Senaste kommentarerna i forumet

@bella70 bråken kommer när jag tar det när han är nykter och oftast väljer jag att bara gå utan att säga något.

@Rosette

Hej
Förstår att ni inte kan ge medicinsk rådgivning, men i den skrivande stunden kändes allt bara skitjobbigt.
Träffade honom i helgen och då gick han antagligen på ett par öl eller så. I vanliga fall när han slutar dricka så skakar han extremt! Han kan varken äta Yoggi med sked eller dricka kaffe utan att ha det i hela ansiktet och runt sig. Men han skakade inte nu så han har ju uppenbarligen inte slutat dricka helt.
Nu när vi träffades så har han blivit helt svullen om fingrar, ansikte och buk.
Han har även en hjärtoperation bakom sig och jag fick veta att han slarvar med sin medicin, han har vid tillfälle skakat så illa så att tabletterna ”hoppat” ut sina fack sen så har han inte hitta tabletterna som legat utspridda på golvet. Så nu har han helt enkelt tagit sin medicin lite halvt..

Stöd som jag har i allt detta är i min familj som jag byggt upp med min sambo och mina barn, pratat mycket min mamma men där är jag även ett stöd för henne.
Jag har min träning där jag flyr från allt jobbigt en stund och kan fokusera bara på mig och mitt mående.

Men ibland så tänker jag bara på när pappas kropp ska ge upp, om och när han kommer dö av alkohol.
Vet inte vad ni ska svara på detta, behöver nog mest få ut mig allt.

@bella70 ja visst är det det. Men jag hoppas ju på att det ska bli bättring någon gång. Kram tillbaka❤️

@Samsung50 jag tar aldrig något i onyktert tillstånd. Har enbart tagit det när han varit nykter och det är då det blir bråk.

@Wind
Skickar dig en stor kram..
Det finns hopp även om det kanske inte känns så.
Kram ❤️🌸

@Kameleont Tack för dit fina svar ❤️ Jag vill inte heller lämna för allt annat är så bra. Jag har försökt pratat med honom på olika vis, även våra vuxna barn har gjort det men vi når inte fram tydligen. Han tycker inte själv att han har några problem och säger att han inte har några öl men ändå hittar jag tomma ölburkar + att jag märker vissa dagar att han har druckit. Det är så frustrerande att inte nå fram när han ändå är påkommen. Burkarna kan ju inte dyka upp av sej själv liksom. Svårt att hoppas på nån bättring när det inte går att kommunicera. Det hjälper mej att läsa här inne och ta del av råden, tex att inte försöka prata om det när han redan är full utan istället gå undan så att han blir själv och att försöka tänka mer på mej själv. Det är svårt…

Vill svara alla här men orkar inte just nu
Känslor av utnyttjande,sorg,tungt i kropp o inge lust till livet 😪

Hej @asdaysgoesby!

Du beskriver en väldigt tuff situation du har varit i länge, modigt och bra steg att du skriver och berättar här! Det ger oss chansen att ge dig stöd på det sätt som går härifrån. I ett sånt här läge där flera saker händer samtidigt, har pågått länge kan det kännas överväldigande och svårt att sortera.

Tänker då på att du i första hand ska få stöd kring det våld du utsätts för både psykiskt och fysiskt. Även sådant du skriver om så som hur ska du göra med din anställning, sjukskrivning, boende, och få hjälp med ekonomin.

Ett steg kan vara att börja med att kontakta kvinnofridslinjen (020-505050) det är anonymt, kostnadsfritt och öppet dygnet runt. De har lång och god erfarenhet att bemöta personer som är i liknande situationer som du beskriver.
Utöver det, som du såklart redan vet kan du också kontakta polisen, 112 om det är ett akut läge.
Vad tänker du om det här?

Du kan alltid skriva till oss på admin alkoholhjälpen under "frågor": https://alkoholhjalpen.se/fraga

Fortsätt såklart läsa och skriva här på forumet, det som känns hjälpsamt för dig!

@Liljekonvaljen80 Jag är i ungefär samma situation som du, jag har p g a alkoholen lämnat min livskamrat sedan snart 40 (!) år för drygt en månad sen. Vi träffades unga och har två barn och ett helt liv tillsammans. Jag är alltså i sextioårsåldern och bor för första gången helt själv! Det är mycket känslor och vissa dagar har jag dåligt samvete för att jag lämnat honom åt sitt öde, men jag vet också att det var det enda jag kunde göra om jag skulle ha åtminstone en liten chans till ett liv och när man nått min ålder så är det ju inte oändligt med tid kvar precis. Jag vill finnas här för mina barn och barnbarn, mina nära släktingar som är gamla på riktigt nu, mina vänner och först och främst vill jag finnas till för min egen skull. Jag tror vi får omfamna det faktum att vi tagit ett stort och smärtsamt steg och att det måste få göra ont. Du har halva livet framför dig och många nya dörrar kommer öppnas. Men just nu får vi nog vara snälla mot oss själva och ta en dag i taget. Ta hand om dig 🧡

Hej @smålänning och välkommen hit!
Du blev väldigt bekymrad över din grannes alkoholkonsumtion och har både pratat med honom och gjort en orosanmälan till kommunen. Nu skriver du också hit och du funderar på om det var rätt och om det finns annat du kan göra för att påverka honom. Till att börja med, så fint och omtänksamt av dig att göra allt detta, finns inga rätt och fel, utifrån det du beskriver låter det absolut som han skulle vara hjälpt av en förändring. Frågan är sedan hur han själv skulle vilja göra den eller vilket stöd han skulle vilja ta emot. En idé är att tipsa om vår sida och kanske om Alkohollinjen (020-844448) då det kanske känns lättare som första steg för en del. Vad tror du om det?

Hur mår du själv kring detta?

Hej @dotter81,

Du har varit här en tid och det handlar om din pappas alkoholproblem och de konsekvenser de medför, både hos honom och för dig och er runtomkring. Det är mycket tufft och väcker mycket jobbiga känslor. Nu har han varit inne i ett konstant drickande (kanske fortfarande är ) och det skapar mer oro för er runtomkring.

På din konkreta fråga är det svårt att svara då vi inte har någon medicinsk rådgivning och för att en läkare skulle kunna ge trygga svar skulle hen behöva träffa din pappa.

Jag funderar lite på hur det ser ut för dig nu, vad har du för stöd i den här situationen? Finns det något som du gör som brukar hjälpa dig att få lite ro mitt i allt kring din far?

@asdaysgoesby
Jag håller med Adde, ring socialtjänsten och be om att få bli kopplad till våld I nära relationsteamet. Släpp allt det andra med det praktiska. Samla bevis som sms tex osv.
Var rädd om dig och det är inte dig det är fel på, du är utsatt för våld.

Ta omedelbart kontakt med en kvinnojour och be om hjälp ! De har egen erfarenhet och vet hur det fungerar ! Du måste tänka på dig själv och du måste bort från våldsmannen så fort det bara går ! Det är INTE ditt fel !!

@Liljekonvaljen80
Jag mår bättre och bättre, det är en process att ta sig igenom och bearbeta när man väl landat.
Har du någon att prata med?
För mig är det en stor hjälp.
Det tar tid, låt det ta tid.
Kram

Hej på er. Hur har ni det? Jag mår fortfarande dåligt trots att jag flyttat ifrån. Jag har väldigt svårt att känna mig hemma🥺

@Mimzan, tack för dina inlägg. Du beskriver precis det jag genomgår just nu. Min vuxna son dricker ohejdat nu. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Undrar var ska jag börja att ringa för att han ska omhändertas. Eller gör jag situationen värre för honom?

@Mimzan, tack för dina inlägg. Du beskriver precis det jag genomgår just nu. Min vuxna son dricker ohejdat nu. Jag vet inte var jag ska ta vägen. Undrar var ska jag börja att ringa för att han ska omhändertas. Eller gör jag situationen värre för honom?

@verlun har du tagit upp ämnet när han är nykter eller full? Jag upplevt att det är meningslöst att prata med min man när han druckit, då är han bara elak och cynisk och tar inte åt sig. Jag har nått fram mer när han är nykter, dock så har han inte alkoholproblem enligt honom och har inte varit intresserad av att sluta eller dragit ner. Jag har därför valt nyligen att separera, dock bor vi i samma hus fortfarande tills nytt boende är fixat.
Det låter som om din man har problem och att detta nog kan accelerera om han inte tar tag i detta nu. Oroväckande att han heller inte tar din oro på allvar, utan anser att det är ditt problem. Du måste nog fungera på om du vill fortsätta denna relation på dessa premisser. Svårt att undvika tjafs och bråk när alkoholen ligger som en blöt filt över relationen.

Och att han bara säger att du har problem - i nyktert tillstånd är ju extremt elakt o manipulativt. Så ska du inte ha det. Rakt svar men det finns inga genvägar var rädd om dig!!
Kram ❤️@verlun

Undvika bråken?

Att du tar dig därifrån så fort han börjar eller att han låter bli..
Finns inget annat i min erfarenhet.
Jag blev ledsen eller skogstokig o insåg att jag var tvungen att påverka det jag kunde. Att inte befinna mig tillsammans med honom.
Flera år låter väldigt tufft o länge.

@Konstant limbo Så starkt av dig. Förstår att det även är väldigt jobbigt, men är som du själv skriver, man kan bara styra sitt egna liv.
Stå på dig och var sann mot dig själv. 🩷

Idag så har jag lämnat barn på semester och kommer hem till en ny berusning. Så idag packade jag en väska och gick jag till en släkting och bad honom respektera det. Mycket känslor och så svårt att gå när man själv är ledsen och han osar av ångest, båda gråter. Men jag har ju ”daddat” i åratal och det har inte hjälpt. Nu hoppas jag att detta blir en förändring men jag kan ju bara styra mig själv. Ser det viktigaste som att bestämma vad barnen ska behöva se på.
Har dock väldigt svårt att zooma ut utan kontrollerar banken för att se om det dras pengar. Och det verkar det tyvärr göras nu, krogen och taxi…….

@Kevlarsjäl62 Så oerhört tufft för dig att se det gå utför på detta vis för din man! Så jobbigt det måste vara. Känner hur ont det måste göra i dig! Vad stark du är ❤️

Så kloka, utförliga o värdefulla svar du fått från annan vänlig själ (!) 😘
här i forumet. Toppen.
Tänker på dig!

@Sommar68 Tack för din input! Och välkommen till forumet!
Det är så skönt att höra att man inte är själv i denna galenskap. Räknandet är, precis som du beskriver, ett sätt att få bekräftat att man hade rätt i sin känsla. För tvivlet är inte långt borta. Han kanske bara var extra glad ändå..?
Samtidigt blir det en fix idé, ett beteende av medberoende. Längre upp i denna trådfick jag rådet av kloka Snödroppen att byta räknandet mot något positivt för mig själv. Jag försöker men inte så lyckat hittills. Tycker ändå det var en mycket bra tanke. Kan den vara något för dig också kanske?
Vi har också många år ihop (30-isch), min man o jag, o snart vuxna barn. Det är de senaste åren ölen blivit ett i princip dagligt problem.
Det svåra för oss är att låtsas om o adressera problemet över huvudtaget. Jag håller masken utåt o vi håller även nån slags mask här hemma. Sjukt!
Ingen märker o vet. Allt utåt sköts bra. Jobb, hem o barn mm. Vardagen.
Är ju bra att ni två tagit upp problemet ändå. Då finns det, även om han förnekar.
Förstår dig så väl i att du känner dig helt slut! Man blir slut som människa av att vara medberoende.
Känner med dig! ❤️
Vet inte hur er relation är i övrigt, om du bara vill lämna eller mer hjälpa?
Jag vill inte lämna min man, jag vill ha tillbaka den han var. Frisk o nykter o med ett sunt förhållande till alkohol.
Vågar knappt säga detta, verkar nog naivt i mångas ögon. Och kanske är det naivt, men jag kan inte ge upp ännu. Det går bara inte. Samtidigt kan det inte fortsätta som drt gör.
Så visst känns det hopplöst emellanåt.

Det hjälper att skriva av sig här tycker jag, o att få pepp o förståelse o kärlek från andra i liknande sits.
Många fina människor som stöttar varandra.
Styrkekram till dig!