skrev mulletant i Äntligen på rätt väg!!

Så fint du beskriver! Grattis och fortsatt lycka till ? / mt


skrev Levande i Äntligen på rätt väg!!

Rakt in i hjärtat och hjärnan gick dina ord, så min dagenshjälte blir du och tack för de orden❤


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Jag kunde bli förbannad, häpen avundsjuk, bitter på alla jag läste om här på forumet som verkade lyckas kunna sluta med A. Men jag kunde också känna deras stolthet, glädje, styrka, eufori, som hade slutat dricka. Jag förstår om man har alla dessa känslor och fler därtill, beroende ¨på var man själv står och hur man mår. Förut så tänkte jag mycket på varför jag trillade dit. Arvet var en del, med missbruk i släkten. Men också den ökade toleransen. Mer och mer oftare och oftare. För mig gick detta inte supersnabbt utan det har tagit några år. Jag har umgåtts mycket med liksinnade. Har det varit fest(typ varje helg och vardagarna förstås) då såg man till att kunna vara hemma eller sova över hos vänner. Det är klart att varningsklockorna har dånat men jag har hört ett klinge-ling. Idag har jag min a 4 månader A-fritt och det känns helt normalt. Fattar inte att tiden gått så fort. Nu när jag får sug vilket händer högst 1 gång i veckan, tänker jag på olika saker. Hade A varit som knark så hade jag nog sprutat in A i kroppen, för att få i mig det fort nog. Jag öppnade burkar i bilen, kunde inte vänta tills jag kom hem. Öppnade vindunken, kunde halvsvepa 2 glas för att få in vinvärmen i kroppen fort. Och det är klart att en sådan kväll oftast slutade med sludder, telefonsamtal, ledsna barn, och morgonångest. Därifrån till nu och A-fri hur gick det till?? Först att min chef säger till mig om att dottern mailat henne om mitt a- missbruk. Chefen pratar till mig på ett fint sätt, och vill verkligen hjälpa mig, talar också om hur vanligt det är. Var 7:e person i Sverige som har problem med A. I mailet hade dottern också skrivit om hur bra jag skötte mitt jobb och hur jag verkligen brann för mitt arbete. Jag skulle skämmas om jag skulle ha samtal med chefen om A och hade druckit efter vårt samtal och varit tvungen att erkänna det. Jag är en ganska ärlig person och skulle aldrig försöka mig på att ljuga om det. Sedan alla tankar jag haft om missbruket i min släkt. Varför dom ej kunde sluta för gott? Alla som kunde sluta hur gjorde dom? Jag måste sluta för att jag vill det för min skull inte för någon annan. Inte sambon inte mina barn osv. Har jag självkänsla nog till mig själv för att kunna sluta? Ja jag har bra självkänsla har nästan alltid haft det. Men kände på dom senaste åren att den börjar naggas pga A. Om min självkänsla inte räcker till då måste jag först ta i tu med den biten. Ifall jag slutar för någon annans skull och den försvinner ur mitt liv, vad gör jag då? Mitt alkoholintag måste bara handla om mig själv. Sen att omgivningen mår bättre av det är ju en fantastisk förlängning av mitt beslut. Om jag försöker sammanfatta mina tankar så för att jag har kommit en bit beror på : Att jag slutar för min egen skull. Att jag läst en massa om alkohol dess verkningar i mig på andra osv. Att jag pratat med tänkt på andra som lyckats. Att jag inte stämplat mig själv som en obotlig alkoholist utan en person med missbruksproblem. Att jag sett bakåt ibland och framåt ibland. Hur har mitt liv varit? Vill jag ha det så? Hur vill jag ha mitt liv? Såklart har A varit den stora frågan i mitt liv. Hur kunde jag tillåta A ta så stor plats? Jag tänker också på mina barn som nu har en mycket bättre mamma. Tänk om/när jag får barn-barn och dom får bära denna skämskänsla som det innebär att ha mor- eller far-föräldrar som dricker? Barn-barn som inte kan komma hem till mor-mor för att hon är full. Det låter inget vidare och jag har även detta i min närhet. Jag har ofantligt mycket att förlora om jag skulle falla dit på A. Suget finns ibland men jag motar bort det genom att tänka på mig själv när jag raglade omkring här hemma. Ingen vacker syn förmodligen. Hur jag sminkade över mitt fylle-röda ansikte för att barnen inte skulle säga något. Jag mår bra nu och jag kan titta mig i spegeln och känna stolthet över mig själv. Lycka till på er väg. Och jag hoppas ni andra på forumet får en fin dag Kram <3


skrev Studenten i Jag är här nu.

Igår kväll var både bra och dålig. Det var bra att jag fick sova i tid, det var dumt att jag valde att dricka. Nu var det inget enormt intag av a, men jag är medveten om orsaken. Och jag vill inte behöva använda mig av a för att lugna mig.
Idag har jag ont i huvudet, och grannen började borra i väggen vid 7snåret. Det är endå en förbättring mot tidigare vanor och jag ser detta som ett bump i vägen. Åter igen så lär jag mig och jag behöver inte "prestera" den perfekta nykterheten.
Idag tänker jag arbeta vidare precis som dagarna innan igårkväll, det behöver inte vara allt eller inget.
Kram


skrev Studenten i Jag är här nu.

För mycket. Valde dimman.
Nu blir det äntligen en tidigt kväll och sömn. I morgon är det en ny dag. Just nu är jag avdomnad och trött. Sov sött.


skrev Studenten i Jag är här nu.

är en galen känsla.
Det är sjukt hur just stress kan påverka kroppen och psyke.
Det är oroväckande för mig själv att känna yrsel, skakningar och den extrema tröttheten i kroppen, just på grund av stress.
Jag känner hur talet och förmågan till att formulera ord och meningar i både text och tal är nedsatt. Samtidigt vet jag om att det är just på grund av stress.
En stress som håller i sig alldeles för länge och under för lång tid. Det är sjukt hur mycket en student i dagens samhälle måste klara av, för att gå vidare. Ibland känner jag mig som en bricka i ett spel, men inser allt som oftare att det är jag som bestämmer oxå.
Ambivalent kan man nog kalla mig. Ni som läser måste förstå att det inte bara är jag som känner såhär i min klass, eller i mitt program eller i min skola. Det är många med mig som ångestar igenom sina akademiska år.
Igår på fikan med min väninna så talade vi lite om just detta, om framtidsplaner och CV:n, om extrajobb utanför heltidsstudier och extra kurser på det för att samla hp poäng. Vart tar livet vägen?
Jag lever mycket i tron och hoppet om en bättre framtid. Visualiserar mig på min drömtjänst, visualiserar min framtid.
Min väninna frågade då " till vilken kostnad? du kan vara död om ett år". Brutalt men sant.
Att stanna i nuet, att våga känna NU, leva nu och inte leva för att bli ett bra CV. För vad betyder det egentligen?
Ja a ni, mitt svar är allt och ingenting. För den tjänsten jag vill ha krävs det mycket mer av mig än vad jag möjligtvis kan ge just nu, men ger jag upp min dröm? nej. Kommer jag vakna upp en morgon och inte kunna komma upp ur sängen för att jag är utbränd? ja, antagligen om jag fortsätter så som det är nu. Vad kan jag göra åt min situation? jag vet inte. Jag vet helt ärligt inte.

För vet ni vad? jag minns inte när jag var ledig för vila på 4 hela år nu. Det är 1460 dygn, utan ordentlig vila.
Den lyxen finns inte när man är timanställd. Semester, vad är det? Jag finns för att mina medarbetare ska kunna ta semester.
(bland annat). Men det är ju oxå därför jag studerar så mycket, därför jag kämpar varenda dag, just för att kunna få en rolig, krävande och givande tjänst med semester. För att kunna försörja mig, för att kunna köpa ett boende, för att kunna bilda familj.

Vet inte riktigt vad jag ville få ut av detta inlägget, men det blev en mickropaus från plugget just nu.
Idag vill jag verkligen ha en flaska rött, men jag vet ju att det bara är en kortvarig kemisk "semester".
kram


skrev anonyMu i Den nyktra vägen

Tack för hälsning i Konstnärens tråd. Gott och "se" dig också! Tycker att du ska se inventarie som något i allra högsta graden positivt! :-D

Påskkramar till dig


skrev anonyMu i Tänkte gå vidare

Vad GLAD jag blir för din skull kära du! Vad härligt! Precis så här ska det vara! Fullt upp med att leva livet och dessutom full av livsglädje. Vad bra! :-D

Passar samtidigt på att önska dig en jättehärlig påsk! Njut den med sill, lax, ägg, lamm och allt annat som hör påsken till. Påskmust i glasen är ju mumsmums! Tyvärr kommer väl påskharen med morötter i påskägget till mig i år ;-)

Puss och kram till dig <3<3<3


skrev Buffeln i Nykter i 10 dagar!

Har funderat på AA men det känns flummigt med Gud och allt vad det innebär. Efter vad jag läst så fungerar det för vissa och inte för andra. Kanske har att göra med vilken inställning man har från början?


skrev aeromagnus i Nykter i 10 dagar!

Bra att du tagit tag i det. AA vore nog en bra kombination


skrev Studenten i Jag är här nu.

Vilja, och detsamma ❤️
Jag tränar på det, tycker det är väldigt bra att skriva ner tanke/känsla/handling här. Ångestreducerande och lätt att gå tillbaka för att eventuellt kanske hitta mönster. Bara den övningen att behöva skriva positiva saker om mig själv, när jag vet att andra kan läsa, har varit utmanande men ack så effektivt. Hoppas du får sova riktigt gott i natt. Kram!


skrev Studenten i Jag är här nu.

Haha jag vet nog allt vad du gjorde när du skrev om handen, ja jag kollade på den och ja jag blev distraherad. Tack ?


skrev Studenten i Jag är här nu.

Som vanligt. Tror att ett riktigt köttigt Göttigt träningspass eller löpning hade suttit fint nu, men är fortfarande sjuk efter flunsan. Leverjag, min kropp känner sig trött och stel.
Vet ni vad jag gjorde i stället, jag ringde faktiskt en vän och skolkade från mina krav idag. Drog in till stan och tjötade om livet och allt där i mellan. Sen åkte jag hem och var fortsatt butter tills jag fick lite kalops i magen. Nu sitter jag åter igen på tåget och pluggar, men känner mig lite bättre. Inte samma känsla längre, vänner de är bra de ?
I morgonkväll ska jag nog avsätta 2h på film och popcorn. Det låter som en bra plan tycker jag, leva lite wild and crazy lixom ;)

Hoppas ni haft en bra söndag finisar ❤️ Kram!


skrev Ebba i Jag är här nu.

Håll ut.
Du är jätteduktig VERKLIGEN som pluggar, jobbar och inte dricker för mycket och skadar dig själv.

Popcorn ikväll?
En bra film?
Något du gillar i lugn & ro.

:)


skrev Leverjag i Jag är här nu.

Hur känns den i kroppen, rent fysiskt? ;-)) faktiskt bra fråga...hur känns det då?
Är det kraven som du vill fly ifrån ibland? Det kan jag känna igen. Vet du vad jag tänkte, att din kropp kanske behöver jobba lite. Flås och endorfiner och/eller en mental paus. Har du testat att gå ett snabbt varv eller meditera en stund när det känns så. Bra att reflektera och att det hänger ihop med alkoholkonsumtion. Tristess verkar vara en ganska vanlig anledning att dricka. Men varför känner vi tristess på ett negativt sätt, undrar jag själv.

Du har ett långsiktigt mål och du är fantastisk som jobbar stadigt mot det. Du har säkert pms eller nåt. Du är lika snygg som häromdan. Det bara känns annorlunda idag. Tror dina ögon är vackra. Har du tittat på dina händer när du rör på dem och sett hur många muskler som samspelar? Det är rätt fascinerande när man tänker efter. :-)

Puss och kram ?


skrev Leverjag i Tänkte gå vidare

Har saknat dig lite här men känt att det går bra. Kanske du var inne i en period liksom jag när Forumet fick mindre tid. Roligt att du börjat måla. Blev så sugen igen och sedan jag läste ditt inlägg har jag somnat med målningar jag önskar göra i huvudet. Ljus som strålar fram bakom mörka siluetter i förgrunden...

Kramar och glad påsk! ???


skrev Studenten i Jag är här nu.

Det river i kroppen, det river i psyket. Jag är så fruktansvärt uttråkad av livet just nu.
Samma mönster, krav och planering flera veckor framåt för att "överleva". Jag är så trött på att leva såhär. Längtar till nått annat. Osäker på vad.
Längtar efter frihet, solsken och havsbad. Längtar efter ett annat liv kanske. Står ut i känslan. Hade velat skrika rätt ut, lägga ner allt. Dra till Arlanda och aldrig återvända igen. Ut och bort, lämna man, vovve, lån och krav.
Nu hade jag antagligen varit full för nått halvår sedan, eller egentligen bara för några månader sedan.
Jag vet att detta kommer gå över snart igen, antagligen till i morgon. Försöker omfokusera, sitter ändå på bibblan med massor av fokuserade själar. Varför hittar jag inte fokus...
Idag känner jag mig fet och ful oxå, som grädde på moset. Kanske har jag pms? Vet inte. Skriksjunger med i loorens paper light låt i huvudet, höjer volymen, andas.
Jaja, nu blir det hardcore plugg igen. Hatar detta.

Kram


skrev Flinga i Jag är här nu.

Bra jobbat.
Var stolt över dej själv.
Godnattkram från Flingis


skrev Leverjag i Jag är här nu.

Vad starkt och fint av dig. Kom ihåg att andas när du springer och vila mellan varven, så laddas batterierna med ny energi. :-)

Kram


skrev Studenten i Jag är här nu.

Förblev nykter. I morgon vaknar jag åter igen inte bakis, det ska bli jätte skönt.
Kram på er ?


skrev Sisyfos i Äntligen på rätt väg!!

Skönt! Tror att det är viktigt att ha saker som gör en glad i vardagen. Och att man jämför med hur det var. Lite lättare att välja då.


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Jag tog alltid på mig mjukisbyxor hemma,när jag va ledig. Det kändes skönt och avslappnat, och förstås det obligatoriska vinglaset i handen. Efter att ha sett på tv, dator, fyllepratat i telefon.(oftast glömt vad man sagt och till vem??) gått och lagt mig och tagit av mig alla eller några kläder, sen slocknat i sängen nästan alltid utan minne. Så har mitt liv sett ut länge...länge. Vaknar på morgonen.. ska jag till jobbet?? Och dessa försök med att få bort alkoholstanken från munnen och resten av kroppen. Kläderna som alltid kändes som fyllekläder fast dom var ny-tvättade. Jag har gjort mig av med dom kläderna jag hade mest, när jag drack. Nu när jag öppnar min garderob, känner jag glädje <3 Kläderna känns fräscha. Visst har jag köpt en del nytt, men nu har jag inte somnat i fyllan med byxor runt benen. Inte heller undrat varför jag har tröja på mig men helt naken nertill??? Det är en vinst jag inte räknade med och som jag känner varje gång jag öppnar min garderob. Ha en fin dag i Solen (här lyser den) alla fina människor <3


skrev Studenten i Jag är här nu.

Nämen vad fin du ÄR Sisyfos❤️
Jag är så sjukt glad som har dig, och er andra på forumet oxå. klokböcker är ni. Varenda kotte!

Och när allt går enligt plan i mitt liv och jag försöker springa med i tempot som krävs av mig, så kraschar min väninna sitt liv.
I kväll kommer bli en utmaning.
Tröstande, lyssnande och vin.
I den ordningen, kan inte gå in på detalj, men det jag kan säga är att jag vet inte hur jag tänker göra nu. Antingen vara helt nykter, eller ta ett glas rött med henne. Det känns okej, men lite läskigt.

To be Continued...
Kram


skrev Sisyfos i Jag är här nu.

Vad skönt att du skriver glad och inte i första hand tacksam. Har en bekant som uttrycker att hon är tacksam för än det ena än det andra. Känns som något man kan lära sig av någon coatch, men för mig känns ordet "tacksam" lite negativt, som att man fått något man inte riktigt förtjänar. Glad är så mycket bättre.

Varför kan du inte dra ner på något. Orkar du med? Kramar till dig studenten! Jag är faktiskt lite tacksam över att du finns härinne ???!