Från 25 års ålder och fram tills jag fyllde 65 tyckte jag att ja var hyggligt måttlig även om jag kunde spåra ut ibland. Sista halvåret har jag druckit allt oftare även om jag fortfarande försöker hålla drickandet till helgen. På söndagen dricker jag upp allt som är kvar och stödköper ett sexpack folköl. Tänker på alkohol hela veckan. Ibland blir det något pubbesök i veckan.Alla planer relaterar på något vis till alkohol och jag har svårt att se andra glädjeämnen. Jobbar fortfarande men inte lika mycket och jag tror att ju mindre ansvar jag känner att jag behöver ta desto mer kan jag unna mig att dricka. Oroar mig för hur det blir när jag slutar jobba. Brukar ha en vit månad varje januari mjukstarta första helgen i februari men helg 2 är det som tidigare. Börjar mer och mer inse att jag måste klippa helt men har vänner jag inte gör annat än dricker med. Inser att om jag väljer bort alkoholen väljer jag bort i stort sett alla mina vänner..Men det är mitt ensamdrickande som är problemet. Tillsammans med vännerna känns det trevligt och socialt att dricka.

Ja du, tufft läge. En sak jag märkte när jag slutade dricka var att det gick fint att fortsätta umgås med folk som drack. Ovant i början, men efter ett tag gick det lättare. Och folk som jag umgås med dricker nog lite mindre när inte jag hetsar på partytåget. Det går verkligen att ändra sina vanor och bli en person som inte dricker. Jag mår så mycket bättre, och har absolut inte tråkigare. Livet är fullt med glädje och njutning, bara man blir av med det mentala beroendet. Börja med tre nyktra månader och utvärdera sen hur du vill gå vidare. Det tipset fick jag här på Alkoholhjälpen och det blev starten på ett bättre liv för mig.

@Johan57 Har lärt mig här att missbruket är progressivt, dvs eskalerar och det blir, som du skriver mer och mer. Även att du bara tänker på alkohol är en alarmklocka. Det är dags att ta tag i det. Som Kennie skriver rekommenderas tre månaders alkoholstopp för att låta hjärnan vila och kunna fatta ett bättre beslut. Jag är själv pensionär och mitt drickande eskalerade snabbt när jag fick mer tid att dricka. Klarade inte dricka måttligt utan kommer fortsätta livet utan alkohol.
Det som du beskriver stämmer ganska väl även på mig förutom vännerna. Jag ungås med dom precis som förr. Vare sig de dricker mycket eller litet. Jag dricker alkoholfritt. Funkar finfint! ( vilket jag också hade svårt att tro)….