Hej! En drygt 30 år gammal tjej här som är på gång att våga ta steget att dricka mindre, alternativt inte alls, om det förstnämnda inte går. Har grov separationsångest just nu och har därmed inte riktigt bestämt mig för när jag ska påbörja min nykterhetsperiod (tror en sån är ett måste), men tänker att det ändå är ett steg i rätt riktning, och kan motivera mig att våga, att skriva här.

Jag har sedan sena tonåren festat en del, men fram tills för ungefär 5 år sedan hållt det på en "okej" nivå. Allt är ju relativt men tidigare drack jag inte mer eller oftare än de jag umgicks med, vilket var ca 1-2 gånger i veckan. Detta är ju också relativt mycket men ja, det var för mig eller min omgivning ingenting alarmerande. De senaste åren har det dock blivit mer och mer, från helger plus enstaka vardagar i sällskap till att även dricka själv på vardagar. Det blev ett sätt att sätta guldkant på vardagen och jag blev så mycket mer effektiv och tyckte allt var roligt, exempelvis städning och sånt. Oavsett vad jag gjorde blev det roligare om jag drack. Sedan har det successivt ökat under åren, mer i vissa perioder och mindre i andra.

Kan tilläggas att jag sedan tidiga tonåren fått återkommande depressioner med något/några års mellanrum och både gått i terapi samt medicinerats mot detta. Att dricka blev ett sätt att göra livet lite roligare, och hjälpte ju även kortsiktigt mot nedstämdheten. Nu var det några år sedan jag var djupt deprimerad dock.

Men som sagt, de senaste åren har det blivit mer och mer och nu minns jag inte ens när jag var nykter en hel dag. Jag har aldrig haft problem med att sköta jobb/studier, med undantag av att jag ibland är lite väl trött för att prestera på topp. Jag dricker oftast själv på kvällarna då jag trivs med det. Upplever att jag hemma blir full utan att tappa kontrollen medan jag på fest oftare kan bli alldeles för full. Gradvis har självklart toleransen ökat och nu är jag uppe i en halv vodkaflaska per dag. Låter ju verkligen helt sjukt när jag skriver det.

Är väldigt medveten om att jag har problem/är alkoholist, och därmed förstår jag ju att det är därför jag alltid hittar på anledningar till att vänta med att ta tag i det. Men ångesten har blivit värre det senaste halvåret och jag oroar mig mycket för att kroppen tar så mycket stryk att den inte kommer kunna repareras. Sen är det ju den fruktansvärda skammen. När man lindar in och underdriver för att det är så svårt att vara helt ärlig. När man roterar mellan ett större antal systembolag men skäms ändå då man trots det är där ovanligt ofta. I början på sommaren berättade jag för flera anhöriga att jag skulle ta tag i det, men sedan blev det inte av i alla fall. Sen har jag väl också den där drömmen om att kunna dricka med måtta, och är rädd för att det inte skulle gå. Alkoholen förknippas ju med så mycket positivt med, umgänge med vänner och partnern, semester, uteservering, parkhäng och så vidare. Har tyvärr svårt att se hur allt kan kännas lika kul utan. Tragiskt men sant.

Så, det var lite av min historia kring alkohol. Skulle verkligen vilja dra ner till att börja med. Förstår att det antagligen är önsketänkande men känns för stort att tänka aldrig mer på nåt sätt. Min största motivation är nog att jag vill må bra i kroppen, förbättra min relation (blir många onödiga bråk när alkohol är inblandat), den ekonomiska biten och bli av med spritmagen. Och förhoppningsvis upptäcka att livet kan vara fantastiskt även utan att tillföra alkohol, även om det känns tveksamt just nu. Sedan är ju planen att skaffa barn inom några år, och då vill jag ju ha en stark kropp och ett starkt psyke då jag vill vara en nykter förälder.

Ursäktar för ett långt inlägg och tack på förhand om någon orkat läsa och kan komma med lite råd inför den första tiden eller bara lite pepp ❤️

@vardagstristessen Hej, välkommen hit! Din konsumtion är som du skriver, stor och en bra sak kan vara att ringa till Alkohollinjen och höra efter vad de tror skulle vara ett bra sätt för dig att ta tag i det. Du kan vara anonym. Du hittar dom under Stöd.
Fortsätt också att läsa och skriva här. Så bra terapi. 🙏🏻❤️🙏🏻

@Källarmannen Känns tryggt att veta att man kan få stöd här ❤️ Förstår att när jag väl påbörjar mina tre månader nykter (vilket jag ska göra snart) så börjar en tuff resa! Hoppas så innerligt att jag efter den första lite tuffare tiden ska känna av alla fördelar med att inte dricka.

@vardagstristessen Välkommen och grattis till att ha tagit första steget! Mitt tips är att förutom verkligen stålsätta dig genomgå alkoholprogrammet. Där hittar du många verktyg. Heja dig! Du fixar det här 🙏🏼💕