Hej! Ny här. Jag skulle vilja hitta nån sorts måttlighet i mitt drickande. Jag har inte tyckt att jag haft några problem alls faktiskt under mina år här på jorden. Jag är 33 i dagsläget och inte nu föränn senaste året jag börjat tänka och oroa mig. (Drack första gången när jag var 17 så det var väl en rimlig början också kan man tycka) Jag skulle kunna säga att när jag väl börjat så skall det alltid finnas ett glas i handen. Jag kan absolut hålla mig till 3 öl om sällskapet bara vill ”ta en fika” (the old saying: allt under 3 öl är en fika hehe) Men ibland känner jag mig inte riktigt nöjd föränn jag kommit till en viss nivå av ruset. Men! På senare tid när jag kommit över nån viss gräns så ryker minnet. Inte på blackout-drunk-nivå, jag är fortfarande i andras ögon bara vanligt full typ. Men det är alltid slutet på kvällen jag själv inte riktigt kan minnas vad jag sagt eller gjort. Det känns lagom pinsamt att vakna dagen efter och behöva backtracka både skrivna konversationer och leta nån slags info i minnet som knappt finns där. Har nån samma problem? Är det en åldersgrej eller stressgrej eller vad? Detta är relativt nytt ändå. Jag dricker i dagsläget 1-2 ibland 3 ggr i veckan beroende på hur jag jobbar. Behöver inte nödvändigtvis bli spiknykter eller dricka färre gånger i veckan - Min vilja är att vara nöjd med att dricka färre enheter så jag kan ha minnesvärda kvällar istället för ångest dagen efter.
Men om det ej går så tänker jag på att om man skulle vara helt nykter - Hur tar man sig igenom rastlösheten som kliar i en av att vara helt närvarande och inte på samma nivå som dom som dricker? Tar gärna emot tips där också då jag aldrig lyckats åstadkomma en vit månad, då det känns socialt påfrestande att dra fram sitt sociala jag utan flytande hjälpmedel haha (är i grund och botten introvert men alkohol hjälper ju på den fronten)
Sorry detta var kanske 2 frågeställningar men nu är jag ju ändå här - all cards on the table! Mvh

Hej och välkommen hit. Du verkar dricka på ett sätt som många som skriver här känner igen, och det är ,som du är inne på själv, en typ av riskbruk att inte kunna sluta efter några glas. Och det är ett riskbräven fast man inte dricker varje dag. Ju tidigare du tar tag i problemet desto lättare går det att komma till rätta med det. Många här börjar med tre vita månader för att sen fundera på om det går att dricka måttligt. Det finns ett program på Alkoholhjälpen som du kan göra digitalt, det tyckte jag var till hjälp. Min erfarenhet är att så länge det känns viktigt att kunna dricka ibland så kommer det inte fungera... Jag tror bara det fungerar att dricka måttligt om man verkligen förändrar sin inställning till alkohol och hittar ett sätt att få både fest och vardag att fungera utan, så att alkoholen inte känns viktig längre. Man kan då ta ett glas nån gång ibland, men väljer oftast att låta bli. Och det går att njuta av livet nykter. Många blir förvånade av hur kul de kan ha nyktra, att de inte alls behöver alkoholen för att slappna av och ha trevligt. Det finns en bok som heter Tänka klart, av Annie Grace, den kan jag rekommendera! Och att läsa och skriva mycket här på forumet. Lycka till med att hitta din väg!

@MegaAlice känner igen mig i det du skriver ang det sociala och att vara introvert. Det låter så lätt när det talas om att många helt enkelt tar tre vita månader. När man själv inte ens klarar av en. Tre veckor som mest för min del. Men då har jag varit borta hemifrån, och haft annat intressant att syssla med. Det är väl miljöombyte som skulle behövas, åtminstone för min del. Men inte så lätt att förverkliga.