skrev Anonym15366 i En ny tändning

Du inspirerar! Förstår verkligen eftersom jag också börjat fatta att ta det lugnt! När jag vill rusa in i panik, ska jag backa, luta mig tillbaka. Observera. Ta ett lugnt beslut.
??‍♀️?


skrev Mirabelle G-S i En dag i taget resten av livet

Ilskan ledde så småningom till ett nytt förhållningssätt, som kommer att tjäna dig bättre ? Bra där! ??


skrev Strulan65 i Och nu är jag här igen

Så bra att du hittade bromsen och använde den?
Passa nu på att andas och njuta ❤️/ kram Strulan


skrev Charlie70 i Första dagen

Den dagen när suget är helt borta och att vi känner oss främmande för alkohol öht. Den dagen ser jag fram emot! Tid tid tid är det vi behöver!
I dag är vi nyktra!
Kram!


skrev svagis i Första dagen

Det där lät ju skitäckligt :) Men ändå bra att du höll dig till a-fritt! Det är jobbigt när det dyker upp - suget :(
Men jag påminner dig om kvinnan på mitt AA-möte som nästan nostalgiskt tänkte tillbaka på tiden efter sitt nykterhetslöfte för numera kände hon inget sug öht - kände sig helt främmande för att dricka alkohol.

Vi hoppas på den tiden Charlie! Idag ska vi vara nyktra :)
Kram
svagis


skrev Nurture i Stänga av hjärnan

Konstaterar att förflyttningen är total. Jag somnar nykter, vaknar nykter och allt är så skööönt. Dagarna flyter förbi och jag skakar lite på huvudet och tänker förundrat - när hände det ? Hur blev det så här ? Att alkohol som förut var en norm, och de som inte drack var tråkiga, förbytts till att alkofri är normen. Inga tankar på att köpa, dricka, gömma. Kag kan köra bil och ta blodprov utan att tänka på hur mycket, när etc

Och det är så sköööönt !!! Jag har ro i skallen.

Lycka ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Jag var ju som sagt väldigt sugen i går. Tog fram ett nyfikenhetsköp från ICA. En alkoholfri gin för 250 pix. Hade hört att den skulle vara bra. KÖP DEN INTE! Smakar lätt smaksatt (ceder) vatten. Att blanda den med tonic går öht taget inte då försvinner den helt. Helt enkelt inte värd pengarna.

När jag nu plockade lite glas på morgonen kändes det ju så klart jätteskönt att jag klarat ännu en kväll utan alkohol. Min hjärna vinner ännu en gång. Nämligen den vill ha, den får inget. Så småningom om hoppas jag detta sug försvinner helt. Har inga illusioner. Tänker att det kan ta ett år eller så...

Inga möten i dag så jag satte medvetet klockan lite senare. Nu blir det te sedan sista arbetsdagen innan ett minisportlov tillsammans med barnen torsdag fredag.

Kram!


skrev Se klart i Första dagen

... med försovningar och liksom starta dagen på minus, eller så upplever jag känslan du beskriver.
Och extra jobbigt när det inte förorsakas av vin-intag.
Vill tipsa om en väldigt bra brittisk krimserie på SVT play, Erkännandet. Där dricks det inte alls! Vi lyfter den här dagen, nyktra. Kram.


skrev FinaLisa i Att odla nytt

Väntar och väntar på besked men det tar säkert ett par veckor till.
Är sjukskriven från mitt ena jobb och blir lite rastlös.
Vaknade 3.28 idag och kunde inte somna om. Gick upp och gjorde kaffe, lade mig i soffan och läste nyheter och blev lite sömnig igen.
Slumrade till lite men får bara acceptera att idag kommer det bli en trött dag.?
I bakgrunden viskar ? att lite vin kan väl inte skada men jag vill ju inte lyssna och försöker verkligen låta bli!
Under mina drygt fyra vita månader har jag mått så bra av att inte dricka.
Men samtidigt har det varit så ofattbart lätt att avstå så det kanske är dags nu även för mig att tvingas kämpa!??

Tänker på det du sa Vinäger, att Forumträffen vi hade gjorde att du höll dig fram till dess. Jag har nog också haft den som en milstolpe att se fram emot för nu när jag ser framåt ser jag plötsligt ingenting... ? Och denna känsla tillsammans med min väntan på besked får mig nog att tappa fotfästet en aning. Men jag ska försöka få fast mark under fötterna igen!

Ha en fin onsdag alla vänner! ?
Kramar ???


skrev miss lyckad i Nykterist och alkoholist i en kropp

Så starkt, metodiskt och bra jobbat lim?Imponerande..Ett steg i taget..Du är bäst❤️???


skrev Torn i Nu får det vara nog!

Kul att du kikar in i min tråd Se klart! I dag har det varit mindre tråkigt ;) Helgen är slut och det är jobbvecka igen. Det har varit en bra dag på jobbet och nu ligger jag och tar ett varmt bad. Det är något som har blivit lite av en rutin, ett varmt bad på kvällen innan det är dax att gå att lägga sig, väldigt skönt ?. En sak jag har reflekterat över är att många har det hemsk stressigt på sina arbeten. Jag hör lyckligtvis inte till en av dem. Vet egentligen inte varför, men det är väl bara att vara tacksam.

Har funderat en del den senaste tiden på hur det kom sig att jag hamnade i ett alkoholmissbruk. Tror jag har kommit fram till hur det hela började och hur det blev som det blev. Tänker skriva ett inlägg om det senare. Skönt att få skriva av sig, och det kanske kan hjälpa någon att sluta eller dra ner på sitt drickande innan det går lika långt som det gick för mig.

Hoppas alla får sova bra i natt, så ser vi fram emot en nykter och bra onsdag!?


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Väldig trött på att mina närstående inte har vett att avstå från fylleringning..Jag vet själv hur gärna jag ville prata med folk när jag var berusad..Men jag aktade mig noga för att ringa personer som jag visste tog illa upp om jag var onykter..Det som många verkar tro är att det inte hörs när man är full..Klart att jag egentligen skulle säga ifrån, att ring mig när du är nykter..Jag måste bli bättre på det, helt enkelt..Nu kör jag med svepskäl, så jag kan avsluta samtal..Det är 2 syskon till mig som ringer. Vi har mycket bra kontakt, men jag ska försöka få fram det på ett bra sätt så dom förstår..Lessamt med den ena av dom som tror att han kan dricka ibland, när hans drickande fått konsekvenser..Han var utan A i ett halvår..Mycket bra jobb, fru barn osv. En fin man och bror..Hoppas han och hans fru blir nyktra igen..För familjens skull..??????


skrev Strulan65 i Avslöjad, helvete eller änligen

Terapeuten har varit otroligt viktig för mig, vi har ju jobbat efter
de 12 stegen. Det har hjälpt att ha någon att lägga rädsla, frustration och alla känslor som man får hos någon som kan hjälpa till att sortera. Han har varit som en kontrollpunkt för mig, så jag har inte kunnat svaja iväg.
För denna gången var jag mottaglig och min försvarsmur var nedriven. Jag kunde erkänna att jag var alkoholist och behövde hjälp.
Sådan lättnad och befrielse att sluta ljuga för sig själv och andra.
Så var aldrig rädd för att ta hjälp, det kan bara bli bättre.
Kram Strulan ?❤️?


skrev Mirabelle G-S i Och nu är jag här igen

De senaste två veckorna har jag hamnat i en sådan där jobba-all-vaken-tid-bara-för-att-jag-kan-spinn. Det får konsekvenser. Längtan efter ”bromsmedicin” kommer som ett brev på posten. Packade ungar och gubbe iväg på sportlovsresa. Och märkte hur mina tankar började luta åt ”passa på när de är borta”... Så istället för att stanna hemma själv och jobba tog jag skyndsamt ut kompledigt och följde med familjen på resan. Så nu sitter jag här och är bortrest... och vinlös... och om än inte arbetslös, så långt från jobbet att psyket klarar av att släppa taget utan vinlull. Där var jag allt smart ? Men nog är det skrämmande hur pendeln svänger fram och tillbaka.


skrev Charlie70 i Första dagen

Särskilt kul att jag på något sätt kunnat inspirera dig Torn med min tråd!

Försov mig idag (igen). Börjar på att inte bli så kul längre. Missade ett möte. Har pudlat på jobbet. Himla trist att jag ska vara den som missar hela tiden. Producerar inget särskilt heller på jobbet tycker jag... Är oändligt trött. I går fastnade jag med Kommissarie Morse på SVTPlay. Satt uppe till hela kl. 23.00 men lyckades ändå inte vakna när klockan ringde 07.00 :(. Jag behöver m MINST 9 timmars sömn varje natt. Helst mer. Funderar på om jag ändå behöver vara heltidssjuksriven en period igen. Jag ORKAR liksom inte som en normal människa.

Suget är tyvärr på igen. I Kommissarie Morse dricks det och då tycker jag tydligen det ser gott och trevligt ut. Även whiskey ser gott ut. De dricker inte ens rött vin i Kommissarie Morse, som ju är min grej! SUCK! En vän hörde också av sig och tyckte vi kunde ses. Hon tar med sig vin. Jag skyllde på utmattningen att jag inte dricker just nu. Räcker så med just den här kompisen tror jag. Eller så berättar jag. Har inte bestämt mig. Hon har starkt barnfokus både privat och professionellt, men är också en normaldrickare och jag vet inte hur hon hanterar att jag behöver ta fullt avstånd. Jaja... vi får se hur det blir.

Täcket fungerar toppen! Och det är så fräscht och fluffigt att gå och lägga sig med det :D

Nykter i dag även om tankarna snurrar. Jvla skit alltså....


skrev Se klart i Nu får det vara nog!

Och hoppas livet känns mindre tråkigt. Jag har haft några dagar med tråk-rekord men överlevt,
Ibland är det tristare än vanligt att inte dricka. Men att dricka, och konsekvenserna av det slår allt. I längden. När det kommer till tråkighet. Vi kämpar på!


skrev bo1995 i Nykterist och alkoholist i en kropp

Hej Lim!

Jag är ganska ny här på forumet, och har precis läst din tråd.
Och jag måste få säga att du är en otroligt stark kvinna. Du har tagit tuffa beslut, som smärtar dig och ändå ståt på dig.
Jag är otroligt imponerande.
Mvh Bo


skrev mulletant i Jag är klar.

Det känns som du har gjort en lång resa sen du började skriva här, och att du landat helt rätt! / mt


skrev FinaLisa i Jag är klar.

Du känns stabilare än någonsin och jag önskar dig all lycka ?
Kram ?


skrev Adde i Nykterist och alkoholist i en kropp

du har gjort ett jättejobb som du ska vara otroligt stolt över ! Jag tror att du efter ett litet tag när allt hamnat på plats kan inse och njuta fullt ut av din nya situation som du själva har att leva i. Kunna släppa all tankar på mannen som gjort sitt val och som föredrar alkoholen framför dig.
Du har ett nytt och fint liv framför dig nu !
Kram !!


skrev Rosa-vina i Ett ärligt försök!

är så tröttande och tjuvar så mycket av energin. Tänk om det gick att bara spotta ut eländet, svära och be den fara åt fanders. Typ ge ångest och tankar på alkohol sparken ur våra liv.

Sinnesrobönen ska nu bli mitt eviga mantra...

Kram!


skrev Studenten i Jag är klar.

Kul med en kommentar, var inte riktigt beredd på det ?
Tack för din reflektion och sammanfattning av mitt tidigare inlägg. Jag har kollat och läst och diskuterat mycket med min mamma och med nära vänner kring hans val av beteenden i vissa situationer. Jag såg att kvinnofridslsinjen fanns, men känner inte att jag är så mindfucked eller rädd för honom för att ta yttre hjälp från utomstående.
Jag känner mig trygg med det säkerhetsnät som jag har i mig själv. Men det är sjukt bra att det finns. Skulle det vara så att han skulle fucka ur totalt (vilket jag inte tror) så har jag redan varit i kontakt med polisen tidigare angående honom, så det finns förhoppningsvis någon typ av notering hos dem också.

Ibland känns det som att jag överdriver allt, och ibland känns det som att jag underdriver. Men det enda rätta som finns är ju faktiskt svart på vitt kring vad han gjort och inte gjort och hur jag känner. Det är ju min sanning och min verklighet.
Visst går jag i tankarna att "jag slog ju honom också" eller "det var jag som startade det" (aka det är mitt fel). Men det är ju inte det, och ja jag slog tillbaka. Bara där har vi en stor gräns som passerats. Slag ska inte ens förekomma.Inte ens lite. Det ska inte behöva gå så långt. Det ska inte gå så långt. Men just slag är inte det som jag stör mig på, jag kanske är immun? avtrubbad? Negligerar?
Det som bekymrar mig är det psykiska. När jag ändrar på mig. När jag sakta anpassar mig.
För jag är en stark kvinna, och slår någon mig slår jag tillbaka. Hårt.
Men när någon slår mig i psykiskt, så tar jag bara emot.
Där har vi problemet.
Där har jag mitt problem.
Ändock belyst detta för er och därför för mig själv att arbeta med :)
Vilket är bra. Första steget är ju erkännandet and all that jazz.

Helt ärligt har jag inte skrivit med honom sedan jag tog beslutet, mer än att han behöver backa. För han fortsatte skriva och förklara. Misstänker att han är desperat. Men jag vacklar inte. Jag behöver boka in en dag med honom och göra slut slut. Det är inte mer än rätt.
Denna pausen med distansen från honom har varit oerhört kraftfull och läkande.
Jag går på en del promenader i skogen och vid havet. Skriver i min dagbok. Läser böcker och hänger med vovven. Igår lyssnade jag på en podd om hjärnhälsa och beteendeförändringar. Jag växer och känner mig nyfiken på vem jag är när jag bara är jag. Rädslan för ensamheten finns inte riktigt. Jag vet inte vad jag varit så rädd för?

Kanske har denna pausen från arbetslivet verkligen kommit av en anledning? För jag känner frid. Jag skapar mig ett lugn i min vardag, en läkande process. När jag tänker efter har jag inte haft det såhär stressfritt någonsin. Kanske när jag var barn? Men inte sedan högstadiet har jag haft möjligheten till att bara sitta i tystnaden utan att jaga eller fly från något, och vara lugn. Genuint lugn och trygg.

Jag hatar ordet tacksamhet för det låter så pretentiöst (hehe!).
Men jag känner en sådan oerhörd tacksamhet för detta. För gåvan som jag ändå fått att få landa i lugnet.

Så tack ödet! din jävla lurifax.
Jag förstår mig inte alltid på vad som händer eller varför.
Men jag är trygg på att jag kommer hamna precis exakt där jag ska vara utifrån det jag behöver.
(tack igen för min lägenhet, och tryggheten som kom med den ❤️)

Fridens!
och ta hand om er <3


skrev Varafrisk i Ett ärligt försök!

Känner igen dina tankar Vinäger och jag längtar SÅ att de ska lämna mig. De gör mig SÅ trött!! Å på fredagar och lördagar är dem ännu mer påfrestande?
Du är fantastisk duktig på att sätta ord precis på hur det är?

Kram?


skrev FinaLisa i Att odla nytt

Tack snälla för alla fina hjärtan ?
De värmer ska du veta❣️
Kram ???


skrev FinaLisa i Nykterist och alkoholist i en kropp

Jag önskar dig också en fin dag?
Så skönt att ditt kämpande med mannen är över! Nu kan du rå dig själv och få ett lugnare och skönare liv.
Kram ?