Senaste kommentarerna i forumet

@Snödroppen
Jag vet att tar jag hand om honom så kommer jag bli jätte dålig och inte ha nåt liv alls.

Bara det att jag hörde han gråta och säga att jag är den enda som får han att må bra. Det känns inte nåt bra alls att höra det. Jag säger åt han att han behöver se sig om och se till att skaffa hobbys eller annat än alkohol och inte lägga det på mig bara.

Hej @Sylvester och välkommen till Alkoholhjälpen. Det låter som att det väcker mycket tankar och känslor att vara nära din familjemedlem. Vad behöver du för att må bättre i det här? Skriv gärna mer!

(jag väljer i detta inlägg att lite okänsligt benämna den som är drabbad av alkoholberoende som 'alkoholisten' i detta inlägg, för att enklare kunna särskilja på mig, de andra som är anhöriga, och han som har som är beroende av alkohol)

De andra som är anhöriga till "min" alkoholist (hans närmaste familj) tystar ner hans problematik. De står för att han har problem med psykisk ohälsa, men ingen får någonsin veta att han är alkoholist. De gillar inte att jag pratar om det, jag får inte berätta om hans alkoholism etc. Hans mamma vet inte om att jag pratar med någon om det. Min man gillar inte ens att jag skriver här. De andra anhöriga skyddar alkoholisten, eftersom de inte vill att han ska skämmas för det mer än vad han gör.

I min värld bidrar detta till ett stigma, till upplevd skam och motverkar aktivt hans eventuella tillfrisknande. Min tanke är att det är bättre att stå för sin problematik och göra det man kan för att sträcka på sig och ta tillbaka sin värdighet. Det är så jag har gjort när jag har haft problem med ohälsa och liknande.

Hur resonerar ni? Skäms ni över era anhörigas problematik?

@Snödroppen Ja, det har jag. Jag är tydlig med honom. Och igår - kom jag fram! Nästa vecka börjar han gå på al anon på egen hand. Så vi kommer båda två att gå själva, och sen hoppas jag att vi kan gå ihop.

@Kameleont

Tack, det går framåt och upp och ner. Har närmare till mina känslor och lättare att sätta gränser.
Hur går det för dig? Ja, hopp finns alltid även om det inte känns så.
Du är stark ❤️🙏

@Kevlarsjäl62
Har tänkt på dig precis som @Kameleont.
Undrar hur du har det?

Hej @Blomma.71
Välkommen till Alkoholhjälpen! Vad fint att du skriver här nu och delar med dig av din situation. Precis som du har haft mycket nytta av andras berättelser kommer andra ha nytta av din. Det låter som du varit med om en lång period av att väga fram och tillbaka, försökt sätta gränser och motivera och till slut tagit ett tufft beslut. Du känner saknad och sorg över att ha förlorad en viktig person i ditt liv och samtidigt en känsla av att det här var rätt beslut. Jag tror att det är många som kan känna igen sig i det. Fortsätt gärna skriva här!

Dags för mig att släppa helt, det är svårt men vet att jag måste. Han kommer aldrig ändra sig, han är inte där. Efter kvällens och nattens beteende så måste jag släppa.
Även att jag bryr mig om honom och älskar honom än så är han ett sjunkande skepp.

Det bra i kråksången är att han gått med på att få summan jag erbjuder för att jag ska få ta över gården, det är en stor lättnad.
Samtidigt som det är en sorg.

Kära @Kevlarsjäl62, jag undrar hur du har det. Hur det går för dig o med din man?
Kram 🧡

Härligt att höra!
Du ska bara stolt över vad du åstadkommit!
Du håller hoppet levande!
Kram ❤️

Jag har en familje medlem som dricker mycket, min far var alkolist. Jag har försökt prata med hen om hens alkohol vanor. Men lyckas inte nå fram.
Jag blir påmind av min barndom når hen dricker. Hen har barn, en man som inte jobbar.
Jag vet inte vad jag ska göra

@nycat
Starkt av dig och ta dig därifrån.
Jag har gjort samma och nyligen fått bearbeta det trauma jag fått av relationen innan slet jag med oro och ångest.
Efter traumat har hans betydelse i mitt liv blivit mindre och mindre och fokus på framtiden tagit plats.
Jag ka inte uttala mig om psykoser eller inte men peronlugehtsförändring är inte ovanligt.

@Tulpanflinga

Har du pratat med sin man på det sättet du sätter ord på det här, på forumet.
Om hur det påverkar dig och får dig att må?
Det verkar som om du är klar med hur mycket det påverkar dig och din relation till din man?
Sen är det upp till din man att prata om hur han ser på det, utifrån det kan du göra en bedömning vad du själv ska göra eller i bästa fall så ka ni komma överens hur ni ska hantera det så att er relation inte tar skada i samma grad.

@gros19 Började nästan gråta när jag läste detta. Jag känner mig så hjälplöst ensam. Så det kanske är det jag borde göra, jobba med min man.

Hej @nycat!
Vad starkt att du kunde ta steg ifrån den här tuffa situationen och inte längre bor tillsammans med sonens pappa. Det låter som att du försöker bearbeta mycket som har hänt under tiden som ni bodde tillsammans. Eftersom du har frågor om effekter av cannabis skulle jag vilja tipsa om www.droghjalpen.se. Du kan skriva en fråga till rådgivarna eller ringa dem på 020-91 91 91. Lycka till!

Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen

Ja, det fortsätter egentligen som innan på det här viset.
Han dricker oavsett om du är där eller inte, det blir bara ord.
Även om du hoppas på annat, vilket inte är konstigt.
Det är jättesvårt men sanningen är att du har ett val också.
Om du vet att det gör dig illa så kommer det fortsätta så länge du tillåter det, det är inte orden som är viktiga längre utan handlingar.
Om något för dig illa så är det din fulla rätt att klippa helt, du har bara ansvar för dig själv.
Han har ansvar för sig själv, han är vuxen och blir hjälpt på bästa sätt att behandla honom som vuxen genom att han själv får ta ansvar för sig.
Det är den sanningen som var så svår för mig att acceptera och som gjorde att jag höll kvar i något som jag visste bröt ner mig, tillslut var jag tvungen att fly.
Så jag säger som en klok person sa till mig när jag bröt.
"Vad är det DU vill egentligen" och "är du villig att göra allt som krävs för att nå det "
Jag ville må bra och vara fri och då visste jag att jag var tvungen att lämna det som jag visste inte var bra för mig.

@Snödroppen
Hej
Menar du att acceptera att han är sjuk och jag inte kan göra nåt?

Jag pratade med han inatt och han sa han är sjuk och han mår inte bra med att leva så här. Jag sa att det finns hjälp och jag är inte någon som han tror stoppar hans alkoholintag. Han säger hela tiden att jag är den enda som får han att inte dricka när jag är hemma och han är med mig. Jag sa att det är inte ok att lägga sånt ansvar på mig och att även om jag inte finns i närheten så behöver han få annat att göra än att dricka sig full.

Jag har sagt att jag kan inte vara hans flickvän för han lever i en värld med alkoholproblem och han säger att han förstår det men jag är osäker på om han förstår.

Jag har även sagt att går det ut över mig ändå fast vi bara är vänner/ ex så behöver jag blocka han överallt

Tycker nog bekymret är din man som inte tar emot hjälp för sitt medberoende, precis som brodern inte tar emot hjälp. Ett alanonmöte antingen tillsammans eller eller bara din man skulle kanske vara en början om din man samtycker till det.

@Wind
Du har svaret inom dig, du vet egentligen allt, frågan är om du vill acceptera?
En del av att må bättre består i att vara sann mot sig själv.
Vill du må bra själv och är villig att göra förändringar som kanske är jobbiga?
Som att ta bort människor i ditt liv som du vet får dig att må dåligt.

@Samsung50 Han vet att han är medberoende. Precis som min svåger vet att han är beroende. Precis som alla andra vet att vi är i denna situation. Men det spelar ingen roll. Det ändrar ingenting.

Jag har börjat med små medel tänka mer på mig. Vad behöver jag osv

Det jag behöver förstå är att se om jag fortfarande påverkas negativt av honom trots vi är varandras ex och vänner. Och vad jag märker så gör jag det. Det här med att han helt plötsligt inte hör av sig på 2 dagar när han själv säger att han vill ses o höras. Han vet att jag blir ledsen av att han gör så och ändå så gör han så.
Jag funderar om det är för han skiter i om jag blir ledsen och hur sjysst är det då ? När vi var ihop så gjorde han så. Men de är väl inte ok ändå ? Gör en vän så?
Kommer alltid dåliga ursäkter till varför han inte hört av sig med !! Som att......
Jag var trött, jag mådde inte bra...osv

Så hur påverkar det här mig? Hur mår jag? Hur många timmars oro, hur sover jag mm.

Jag mår inte alls bra av det. Jag oroar mig, jag tycker det tar energi, jag känner mig inte omtyckt, jag känner mig inte som nåt att respektera.

@Liljekonvaljen80
Hemskt att även du blivit drabbad.
Inte lätt att älska en alkoholist 🥺
Ja det måste vara oerhört svårt då det gått så många år, svårt att släppa nåt man hållt hoppet uppe o lagt ner så mycket av sig själv i.
🌹

@TessaMa
Jag stannade på jobbet men det har vart tufft. Är snart ledig några dagar
🌹

Tack för svar!
Idag är en bättre dag för mig! Känner mig starkare och försöker tänka på hur de va egentligen.
Förstår 100% men de är fan svårt!
Ska iväg på samtal imorgon så hoppas få börja min process de är ju de jag kan..
och fan va de är irriterande när den andra parten förmodligen inte kommer göra de😫💔

Tack för svar!
Idag är en bättre dag för mig! Känner mig starkare och försöker tänka på hur de va egentligen.
Förstår 100% men de är fan svårt!
Ska iväg på samtal imorgon så hoppas få börja min process de är ju de jag kan..
och fan va de är irriterande när den andra parten förmodligen inte kommer göra de😫💔