utredning om det blir nån kan ju ta nåt år eller mer om dom ska gå hela vägen. Men då har man kanske ett svar och en förklaring till att jag gjort så här från början med alkohol och inte slutat utan bara struntat i det. Tog hjälp 10 år försent egentligen. Mvh/B
@Se klart hej! Kan ha varit jag som skrev att allt skulle vara sim vanligt. Men jag håller med, allt är ju nytt nu. Det jag syftade på var att jag inte tänker sluta delta på fester, AW, restaurangbesök osv för att hålla mig undan situationer med alkohol. Då tänker jag vara med (om jag har lust) men dricka eget. Vill inte bli begränsad på det sättet. Kommer nog gå hem tidigare dock. Vet inte om det blev klarare? Så tänker jag.🥰
@Inombords Ganska skönt när man fixar det och låter dom andra bli dåliga dagen efter istället. Själv kan man gå upp och ta en kaffe och tänka "nu ligger dom" Jag har inga problem med att vara nära folk som dricker. Testade detta under semestern när jag hälsade på en kompis i ett par dagar. han drack mer eller mindre lite hela tiden, men jag mådde nästan illa v bara lukten som kom ibland. Känns som en säkerhetslina som håller. Men jag undviker alkoholfritt som påminner om sånt jag drack och även godis med nån alkohol fyllning i tex. Nästan svårt med alkoholfri vanlig cider från affären. Det påminner om vissa lägen när jag mådde skit och drack just nåt som smakade som det. Har inte varit på nån riktig fest eller nåt sånt sen jag slutade, men jag var sällan det dom sista åren när jag drack heller. Då satt jag själv mest och ville inte ut på nån krog eller sånt. Räckte med en kompis som hälsade på en stund och snackade lite.
@Se klart Frågade min man om vi skulle ta en gemensam vit månad. Han svarade ja men så sa han vi kanske ska ta en vecka först. Fast sedan sa vi en vit månad. Jag vet att vi kommer åka till Skåne i slutet av september, bo på airbnb några dagar. Om jag/vi har lyckats vara vita tills dess ska nog inte den vistelsen vara något problem. Min man frågade dock om vi skulle hälsa på någon. Om det är så att vi åker till någon kusin som ev bjuder på en öl så brukar det inte vara svårt för mig att avstå inte där jag befinner mig nu. Vi är bjudna på kusinträff kl 12 på en söndag hemma hos en kusin, tror inte att det kommer bjudas på någon alkohol där. Hur som helst så har jag inte svårt att avstå från alkohol mitt på dagen på en söndag.
Jag tänker på det där om att inget blir som vanligt när man slutar dricka alkohol, tänker även på det där med arbetsro. Men om vi först tar det där med att inget blir som vanligt. Jag tänker att för min del kommer inget bli som vanligt eftersom alkohol har alltid varit en del av mitt liv. Det är ungefär en sjättedel av mitt liv som alkoholen har övertagit mina tankar med alkohol och funnits i min vardag osv men före dess var inte alkohol ett problem. Jag tänker att när jag ska bli nykter är det en del saker som jag måste undvika som jag inte kan utsätta mig för därför att det triggar mitt sug. Eftersom jag är en hemmadrickare så är tiden från det att jag slutar jobbet till systemet en riktigt tuff utmaning för mig. Fredagar och lördagar är ännu större utmaning. Att gå på restaurang är en utmaning (vilket jag inte gör så ofta ändå som tur är). Bättre att åka på en dagsutflykt äta lunch el ta en fika med macka. Gå på AW gör jag i princip aldrig men skulle jag göra det då vore det en utmaning.
När vi var på bröllop för två veckor sedan hade jag tänkt vara nykter både fredagen och på lördagen. Suget kom när jag kände en stark känsla av klaustrofobi när min man och jag kom upp på vårt rum. Jag hade bett om att få bo långt ner eftersom jag aldrig åker hiss. Fick rum på våning två, det var 63 trappsteg som jag gick. Allt var väldigt brandsäkert så jag kände mig väldigt innestängd i trapphuset. Kom in i vårt rum och jag fattar ju att det är inte öppningsbara fönster. Behöver inte låsa dörren. Men där och då så slår klaustrofobin till med råge och jag tänker att jag kommer inte komma ut. Då kommer även suget! Jag jobbar med mina tankar. Tänker att utav alla dessa 370 rum på hotellet varför skulle just du bli inlåst Varafrisk?!?!? Vi har betalat nästan 3000 kr för att bo där. Vi kan ju inte bara checka ut igen. Var skulle vi då bo? Och vi skulle ju på bröllop. Så jag samlar mig men det blev alkohol. På lördagen när det var bröllop blev det inte en droppe alkohol. Jag har ju berättat att jag hade väldigt kul då! Så något som triggar är jobbiga känslor, tristess.
Och när det gäller arbetsro....jag förstår betydelsen mer och mer....för man bli inte nykter rakt upp och ner utan...man...eller jag behöver gå mer in i mig själv...ge mig tid...hitta andligheten...läsa. Så därför för att jag skulle kunna vara nykter igår kände jag att jag var tvungen att avstå från träffen med mina socionomvänner. Jag hade även druckit på fredagskvällen så jag kände mig trött. Var i min bubbla. Så jag hade en ganska trist dag igår...pusslade en del...tröståt lite grann...men så fick det blev. Idag är det något bättre, känslan av att ha varit nykter igår känns ändå skönt. Och, idag blir det ytterligare en nykter dag.
Innan jag slutar skriva så vill jag bara säga till dig @BEATNGU vad tufft du har haft det och kanske har? Eftersom du använde droger blev även polisen inblandad? Vad bra att du tar emot hjälp det är svårt att klara av sitt beroende på egen hand, att klara av att bli av med det.
@Varafrisk Det låter ju lovande med en gemensam vit månad! Draghjälp är alltid bra. Min sambo dricker aldrig vin numer utan mest öl nu vilket underlättar för mig.
Jag vill klargöra att det jag skrev om att jag inte undviker olika sammanhang såklart gäller mig, och där jag befinner mig just nu. Jag har ett minimalt nätverk och dessa tillfällen uppstår rätt sällan vilket gör det enklare. Om det kan hjälpa dig att undvika vissa sammanhang tycker jag du ska göra det. Och om jag märker att det blir svårt kommer jag också göra det. Nykterheten först!
Ingenting får rubba vår nya livstil!
Kram!🌸
@BEATNGU Vad skönt att du inte triggas av att andra dricker, och det är nog smart att undvika alkoholgodis också. Det har jag aldrig gillat så det blir nog lätt. Idag har jag köpt ett lager med sockerfri läsk och smaktillsats till bubbelvatten. Tanken är att låta alkoholfri öl bli ett val bara ibland. Jag måste sätta ut detta sockersug som uppkom när jag slutade dricka, har läst om att det är vanligt men trodde inte det skulle hända mig? Så dum man kan vara😅.
@Varafrisk Nä ingen polis jag lade ner det innan det gick för långt och har bara varit ensam här hemma när jag tagit. Inte jobbat eller kört bil på ett tag nu. Men i morgon blir det doktorn och massa annat. Bara att köra på så fort det går. Inte vänta en sekund extra för detta ska inte upprepas.
@Inombords Jag klarar inte öl. skulle spy med en gång. Fick ju gå över till rosevin det sista för att det skummade förmycket i magen och mättade av öl så jag spydde bara. Usch! Nä kolsyrat vatten duger eller nån annan dricka. Har för mycket avsmak fortfarande. Dom sist aåren drack jag inte för att det var gott. Utan för att jag var tvungen.
@Inombords Samma här med sockersug men jag köper grodor med olika fruktsmak som är hårda och har pulver i sig. Måste alltid ha nåt när suget kommer. Det är absolut en biverkning av alkoholen. Den innehåller ju mängder med socker.
Sovit faktiskt ganska bra inatt. Vaknade av en läskig dröm men kunde somna om.
Helgen har varit sisådär. Lågt stämningsläge. Pusslat mycket. Så glad för min dotters skull som åkte iväg t Gbg igår med sin brors sambo och stannar till idag. Att hon kunnat åka iväg på en planerad resa inte att hon dragit iväg pga rastlöshet eller maniskt tillstånd. Men jag har även insett att jag är så starkt bunden t henne vilket jag tänker beror på allt vad vi har varit med om samt hennes sjukdom. Jag är övertygad om att en dag kommer hon flytta fr vår stad vilket kommer bli tufft för mig. Det viktigaste är att hon mår bra och att hennes val är grundade. Snart ska hon hämta sin lilla katt.
För att kunna leva mitt liv så måste jag vara nykter. Så nu startar jag upp måndag och dag tre🙏🏻
@Varafrisk Låter skönt med en ok natt🙏🏼 Inte helt enkelt att vara förälder, fint att titta på bindningen om än svårt. Önskar dig en fin start på veckan💓
I förra veckan skrev jag om att jag skulle träffa min kurator och den nya socialsekreteraren i denna veckan. Har träffat dem idag! Ett mycket känslosamt möte...där mina tårar rann men även ett SÅ himla bra möte. Soc.sekreterarens bror och jag gick i samma klass på gymnasiet dock inte samma program eller linje som det hette då. Vi pratade lite kort om hur det var på gymnasietiden. Hon berättade att hon gick bara ett år på gymnasiet sedan flydde hon iväg utomlands. Hennes pappa var alkoholberoende. hennes bror/min klasskamrat började dricka under årskurs tre på gymnasiet. Jag tror att hon själv har varit i ett beroende men kanske inte alkoholen. Hon kände att hon var tvungen att fly för det fanns så mycket förväntningar på henne. Hennes föräldrar tillhörde överklassen i stan och det fanns en förväntan på att hon skulle ingå i olika sammanhang.
Soc.sekreteraren jobbar både med utredningsarbete och behandlingsarbete. Hon var tuff, hon var rak, inga krusiduller men allt vad hon sa kom från hjärtat. Hon sa vi måste börja om från början. Vi finns här och kan hjälpa dig om du tar emot det..det är frivilligt. MEN...om du inte gör något nu...så kommer du snart gå en död till mötes. Hon sa även jag vet att du vet men vi måste säga det högt till dig. Vi ska träffas igen på fredag och på måndag ska jag träffa min kurator. Hon sa...du bär på mycket skam och skuld...eller hur?? Men här inne på rådgivningscentrum finns ingen skam och skuld....
Jag tänker på er här på forumet som har gett mig råd, som ger råd till andra på forumet...som går vidare och som har gått vidare. Det är ju inte så att jag har tyckt att era råd har varit fel...ibland har det kanske känts lite intensivt....men jag har liksom gått in i bubblan istället och låtit råden rinna av mig. Jag vet mycket men jag har inte låtit det tränga in....jag har inte råd längre att inte låta det tränga in i mig....när jag skriver meningarna dansarna de fortfarande runt min kropp...därför att min hjärna är så ..ursäkta ordvalet...så ini helvetes kidnappad...
Jag funderar på varför har jag skrivit så länge på forumet när jag inte blivit nykter....jag har ju alltid påtalat att man ska få skriva här fastän man inte är nykter...vilket jag fortfarande kan tycka..men hallå liksom...så här länge?!?! Jag tycker ju om att skriva...men även att tillhöra....och att få bekräftelse. Jag tänker att jag ska räkna dagar för mig själv. För...det här med räkna dagar är mer som om jag ska visa hur duktig jag är än att det handlar om att bli nykter...Jag tappar själva grejen med att jag vill bli nykter för min skull...det är som om jag ska visa för omvärlden att jag är duktig...Det är som på jobbet...jag sätter en gräns för mig själv...att om jag inte har förstått vissa saker inom en viss tid då kan jag inte längre fråga om dem för jag bör ju veta..jag borde veta...
Så....nu börjar jag med den här dagen...den här timman och därefter nästa timma....ska luncha med min dotter kl 13. Känns så gott i modershjärtat. Att min dotter under en tid har intensiv kontakt med mig för att sen ha mindre kontakt...hör mycket ihop med hennes bipolaritet...och när kontakten inte är så intensiv då är det lätt att jag känner mig avvisad, då kommer den där lilla flickan fram, offerkoftan och även alkoholen. De där svängningarna är svåra att förhålla sig till men något som jag behöver hantera fast utan alkohol..
Wow @Varafrisk , det låter som att mötet med dessa kvinnor var precis vad du behövde. Du ska vara stolt över dig själv, att du tog steget och sökte hjälp!!! Blir helt rörd av att läsa ditt inlägg och önskar innerligt att detta kommer att funka för dig.
Kram🌹
Tack bästa @Allegra🥰Orkar inte läsa så mycket hos andra just nu men hur går det för dig?
Är rädd, är ledsen men ändå hoppfull🥲🙏🏻 Har varit på taktil massage..underbart👌🏼 Ska åka och köpa amerikansk sallad tillsammans m mannen❤️ Jag är nykter idag. Idag var det inte svårt🤵♂️
Nu kom det en brudgum 🤵♂️istället för denna emoji🙏🏻bara för att jag skrev ett inlägg h min systerdotter ( inte systerdottern som gifte sig utan hennes syster).
Dagen igår var verkligen omtumlande…jag blev låg och stark på en och samma gång🥲🙏🏻 Har drömt hela natten om…vad jag tror…soc.sekreteraren och kuratorn..de var lite otydliga..kändes som om de var även lite otydliga i sitt budskap🤓
Jag märker att ofta kan behandlarna göra en liknelse med cancer dvs om du hade haft cancer vad hade du gjort då? Vad hade din man gjort? Och jag tänker vad hade vården gjort? Jag tänker att de hade använt sin erfarenhet men format den efter mig. Jag har tankar om hur jag skulle vilja ha hjälp, ska framföra dessa. Ska se om de med sin erfarenhet kan göra en modell som kan passa mig eller måste jag passa in i modellen?
Tänkte på en sak… Tittade på morden i Sandhamn på Cmore igår. Jag tror att i nästan varje avsnitt dricks det alkohol i slutet av programmet el under programmets gång. Igår satt Alexandra Rapaport med ett glas vin och den norske polismannen (som jag inte vet namnet på) med ett glas whisky. Vilket budskap vill Viveka Sten ge med sina romaner/sin dramaserie? Alkohol är avslappnande?
Tack @Varafrisk , idag den 1a september kör jag en vit månad tillsammans med min man. Det har varit lite trassligt för mig i augusti så det känns som en lättnad att vi gör detta tillsammans. Min ambition är att det ska lägga grunden för en nykter höst🍁
Tycker folk dricker som galningar i varenda tv-serie! Det är whisky, vin och öl överallt. Antar att det är ”osynlig” rekvisita tills man, som vi, blir observanta på alkohol.
Fnittrade lite då jag läste nyheterna imorse, att Systembolaget höjer priserna. ”Ni får inte mina pengar iallafall”😊
@Varafrisk Kom tillbaka när du känner dig redo. För att kunna tillgodogöra sig en behandling behöver man själv kunna påverka och styra den tillsammans. Det är du som utför arbetet, är experten på dig själv och att kunna påverka är det som ger empowerment. Det stärker den egen förmåga att hantera sin situation, att kunna påverka och styra sin egen vardag och stärka sina egna resurser. Det ger tilltro till den egna förmågan att klara av saker.
Stängde aldrig ner den här tråden. Kanske ni upplever mig förvirrad som ena dagen ska göra uppehåll på forumet kommer tillbaka ska stänga ner igen och är här och skriver igen. Hur som helst så jag tycker om att skriva. Kanske blir det dagbok som Andrahalvlek använder sin tråd till. Jag tänker…jag behöver inte bestämma mig.
I fredags träffade jag den nya socsekreteraren igen. Ett så himla bra möte. Jag sa till henne jag var helt omtumlad efter vårt möte. Jag vet sa hon men jag kände att du står kvar. Jag kunde säga många saker t henne. Saker som jag upplevde tunga fr första mötet och saker som jag tänkte att hon inte förstod men hon förstod. Hon sa till mig..jag tror att du har nått din botten nu. Jag tror också det. Jag är inte redo att gå in i en sju veckors behandling på hemmaplan då jag antingen måste sjukskriva mig el ta tjänstledigt. MEN jag har det i bakhuvudet. Jag ska fortsätta h kuratorn men min socsekreterare ska försöka skräddarsy ngt åt mig. Hon ska även ringa en klient som jag kan få följa m till AA nästa söndag i en grannstad. Vi kom fram till att det hade varit lite otydligt för mig tills nu…för jag har väntat på när ska vi sätta igång. Jag har en tanke/plan inom mig.
Nu ska jag föna t håret för om en liten stund kommer en vän och vi ska gå på bio.
Såg filmen ” Där kräftorna sjunger” med en vän som jag delar egenskapen att vara adoptivmamma, vi delar mycket i denna föräldraroll. Hon hade varit och hälsat på sin man som ligger på sjukhuset innan hon kom t mig. I fredags domnade hans hand och arm bort när han stod i provrummet på Dressman. Svaret har inte kommit ännu men en tiaattack el stroke. 62 år. Känner sig återställd.
Före bion satt vi på en bänk utanför biografen då kom min svägerska cyklandes. Skulle cykla till sin syster. Hennes syster fick äggstockscancer för ungefär tio år sedan. Cancern spred sig till ena lungan men det har varit stabilt. På en rutinundersökning hittade man flera tumörer. Nu ska hon få cytostatika. Är 77 år.
Min vän som jag var på bio med följde m hem t mig och vi åt räksmörgås. Vi pratade om våra barn. Känner igen oss i varandra hur vi hanterar/känner för våra döttrar som har psykiatrisk sjukdom. Hennes son har börjat arbeta på ett äldreboende för personer m demens förorsakade av alkohol. De yngsta i 60-årsåldern.
Min dotter är ganska låg just nu. Tänker på henne.
Sitter och tittar på Lena Ph på Tvn. Väntar på min man som varit på fotboll m min bror. Vad jag vet är jag frisk…nu längtar jag väldigt mycket efter min man (som också är frisk). Just nu känner jag mig lite liten och ängslig men oändligt tacksam över mina barn, min man…ja…helt enkelt min familj och livet❤️❤️❤️
Kanske finns det ett visst beroende hos vissa här på forumet av forumet i sig också. Jag var tvungen att ta en lång paus för några år sedan. Blev nästan besatt av att se till att alla fick svar och att hänga med i trådarna. Du verkar inte ha just det ”problemet” med forumet, men nog kan forumet ibland ta mycket tid. Folk, däribland du, skriver så mycket intressanta saker om livet etc. Så jag blir ju alltid lite glad när du återvänder. Men kanske borde du (och jag) ibland kanske tidsbegränsa närvaron.
Så bra med din socialsekreterare. Hon verkar lyssna och nu kan ni jobba tillsammans framåt. Jag tänker att du är väldigt känslig för andras behov VaraFrisk och att det bidrar till att det är svårt att sluta både skriva och dricka. Du skriver mycket om andra och andras ”problem”. Att jobba med beroendet tänker jag för vissa härinne kräver att bli mer egoistisk. Att vara där och lyssna räcker, men att sen släppa andra är nödvändigt tror jag. Skitsvårt i praktiken såklart. Särskilt att släppa nära och kära, men tilltron är viktig också. Jag skulle nog ha minst lika svårt som du att släppa min dotters mående, men vi kan inte påverka nån annan än oss själva och att ge oss själva tid och prio är viktigt. Just det där du skriver om att du känner dig liten och ensam tänker jag också är viktigt och att det kanske har att göra med att det är så svårt att se och tillfredsställa dina egna behov. Så ge dig själv tid nu VaraFrisk! Det kanske är bra för dig att skriva här och få ut tankar som annars ligger och mal. Du skriver väldigt bra också så det är ju intressant att läsa. Ha en fin dag!
Det visade sig att vår vän hade fått en liten stroke. Sjukskriven tre månader samt får inte köra bil på tre månader. Även om skadan inte var stor samt att han känner sig återställd så har det ju ändå varit en blödning i hjärnan. Det här blev lite omskakande för min man och mig. Vår vän är en mycket vältränad man. Springer flera maraton om året ute i Europa. Livet kan förändras snabbt…när man minst anar det. Det tål att tänkas på🙏🏻
Träffade min kurator igår. Tittade på en film. Om Jarmo. Som berättade att han inte förstod att han hade en beroendesjukdom. Pratade om det fysiska- om allergin, det mentala- om besattheten och om det själsliga - ångesten, självföraktet mm. En bra film. Min kurator sa till mig att göra uppehåll fr forumet. Att jag behöver göra inte skriva. Jag bestämmer inget. Jo, naturligtvis ska jag göra!
Nu..in i duschen. Idag var det min tur att ta m sig fika t jobbet. Det blir nog sötchock! Idag för 36 år sedan träffades min man och jag på en dansbana ute på landsbygden❤️ Tror vi firar det med att titta på svenska damlandslaget. En lugn kväll i varandras närvaro. Ingen alkohol. Bara ngt väldigt enkelt.
Ja, 36 år är stort. Vi har upplevt mycket sorg och glädje tillsammans. Tagit oss igenom svårigheterna tillsammans. Och en stor svårighet som vi inte lyckats att ta oss igenom ännu är jag med mitt beroende och min man med sitt medberoende….men vi ska igenom även detta!
I em ska jag träffa min dotter. Hon ska handla mat och behöver då hjälp med att vi kan ta det i bilen. Ska även titta/köpa kattsaker för till helgen ska hon få hem sin lilla katt. Tänker att det kommer bli toppen för henne! Hon är så duktig m djur. Min dotter har svårt m närhet t människor men t djur ..det är en helt annan sak❤️
Så är det @Allegra 🥰 Jag/vi har ju själva en hund som är 12 år och vad skulle jag göra utan henne?? Hon är min mest trofasta vän och ger mig så mycket kärlek❤️ Jag har aldrig varit riktigt förtjust i katter utan känt mig obekväm däremot hundar. Har dock stor respekt för hundar i synnerhet de stora som tex kamphundar. Jag tänker att detta hör ihop m min uppväxt. Min pappa var jägare och vi hade jakthundar. Katterna som fanns på gården var vildkatter men nu ska jag lära mig. Lära mig att lära känna katten, kattens beteende och bli vän m honom. Så det är lite spännande ❤️
Lördag förmiddag. Sitter och löser melodikrysset. Klarar av att lösa det mesta, känns kul. När jag inte kan googlar jag för att jag vill veta, vill lära mig. Jag skickar ändå inte in krysset för då skulle det ju vara lite fusk när jag googlar....
Känner mig lite sisådär...både hoppfull...besviken...orolig...nervös..och ibland rädd. Jag känner att jag är verkligen på bottnarnas botten...hur kan man sjunka så djupt?!?! Jag har gjort mycket bra saker, gör bra saker, kan och vet mycket...men tar inte det slutgiltiga steget. Så jäkla dumt! Eftersom jag är urless på detta liv som bara sänker mig...min självkänsla mitt självförtroende...oroar mig kanske i onödan emellanåt...stör mig säker på onödiga saker...när jag kan och lägga fokus på positiva saker! Idag är det den 10:e..tre månader kvar till min 60-årsdag! Idag ska jag inte dricka alkohol! Imorgon ska jag följa med en person till AA i en grannstad. Har fått två telefonnummer av min kurator att ringa så jag ska göra det under dagen. Pirrigt...men det finns även en längtan att träffa en person i det verkliga livet som förstår vad det handlar om. Nyfiken på hens berättelse. Även lite nervös för vilka personer som kommer att vara med på mötet. Kommer jag känna någon?? Om jag gör det så är vi ju där på mötet utav samma anledning.
Skönt att valet är i morgon. Och jag håller med i vad Lars Winnerbäck har skrivit på instagram. Rösta för alla människors lika värde. För jämlikhet, mångfald och solidaritet. En kursare till mig skrev en insändare i sin lokala tidning som hon delade på Facebook. Tänk om alla politiker oavsett färg kunde lyfta punkter som för oss samman istället för isär. Och som hon skrev så oerhört trött på alla dessa personangrepp mot varandra...vad inger detta för förtroende?!?
Men, i dag är det lördag...min man har åkt iväg och kommer väl vara borta större delen av dagen. Jag ska åka och slänga sopor på vår närmsta sopstation. Gå ut och vattna lite grann. Snart är den tiden över. Kolla om det finns mogna tomater. Kanske åka in till stan för att köpa ett nytt pussel. Äta en lunch för mig själv. Sätta mig och läsa, måla i min Mandalabok...och ringa den där personen som finns som ett stöd på AA. Vila...jobbar ju heltid nu igen.
Min son var hemma en kort liten stund. Vi satt och pratade. Han sa att han ville ställa en fråga men att jag behövde inte svara. Han frågade…vem el vilka tror du har tagit mest skada av fin alkoholism. Är det pappa, xx (hans syster/vår dotter), vår hund el vänner? Han sa att han själv inte hade tagit så mycket skada. En högst adekvat fråga. En fråga som tog. Som stannade kvar inom mig.
Idag är det en riktig skitdag! Jag är arg och ledsen om vartannat🥵Är så trött på det här livet! Orkar inte gå t kuratorn, orkar inte gå t AA, orkar inte vara orolig längre för min dotter…orolig för allt! Vill bara vara nykter, arbeta, träna och må bra!
Har inte ringt t ngn av personerna som jag kan få följa m t AA. Jag ska..men det är så svårt. Min son sa t mig att det fanns egentligen ingen anledning för mig att bli alkoholist med tanke på att det inte har funnits alkoholism i min släkt. Kanske min äldste bror som är död drack under en kort tid…hade sårbarheten för att utveckla ett alkoholberoende. Jag kan inte säga att när det var som tuffast kring honom då kunde inte jag hantera mina känslor och alkohol blev lösningen. En fruktansvärd idiotisk lösning.
@Varafrisk Jag skulle säga: stanna kvar i din ilska, använd den till att fatta några beslut t.ex att ringa den du kan gå till AA med, jäkligt bra att testa om det är ngt för dig! Är det så att du använder alkohol för att döva känslor? Dessa känslor av ilska och ledsenhet måste få utlopp. Kan inte skriva mer nu då jag sitter i en bil. Stor kram❤️
Jag lovar att du blir mindre orolig om du inte dricker, alkoholen förvärrar oron tusenfalt @Varafrisk!
När jag drack kändes det som om mina nerver satt på utsidan och jag oroade mig för allt! Nu förstår jag oron bättre och den blir inte lika stark och den går att hantera och jag kan resonera med mig själv om den.
Om du inte hjälper dig själv först kommer du inte kunna hjälpa din dotter i slutändan.
Kära @Varafrisk! Av hela mitt hjärta önskar jag att du nu bara fattar det där helt nödvändiga beslutet. Gör det nu. Ingenting blir bättre av att du skjuter upp det eller väntar in bättre tillfälle, aa eller fan och hans moster. Ta en promenad, bestäm dig och så en dag i sänder. Du kommer att uppleva en så stor lättnad och din omgivning kan börja lugna ner sig och läka. Du har en sjukdom och det finns bara ett botemedel- att inte ta första glaset. Kram! 🤗
@Allegra @Himmelellerhelvette @Charlie70 Tack för att ni tittade in:)
Jag vill bara förtydliga jag har inte gett upp jag ska sluta dricka!! Men i morses/fm var allt skit, allt kändes tungt och jag ville bara lägga mig ner under ett täcke för att vakna upp till ett bättre tillstånd! Fast det fanns inte och har inte funnits tvivel på att jag ska och jag måste sluta dricka alkohol! Och jag vet att det finns endast en väg till nykterhet....att inte dricka.
Nu känns det bättre...har varit och röstat...har varit på en fin utflykt med min man och ätit en så himla god stenugnsbakad pizza ute i naturen. Har haft sms-kontakt med en person som ska möta upp mig utanför AA-lokalen. Kunde få åka med hen men kände att jag iaf den här första gången ville åka själv. Hen möter upp mig tjugo minuter före mötet börjar. Det känns bra men skitläskigt! Vill så gärna att det ska kännas bra! Hoppas på att inte möta någon förälder som jag har mött i mitt arbete. Tänker att jag kommer vara mör när jag kommer hem igen men skönt att ta detta steget.
@Geggan Vi skrev nog samtidigt! Jag vet. Jag vill ha ett nyktert liv. Vad jag har druckit mig till kan jag inte göra något åt men jag kan göra något åt nuet och morgondagen.
När jag åker till AA så åker min man och vår dotter och hämtar dotterns nya familjemedlem, en lite kisse. Jag ska titta in t henne på hemvägen för att hälsa på kissen.
@Allegra Precis hemkommen fr AA-möte och kort visit h min dotter. Känner mig väldigt omtumlad efter mötet. Tårarna rann. Skriver mer om mina känslor och tankar en annan dag.
Så glad för min dotters skull som nu fått en katt😻Alldeles svart….hade jag kunnat dela ett foto här så skulle jag göra det.
Den här dagen slutade så mycket bättre än vad den började och jag känner mig tacksam🙏🏻
Så innerligt skönt att höra @Varafrisk , att dagen slutade mycket bättre än den började. Berätta då du är redo (vill också gärna veta vad kissen heter, om det är offentligt😻)
Åh va skönt att höra att dagen slutade så mycket bättre än den började @Varafrisk! Fantastiskt bra kämpat att ta dig iväg trots att du mådde så dåligt! Heja dig!💕
@Allegra @Himmelellerhelvette @Inombords Tack för att ni tittade in🥰
Beträffande AA-mötet så var det omtumlande. Men mycket värme. Kände igen några personer. Kände inte att det var toppen eller sämst. Kommer åka dit på söndag igen. Kommer att ge det en chans.
Träffade min kurator idag. Vi har en plan. Kommer följa Tolvstegen plus samtal. Kommer inte läsa böcker om alkoholism, lyssna på böcker om alkoholism eller poddar. För om jag gör det så handlar det mer om att jag gör det för att vara duktig flicka. Så mycket handlar om att vara duktig flicka!
Så det blir pussel, Sinnesrobönen, Dagens text NA, Målarböcker för vuxna, skönlitterära böcker…ja…och vad jag orkar göra förutom Sinnesrobönen och Dagens text det gör jag på rådgivningscentrum och jag prövar mig fram på AA.
Blir min stress för hög inom mig så behöver jag nog berätta för min arbetsgivare inom sinom tid…stressen att dölja tär på mig😔
Låter som ett bra möte med kuratorn @Varafrisk och en bra plan! Särskilt det där med att du kommer att välja skönlitterära böcker istället för ”alkoholböcker”. Det finns en tid och plats för allt och jag förstår hur ni tänker där. Att på ngt sätt ”normalisera” hjärnan, låta alkohol, på sikt, bli en icke-fråga. Och att du ger AA en chans, _modigt_ tycker jag🌹
@Allegra Jag har under de senaste åren genom råd köpt flera böcker, lyssnat på böcker, sett klipp osv hur alkoholen påverkar kroppen mm men inte lyckats. Kanske är det något som kan vara hjälpsamt för mig när jag lyckas att ha varit nykter en längre tid eller kanske inte ...nu har det varit mer den där duktiga flickan inom mig som har läst och lyssna. Grejen är inte den att jag inte förstår...grejen är att jag har inte landat ännu...jag är nere i gyttjan och rör hela tiden...
@Geggan Jag är på gång men jag har jag inte gjort det där slutgiltiga avtrampet...
@Himmelellerhelvette Jag får bra hjälp men jag är en dålig mottagare...tips på sysselsättning har jag inom mig det är nog mer min kurator som får stoppa mig...för det är lätt att jag vill för mycket och risken är att det blir ingenting ...
@Lavendelblomman Kul att du hälsar på! Jag vet inte om det var modigt att gå till AA...men hen som tog emot mig i dörren sa att jag var modigast den kvällen....kanske det...
De senaste veckorna har varit ganska så sunkiga...eller vad jag nu ska använda för ord. Har mycket ångest inom mig och jag vet ju varför. Hade ju anmält mig till en grupp som heter "Stilla söndagsmorgon" första gången skulle vara idag. Kände mig förväntansfull men ändå lite pirrigt. När jag kom till lokalen där jag aldrig har varit tidigare så är det helt tomt...inte en människa syns till. Jag ringer till ledaren som inte svarar men hon ringer upp mig efter några minuter. Eftersom hon inte hade hört något mer från mig trodde hon att jag inte var intresserad och tydligen var ingen annan det heller. Kanske var jag otydlig men för mig var det en anmälan jag gjorde när jag ringde till henne för någon månad sedan. Så himla synd! Hon frågade mig om jag kunde nästa gång vilket jag kan eftersom jag har bokat in dessa söndagar. Vi skulle ses då och jag skulle få det kostnadsfritt. Så jag åkte till affären och köpte lite frukt och grönsaker. Om en timma vid 14-tiden ska vi till vår son som fyller 28 år imorgon men firar idag. Det ska bli mysigt...alltid så himla mysigt. Tyvärr så kommer aldrig någon från hans sambos familj. Ja, det har de inte heller gjort när hans sambo fyller. Hans sambo är en så fin människa så det gör mig väldigt ont för hennes skull. Hennes mamma har kommit några gånger men inte vid födelsedagar.
Och sen ikväll har jag tänkt åka till AA igen. Det känns inte YES...känns väldigt pirrigt...obekvämt...och det känns jobbigt att vänta en hel dag för att kunna åka dit...börjar kl 19. Det känns lite svårt att koppla av...Jag har dock i nuläget tänkt ge AA en chans även om det nu i början är mycket som känns lite svårt att ta till sig. Det är skönt när man går laget runt, intressant när någon vill "dela" med sig av sin berättelse. Jag har lite svårare för att man hela tiden säger sitt namn "NN, alkoholist" ...eller TACK i kör...texterna som man läser ...känns lite svåra att fånga in..Men, jag tänker att det är kanske så här i början...vi får se! AA utgår ju ifrån tolvstegsrörelsen vilket den behandling som ges på Rådgivningscentrum också utgår ifrån som kanske de flesta behandlingshem (jag vet dock inte)? Att man ber till Gud (Sinnesrobönen)..eller en högre makt...bryr jag mig inte så mycket om ....jag kan be och om jag säger Gud eller inte spelar inte så stor roll för mig...dock känner jag att det är skönt med bön det är som ett slags tröst. Lyssnade på Olle Carlsson "Livsstegen"...som berättade att Gudrun Schyman som var ateist sa Gudrun istället för Gud. Ja ja...jag får se hur det blir ikväll..vad jag känner efteråt.
Imorgon blir det medicinsk yoga (på arbetstid, får flexa ut) vilket jag tänker inte blir inställt eftersom det är Landstinget som är ansvarig för den, och då borde jag nog hört något redan nu. Senare i veckan blir det besök hos kuratorn igen och besök hos frissan. Och jag ser fram emot fredagen då min man, vår hund och jag åker till Skåne. och stannar i fem dagar. Ska på kusinträff på söndagen. Ska bli kul!
Hoppas mötet blir bra VsraFrisk och hoppas den medicinska yogan funkar bra. Jag tänker att det kanske kan vara din grej ändå. Man fokuserar på kropp och andning. Inte helt lätt alla gånger när tankar far iväg, men man måste kanske börja nånstans. Nu har du börjat med AA och stilla söndagar. Det kanske räcker så en period. Var på en föreläsning om stress och fokus och om att förändra vanor. Det blir så lätt att man försöker för mycket på en gång och att man blir trött och då återgår till gamla hjulspår. Särskilt när de nya vanorna har gett lite kickar i början och man går ”all-in”. Jag tycker att du är så bra! Du ger inte upp, du testar nya vägar, du vågar dig hit. Bara du kommer över den där jäkla tröskeln så tror jag att du grejar det här.
Jag var hos kuratorn igår. Pratade bla om att jag orkar inte oroa mig längre för min dotter. Behöver egentligen inte oroa mig för henne i nuläget. Mitt bagage med allt vad jag har varit med om som tex när vi gick in i hennes sjukdomsbeteende att åka bil tre timmar på natten för vi visste knappt vad som var sant el inte sant ..vi var rädda för den man som inte var snäll mot henne. Jag måste stänga t ryggsäcken ordentligt. Släppa kontrollen om min dotter, släppa taget….för hon finns kvar❤️ För den oron äter upp mig och livnär drickandet.
Var på medicinsk yoga i måndags. Skönt! Måste dock lyssna t min kropp. Klarar jag inte av att sitta i en viss ställning och att sitta på stolen är ett alternativ då behöver jag välja stolen. Det finns egentligen ingen prestation. Nästa gång behöver jag välja stolen.
Varje morgon…ja iaf nästan…gör jag mina käkrörelser, läser dagens text av Olle Carlsson och NA samt ber Sinnesrobönen. Även om det inte finns djupt förankrat inom mig…så övar jag.
Om alkoholen var en livlina (trodde jag…kanske)för att dämpa all oro så kommer den bli min dödslina om jag inte kliver av nu och kliver över till att välja mitt liv…livet utan giftet. Ska åka bort några dagar…bo nära havet, nära äpplen…jag vill bara vara nykter..det allra viktigaste🙏🏻
Några rader fr dagens text fr NA:
”Mitt tillfrisknande är en gåva och jag vill behålla det. Jag ska utföra det underhåll som krävs och dela med mig av mitt tillfrisknande till andra.”
När jag läser dessa rader tänker jag på alla er här på forumet🙏🏻❤️
Igår trillade jag..gick på en vanlig asfaltsstig ..en liten förhöjning på kanske ngn centimeter..benet låste sig och jag föll som en fura!! En ung man m barn kom fram och hjälpte mig upp. Blir alltid så rädd när det händer. Har jag brutit något?!?! Slog i höger sida rejält. Hade SÅ ont. Ringde 1177. Förmodligen fick sig revbenen en rejäl smäll…kanske liten spricka. Så länge jag inte rör mig går det bra. Men jag fick mig en ordentlig eftertanke….behöver ta hand om mig bättre både när det gäller alkohol och att vara rörlig🙏🏻
@Varafrisk Aj!!! Vet hur ont det gör och hur jobbigt det är den första tiden. Halkade på en superhal spång på en fjällvandring med ryggsäcken på. Landade på bröstet och det blev troligen en spricka där. Svårt att hosta och ta i. Det tog några veckor men läkte bra. Ta hand om dig och ta det lugnt! Det går över. Kram❤️
Tack @vår2022❤️ Igår kväll trodde jag inte att vi skulle komma iväg t Skåne. Har varit inbokad på en liten tur på några dagar m skördefest och kusinträff på Österlen. Men med alvedon och inte röra sig funkade resan ner. Det blir en väldigt lugn vistelse här😅
@Varafrisk Önskar dig en mysig helg på Österlen. 🙂 För några år sedan hade jag en spricka i ett revben. Det tog lång tid för det att läka, men det blev helt bra till slut.
Kram på dig!
I söndags var jag inte på AA eftersom jag har varit bortrest. Min kurator påminde om att det finns AA även i Skåne. Har dock inte sökt på det. Vad jag tycker är skönt m AA är att alla är blandade oavsett om du inte klarat av vara nykter, har varit nykter två dagar, tre månader, ett halvår, ett år, tre år eller 13 år. Och ingen säger att poletten inte trillat ner…Min polett har trillat ner men ändå är det tufft….Å min dotter är lite nere i ett skov nu….
Låter bra med AA. Jag förstår mycket väl att du inte kollade upp det vid din resa, men använder man AA som livlina är det nog bra att det finns överallt.
Förstår att rädslan över dottern är stor och att det är något du inte kan råda över och därför kanske dricker på, men jag tänker att du kanske kan gå till botten med just det i så fall. Hjälper det? Det gör ju inte det, tror jag att svaret blir. Det är en bitter insikt för det finns inget annat heller som hjälper. Jag vet hur svårt det är och hur man avskyr att man druckit igen trots att man fattat, att man vet bättre, att det inte hjälper. Kanske kan du vända blicken och se dina framgångar tydligt istället. För de finns ju också där. De gånger/dagar du avstår. Önskar dig all lycka till och jag tror ju att du kommer att greja det här till slut.
Kära bästa allra finaste @Sisyfos❤️ Du som aldrig slutar tro på mig…som skriver i min tråd…tack för att du finns🙏🏻
Jag vet att jag är risigt ute…å att jag måste göra ett avstamp…det beror inte på att jag inte vill vara nykter…det beror på att jag beror på att jag beter mig som en struts…dyker ner i sanden🙈
Jag älskar min dotter men jag orkar inte längre oroa mig…jag går sönder av att oroa mig…försöker lämna det mesta t min man. Jag älskar henne och blir skogstokig! Hon har slutat på sitt jobb och jag kan förstå henne. Så illa behandlad!
@Varafrisk Jag är ny här och har läst din tråd. Jag har inga råd att ge utan vill bara säga att jag uppskattar att du trots allt skriver. Det är ingen enkel resa och vi är alla olika. Jag läser och lär. Tack för att du delar!
@annacananda Tack för att du tittade in h mig! Jag har skrivit länge på forumet. Skrev under rubriken ”Förändra….”, min tråd där heter ”När kommer dag två?”. Kan inte hitta den nu, kan ha varit otydlig mot admin men nu har jag bett om hjälp igen. Jag har fått många råd, tagit emot en del, har gjort mycket, kan och vet ganska mycket men har inte tagit det slutgiltiga klivet över till nykterheten.
Och jag fattar egentligen inte varför?!?! Alkoholberoende är farligt på riktigt!!
Jag längtar inte efter något stort. Men att få bättre kondition, ork, sömn, minska i vikt vore så gott! Det är det som inspirerar mig när jag läser i det vidare livet. Att kunna kliva upp på morgonen, ingen mosig hjärna, kunna ta bilen när som helst, greja i trädgården och vara mer lustfylld. Jag har mycket som jag vill/kan göra bara jag är nykter.
Mina barn var hemma igår. Bjöd dem på potatismos och grynkorv. De åt m sådan god aptit. Fick tom en puss på kinden av min son för att han tyckte det var så gott. Tyckte att min dotter var ändå väldigt stabil. Har inget jobb nu men tagit itu m många saker. Det är helt galet hur hennes arbetsmiljö var!! Jobbet gjorde henne låg. Hon hade pratat m en läkare i telefon i fredags om bla medicinering. Min dotter har under lång tid haft darrande händer. Har sökt för det tidigare då fick hon rådet att ta Ipren. Fast den läkare hon pratade m i
fredags sa att hon skulle ta kontakt m vc för att få remiss t neurolog. Pratade om Parkinsons som om det inte var tillräckligt m Bipolariteten😢
Idag blir det en lugn söndag. En liten utflykt m maken. Inget AA-möte åker nog på tisdag istället.
Andra oktober kan vara bra att starta ett långvarigt nykterhetsarbete. Det finns ingen WOW-känsla i kroppen nu pga trötthet förorsakat av alkohol samt att levern får jobba plus onda revben…men jag tänker att WOW-känslan kan komma när jag har varit nykter ett tag.
@Varafrisk skickar en hälsning från mig! Tänk på att det inte behöver vara så himla allvarligt med din dotter som Parkinsson. Har en vän som har tremens. För henne yttrar det sig i darrande händer men inget annat. Hon vet vad det är och lever med det.
I dag har jag en lite trögstartad dag. Dottern väckte mig tidigt (i mitt tycke). Nu dricker jag te och läser här. Tvättmaskinen går och efter en kopp till ska jag ta med ner till affären för att handla jäst. Brödbak står på schemat i dag. Tänkte göra bröd med korngryn eftersom jag har det hemma. Får se hur det blir!
Godmorgon! Har bett admin ta…
Godmorgon!
Har bett admin ta bort min tråd ”När kommer dag 2”. Väljer nu att vara här under rubriken ”Vara alkoholfri”.
Det är här jag vill vara och det är här jag ska vara. Jag kommer dock inte vara så aktiv här på forumet för tillfället eftersom jag har blivit för beroende av det. Jag har ändå mina planer.
Ha en fin dag☀️
Varafrisk
Hej @Varafrisk , så fint att…
Hej @Varafrisk , så fint att träffas i din nya tråd 😊 Du låter målmedveten och full av energi. Vi ses igen, kram✨
@Varafrisk Vill bara…
@Varafrisk Vill bara välkomna dig i denna tråd💕. Ha en fin dag🌞 vi hörs!❤️
@Varafrisk Välkommen till…
@Varafrisk Välkommen till att välja vara alkoholfri. Det är ett statement från dig och du verkar målmedveten 💪👌❣️ Kram till dig och skriv hör när du känner, för mig är detta forum lite som AA (har aldrig varit där men…), forumet hjälper mig i att hålla mig nykter. Skriver mest i min egen tråd om mina funderingar och kval för att jag kämpar mycket med mig själv i nynykterheten och forumet och stöttningen här betyder mycket. Kram till dig 🥰❤️🥰
@Allegra Det kanske låter…
@Allegra Det kanske låter bättre än vad det är men jag måste vidare. Drickandet gör mig väldigt orolig över min hälsa och nedstämd. Nedstämdheten kan lura mig t att dricka. Men det är som min kurator säger att det är beroendehjärnan som försöker lura mig😳
@vår2022 Tack snälla för hälsningen❤️
@Ny dag Jag kan låta starkare än vad jag är men verkligheten är att jag måste vidare❤️
Känner mig oerhört skör, nedstämdhet men jag är ganska säker på att det är beroendehjärnan som hela tiden vill lura mig. Så fort jag känner mig ngt starkare ngt mer målmedveten så är den där och försöker förvrida mina beslut🥵
Det är inte så att jag är blåögd och naiv att bara för att jag bytt tråd och rubrik att jag tänker att det kommer gå lättare. Nej, jag tror inte det. Men. För min skull behövde jag gå vidare🚶♀️
Har firat vår svärdotter idag. Träffat min familj…så gott. Tagit ett kvällsdopp m maken. Verkligen uppfriskande! Imorgon fyller han år så det blir lite firande imorgon igen❤️ Nu kvällsmacka och en dansk serie.
Kram🥰
@Varafrisk Grattis till ny…
@Varafrisk Grattis till ny tråd! Ha en fin vecka!🌸
Jag förstår @Varafrisk ,…
Jag förstår @Varafrisk , nedstämdhet är ingen vidare energi men trots allt skönjer jag en målmedvetenhet i dina ord. Vi står vid ett vägskäl, på ett eller annat sätt. Beslutet är vårt, det är stenhårt och lätt på samma gång. Kram✨✨✨
Usch det är jobbigt med…
Usch det är jobbigt med nedstämdheten @varafrisk, mycket av den försvinner och ersätts av stolthet, snart är du där 💞
@Varafrisk Det låter klokt…
@Varafrisk Det låter klokt att byta, jag bytte också helt nyligen till alkoholfri🌷Vi hörs och ses, eller vad man säger här😅 Hoppas nedstämdheten lättar något. Kram💓
@Varafrisk hälsar på i din…
@Varafrisk hälsar på i din nya tråd. Jag har sagt det tidigare men gör det igen. Din man behöver steppa upp och stötta dig på allvar i detta! Du kan inte göra det ensam. Jag tror att han också behöver avstå en längre tid för att han ska kunna bli ett bättre stöd för dig. Jag vet, man vill fixa själv och ta sitt ansvar, men det är inte alltid det går.
Kram!
Känner igen det där med…
Känner igen det där med nedstämdheten. Jag kände så av och an den första tiden. Men jag härdade ut och helt plötsligt så försvann den känslan. Kämpa på 🙏🏼
Bra med ny tråd VaraFrisk!…
Bra med ny tråd VaraFrisk! Ibland får jag helt ogrundat för mig att ens trådnamn och ens nick har lite betydelse för hur det sen går. Jag valde själv såklart nicket Sisyfos innan jag hade reflekterar över just det. Jag kanske skulle ha tagit Herkules och då haft en annan resa. Hur som helst ”Att välja livet” och ”VaraFrisk” stämmer väl överens med varandra. Ett viktigt första steg i att välja livet är att välja att inte dricka. Jag tänker på det ibland med mitt nick Sisyfos och att jag verkligen inte vill börja baxa upp den där stenen från början igen. Och jag tror att det finns en massa saker jag behöver göra för att den inte ska braka ner igen. Att välja livet är en sak - för mig ingår i det att välja att göra saker jag mår bra av. Att välja mig själv… jag har en tendens att se andra för mycket ibland och då glömma mig själv. Nu menar jag ju inte att man ska bli mer egoistisk, men att fylla sina egna grundläggande behov är viktigt. Så när du gör tillägget ”mitt liv” i ditt nick, så tycker jag att det är bra. Det är en signal till dig själv om att du kan bestämma. Fundera över vad du behöver i ditt liv. Du har redan gjort en sån sak när du börjar reflektera om hur forumet funkar för dig.
Lycka till nu och kramar!
Bästa @Charlie70 ❤️ Innan…
Bästa @Charlie70 ❤️ Innan jag svarar undrar jag hur du tänker att min mans beteende är och hur han stöttar mig eller inte stöttar mig samt tanken om att jag önskar klara mitt nykterhetsarbete själv?
Frågan kanske låter ifrågasättande vilket inte är min mening utan jag undrar över hur din bild är?
Kram❤️❤️
Tänker att jag behöver…
Tänker att jag behöver forumet. Fast på något annat sätt än tidigare. Inte vara beroende . Men om jag inte har kontakten så är det lätt för mig att glömma av hur starkt mitt alkoholberoende beroende är!
Var och vägde mig ikväll hos Viktväktarna. Så skönt! Livsstilstänk👍🏻
Och…jag vet Charlie70 jag vet att du menar väl…men när man säger att min man ska stötta mig osv …så känner jag att jag behöver ta ansvar för hans beteende. Om jag säger ngt om min mans beteende t min kurator säger hon….”du tar ansvar för ditt beteende/beroende ” och ”din man tar ansvar för sitt medberoende”.
Kram🥰
Du är du och han är han. När…
Du är du och han är han. När min man slutade dricka (kanske 6 månader in på min nyktra resa) kändes det ännu enklare. Finns ingen alkohol hemma som påminner min beroendehjärna. Det är så skönt!@Varafrisk
Du har ju inte skrivit så…
Du har ju inte skrivit så mycket om din man VarsFrisk och det är sunt att tänka att han får ta ansvar för sitt medberoende. Jag har tänkt på en sak som du skrev dock och det är att han ifrågasatte en gång när du hade sagt att du ville ha vin. Det tänker jag är bra. Men jag tänker också att du inte borde föreslå vin för honom. Jag tänker på det ibland när jag läser på anhörigsidorna att de som dricker gärna vill få ett ok från sina anhöriga. Jag tänker att på det sättet är det mer ”legitimt” att dricka. Då ligger ansvaret för drickandet också delvis på den som har gått med på det. Givetvis ligger ansvaret på den som dricker, men man försätter anhöriga i en svår situation när man frågar. Jag har bestämt mig för att aldrig fråga min sambo om ”lov”. Nu dricker jag inte hemma men om jag skulle få för mig att göra det och börja intala sambon att det vore en god idé skulle jag kanske till sist få ett ok, men han vet och jag vet att jag inte ska dricka. Att inhämta ett ok är rätt egoistiskt, det skulle bara vara för att rättfärdiga drickandet på nåt sätt och dela ansvaret med någon annan.
Det bästa anhöriga borde göra är att helt frånsäga sig ansvaret. Aldrig köpa, aldrig medge, aldrig skydda alkoholisten och möjliggöra. Jag fattar att det inte är så enkelt i praktiken, men jag som beroende kan också ta min del i det ansvaret. Aldrig begära tillåtelse, säga ok till att anhöriga berättar, skammen ligger delvis hos anhöriga de på anhörigsidorna som lyckas sätta gränser är värd all beundran. Som beroende kan vi välja att möjliggöra för anhöriga att slippa känna sig ansvariga och medberoende genom att aldrig fråga om ”lov”.
Hundra procent enig med dig!…
Hundra procent enig med dig!@Sisyfos tillfället gör tjuven heter det ju och för mig personligen var min mans okej på att jag skulle ta ett glas champagne här i sommar ett startskott för återfall. Absolut inte hans fel men för mig ett frikort till att "smaka lite". Vilket inte funkar för en alkis som jag.
Kämpa på. Stöd från de allra närmaste är A o O. Ingen alkohol hemma är också en god idé.
Jag är väl medveten om mitt…
Jag är väl medveten om mitt ansvar. Att veta är en sak och att göra en annan sak.
Jag vet även att jag behöver varken förklara mig el försvara mig men jag vill förtydliga mig.
Jag frågar aldrig min man om lov att dricka alkohol eller att köpa alkohol. Den gången när jag frågade honom som jag tydligen skrev om här på forumet var mer för att se var jag hade honom. Jag är superegoist, jag åker själv och köper min alkohol vilket jag oftast gör direkt efter jobbet. Vi har aldrig alkohol hemma mer än när jag har köpt. Då dricks det upp och ngn enstaka gång hälls det ut.
Min man förser mig aldrig med alkohol el åker och köper till mig. Däremot kan han dricka ngt om jag har köpt men i liten mängd.
Det är där hans medberoende kommer in i bilden…när han går in i bubblan m mig.
Han dricker inte varje dag, och det rör sig om en till två öl. Något mer t helgen men är jag nykter då är han också nykter.
I samtal m min kurator har jag sagt att om jag hade varit min man hade jag hällt ut alkoholen men det gör inte han. Hon är då väldigt tydlig med att jag har ansvar för mitt beroende och min man för sitt medberoende.
Det är inte helt enkelt att vara anhörig t mig som gör som jag vill även om jag får stöd. Jag har berättat tidigare att min man har svårt att tackla konflikter det är då lättare att gå in i bubblan m mig. Det är ju inte så att han tycker om att jag dricker.
Jag har fått frågan om min man tidigare och har inte velat utelämna honom här. Det är ju även lättare att berätta om en man som inte är konflikträdd. Han är ändå mitt stora stöd i min vardag. Han följer m mig t kuratorn, han var med på träffen som Alkoholhjälpen hade i feb 2020. Han älskar att arbeta och har ett arbete i ledarfunktion. Så nu kanske vi kan lämna den här diskussionen.
Låter som en riktigt fin man…
Låter som en riktigt fin man. Hoppas att det inte var nått jag skrev som föll olämpligt.
Hoppas du får en fin dag🙏🏼❤️@Varafrisk
@Kebne1 Nej, du skrev inte…
@Kebne1 Nej, du skrev inte något olämpligt inte heller @Sisyfos.
Jag är väl medveten om både mina egna svaga punkter och min mans svaga punkter men jag vill inte att han ska framstå som någon som inte ger mig stöd. Å mina barn…det finns inte på kartan att de skulle servera sin mamma alkohol eller köpa t mig.
Önskar även dig en fin dag🥰
☀️☀️☀️
Flera kvällar i rad har min…
Flera kvällar i rad har min man och jag tagit ett kvällsdopp i Vänern👙🩳
Så himla uppfriskande! Kommer inte bli vinterbadare men att ta ett dopp så här känns skönt!
Hade en tid h min kurator igår men funkade inte pga mitt arbete. Nästa vecka ska jag träffa henne och då även den nya socialsekreteraren. Jag minns henne fr gymnasiet som en manhaftig kvinna. Blev lite nervös men tänker att det ska nog gå bra. Alltid lite tufft m myndighetspersoner. Men…jag tänker att hon vill de bästa för mig även om hon kan ställa krav på mig.
Jag är så himla besviken på mig själv….jag vet ju vad jag ska göra och vad jag vill göra….jag hade sex nyktra dagar föll på den sjunde…å så oerhört att hoppa upp på hästen igen (som Annabell skulle säga). Jag åker upp och ner….kanske skulle jag välja en trähäst på en karusell…där man stannar kvar🤪
💕💕
@Varafrisk Ber om ursäkt för…
@Varafrisk
Ber om ursäkt för att jag skrev mitt inlägg som ledde till frågor från din sida och att jag sedan inte varit här på några dagar. Jag har självklart inga tankar på att din man inte stöttar dig. Det vet jag att han gör! Jag kan bara utgå från mig själv och det var det jag gjorde när jag skrev mitt möjligen, lite tanklösa inlägg till dig. Jag ser att du vill stänga diskussionen men jag önskar ändå göra ett inlägg för att förklara mig. Hoppas det är ok?
Min erfarenhet: Jag tror jag tidigare nämnt att det hade varit svårt för mig, om inte omöjligt att bli nykter om jag varit kvar i mitt äktenskap (och då vill jag omedelbart tydliggöra att jag inte föreslår att du ska skilja dig!). Skälet till att det skulle varit svårt för mig är att min exmake gärna gled på överenskommelser. När jag berättade att jag ville ha ett uppehåll så gick det en helg eller två men sedan tyckte han att ett glas kunde jag väl ta, man behöver ju inte dricka en hel flaska varje gång, eller något liknande. Det där glidandet fixade inte jag utan då föll jag direkt trots att jag innerst inne ville göra det jag gjort nu - sluta helt. Jag behövde "arbetsro" under lång tid i början för att kunna fokusera på min nykterhet. Den arbetsron skulle jag säga behövdes under det första året med noll alkohol omkring mig och stora möjligheter att lägga tid på mig själv (läsa och fundera kring nykterheten). Den möjligheten hade jag aldrig i äktenskapet.
MEN, om jag hade varit kvar i äktenskapet så hade min man fått göra extremt stora uppoffringar eftersom han gärna dricker när tillfälle ges. Det hade fått bli absolut nolltolerans hemma och jag hade fått be honom om att hjälpa mig vara min egen grindvakt. Dessutom hade vårt sociala liv fått bli minimerat för min del och det hade drabbat honom. Om jag inte går, går han ensam då eller hur gör man? Om han vill dricka något fredag kväll hade det inte fungerat för mig oavsett om vi satt i olika rum därhemma. Mitt alkoholstopp hade måst bli ett (stort) gemensamt projekt oavsett hur man vänder och vrider på det. Min exman hade inte fixat det eftersom han inte har den grundmurade förståelsen för hur alkohol kan bli ett problem och för att han inte kan hålla en överenskommelse.
Ovan är alltså en beskrivning av mina erfarenheter.
Jag tänker utifrån det att ja, det är otvetydigt så att det är ditt ansvar och mitt ansvar om vi ska bli nyktra. Men, ur perspektivet att du och andra är sammanboende med en annan vuxen så kan vi inte utesluta (det stora) behovet av stöd vi har från våra närstående i denna megaprocess som det är att bli nykter. Jag skulle säga att även närstående måste göra stora uppoffringar för att hjälpa oss. Exakt vad det stödet kan bestå i kan bara du beskriva, men jag tror det är bra att försöka formulera och prata med din man om det.
Min förhoppning med detta inlägg - som var svårt att skriva - är att jag förtydligat vad jag ville ha sagt . Du får självklart förkasta det om det inte funkar för dig.
Låter underbart med kvällsdopp!
Kram!
@Varafrisk Varit utan…
@Varafrisk Varit utan alkohol i två år nu och känner inget sug heller. Har beroende genen efter min far och farfar tror jag. Jag tog ett återfall på andra grejer när jag fick en dipp för ett tag sedan. Nu är jag ganska säker på att jag har nån form av diagnos. Så jag ska be om en remiss till utredning. Kolla upp det! Med tanke på nedstämdhet osv.
Bästa @Charlie70 ! Det var…
Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!
@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.
Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.
Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.
Kram:)
Bästa @Charlie70 ! Det var…
Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!
@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.
Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.
Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.
Kram:)
Hej Jag läser ditt inlägg …
Hej
Jag läser ditt inlägg @charlie med väldigt stor- behållning, igenkänning men också ”just det ja”- känslor. När jag och du @varafrisk började skriva här så var det en väldigt speciell tid med tanke på pandemin. Mycket socialt, men även sånt som konserter och restauranger gick ju inte att besöka. Jag har ofta funderat på om det var bra eller dåligt. Men är inte säker på om det har spelat så stor roll.
Det här med arbetsro tror jag är så enormt viktigt. Jag läste senast idag på forumet någon som skrev exakt det jag tänkte- och även skrev- ” allt ska vara som vanligt förutom att jag inte dricker.”
Men ingenting är som vanligt.
Allt är annorlunda och det kräver som vi alla vet- sånt otroligt fokus att inte mycket annat hinns med.
Ett tips @varafrisk som jag tyckte var väldigt hjälpsamt den första tiden- var att ta en gemensam vit månad.
Då blir det också ett gemensamt projekt- oavsett hur alkoholvanorna ser ut hos respektive, det blir enklare att liksom hjälpas åt.
Min man dricker ju ibland och jag har egentligen aldrig lidit av att ha alkohol hemma triggar mig inte.
Men att köra ihop- som start- tror jag är ett bra sätt och då behöver man inte heller kolla av var man har varandra- utan allt är öppet på ett sätt som jag tyckte underlättade.
Önskar dig en fin kväll! 🌸💞
@Varafrisk Jag hade ju en…
@Varafrisk Jag hade ju en fru som var medberoende på ett vis. Jag skötte jobbet och drack bara på helgerna, men då blev jag lat och gjorde inte många knop hemma. Det blev mer och mer och tillslut gick jag inte till jobbet ens. Jag ringde och sa att jag var sjuk och sen gick det över en vecka och då kom chefen hem till mig. Dom visste att jag hade bekymmer men försökt hjälpa mig på alla sätt. Så jag satt där och drack när chefen satt jämte i soffan. Då fick dom in mig på avgiftning i GBG på Stigbergskliniken. Första besöket för mig på ett sånt ställe. Fan vad kass jag mådde. Men efter ett par dagar så mår man ju bra igen. Men då sa frugan i telefon när jag ringde hem att jag vill skiljas jag vill att du flyttar. Då skrev jag ut mig och åkte hem och drack igen. Sen har du kanske läst om hur det gick när jag flyttade, drack mer och mer. Arbetslös och pengar från radhuset vi sålde. Jag var ju tillslut nere på botten så långt så att jag vaknar hemma där jag bor nu och minns inte hur länge jag druckit eller hur mycket. Men jag fick lätt i mig två 3l rosevin kartonger per dag. Då kände jag att det inte stämmer riktigt. Vilken dag är det. Tavlorna rörde sig på väggarna och jag hörde folk som pratade i köket fast ingen var där. Då blev jag rädd och ringde en bekant som kom direkt. Fick sen åka ambulans in till sjukan. Aldrig mått så dåligt. Kändes som jag druckit lava i magen och mådde illa och det flimrade i huvudet. Hade varit uppe på 4 promille trodde läkaren efter provet dom tog två timmar efter jag drack nåt innan. Då är det farligt på riktigt. Fick ligga där ett par dagar. Men sen gav jag mig fan på att komma ur skiten. för så ville jag aldrig må igen. Det skulle jag aldrig klara. Så det blev öppenvården och deras stöd och nära och kära som fick mig att sluta. Fick jobb igen, först kortvarigt och sen som Hjullastarförare på ett stort företag. Har varit där ett år 1a september och är ju nykter sen 2 år. Men när allt gick bra och jobbet tuffade på så tog jag ett återfall pga att jag kände ångest och oro. Förmodligen stress på jobbet och annat. Så jag blev som radiostyrd och provade på droger istället, för alkohol dricker jag inte mer och klarar det inte utan att spy vid tanken på att ta en öl eller nåt idag. Det gick ju bra på semestern och nån helg, men sen blev det för mycket och då kunde jag inte köra hjullastare som väger 12 ton och riskera att köra ihjäl nån eller så. Då hade jag ju varit körd vid ett blodprov. så jag sjukanmälde mig. Men på min födelsedag den 7e augusti bestämde jag mig för att detta går inte. Det kommer bara gå åt pipan så jag ringde min chef och sa som det var. Han var väldigt snäll och förstående. han visste om mitt tidigare missbruk. Sen ringde jag läkaren och öppenvården direkt efter det och sa att nu behöver jag hjälp innan jag fastnar i något sånt här istället. Sen har jag varit sjukskriven i 3 veckor nu och ska prata med läkare och bli inskriven ordentligt på öppenvården och vill samtidigt göra en remiss för utredning om jag har nån add adhd eller bipolär sjukdom förutom beroendet. För jag känner inte igen mitt eget beteende. Jag skulle aldrig göra detta om nåt som jag inte märkt innan triggat igång det. Har ju alltid druckit bort oro och ångest förr. Men nu var det nåt annat som kom. Jag har en son med ADHD och flera har sagt att du kanske borde kolla om det finns nåt där som gör att du beter dig som du gör. Fast allt egentligen var så bra. Chefen kräver också att jag går till botten med detta innan jag har chans att komma tillbaka. Käkat anti depp medicin sen 2008 då det hände massa grejer och jag fick panikångest mm. Men den funkar ju inte när man dricker för mycket. Då är det ju alkoholen som är medicinen. Så vi ska se om det finns andra sorter att prova som kanske hjälper under tiden om det blir nån utredning. Har nog bara provat två sorter genom åren vad jag minns. Så på måndag börjar allt med läkare och allt det andra. Först måste jag bli längre sjukskriven så jag blir av med detta jag tagit och ren från sånt. Och humöret och hjärnan behöver återhämta sig. Tror det är en mix av att gå in i väggen men samtidigt förneka det och köra på ändå. jag har alltid gillat stress när man har kontroll. Tiden går fort och man får mycket gjort. Nu kan jag knappt gå ut. Sover inte, har ätit två bananer sen igår och bara tagit vitaminer i brusform och magnesium för att förhindra ont i musklerna och att man spänner sig överallt efter den skiten jag stoppat i mig. Jag hade svårt att sitta still i skolan och hängde inte med i alla ämnen. Sen blev jag en bråkstake och fick jobba på bondgård i två veckor och gå i skolan två veckor om vartannat. Men jag har blivit lugnare med åldern, men kan vara rastlös och glömma bort saker jag skulle göra i köket på 1 minut tex. Inte typisk ADHD, men nåt sånt tror jag det kan finnas där. Min son har egen lärare och klarar inte att vara i sin vanliga klass hela dagen. Det blir för mycket. Men det har blivit lite bättre med medicinen han får nu. Detta blev ett långt svar. Kommer knappt ihåg vad du frågade från början så jag får tjuvläsa lite i ditt inlägg. Men jag kommer höra av mig här om hur det går osv. Utredning om det blir nån kan ju ta nåt år eller mer om dom ska gå hela vägen. Men då har man kanske ett svar och en förklaring till att jag gjort så här från början med alkohol och inte slutat utan bara struntat i det. Tog hjälp 10 år försent egentligen. Mvh/B
@Se klart hej! Kan ha varit…
@Se klart hej! Kan ha varit jag som skrev att allt skulle vara sim vanligt. Men jag håller med, allt är ju nytt nu. Det jag syftade på var att jag inte tänker sluta delta på fester, AW, restaurangbesök osv för att hålla mig undan situationer med alkohol. Då tänker jag vara med (om jag har lust) men dricka eget. Vill inte bli begränsad på det sättet. Kommer nog gå hem tidigare dock. Vet inte om det blev klarare? Så tänker jag.🥰
@Inombords Ganska skönt när…
@Inombords Ganska skönt när man fixar det och låter dom andra bli dåliga dagen efter istället. Själv kan man gå upp och ta en kaffe och tänka "nu ligger dom" Jag har inga problem med att vara nära folk som dricker. Testade detta under semestern när jag hälsade på en kompis i ett par dagar. han drack mer eller mindre lite hela tiden, men jag mådde nästan illa v bara lukten som kom ibland. Känns som en säkerhetslina som håller. Men jag undviker alkoholfritt som påminner om sånt jag drack och även godis med nån alkohol fyllning i tex. Nästan svårt med alkoholfri vanlig cider från affären. Det påminner om vissa lägen när jag mådde skit och drack just nåt som smakade som det. Har inte varit på nån riktig fest eller nåt sånt sen jag slutade, men jag var sällan det dom sista åren när jag drack heller. Då satt jag själv mest och ville inte ut på nån krog eller sånt. Räckte med en kompis som hälsade på en stund och snackade lite.
@Se klart Frågade min man om…
@Se klart Frågade min man om vi skulle ta en gemensam vit månad. Han svarade ja men så sa han vi kanske ska ta en vecka först. Fast sedan sa vi en vit månad. Jag vet att vi kommer åka till Skåne i slutet av september, bo på airbnb några dagar. Om jag/vi har lyckats vara vita tills dess ska nog inte den vistelsen vara något problem. Min man frågade dock om vi skulle hälsa på någon. Om det är så att vi åker till någon kusin som ev bjuder på en öl så brukar det inte vara svårt för mig att avstå inte där jag befinner mig nu. Vi är bjudna på kusinträff kl 12 på en söndag hemma hos en kusin, tror inte att det kommer bjudas på någon alkohol där. Hur som helst så har jag inte svårt att avstå från alkohol mitt på dagen på en söndag.
Jag tänker på det där om att inget blir som vanligt när man slutar dricka alkohol, tänker även på det där med arbetsro. Men om vi först tar det där med att inget blir som vanligt. Jag tänker att för min del kommer inget bli som vanligt eftersom alkohol har alltid varit en del av mitt liv. Det är ungefär en sjättedel av mitt liv som alkoholen har övertagit mina tankar med alkohol och funnits i min vardag osv men före dess var inte alkohol ett problem. Jag tänker att när jag ska bli nykter är det en del saker som jag måste undvika som jag inte kan utsätta mig för därför att det triggar mitt sug. Eftersom jag är en hemmadrickare så är tiden från det att jag slutar jobbet till systemet en riktigt tuff utmaning för mig. Fredagar och lördagar är ännu större utmaning. Att gå på restaurang är en utmaning (vilket jag inte gör så ofta ändå som tur är). Bättre att åka på en dagsutflykt äta lunch el ta en fika med macka. Gå på AW gör jag i princip aldrig men skulle jag göra det då vore det en utmaning.
När vi var på bröllop för två veckor sedan hade jag tänkt vara nykter både fredagen och på lördagen. Suget kom när jag kände en stark känsla av klaustrofobi när min man och jag kom upp på vårt rum. Jag hade bett om att få bo långt ner eftersom jag aldrig åker hiss. Fick rum på våning två, det var 63 trappsteg som jag gick. Allt var väldigt brandsäkert så jag kände mig väldigt innestängd i trapphuset. Kom in i vårt rum och jag fattar ju att det är inte öppningsbara fönster. Behöver inte låsa dörren. Men där och då så slår klaustrofobin till med råge och jag tänker att jag kommer inte komma ut. Då kommer även suget! Jag jobbar med mina tankar. Tänker att utav alla dessa 370 rum på hotellet varför skulle just du bli inlåst Varafrisk?!?!? Vi har betalat nästan 3000 kr för att bo där. Vi kan ju inte bara checka ut igen. Var skulle vi då bo? Och vi skulle ju på bröllop. Så jag samlar mig men det blev alkohol. På lördagen när det var bröllop blev det inte en droppe alkohol. Jag har ju berättat att jag hade väldigt kul då! Så något som triggar är jobbiga känslor, tristess.
Och när det gäller arbetsro....jag förstår betydelsen mer och mer....för man bli inte nykter rakt upp och ner utan...man...eller jag behöver gå mer in i mig själv...ge mig tid...hitta andligheten...läsa. Så därför för att jag skulle kunna vara nykter igår kände jag att jag var tvungen att avstå från träffen med mina socionomvänner. Jag hade även druckit på fredagskvällen så jag kände mig trött. Var i min bubbla. Så jag hade en ganska trist dag igår...pusslade en del...tröståt lite grann...men så fick det blev. Idag är det något bättre, känslan av att ha varit nykter igår känns ändå skönt. Och, idag blir det ytterligare en nykter dag.
Innan jag slutar skriva så vill jag bara säga till dig @BEATNGU vad tufft du har haft det och kanske har? Eftersom du använde droger blev även polisen inblandad? Vad bra att du tar emot hjälp det är svårt att klara av sitt beroende på egen hand, att klara av att bli av med det.
Ha en fin söndag!
@Varafrisk Det låter ju…
@Varafrisk Det låter ju lovande med en gemensam vit månad! Draghjälp är alltid bra. Min sambo dricker aldrig vin numer utan mest öl nu vilket underlättar för mig.
Jag vill klargöra att det jag skrev om att jag inte undviker olika sammanhang såklart gäller mig, och där jag befinner mig just nu. Jag har ett minimalt nätverk och dessa tillfällen uppstår rätt sällan vilket gör det enklare. Om det kan hjälpa dig att undvika vissa sammanhang tycker jag du ska göra det. Och om jag märker att det blir svårt kommer jag också göra det. Nykterheten först!
Ingenting får rubba vår nya livstil!
Kram!🌸
Bästa @Inombords🥰 Du behöver…
Bästa @Inombords🥰 Du behöver inte tydliggöra dig för jag förstod vad du menade. Och…du gör det som passar dig.
Ja…för mig är det en dag i taget, en förmiddag i taget, en eftermiddag i taget…ja en timma i taget…
Kram🥰
@BEATNGU Vad skönt att du…
@BEATNGU Vad skönt att du inte triggas av att andra dricker, och det är nog smart att undvika alkoholgodis också. Det har jag aldrig gillat så det blir nog lätt. Idag har jag köpt ett lager med sockerfri läsk och smaktillsats till bubbelvatten. Tanken är att låta alkoholfri öl bli ett val bara ibland. Jag måste sätta ut detta sockersug som uppkom när jag slutade dricka, har läst om att det är vanligt men trodde inte det skulle hända mig? Så dum man kan vara😅.
@Varafrisk En timma i taget…
@Varafrisk En timma i taget kommer man långt på. Efter 10 dagar tänkte jag inte på alkohol hela tiden längre. Då blev det lättare. 🌸
@Varafrisk Nä ingen polis…
@Varafrisk Nä ingen polis jag lade ner det innan det gick för långt och har bara varit ensam här hemma när jag tagit. Inte jobbat eller kört bil på ett tag nu. Men i morgon blir det doktorn och massa annat. Bara att köra på så fort det går. Inte vänta en sekund extra för detta ska inte upprepas.
@Inombords Jag klarar inte…
@Inombords Jag klarar inte öl. skulle spy med en gång. Fick ju gå över till rosevin det sista för att det skummade förmycket i magen och mättade av öl så jag spydde bara. Usch! Nä kolsyrat vatten duger eller nån annan dricka. Har för mycket avsmak fortfarande. Dom sist aåren drack jag inte för att det var gott. Utan för att jag var tvungen.
@Inombords Samma här med…
@Inombords Samma här med sockersug men jag köper grodor med olika fruktsmak som är hårda och har pulver i sig. Måste alltid ha nåt när suget kommer. Det är absolut en biverkning av alkoholen. Den innehåller ju mängder med socker.
Godmorgon☀️ Sovit faktiskt…
Godmorgon☀️
Sovit faktiskt ganska bra inatt. Vaknade av en läskig dröm men kunde somna om.
Helgen har varit sisådär. Lågt stämningsläge. Pusslat mycket. Så glad för min dotters skull som åkte iväg t Gbg igår med sin brors sambo och stannar till idag. Att hon kunnat åka iväg på en planerad resa inte att hon dragit iväg pga rastlöshet eller maniskt tillstånd. Men jag har även insett att jag är så starkt bunden t henne vilket jag tänker beror på allt vad vi har varit med om samt hennes sjukdom. Jag är övertygad om att en dag kommer hon flytta fr vår stad vilket kommer bli tufft för mig. Det viktigaste är att hon mår bra och att hennes val är grundade. Snart ska hon hämta sin lilla katt.
För att kunna leva mitt liv så måste jag vara nykter. Så nu startar jag upp måndag och dag tre🙏🏻
Kram💕
@Varafrisk God morgon och ha…
@Varafrisk God morgon och ha en fin start på dag 3 och måndag🌞💕
@Varafrisk Låter skönt med…
@Varafrisk Låter skönt med en ok natt🙏🏼 Inte helt enkelt att vara förälder, fint att titta på bindningen om än svårt. Önskar dig en fin start på veckan💓
I förra veckan skrev jag om…
I förra veckan skrev jag om att jag skulle träffa min kurator och den nya socialsekreteraren i denna veckan. Har träffat dem idag! Ett mycket känslosamt möte...där mina tårar rann men även ett SÅ himla bra möte. Soc.sekreterarens bror och jag gick i samma klass på gymnasiet dock inte samma program eller linje som det hette då. Vi pratade lite kort om hur det var på gymnasietiden. Hon berättade att hon gick bara ett år på gymnasiet sedan flydde hon iväg utomlands. Hennes pappa var alkoholberoende. hennes bror/min klasskamrat började dricka under årskurs tre på gymnasiet. Jag tror att hon själv har varit i ett beroende men kanske inte alkoholen. Hon kände att hon var tvungen att fly för det fanns så mycket förväntningar på henne. Hennes föräldrar tillhörde överklassen i stan och det fanns en förväntan på att hon skulle ingå i olika sammanhang.
Soc.sekreteraren jobbar både med utredningsarbete och behandlingsarbete. Hon var tuff, hon var rak, inga krusiduller men allt vad hon sa kom från hjärtat. Hon sa vi måste börja om från början. Vi finns här och kan hjälpa dig om du tar emot det..det är frivilligt. MEN...om du inte gör något nu...så kommer du snart gå en död till mötes. Hon sa även jag vet att du vet men vi måste säga det högt till dig. Vi ska träffas igen på fredag och på måndag ska jag träffa min kurator. Hon sa...du bär på mycket skam och skuld...eller hur?? Men här inne på rådgivningscentrum finns ingen skam och skuld....
Jag tänker på er här på forumet som har gett mig råd, som ger råd till andra på forumet...som går vidare och som har gått vidare. Det är ju inte så att jag har tyckt att era råd har varit fel...ibland har det kanske känts lite intensivt....men jag har liksom gått in i bubblan istället och låtit råden rinna av mig. Jag vet mycket men jag har inte låtit det tränga in....jag har inte råd längre att inte låta det tränga in i mig....när jag skriver meningarna dansarna de fortfarande runt min kropp...därför att min hjärna är så ..ursäkta ordvalet...så ini helvetes kidnappad...
Jag funderar på varför har jag skrivit så länge på forumet när jag inte blivit nykter....jag har ju alltid påtalat att man ska få skriva här fastän man inte är nykter...vilket jag fortfarande kan tycka..men hallå liksom...så här länge?!?! Jag tycker ju om att skriva...men även att tillhöra....och att få bekräftelse. Jag tänker att jag ska räkna dagar för mig själv. För...det här med räkna dagar är mer som om jag ska visa hur duktig jag är än att det handlar om att bli nykter...Jag tappar själva grejen med att jag vill bli nykter för min skull...det är som om jag ska visa för omvärlden att jag är duktig...Det är som på jobbet...jag sätter en gräns för mig själv...att om jag inte har förstått vissa saker inom en viss tid då kan jag inte längre fråga om dem för jag bör ju veta..jag borde veta...
Så....nu börjar jag med den här dagen...den här timman och därefter nästa timma....ska luncha med min dotter kl 13. Känns så gott i modershjärtat. Att min dotter under en tid har intensiv kontakt med mig för att sen ha mindre kontakt...hör mycket ihop med hennes bipolaritet...och när kontakten inte är så intensiv då är det lätt att jag känner mig avvisad, då kommer den där lilla flickan fram, offerkoftan och även alkoholen. De där svängningarna är svåra att förhålla sig till men något som jag behöver hantera fast utan alkohol..
Ha en fin dag:)
Wow @Varafrisk , det låter…
Wow @Varafrisk , det låter som att mötet med dessa kvinnor var precis vad du behövde. Du ska vara stolt över dig själv, att du tog steget och sökte hjälp!!! Blir helt rörd av att läsa ditt inlägg och önskar innerligt att detta kommer att funka för dig.
Kram🌹
Tack bästa @Allegra🥰Orkar…
Tack bästa @Allegra🥰Orkar inte läsa så mycket hos andra just nu men hur går det för dig?
Är rädd, är ledsen men ändå hoppfull🥲🙏🏻 Har varit på taktil massage..underbart👌🏼 Ska åka och köpa amerikansk sallad tillsammans m mannen❤️ Jag är nykter idag. Idag var det inte svårt🤵♂️
Kram
Nu kom det en brudgum 🤵…
Nu kom det en brudgum 🤵♂️istället för denna emoji🙏🏻bara för att jag skrev ett inlägg h min systerdotter ( inte systerdottern som gifte sig utan hennes syster).
Dagen igår var verkligen…
Dagen igår var verkligen omtumlande…jag blev låg och stark på en och samma gång🥲🙏🏻 Har drömt hela natten om…vad jag tror…soc.sekreteraren och kuratorn..de var lite otydliga..kändes som om de var även lite otydliga i sitt budskap🤓
Jag märker att ofta kan behandlarna göra en liknelse med cancer dvs om du hade haft cancer vad hade du gjort då? Vad hade din man gjort? Och jag tänker vad hade vården gjort? Jag tänker att de hade använt sin erfarenhet men format den efter mig. Jag har tankar om hur jag skulle vilja ha hjälp, ska framföra dessa. Ska se om de med sin erfarenhet kan göra en modell som kan passa mig eller måste jag passa in i modellen?
Nu startar jag upp torsdagen…..
Ha en fin torsdag ☀️
Tänkte på en sak… Tittade på…
Tänkte på en sak… Tittade på morden i Sandhamn på Cmore igår. Jag tror att i nästan varje avsnitt dricks det alkohol i slutet av programmet el under programmets gång. Igår satt Alexandra Rapaport med ett glas vin och den norske polismannen (som jag inte vet namnet på) med ett glas whisky. Vilket budskap vill Viveka Sten ge med sina romaner/sin dramaserie? Alkohol är avslappnande?
Tack @Varafrisk , idag den…
Tack @Varafrisk , idag den 1a september kör jag en vit månad tillsammans med min man. Det har varit lite trassligt för mig i augusti så det känns som en lättnad att vi gör detta tillsammans. Min ambition är att det ska lägga grunden för en nykter höst🍁
Tycker folk dricker som galningar i varenda tv-serie! Det är whisky, vin och öl överallt. Antar att det är ”osynlig” rekvisita tills man, som vi, blir observanta på alkohol.
Fnittrade lite då jag läste nyheterna imorse, att Systembolaget höjer priserna. ”Ni får inte mina pengar iallafall”😊
Kram✨
Har bestämt mig. Stänger ner…
Har bestämt mig. Stänger ner även denna tråd., Kommer att återkomma hit men inte nu.
Ha det fint❤️Kram🥰
Välkommen tillbaka när du är…
Välkommen tillbaka när du är redo. Kram 🤗
@Varafrisk Kom tillbaka när…
@Varafrisk Kom tillbaka när du känner dig redo. För att kunna tillgodogöra sig en behandling behöver man själv kunna påverka och styra den tillsammans. Det är du som utför arbetet, är experten på dig själv och att kunna påverka är det som ger empowerment. Det stärker den egen förmåga att hantera sin situation, att kunna påverka och styra sin egen vardag och stärka sina egna resurser. Det ger tilltro till den egna förmågan att klara av saker.
Lycka till!❤️
@vår2022 Tack:)
@vår2022 Tack:)
Stängde aldrig ner den här…
Stängde aldrig ner den här tråden. Kanske ni upplever mig förvirrad som ena dagen ska göra uppehåll på forumet kommer tillbaka ska stänga ner igen och är här och skriver igen. Hur som helst så jag tycker om att skriva. Kanske blir det dagbok som Andrahalvlek använder sin tråd till. Jag tänker…jag behöver inte bestämma mig.
I fredags träffade jag den nya socsekreteraren igen. Ett så himla bra möte. Jag sa till henne jag var helt omtumlad efter vårt möte. Jag vet sa hon men jag kände att du står kvar. Jag kunde säga många saker t henne. Saker som jag upplevde tunga fr första mötet och saker som jag tänkte att hon inte förstod men hon förstod. Hon sa till mig..jag tror att du har nått din botten nu. Jag tror också det. Jag är inte redo att gå in i en sju veckors behandling på hemmaplan då jag antingen måste sjukskriva mig el ta tjänstledigt. MEN jag har det i bakhuvudet. Jag ska fortsätta h kuratorn men min socsekreterare ska försöka skräddarsy ngt åt mig. Hon ska även ringa en klient som jag kan få följa m till AA nästa söndag i en grannstad. Vi kom fram till att det hade varit lite otydligt för mig tills nu…för jag har väntat på när ska vi sätta igång. Jag har en tanke/plan inom mig.
Nu ska jag föna t håret för om en liten stund kommer en vän och vi ska gå på bio.
Så en dag i taget..🙏🏻
Kram💕
Såg filmen ” Där kräftorna…
Såg filmen ” Där kräftorna sjunger” med en vän som jag delar egenskapen att vara adoptivmamma, vi delar mycket i denna föräldraroll. Hon hade varit och hälsat på sin man som ligger på sjukhuset innan hon kom t mig. I fredags domnade hans hand och arm bort när han stod i provrummet på Dressman. Svaret har inte kommit ännu men en tiaattack el stroke. 62 år. Känner sig återställd.
Före bion satt vi på en bänk utanför biografen då kom min svägerska cyklandes. Skulle cykla till sin syster. Hennes syster fick äggstockscancer för ungefär tio år sedan. Cancern spred sig till ena lungan men det har varit stabilt. På en rutinundersökning hittade man flera tumörer. Nu ska hon få cytostatika. Är 77 år.
Min vän som jag var på bio med följde m hem t mig och vi åt räksmörgås. Vi pratade om våra barn. Känner igen oss i varandra hur vi hanterar/känner för våra döttrar som har psykiatrisk sjukdom. Hennes son har börjat arbeta på ett äldreboende för personer m demens förorsakade av alkohol. De yngsta i 60-årsåldern.
Min dotter är ganska låg just nu. Tänker på henne.
Sitter och tittar på Lena Ph på Tvn. Väntar på min man som varit på fotboll m min bror. Vad jag vet är jag frisk…nu längtar jag väldigt mycket efter min man (som också är frisk). Just nu känner jag mig lite liten och ängslig men oändligt tacksam över mina barn, min man…ja…helt enkelt min familj och livet❤️❤️❤️
@Varafrisk vilket fint…
@Varafrisk vilket fint inlägg, tacksamhet över familj och livet. Den delar jag. Önskar dig en fin dag💓
Kanske finns det ett visst…
Kanske finns det ett visst beroende hos vissa här på forumet av forumet i sig också. Jag var tvungen att ta en lång paus för några år sedan. Blev nästan besatt av att se till att alla fick svar och att hänga med i trådarna. Du verkar inte ha just det ”problemet” med forumet, men nog kan forumet ibland ta mycket tid. Folk, däribland du, skriver så mycket intressanta saker om livet etc. Så jag blir ju alltid lite glad när du återvänder. Men kanske borde du (och jag) ibland kanske tidsbegränsa närvaron.
Så bra med din socialsekreterare. Hon verkar lyssna och nu kan ni jobba tillsammans framåt. Jag tänker att du är väldigt känslig för andras behov VaraFrisk och att det bidrar till att det är svårt att sluta både skriva och dricka. Du skriver mycket om andra och andras ”problem”. Att jobba med beroendet tänker jag för vissa härinne kräver att bli mer egoistisk. Att vara där och lyssna räcker, men att sen släppa andra är nödvändigt tror jag. Skitsvårt i praktiken såklart. Särskilt att släppa nära och kära, men tilltron är viktig också. Jag skulle nog ha minst lika svårt som du att släppa min dotters mående, men vi kan inte påverka nån annan än oss själva och att ge oss själva tid och prio är viktigt. Just det där du skriver om att du känner dig liten och ensam tänker jag också är viktigt och att det kanske har att göra med att det är så svårt att se och tillfredsställa dina egna behov. Så ge dig själv tid nu VaraFrisk! Det kanske är bra för dig att skriva här och få ut tankar som annars ligger och mal. Du skriver väldigt bra också så det är ju intressant att läsa. Ha en fin dag!
Tack @majken_r 🥰 Tack …
Tack @majken_r 🥰
Tack @Sisyfos 🥰
Det visade sig att vår vän hade fått en liten stroke. Sjukskriven tre månader samt får inte köra bil på tre månader. Även om skadan inte var stor samt att han känner sig återställd så har det ju ändå varit en blödning i hjärnan. Det här blev lite omskakande för min man och mig. Vår vän är en mycket vältränad man. Springer flera maraton om året ute i Europa. Livet kan förändras snabbt…när man minst anar det. Det tål att tänkas på🙏🏻
Träffade min kurator igår. Tittade på en film. Om Jarmo. Som berättade att han inte förstod att han hade en beroendesjukdom. Pratade om det fysiska- om allergin, det mentala- om besattheten och om det själsliga - ångesten, självföraktet mm. En bra film. Min kurator sa till mig att göra uppehåll fr forumet. Att jag behöver göra inte skriva. Jag bestämmer inget. Jo, naturligtvis ska jag göra!
Nu..in i duschen. Idag var det min tur att ta m sig fika t jobbet. Det blir nog sötchock! Idag för 36 år sedan träffades min man och jag på en dansbana ute på landsbygden❤️ Tror vi firar det med att titta på svenska damlandslaget. En lugn kväll i varandras närvaro. Ingen alkohol. Bara ngt väldigt enkelt.
Till Er alla önskar jag en fin tisdag🌺🤗
Åh va fint @Varafrisk ☀️ 36…
Åh va fint @Varafrisk ☀️ 36 år tillsammans!! Grattis till dig och maken🌹
Tack @Allegra ❤️
Tack @Allegra ❤️
@Varafrisk grattis till 36…
@Varafrisk grattis till 36 år🌸
Tack @majken_r 💕
Tack @majken_r 💕
@Varafrisk Grattis till era…
@Varafrisk Grattis till era 36 år tillsammans, det är stort!🥳❤️
Tack @vår2022🥰 Ja, 36 år är…
Tack @vår2022🥰
Ja, 36 år är stort. Vi har upplevt mycket sorg och glädje tillsammans. Tagit oss igenom svårigheterna tillsammans. Och en stor svårighet som vi inte lyckats att ta oss igenom ännu är jag med mitt beroende och min man med sitt medberoende….men vi ska igenom även detta!
I em ska jag träffa min dotter. Hon ska handla mat och behöver då hjälp med att vi kan ta det i bilen. Ska även titta/köpa kattsaker för till helgen ska hon få hem sin lilla katt. Tänker att det kommer bli toppen för henne! Hon är så duktig m djur. Min dotter har svårt m närhet t människor men t djur ..det är en helt annan sak❤️
Kram🌺
Djur har verkligen en magisk…
Djur har verkligen en magisk inverkan på oss människor @Varafrisk Särskilt de man kan gosa med :) 😻
Så är det @Allegra 🥰 Jag/vi…
Så är det @Allegra 🥰 Jag/vi har ju själva en hund som är 12 år och vad skulle jag göra utan henne?? Hon är min mest trofasta vän och ger mig så mycket kärlek❤️ Jag har aldrig varit riktigt förtjust i katter utan känt mig obekväm däremot hundar. Har dock stor respekt för hundar i synnerhet de stora som tex kamphundar. Jag tänker att detta hör ihop m min uppväxt. Min pappa var jägare och vi hade jakthundar. Katterna som fanns på gården var vildkatter men nu ska jag lära mig. Lära mig att lära känna katten, kattens beteende och bli vän m honom. Så det är lite spännande ❤️
Hade några fina timmar m min dotter❤️❤️
Lördag förmiddag. Sitter och…
Lördag förmiddag. Sitter och löser melodikrysset. Klarar av att lösa det mesta, känns kul. När jag inte kan googlar jag för att jag vill veta, vill lära mig. Jag skickar ändå inte in krysset för då skulle det ju vara lite fusk när jag googlar....
Känner mig lite sisådär...både hoppfull...besviken...orolig...nervös..och ibland rädd. Jag känner att jag är verkligen på bottnarnas botten...hur kan man sjunka så djupt?!?! Jag har gjort mycket bra saker, gör bra saker, kan och vet mycket...men tar inte det slutgiltiga steget. Så jäkla dumt! Eftersom jag är urless på detta liv som bara sänker mig...min självkänsla mitt självförtroende...oroar mig kanske i onödan emellanåt...stör mig säker på onödiga saker...när jag kan och lägga fokus på positiva saker! Idag är det den 10:e..tre månader kvar till min 60-årsdag! Idag ska jag inte dricka alkohol! Imorgon ska jag följa med en person till AA i en grannstad. Har fått två telefonnummer av min kurator att ringa så jag ska göra det under dagen. Pirrigt...men det finns även en längtan att träffa en person i det verkliga livet som förstår vad det handlar om. Nyfiken på hens berättelse. Även lite nervös för vilka personer som kommer att vara med på mötet. Kommer jag känna någon?? Om jag gör det så är vi ju där på mötet utav samma anledning.
Skönt att valet är i morgon. Och jag håller med i vad Lars Winnerbäck har skrivit på instagram. Rösta för alla människors lika värde. För jämlikhet, mångfald och solidaritet. En kursare till mig skrev en insändare i sin lokala tidning som hon delade på Facebook. Tänk om alla politiker oavsett färg kunde lyfta punkter som för oss samman istället för isär. Och som hon skrev så oerhört trött på alla dessa personangrepp mot varandra...vad inger detta för förtroende?!?
Men, i dag är det lördag...min man har åkt iväg och kommer väl vara borta större delen av dagen. Jag ska åka och slänga sopor på vår närmsta sopstation. Gå ut och vattna lite grann. Snart är den tiden över. Kolla om det finns mogna tomater. Kanske åka in till stan för att köpa ett nytt pussel. Äta en lunch för mig själv. Sätta mig och läsa, måla i min Mandalabok...och ringa den där personen som finns som ett stöd på AA. Vila...jobbar ju heltid nu igen.
Kram till er alla och ha en fin lördag:)
Min son var hemma en kort…
Min son var hemma en kort liten stund. Vi satt och pratade. Han sa att han ville ställa en fråga men att jag behövde inte svara. Han frågade…vem el vilka tror du har tagit mest skada av fin alkoholism. Är det pappa, xx (hans syster/vår dotter), vår hund el vänner? Han sa att han själv inte hade tagit så mycket skada. En högst adekvat fråga. En fråga som tog. Som stannade kvar inom mig.
🙏🏻💕
Idag är det en riktig…
Idag är det en riktig skitdag! Jag är arg och ledsen om vartannat🥵Är så trött på det här livet! Orkar inte gå t kuratorn, orkar inte gå t AA, orkar inte vara orolig längre för min dotter…orolig för allt! Vill bara vara nykter, arbeta, träna och må bra!
Har inte ringt t ngn av personerna som jag kan få följa m t AA. Jag ska..men det är så svårt. Min son sa t mig att det fanns egentligen ingen anledning för mig att bli alkoholist med tanke på att det inte har funnits alkoholism i min släkt. Kanske min äldste bror som är död drack under en kort tid…hade sårbarheten för att utveckla ett alkoholberoende. Jag kan inte säga att när det var som tuffast kring honom då kunde inte jag hantera mina känslor och alkohol blev lösningen. En fruktansvärd idiotisk lösning.
🌺🌺
@Varafrisk Jag skulle säga:…
@Varafrisk Jag skulle säga: stanna kvar i din ilska, använd den till att fatta några beslut t.ex att ringa den du kan gå till AA med, jäkligt bra att testa om det är ngt för dig! Är det så att du använder alkohol för att döva känslor? Dessa känslor av ilska och ledsenhet måste få utlopp. Kan inte skriva mer nu då jag sitter i en bil. Stor kram❤️
@Varafrisk ta nu och fundera…
@Varafrisk ta nu och fundera noga på vad alternativet är. Att fortsätta dricka? Sitta om ett år med samma önskan om att sluta?
Det är jäkligt surt i början men jag lovar dig att du ganska snart - inom en vecka eller två - kommer att känna fördelarna som sedan bara blir fler.
Oron för din dotter och annat får du lägga därhän. Nu är det DU och din alkoholfrihet som gäller på första, andra och tredje plats.
Kram!
Jag lovar att du blir mindre…
Jag lovar att du blir mindre orolig om du inte dricker, alkoholen förvärrar oron tusenfalt @Varafrisk!
När jag drack kändes det som om mina nerver satt på utsidan och jag oroade mig för allt! Nu förstår jag oron bättre och den blir inte lika stark och den går att hantera och jag kan resonera med mig själv om den.
Om du inte hjälper dig själv först kommer du inte kunna hjälpa din dotter i slutändan.
Många kramar💕
Kära @Varafrisk! Av hela…
Kära @Varafrisk! Av hela mitt hjärta önskar jag att du nu bara fattar det där helt nödvändiga beslutet. Gör det nu. Ingenting blir bättre av att du skjuter upp det eller väntar in bättre tillfälle, aa eller fan och hans moster. Ta en promenad, bestäm dig och så en dag i sänder. Du kommer att uppleva en så stor lättnad och din omgivning kan börja lugna ner sig och läka. Du har en sjukdom och det finns bara ett botemedel- att inte ta första glaset. Kram! 🤗
@Allegra …
@Allegra @Himmelellerhelvette @Charlie70 Tack för att ni tittade in:)
Jag vill bara förtydliga jag har inte gett upp jag ska sluta dricka!! Men i morses/fm var allt skit, allt kändes tungt och jag ville bara lägga mig ner under ett täcke för att vakna upp till ett bättre tillstånd! Fast det fanns inte och har inte funnits tvivel på att jag ska och jag måste sluta dricka alkohol! Och jag vet att det finns endast en väg till nykterhet....att inte dricka.
Nu känns det bättre...har varit och röstat...har varit på en fin utflykt med min man och ätit en så himla god stenugnsbakad pizza ute i naturen. Har haft sms-kontakt med en person som ska möta upp mig utanför AA-lokalen. Kunde få åka med hen men kände att jag iaf den här första gången ville åka själv. Hen möter upp mig tjugo minuter före mötet börjar. Det känns bra men skitläskigt! Vill så gärna att det ska kännas bra! Hoppas på att inte möta någon förälder som jag har mött i mitt arbete. Tänker att jag kommer vara mör när jag kommer hem igen men skönt att ta detta steget.
Kramar:)
@Geggan Vi skrev nog…
@Geggan Vi skrev nog samtidigt! Jag vet. Jag vill ha ett nyktert liv. Vad jag har druckit mig till kan jag inte göra något åt men jag kan göra något åt nuet och morgondagen.
När jag åker till AA så åker min man och vår dotter och hämtar dotterns nya familjemedlem, en lite kisse. Jag ska titta in t henne på hemvägen för att hälsa på kissen.
kram:)
Vad bra @Varafrisk !! Hoppas…
Vad bra @Varafrisk !! Hoppas aa är bra för dig. Ett steg i rätt riktning är det 😻
@Allegra Precis hemkommen fr…
@Allegra Precis hemkommen fr AA-möte och kort visit h min dotter. Känner mig väldigt omtumlad efter mötet. Tårarna rann. Skriver mer om mina känslor och tankar en annan dag.
Så glad för min dotters skull som nu fått en katt😻Alldeles svart….hade jag kunnat dela ett foto här så skulle jag göra det.
Den här dagen slutade så mycket bättre än vad den började och jag känner mig tacksam🙏🏻
Så innerligt skönt att höra …
Så innerligt skönt att höra @Varafrisk , att dagen slutade mycket bättre än den började. Berätta då du är redo (vill också gärna veta vad kissen heter, om det är offentligt😻)
Åh va skönt att höra att…
Åh va skönt att höra att dagen slutade så mycket bättre än den började @Varafrisk! Fantastiskt bra kämpat att ta dig iväg trots att du mådde så dåligt! Heja dig!💕
Bra kämpat! Du är stark! 🌸🌸
Bra kämpat! Du är stark! 🌸🌸
@Allegra …
@Allegra @Himmelellerhelvette @Inombords Tack för att ni tittade in🥰
Beträffande AA-mötet så var det omtumlande. Men mycket värme. Kände igen några personer. Kände inte att det var toppen eller sämst. Kommer åka dit på söndag igen. Kommer att ge det en chans.
Träffade min kurator idag. Vi har en plan. Kommer följa Tolvstegen plus samtal. Kommer inte läsa böcker om alkoholism, lyssna på böcker om alkoholism eller poddar. För om jag gör det så handlar det mer om att jag gör det för att vara duktig flicka. Så mycket handlar om att vara duktig flicka!
Så det blir pussel, Sinnesrobönen, Dagens text NA, Målarböcker för vuxna, skönlitterära böcker…ja…och vad jag orkar göra förutom Sinnesrobönen och Dagens text det gör jag på rådgivningscentrum och jag prövar mig fram på AA.
Blir min stress för hög inom mig så behöver jag nog berätta för min arbetsgivare inom sinom tid…stressen att dölja tär på mig😔
Allt gott till er mina fina forumvänner ❤️❤️
Låter som ett bra möte med…
Låter som ett bra möte med kuratorn @Varafrisk och en bra plan! Särskilt det där med att du kommer att välja skönlitterära böcker istället för ”alkoholböcker”. Det finns en tid och plats för allt och jag förstår hur ni tänker där. Att på ngt sätt ”normalisera” hjärnan, låta alkohol, på sikt, bli en icke-fråga. Och att du ger AA en chans, _modigt_ tycker jag🌹
Härligt att du är på gång …
Härligt att du är på gång @Varafrisk ! Det handlar om att hitta den egna vägen och framförallt att aldrig ta det där första glaset! 🥰 kram!
Låter som du får bra med…
Låter som du får bra med hjälp och bra tips på sysselsättning @Varafrisk 💗
@Varafrisk tittar in för att…
@Varafrisk tittar in för att säga hej och se hur du har det. Fint att du får hjälp. Modigt av dig att gå till AA. Bra jobbat!
@Allegra Jag har under de…
@Allegra Jag har under de senaste åren genom råd köpt flera böcker, lyssnat på böcker, sett klipp osv hur alkoholen påverkar kroppen mm men inte lyckats. Kanske är det något som kan vara hjälpsamt för mig när jag lyckas att ha varit nykter en längre tid eller kanske inte ...nu har det varit mer den där duktiga flickan inom mig som har läst och lyssna. Grejen är inte den att jag inte förstår...grejen är att jag har inte landat ännu...jag är nere i gyttjan och rör hela tiden...
@Geggan Jag är på gång men jag har jag inte gjort det där slutgiltiga avtrampet...
@Himmelellerhelvette Jag får bra hjälp men jag är en dålig mottagare...tips på sysselsättning har jag inom mig det är nog mer min kurator som får stoppa mig...för det är lätt att jag vill för mycket och risken är att det blir ingenting ...
@Lavendelblomman Kul att du hälsar på! Jag vet inte om det var modigt att gå till AA...men hen som tog emot mig i dörren sa att jag var modigast den kvällen....kanske det...
De senaste veckorna har varit ganska så sunkiga...eller vad jag nu ska använda för ord. Har mycket ångest inom mig och jag vet ju varför. Hade ju anmält mig till en grupp som heter "Stilla söndagsmorgon" första gången skulle vara idag. Kände mig förväntansfull men ändå lite pirrigt. När jag kom till lokalen där jag aldrig har varit tidigare så är det helt tomt...inte en människa syns till. Jag ringer till ledaren som inte svarar men hon ringer upp mig efter några minuter. Eftersom hon inte hade hört något mer från mig trodde hon att jag inte var intresserad och tydligen var ingen annan det heller. Kanske var jag otydlig men för mig var det en anmälan jag gjorde när jag ringde till henne för någon månad sedan. Så himla synd! Hon frågade mig om jag kunde nästa gång vilket jag kan eftersom jag har bokat in dessa söndagar. Vi skulle ses då och jag skulle få det kostnadsfritt. Så jag åkte till affären och köpte lite frukt och grönsaker. Om en timma vid 14-tiden ska vi till vår son som fyller 28 år imorgon men firar idag. Det ska bli mysigt...alltid så himla mysigt. Tyvärr så kommer aldrig någon från hans sambos familj. Ja, det har de inte heller gjort när hans sambo fyller. Hans sambo är en så fin människa så det gör mig väldigt ont för hennes skull. Hennes mamma har kommit några gånger men inte vid födelsedagar.
Och sen ikväll har jag tänkt åka till AA igen. Det känns inte YES...känns väldigt pirrigt...obekvämt...och det känns jobbigt att vänta en hel dag för att kunna åka dit...börjar kl 19. Det känns lite svårt att koppla av...Jag har dock i nuläget tänkt ge AA en chans även om det nu i början är mycket som känns lite svårt att ta till sig. Det är skönt när man går laget runt, intressant när någon vill "dela" med sig av sin berättelse. Jag har lite svårare för att man hela tiden säger sitt namn "NN, alkoholist" ...eller TACK i kör...texterna som man läser ...känns lite svåra att fånga in..Men, jag tänker att det är kanske så här i början...vi får se! AA utgår ju ifrån tolvstegsrörelsen vilket den behandling som ges på Rådgivningscentrum också utgår ifrån som kanske de flesta behandlingshem (jag vet dock inte)? Att man ber till Gud (Sinnesrobönen)..eller en högre makt...bryr jag mig inte så mycket om ....jag kan be och om jag säger Gud eller inte spelar inte så stor roll för mig...dock känner jag att det är skönt med bön det är som ett slags tröst. Lyssnade på Olle Carlsson "Livsstegen"...som berättade att Gudrun Schyman som var ateist sa Gudrun istället för Gud. Ja ja...jag får se hur det blir ikväll..vad jag känner efteråt.
Imorgon blir det medicinsk yoga (på arbetstid, får flexa ut) vilket jag tänker inte blir inställt eftersom det är Landstinget som är ansvarig för den, och då borde jag nog hört något redan nu. Senare i veckan blir det besök hos kuratorn igen och besök hos frissan. Och jag ser fram emot fredagen då min man, vår hund och jag åker till Skåne. och stannar i fem dagar. Ska på kusinträff på söndagen. Ska bli kul!
Ha en fin söndag:)
Hoppas mötet blir bra…
Hoppas mötet blir bra VsraFrisk och hoppas den medicinska yogan funkar bra. Jag tänker att det kanske kan vara din grej ändå. Man fokuserar på kropp och andning. Inte helt lätt alla gånger när tankar far iväg, men man måste kanske börja nånstans. Nu har du börjat med AA och stilla söndagar. Det kanske räcker så en period. Var på en föreläsning om stress och fokus och om att förändra vanor. Det blir så lätt att man försöker för mycket på en gång och att man blir trött och då återgår till gamla hjulspår. Särskilt när de nya vanorna har gett lite kickar i början och man går ”all-in”. Jag tycker att du är så bra! Du ger inte upp, du testar nya vägar, du vågar dig hit. Bara du kommer över den där jäkla tröskeln så tror jag att du grejar det här.
@Sisyfos Tack goa du som…
@Sisyfos Tack goa du som finns med mig och inte tröttnar 🙏🏻❤️
@Varafrisk Nu händer det…
@Varafrisk Nu händer det saker för dig fina Varafrisk! Skickar lite styrka och en kram! 🌸
@Inombords Tack💕❤️
@Inombords Tack💕❤️
Jag var hos kuratorn igår…
Jag var hos kuratorn igår. Pratade bla om att jag orkar inte oroa mig längre för min dotter. Behöver egentligen inte oroa mig för henne i nuläget. Mitt bagage med allt vad jag har varit med om som tex när vi gick in i hennes sjukdomsbeteende att åka bil tre timmar på natten för vi visste knappt vad som var sant el inte sant ..vi var rädda för den man som inte var snäll mot henne. Jag måste stänga t ryggsäcken ordentligt. Släppa kontrollen om min dotter, släppa taget….för hon finns kvar❤️ För den oron äter upp mig och livnär drickandet.
Var på medicinsk yoga i måndags. Skönt! Måste dock lyssna t min kropp. Klarar jag inte av att sitta i en viss ställning och att sitta på stolen är ett alternativ då behöver jag välja stolen. Det finns egentligen ingen prestation. Nästa gång behöver jag välja stolen.
Varje morgon…ja iaf nästan…gör jag mina käkrörelser, läser dagens text av Olle Carlsson och NA samt ber Sinnesrobönen. Även om det inte finns djupt förankrat inom mig…så övar jag.
Om alkoholen var en livlina (trodde jag…kanske)för att dämpa all oro så kommer den bli min dödslina om jag inte kliver av nu och kliver över till att välja mitt liv…livet utan giftet. Ska åka bort några dagar…bo nära havet, nära äpplen…jag vill bara vara nykter..det allra viktigaste🙏🏻
Några rader fr dagens text fr NA:
”Mitt tillfrisknande är en gåva och jag vill behålla det. Jag ska utföra det underhåll som krävs och dela med mig av mitt tillfrisknande till andra.”
När jag läser dessa rader tänker jag på alla er här på forumet🙏🏻❤️
Ha en fin torsdag🌺
Igår trillade jag..gick på…
Igår trillade jag..gick på en vanlig asfaltsstig ..en liten förhöjning på kanske ngn centimeter..benet låste sig och jag föll som en fura!! En ung man m barn kom fram och hjälpte mig upp. Blir alltid så rädd när det händer. Har jag brutit något?!?! Slog i höger sida rejält. Hade SÅ ont. Ringde 1177. Förmodligen fick sig revbenen en rejäl smäll…kanske liten spricka. Så länge jag inte rör mig går det bra. Men jag fick mig en ordentlig eftertanke….behöver ta hand om mig bättre både när det gäller alkohol och att vara rörlig🙏🏻
Ha en fin helg🌺
@Varafrisk Aj!!! Vet hur ont…
@Varafrisk Aj!!! Vet hur ont det gör och hur jobbigt det är den första tiden. Halkade på en superhal spång på en fjällvandring med ryggsäcken på. Landade på bröstet och det blev troligen en spricka där. Svårt att hosta och ta i. Det tog några veckor men läkte bra. Ta hand om dig och ta det lugnt! Det går över. Kram❤️
Tack @vår2022❤️ Igår kväll…
Tack @vår2022❤️ Igår kväll trodde jag inte att vi skulle komma iväg t Skåne. Har varit inbokad på en liten tur på några dagar m skördefest och kusinträff på Österlen. Men med alvedon och inte röra sig funkade resan ner. Det blir en väldigt lugn vistelse här😅
Ha det fint🥰
@Varafrisk Önskar dig en…
@Varafrisk Önskar dig en mysig helg på Österlen. 🙂 För några år sedan hade jag en spricka i ett revben. Det tog lång tid för det att läka, men det blev helt bra till slut.
Kram på dig!
@Lavendelblomman Tack för…
@Lavendelblomman Tack för hälsningen🤗 Jag förstår att det kan bli segt men jag håller tummarna att det ska bli bra✊🏻💕
I söndags var jag inte på AA…
I söndags var jag inte på AA eftersom jag har varit bortrest. Min kurator påminde om att det finns AA även i Skåne. Har dock inte sökt på det. Vad jag tycker är skönt m AA är att alla är blandade oavsett om du inte klarat av vara nykter, har varit nykter två dagar, tre månader, ett halvår, ett år, tre år eller 13 år. Och ingen säger att poletten inte trillat ner…Min polett har trillat ner men ändå är det tufft….Å min dotter är lite nere i ett skov nu….
Kram🤗
Låter bra med AA. Jag…
Låter bra med AA. Jag förstår mycket väl att du inte kollade upp det vid din resa, men använder man AA som livlina är det nog bra att det finns överallt.
Förstår att rädslan över dottern är stor och att det är något du inte kan råda över och därför kanske dricker på, men jag tänker att du kanske kan gå till botten med just det i så fall. Hjälper det? Det gör ju inte det, tror jag att svaret blir. Det är en bitter insikt för det finns inget annat heller som hjälper. Jag vet hur svårt det är och hur man avskyr att man druckit igen trots att man fattat, att man vet bättre, att det inte hjälper. Kanske kan du vända blicken och se dina framgångar tydligt istället. För de finns ju också där. De gånger/dagar du avstår. Önskar dig all lycka till och jag tror ju att du kommer att greja det här till slut.
Kära bästa allra finaste …
Kära bästa allra finaste @Sisyfos❤️ Du som aldrig slutar tro på mig…som skriver i min tråd…tack för att du finns🙏🏻
Jag vet att jag är risigt ute…å att jag måste göra ett avstamp…det beror inte på att jag inte vill vara nykter…det beror på att jag beror på att jag beter mig som en struts…dyker ner i sanden🙈
Jag älskar min dotter men jag orkar inte längre oroa mig…jag går sönder av att oroa mig…försöker lämna det mesta t min man. Jag älskar henne och blir skogstokig! Hon har slutat på sitt jobb och jag kan förstå henne. Så illa behandlad!
Revbenet värker fortfarande men nu ska jag sova.
Kram🥰
@Varafrisk Jag är ny här och…
@Varafrisk Jag är ny här och har läst din tråd. Jag har inga råd att ge utan vill bara säga att jag uppskattar att du trots allt skriver. Det är ingen enkel resa och vi är alla olika. Jag läser och lär. Tack för att du delar!
@annacananda Tack för att du…
@annacananda Tack för att du tittade in h mig! Jag har skrivit länge på forumet. Skrev under rubriken ”Förändra….”, min tråd där heter ”När kommer dag två?”. Kan inte hitta den nu, kan ha varit otydlig mot admin men nu har jag bett om hjälp igen. Jag har fått många råd, tagit emot en del, har gjort mycket, kan och vet ganska mycket men har inte tagit det slutgiltiga klivet över till nykterheten.
Och jag fattar egentligen inte varför?!?! Alkoholberoende är farligt på riktigt!!
Jag längtar inte efter något stort. Men att få bättre kondition, ork, sömn, minska i vikt vore så gott! Det är det som inspirerar mig när jag läser i det vidare livet. Att kunna kliva upp på morgonen, ingen mosig hjärna, kunna ta bilen när som helst, greja i trädgården och vara mer lustfylld. Jag har mycket som jag vill/kan göra bara jag är nykter.
Mina barn var hemma igår. Bjöd dem på potatismos och grynkorv. De åt m sådan god aptit. Fick tom en puss på kinden av min son för att han tyckte det var så gott. Tyckte att min dotter var ändå väldigt stabil. Har inget jobb nu men tagit itu m många saker. Det är helt galet hur hennes arbetsmiljö var!! Jobbet gjorde henne låg. Hon hade pratat m en läkare i telefon i fredags om bla medicinering. Min dotter har under lång tid haft darrande händer. Har sökt för det tidigare då fick hon rådet att ta Ipren. Fast den läkare hon pratade m i
fredags sa att hon skulle ta kontakt m vc för att få remiss t neurolog. Pratade om Parkinsons som om det inte var tillräckligt m Bipolariteten😢
Idag blir det en lugn söndag. En liten utflykt m maken. Inget AA-möte åker nog på tisdag istället.
Andra oktober kan vara bra att starta ett långvarigt nykterhetsarbete. Det finns ingen WOW-känsla i kroppen nu pga trötthet förorsakat av alkohol samt att levern får jobba plus onda revben…men jag tänker att WOW-känslan kan komma när jag har varit nykter ett tag.
Ha en fin söndag🌻
@Varafrisk skickar en…
@Varafrisk skickar en hälsning från mig! Tänk på att det inte behöver vara så himla allvarligt med din dotter som Parkinsson. Har en vän som har tremens. För henne yttrar det sig i darrande händer men inget annat. Hon vet vad det är och lever med det.
I dag har jag en lite trögstartad dag. Dottern väckte mig tidigt (i mitt tycke). Nu dricker jag te och läser här. Tvättmaskinen går och efter en kopp till ska jag ta med ner till affären för att handla jäst. Brödbak står på schemat i dag. Tänkte göra bröd med korngryn eftersom jag har det hemma. Får se hur det blir!
Kram!