Senaste kommentarerna i forumet

Kloka ord av dig, @has.
För mig har fem år gått och jag är frisk från allt medberoende. Att jag är kvar här beror mer på att jag vill hjälpa andra att komma ur sitt.

@sofieeri välkommen hit, vad bra att du skriver. Vi brukar tänka att det är mer givande att tänka på vad drickandet får för konsekvenser än exakt hur mycket som dricks, när man ska bedöma att något är ett problem eller inte. Att du är orolig och att du har blivit duktig på att känna igen när de dricker är ett tecken på att det här faktiskt får negativa konsekvenser för dig. Det är inte att övertänka att ta det på allvar, du är viktig! Vad har du för relation till dina anhöriga, och har du någon annan att prata med om det här?

@Rike Ja, han utrycker det själv så fint också. Han säger att han vill göra det helhjärtat denna gång och att han är rädd för starka känslor och därför har svårt att släppa in mig. Jag svarade att det är det viktigaste och att jag förstår hur han känner och att jag står vid sidan och älskar honom villkorslöst. Så får vi se hur det går. 🙏🙏🙏🙏

Jag hade tänkt att vänta ut min man på något sätt. Jag förstår inte att man bara kan fortsätta att dricka och dricka. Jag tycker att jag läser artiklar i tidningar om att kroppen tar skada. Men hans värden är bra. Hans läkare säger att han är frisk. Jag fattar inte. Det går ju inte att prata med en berusad man. Han säger att det inte är något fel på honom. Men dagen efter har han glömt vad vi pratade om. Tråkigt….

Det kan vara så att du måste tänka på dig och han på sitt o sitt tillfrisknande under en lång tid framåt. Att bli nykter är svårt och lär ta all hans energi.
Har själv bevittnat det, kunde uppleva det som egoism mot de som ställt upp för honom men så ser jag det inte alls idag.

Finns gärna där - om du vill och orkar- men måna om dig själv då det kan vara så att han har fullt upp med sin livsnödvändiga behandling o resa.♥️

@Stevie tack!🙏🏼 Det har verkligen varit en helvetesresa, men jag börjar känna igen mig själv mer och mer nu och det känns fantastiskt skönt 🥰

Du skriver att inget våld förekommit och så kan det absolut vara. Samtidigt tror jag att de flesta som lever med någon som är beroende utsätts för våld utan att veta om och förstå att det är så.

Jag själv hade ingen aning! Visst såg jag att det min exman gjorde inte var bra, men jag skyllde allt på alkoholen.

När jag läser om din saknad tänker jag att det här kanske också kan bli en tid för dig att hitta dig själv igen. När någon en älskar har en beroendesjukdom och vårt fokus hamnar lätt på dem istället för där det bör vara: på oss själva.

Vi kan till sist få svårt att veta hur vi mår, vad vi tycker om och inte tycker om och kanske framförallt hur vi vill leva våra liv.

Jag läste i ditt inlägg om rädslan för att din partner ska sluta älska dig, jag tänker att det bästa botemedlet mot den rädslan är att hitta sätt att älska och ta hand om oss själva till den grad att vi skapar ett ”skydd” mot andras val och beteenden.

Jag förlorade nästan allt i min relation och i skilsmässan. Men jag börjar få kontakt med min inre lejoninna igen, och den kontakten vill jag aldrig vara utan igen. Den kontakten är faktiskt värd allt jag förlorat 🦁❤️

Jag förstår verkligen att det är svårt, men använd den här tiden till att försöka skapa kontakt inåt. Om det känns svårt, sök hjälp i form av samtalsstöd. Du behöver dig, oavsett hur din partners resa mot nykterhet ser ut❣️

Jag läste någonstans att en beroendeperson triggar medberoende hos personer runt den i ca 4 år efter den slutat (har ingen aning om det fanns evidens för det) och det känns inte helt orimligt i mig. Resan är lång och tuff. För den beroende, men också för anhöriga runtomkring❤️

Så fint du beskriver situationen! Jag fick bra hjälp här när jag började skriva här för fem år sen, om mitt ex och hans drickande. Det bästa tipset jag fick då var att prata med hans chef. Jag tog mod till mig och gjorde det, det var väldigt jobbigt men det var nödvändigt. Hans chef satte in åtgärder och han blev också inlagd på sjukhus och åkte till behandlingshem. I hans fall var det tyvärr inte effektiva åtgärder, problemet var inte alkoholen per se utan underliggande psykisk ohälsa. Oavsett vad som är din frus underliggande problem så behöver hon hjälp, så om du orkar kan du fundera på att prata med hennes chef. Eller med hennes läkare, om du vet vem det är? De har tystnadsplikt och det kan underlätta om man ska lyfta problem.

Så klokt och bra att du har landat i insikten att man inte kan rädda någon och att du ska fokusera på dig själv! Det är rätt väg till sinnesro. För mig hjälpte distans till missbrukaren och att jag tog mig en lång funderare - hur i hela friden hamnade jag här och varför accepterade jag allt det där? När jag hade landat i min analys började jag fixa mina verktyg för att gå vidare. Jag har slutat försöka rädda andra och fokuserar enbart på att vara snäll mot mig själv och umgås med folk som GER energi, inte tar. Det är enormt skönt. Hoppas du kommer dit också. 🤗

@Sädesärla 🥰 Kram

Arg på mig

Hej,
Vill bara skriva att du är inte ensam. Känner igen mig mycket i det du skriver. Jag fick samtal från soc i början av året då det visat sig att min sambo hämtat barnen onykter från förskolan. Jag har förnekat situationen som pågått länge inser jag nu i efterhand.
Jag har försökt ta upp drickandet tidigare men hon har blivit på mig och ljugit så jag har backat. Men nu när soc blev inblandad så erkände hon till sist. Vi är precis i början av hennes tillfrisknande. Men hon har i alla erkänt att hon har allvarliga problem. Vilket är första steget.

Min kille är inne på sin andra vecka på sin behandling för sitt alkoholberoende och han mår skit. Vi brukar var så kärleksfulla med varandra när vi skriver till varandra men nu orkar han inte ens skriva till mig . Vill inte prata in telefonen.
Jag var förberedd på att det kunde bli såhär när han inte har alkoholen att döva ångesten med, men det tar hårdare än vad jag trodde. Jag förstår att han har fullt upp med att hålla sig nykter och jobba med sig själv. Och det är så starkt av honom.
Men jag är också människa och jag blir så rädd att han ska sluta älska mig . Saknar honom så💔

@has Jag känner med dig😢. Min anhöriga har sökt hjälp och gör första veckan på behandling nu och jag är glad och stolt över honom. Det har varit en jobbig sommar. Inget våld eller så men alla dessa brutna löften och utebliven kommunikation.
Men nu är det nästan ännu värre på ett sätt. Han mår så fruktansvärt psykiskt dåligt när han inte dövar sig med alkohol. Så nu orkar han inte ha kontakt eller ta till sig av uppmuntrande pepp.
Jag tror av hela mitt hjärta att det blir bättre men man undrar När ? , ska det bli som ett normalt förhållande ❤️

Det är bara så svårt att den fina personen jag blev kär i inte finns mer. Ju mer gränser jag satt, eller jag har tagit tillbaka egentligen ju elakare och sjukare har han blivit. Jag tappade mig själv en stund en bit i i förhållandet när han sakta sakta nästan omärkbart började visa sitt äkta jag. Eller jag vill fortfarande tro att det han sa och visade i början är det han vill men inte kan genomföra det. Eller vad vet jag, jag är troligtvis hel lurad och han vill leva som han gör nu, som ett vrak 🤔

Nu har jag satt mitt stopp och måste hålla det för både min och hans skull. Han kunde inte hålla sina ord och löften. Då måste jag hålla mina.

Jag skäms för att jag bara gjort det i text men vågar inte träffa honom fysiskt ( han har slagit mig flera gånger tidigare) och vet att det går inte att prata med honom i telefon när han är igång.

Jag tror att det som är viktigt att komma ihåg är att han är en sjuk person. Det han säger behöver nödvändigtvis inte stämma eller vara sant. Det han gör är kanske inte bra saker. Definiera inte dig själv och ditt egenvärde utifrån hans beroendesjuka hjärna. Utgå från dig själv och din magkänsla Känns det rätt det han säger eller känns det orättfärdigt? Kan du dra en gräns och säga ifrån, värna dig själv? Vågar du det?

Tack @Jari
Vad fick dig att bli räddad? antar att du gjort någon förändring eftersom du är här inne och läser och skriver.
Du kan säker inte svara på hur min person känner men varför hatar han mig så mycket? Varför gör jag bara fel i hans ögon? Och vad hände med din sambo lämnad hon dig?

Det är skönt att höra att ni tycker att jag gör rätt. Jag har lämnat, har förklarat att jag gör det och att jag inte tänker svara mer på alla elakheter eller på något att det är dags att släppa för oss båda.
Han lägger all skuld på mig, jag överger honom, jag sviker honom när han behöver mig, sedan smutsar han ner allt med att anklaga mig för att vara med andra ( så roligt för det finns inte ens en liten liten tanke på att jag skulle vilja det nu)

Det är ändå lite spännande, jag känner mig som jag är på avgiftning från honom, abstinensen är tårar, offerkofta och hjärtesorg.
Sen läser jag här vad ni kloka människor som gått före på olika sätt skriver och det stärker mig och jag är så tacksam för att ni svarar ❤️
Jag kommer överlev utan honom.

Fyfan. Gå. Genomlid några månader av saknad. Du gör inte honom illa dwt gör han själv. Du kan aldrig få honom att sluta. Talar av egen erfarenhet med en sambo som försökte rädda mig i 10+ år. Räcker med att en persons förstörs. Lämna, glöm. Ingen människa förtjänar en egoistisk missbrukare.

@mamma-julia efter ölfylla får du ingen delerium tremens. Låtermer som en ursäkt att dricka. Han kan inte sluta aå han ska inte dricka en droppe. För då väcker han allergin. Om han tar sig till beroendecentrum får han hjälp att tända av på benzo. Och det är smådoser so. Trappas av på 3dagar dom gg jag fått.

@Tingeling78 det är tufft att bli lämnad, vill du berätta lite mer om din situation?

@Kattensune det låter mycket tufft, det är inte lätt att bo tillsammans med någon som dricker på det här sättet. Klokt av dig att skriva här. Vad betyder det för dig att det räcker, vad ser du för alternativ för dig i det här läget?

@lunse av rubriken att döma har du nåt dilemma kring din mamma? Berätta gärna mer!

Lugnet när alkoholisten är borta är det bästa av allt! Det lugnet kan vara resten av ditt liv - om ni inte är tillsammans. Hisnande tanke, men det är ett ljuvligt lugn när kaoset försvinner. Först då kan man börja läka på riktigt. ❤️

@inteigen Tack för att du frågar!
Det är tungt nu. Känner mig sorgsen över hur det blivit. Är detta mitt liv? Har också varit tillsammans med min man sen grundskolan. Börjar bli länge nu, våra barn är stora o på väg ur boet några av dem. Jag är oerhört tacksam att alkoholen inte var ett problem när de var små. Och som det är nu sköter han det 'snyggt' i smyg. Jag menar det inte som något bra men är inga fylleslag eller bråk här hemma, men heller ingen att prata eller räkna med. Jag är som en ensamstående förälder. Allt ansvar ligger på mig, praktiskt, socialt o känslomässigt för alla.
Jag är så trött på allt! Trött på ansvar, oro o smygande. Mina känslor för honom svalnar. Skrämmande.
Kan också relatera till lugnet när han inte är hemma. Då är det en känsla av harmoni o mer glädje i huset. Mer dämpat o allvarligt i hans närvaro. Förutom hans snack på repeat efter några öl förstås. Usch vad sorgligt!

Hur har allt landat hos dig efter din mans resa? Hur känns det nu?
🤗

@Bruno83 så öppet och ärligt skrivet av dig, och vilka fina och kloka svar du har fått. Vill understryka det @Sargad nämner att du är varmt välkommen att ringa eller skriva direkt till oss rådgivare för att diskutera situationen.

Det är så fint att du har barnens perspektiv i det här, och du nämner att barnen hamnar i konflikt med sin mamma när hon druckit. Du är också orolig för att lämna hemmet. Vilken tuff situation för alla inblandade. Vad är det du ser framför dig kan hända när du inte är där? Och, skulle det gå att ha en diskussion med barnen och/eller din fru kring hur barnen ska kunna känna sig trygga när du inte är hemma?

Hej
Visst är lugnet skönt? Och fylle SMS brukar inte va kul.., även om de varvas med kärlek.
Känn efter - är både du och dina barn mer avslappnade nu när missbruket pågår utanför hemmet? Tryggare?

När man bor ihop så finns givetvis oron över skicket han kommer att vara i när han kommer hem…

Håller med ovanstående, lägg inte energi på att kolla flaskor. Alkoholister brukar ha lösningar..

Var rädd om dig o kidsen - ni är viktiga!!
Kram!