Hej alla, jag har övervägt länge med att trappa ner med alkoholen men det har på senare år inte upplevts vara ett bekymmer enligt mig. Men då jag har närstående som oroar sig så får jag väl ge det ett försöka att dra ner på mitt intag. Jag är 28 år och har konsumerat starksprit i fyra år. Dock inte dagligen men i relativt höga mängder, cirka 70 cl går i på en kväll och kanske 3-5 flaskor i veckan. Det är inget återkommande beteende men det kan förekomma.
Mina arbetsuppgifter har inte påverkats av mitt intag då jag studerar och dricker ovanstående mängd i perioder. Vet att det inte är hälsosamt men har än så länge inte blivit påverkad av det höga intaget och kombinerar dessutom aldrig alkohol med mediciner då det finns konsekvenser med sådant. Till saken hör att jag äter och dricker i rätt mängd och har aldrig upplevt någon baksmälla, däremot har det vid enstaka tillfällen hänt att jag fått en minneslucka men ingen blackout.
Vad är det som gör att mitt drickande upplevs problematiskt?
Jag har nu varit nykter i cirka en vecka utan några känningar och är påläst om "Dille" men jag ser inga tecken på varken hallucinationer eller dylikt. Sover lika bra utan alkohol och känner mig oftast utvilad på grund av min lugna inställning till livet.
Kan det vara något individuellt att inte känna några problem med sitt intag?
Tänker rent fysiskt, psykiskt och mentalt.
Hur som haver, jag har målet att vara helt nykter i tre månader sedan får jag väl se om det blivit någon skillnad eller om jag kan återgå till att dricka 1-2 enheter till maten.
Det bör tilläggas att jag inte konsumerar så mycket ljus alkohol eller vin/cider/öl utan mest mörk alkohol med lite socker. Det föregående kan stå i skåpet fram tills jag får sällskap eller om jag ska på fest men det är rätt sällan nu för tiden.
Aja, tack på förhand och jag hoppas någon kommer med en fråga eller skriv om du har funderingar!